EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.11.2020

COM(2020) 751 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Uppdatering av den förstärkta övervakningen – Grekland, november 2020

{SWD(2020) 751 final}

BAKGRUND

Den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken i Grekland övervakas inom ramen för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken och inom ramen för den förstärkta övervakningen i enlighet med förordning (EU) nr 472/2013 1 . Den förstärkta övervakningen av Grekland 2 vittnar om att Grekland måste fortsätta att vidta åtgärder för att komma till rätta med befintliga eller potentiella källor till ekonomiska och finansiella svårigheter och samtidigt genomföra strukturreformer som underbygger en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt.

Den förstärkta övervakningen ger en heltäckande ram för övervakning av den ekonomiska utvecklingen och den politik som behövs för att uppnå en hållbar ekonomisk återhämtning. Den gör det möjligt att regelbundet bedöma den senaste ekonomiska och finansiella utvecklingen i Grekland, övervaka villkoren för statens upplåning och uppdatera skuldhållbarhetsanalysen. Den förstärkta övervakningen utgör även en ram för bedömningen av Greklands allmänna åtagande vid Eurogruppens möte den 22 juni 2018 att fortsätta och slutföra de reformer som antagits inom ramen för ESM-programmet och se till att målen för de viktiga reformer som antagits inom ramen för programmen för ekonomiskt bistånd uppnås. Mot den bakgrunden bevakas inom ramen för den förstärkta övervakningen att de särskilda åtagandena om att slutföra de viktiga strukturreformer som inleddes inom ramen för programmet inom sex nyckelområden fullgörs inom de överenskomna tidsfristerna fram till mitten av 2022, dvs. när det gäller i) offentligfinansiella och finans-/strukturpolitiska åtgärder, ii) social välfärd, iii) finansiell stabilitet, iv) arbets- och produktmarknader, v) Hellenic Corporation of Assets and Participations (HCAP) och privatiseringar, och vi) modernisering av den offentliga förvaltningen 3 .

Detta är den åttonde rapporten om förstärkt övervakning av Grekland. Rapporten baseras på slutsatserna av det övervakningsuppdrag som genomfördes på distans den 19–20 oktober 2020 och den regelbundna dialog som förs med myndigheterna. Övervakningsuppdraget genomfördes av Europeiska kommissionen i samverkan med Europeiska centralbanken( 4 ). Internationella valutafonden deltog inom ramen för sin övervakningscykel efter programperiodens slut, medan Europeiska stabilitetsmekanismen deltog inom ramen för sitt system för tidig varning och i linje med samförståndsavtalet av den 27 april 2018 om arbetsförbindelser mellan Europeiska kommissionen och Europeiska stabilitetsmekanismen. I den här rapporten bedöms genomförandet av Greklands åtaganden gentemot Eurogruppen vad gäller slutförandet av reformer fram till mitten av 2020.

Denna rapport kan utgöra en grund för Eurogruppens beslut om frigörande av nästa omgång politiskt villkorade skuldåtgärder motsvarande 767 miljoner euro. Åtgärderna överenskoms inom Eurogruppen den 22 juni 2018 och innefattar överföring av inkomstekvivalenta belopp från centralbankernas innehav av grekiska statsobligationer inom SMP (värdepappersmarknadsprogrammet) och ANFA (överenskommelsen om finansiella nettotillgångar) samt befrielse från en ökad räntemarginal för vissa lån från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten. Den tredje delen av politiskt villkorade skuldåtgärder betalades ut efter Eurogruppens möte den 11 juli 2020, bl.a. på grundval av den bedömning av Greklands fullgörande av åtaganden för slutet av 2019 som gjordes i den rapport om förstärkt övervakning som kommissionen antog den 20 maj 2020( 5 ) och mot bakgrund av de extraordinära omständigheter som råder på grund av covid-19-pandemin.

SAMLAD BEDÖMNING

Denna rapport utarbetades vid en tidpunkt då de flesta medlemsstater står inför en andra pandemivåg Grekland har trots den nya infektionsvågen hittills lyckats jämförelsevis väl med att begränsa coronavirusets spridning, bland annat tack vare snabba insatser i regioner där antalet nya fall har börjat öka. Myndigheterna stärker beredskapen inom hälso- och sjukvårdssystemet och ökar testkapaciteten samtidigt som de utvidgar och anpassar den uppsättning offentligfinansiella åtgärder och likviditetsåtgärder som ska stötta enskilda personer och företag som drabbats av pandemin. Dessa åtgärder kommer att bidra till att mildra pandemins sociala och ekonomiska kostnader, men enligt kommissionens höstprognos 2020 väntas den grekiska ekonomin ändå drabbas av en av de största nedgångarna i ekonomisk aktivitet i EU på grund av sitt kraftiga beroende av turismen och sin stora andel småföretag, vilka har en begränsad anpassningsförmåga. Den tre veckor långa nedstängning som tillkännagavs den 5 november, och en eventuell förlängning beroende på pandemins utveckling, skulle kunna försämra utvecklingen på kort sikt i högre utsträckning än vad som antas för närvarande. 

Trots de mycket svåra omständigheter som gjort det nödvändigt att fokusera på mer omedelbara prioriteringar har Grekland de senaste månaderna kraftigt ökat takten i reformgenomförandet. Först och främst har insolvenslagen antagits i parlamentet. Den utgör en omfattande reform av insolvensregelverket och väntas bidra till hantera viktiga utmaningar inom den finansiella sektorn. Myndigheterna utarbetar nu en sekundärlagstiftning som ska definiera viktiga aspekter av det nya regelverket och arbetar parallellt med att utveckla infrastrukturen, då bådadera krävs för att lagen ska kunna genomföras effektivt från och med den 1 januari 2021. Ett sedan länge existerande hinder för personalreformen inom den oberoende myndigheten för offentliga sektorns inkomster har åtgärdats genom avtalet om att gå vidare med den kompletterande lönelagstiftningen, vilket kommer att öka myndighetens möjligheter att locka till sig och behålla högkvalificerad personal. Myndigheterna gör också framsteg vad gäller ett antal stora privatiseringsåtgärder, även om andra har försenats på grund av pandemin.

Vidare har stora framsteg gjort på följande områden:

·Finans- och strukturpolitiska reformer bestående i fullbordandet av det gemensamma redovisningssystemet, en stor reform av offentlig upphandling som ska antas i slutet av året, framsteg vad gäller reformerna för att påskynda genomförandet av offentliga investeringar och en positiv utveckling när det gäller reglering av utestående skulder som måste upprätthållas.

·Offentlig förvaltning med kontinuerliga framsteg vad gäller moderniseringen av personalförvaltningen och införandet av en enhetlig urvalsprocess för ledande befattningar inom den offentliga sektorn. Myndigheterna har också gått framåt med genomförandet av sin ambitiösa digitala agenda.

·Energiområdet, där lanseringen av målmodellen för elmarknaden ägde rum den 1 november 2020 – därmed uppfylls ett sedan länge gjort åtagande.

Myndigheterna klargjorde också hur man ska gå framåt på områden där åtaganden inte slutförts på grund av tidigare förseningar eller pandemins effekter. Myndigheterna återupptog uppbörden av återkraven på hälsovårdsutgifter inom ramen för återkravsåtgärderna och enades om att färdigställa primärvårdslagstiftningen senast till den tionde rapporten samt att se till att principerna enligt reformen från 2017 genomförs på lämpligt sätt, vilket ännu inte har skett fullt ut. Tydliga tidsramar har fastställts även för reformen av licensieringsrätten till investeringar som nu omfattas av förstärkt övervakning, och kontinuerliga framsteg har observerats vad gäller genomförandet av färdplanen för fastighetsregisterprojektet. Myndigheterna enades också om att återuppta arbetet med två särskilda reformer som har påverkats avsevärt av covid-19-pandemin, nämligen den landsomfattande omvärderingen av fastighetstaxeringsvärdena och färdigställandet av aktiveringsdelen i systemet för garanterad minimiinkomst. Ett slutligt förslag gällande antitruståtgärden för Public Power Corporations (det statliga energibolaget) brunkolsproduktion har lämnats till kommissionen och väntas marknadstestas så snart myndigheterna har lämnat sitt slutliga tillstånd. Personalmålet för den oberoende myndigheten för offentliga inkomster har inte uppfyllts, men myndigheterna bekräftade att de pågående anställningsförfarandena vid finansministeriet inte kommer att försämra myndighetens kapacitet.

Effektiv och adekvat användning av tillgängliga medel inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens kan hjälpa Greklands ekonomi att återhämta sig från den nuvarande krisen och hantera de utmaningar som den fortfarande möter, trots de framsteg som gjorts. Det är väsentligt att fortsätta att åtgärda de återstående sårbarheterna med hjälp av ihållande reformarbete. De betydande medel som Grekland har rätt att ta emot via faciliteten för återhämtning och resiliens kan, om de används på ett effektivt och lämpligt sätta, stödja tillväxt, sysselsättningsskapande och de kommande årens gröna och digitala omställning. De reformer och investeringar som ingår i den kommande återhämtnings- och resiliensplanen förväntas bygga på och komplettera tidigare och pågående reformer inom ramen för en förbättrad övervakningsprocess.

Slutsatsen i denna rapport är att Grekland, trots det negativa läge som har uppstått till följd av pandemin, har vidtagit de åtgärder som krävs för att fullgöra sina särskilda åtaganden inom tidsfristen. Dessa exceptionella händelser har lett till en snabb ekonomisk inbromsning och, under det första halvåret, och till att flera reformer avstannat på grund av att mer omedelbara prioriteringar måste åtgärdas. Icke desto mindre har myndigheterna under de senaste månaderna lyckats återuppta arbetet med åtagandena och har genomfört en rad grundläggande reformer. EU:s institutioner välkomnar den nära och konstruktiva samarbetet på alla områden och uppmuntrar myndigheterna att behålla farten och, där så är nödvändigt, skärpa ansträngningarna för att så snart som möjligt avsluta genomförandet av den nyligen antagna primärlagstiftningen. Detta gäller särskilt reformerna av den finansiella sektorn, där en omfattande sekundärlagstiftning kommer att färdigställas och antas inom kort.

MAKROEKONOMISK UTVECKLING

Covid-19-pandemin drabbar den grekiska ekonomin mycket hårt. Ekonomin krympte med 14,2 procent under det andra halvåret 2020 då den ekonomiska verksamheten begränsades för att stoppa spridningen av pandemin. Tjänstesektorn drabbades särskilt hårt även under sommarsäsongen på grund av den internationella turismens stora betydelse för Grekland. Medan ökningen av arbetslösheten hittills har varit relativt låg – delvis på grund av de skyddssystem som införts snabbt av myndigheterna – har sysselsättningen drabbats desto hårdare på grund av en lägre efterfrågan på säsongsarbetare. En tröghet i ekonomin tillsammans med fallande energipriser väntas leda till en tillfällig minskning av konsumentpriserna under 2020.

Eftersom antalet covid-19-fall fortsätter att öka kommer återhämtningen sannolikt att bli något långsammare än vad som tidigare antagits. Enligt kommissionens höstprognos 2020 kommer BNP i fasta priser att minska med 9 % under 2020 och öka med 5 % under 2021. Prognoserna räknar med endast en gradvis ökning av efterfrågan på turismtjänster, en mer försiktig privat konsumtion och en bestående osäkerhet och lägre vinster i företagssektorn. Myndigheterna har antagit ett stort antal åtgärder för att dämpa effekterna av coronarestriktionerna under 2020 tillsammans med åtgärder för att stimulera den samlade efterfrågan under 2021. Dessa prognoser färdigställdes före tillkännagivandena av den tre veckor långa nedstängningen den 5 november 2020 och de relevanta stödåtgärderna ( 6 ).

Osäkerheten och riskerna kring utsikterna är mycket höga på grund av osäkerheten kring hur den globala hälsokrisen kommer att utvecklas. Den ökade skärpningen av de restriktioner som redan införts i Grekland och i andra europeiska länder kan ha en negativ inverkan på utsikterna på kort sikt. De ytterligare restriktionerna vad gäller rörligheten för personer och varor under de kommande månaderna i Grekland, men även utomlands – med tanke på internationell turism –fortsätter att vara ett betydande osäkerhetsmoment. Ytterligare nedåtrisker finns i form av de ökade geopolitiska spänningarna i regionen och det ihållande migrationstrycket. På plussidan finns de stödåtgärder som antagits på EU-nivå, bland annat Next Generation EU, som sannolikt kommer att stödja efterfrågan under 2021 på ett betydande sätt och stärka ekonomiska fundamenta och resiliensen framöver. Mer specifikt tar kommissionens prognos inte hänsyn till effekterna av återhämtnings- och resiliensplanen eftersom den fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium av utarbetandet. När de reformer och investeringar som ska genomföras enligt planen väl har specificerats, antagits och genomförts, väntas de få en positiv effekt på tillväxtutsikterna.

OFFENTLIGFINANSIELL UTVECKLING OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Den ekonomiska nedgångens effekter på de offentliga finanserna och kostnaderna för de nödåtgärder som vidtagits för att hantera covid-19-krisen väntas resultera i ett stort budgetunderskott detta år. Det primära saldot som kontrolleras under förstärkt övervakning väntas nå –4,4 % av BNP under 2020. Utöver det inkomstbortfall som utlösts av recessionen beaktas i prognosen förlängningen av de åtgärder som redan antagits av myndigheterna för att dämpa de senaste månadernas nedgång. Åtgärderna omfattar en ökning av det totala anslaget till återbetalbara förskott till företag och förlängningarna av befintliga stödåtgärder för både arbetslösa och anställda i företag som drabbats av pandemin. I prognosen beaktas även en retroaktiv utbetalning till pensionärer till följd av ett domstolsavgörande i juli 2020 som kommer att tillämpas under en kort perioden innan 2016 års pensionsreform träder i kraft.

Greklands finanspolitik väntas fortsätta att stödja återhämtningen under hela 2021. De flesta av de åtgärder som vidtagits under 2020 har inriktats på de direkta effekterna av pandemin (hälso- och sjukvårdsutgifter, stöd under nedstängningsperioden, uppskov med betalning av skatt etc.), men myndigheterna har också aviserat tillfälliga åtgärder för att mer brett stimulera efterfrågan och sysselsättning under 2021. Åtgärderna består bland annat av en nedsättning av socialförsäkringsavgifterna med tre procentenheter och en anstånd med den sociala solidaritetsskatten för den privata sektorn, samt ett nytt tillfälligt anställningsstöd. Dessa åtgärder går i rätt riktning vad avser att minska den höga skattekilen på arbete och deras tillfälliga karaktär är förenlig med målet att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på medellång sikt. Det finanspolitiska inriktning som planeras för 2021 beaktar tillämpningen av den allmänna undantagsklausulen under 2021.

I utkastet till budgetplan 2021 väntas det primära underskottet som kontrolleras under den förstärkta övervakningen uppgå till 1,1 % av BNP under 2021. Myndigheternas prognos beaktar de nya åtgärderna, en särskild reserv, som skulle kunna finansiera de omedelbara behov som kan komma att uppstå i samband med pandemins utveckling, och ett sjuårigt program för finansiering av försvaret. Myndigheternas prognos är mer optimistisk än kommissionens höstprognos 2020, enligt vilken ett primärt underskott på 3,4 % av BNP väntas 2021. Skillnaderna beror dock till stor del på metodologiska antaganden vad gäller a) det ovan nämnda beaktandet av vissa av nödåtgärderna vars regler förklarades först efter att utkastet till budgetplan lades fram, och b) inbegripandet av faciliteten för återhämtning och resiliens i myndigheternas makroekonomiska scenario( 7 ). Utöver detta är kommissionens prognos mer försiktig vad gäller den minskning i underskottet i det särskilda kontot för förnybara energikällor som antas i utkastet till budgetplan, eftersom den politiska åtgärd som ska leda till denna förbättring ännu inte har angetts – kommissionen har därför en mer stegvis syn på genomförandet av det nya försvarsprogrammet.

Framstegen mot slutförandet av den landsomfattande omvärderingen av fastighetstaxeringsvärden har saktat ned. Omvärderingen var ett särskilt åtagande med tidsfrist i mitten av 2020, vars slutförande nu har skjutits upp till mitten av 2021. Oundvikliga förseningar har uppstått tidigare under året på grund av coronarestriktionerna och ytterligare förseningar har uppstått på grund av den kvalitetsbedömning som krävs vid framgångsrika överklaganden till Högsta förvaltningsrätten. Omvärderingen och utvidgningen av det befintliga värdezonsystemet väntas nu slutföras i mars 2021, i god tid för taxeringen i augusti 2021.

Den osäkerhet som hänger samman med den nuvarande bedömningen och prognosen är betydande: En ytterligare upptrappning av hälsokrisen skulle kunna utlösa behovet av kompletterande finanspolitiska åtgärder, både målinriktade och temporära, för att begränsa konsekvenserna och stärka återhämtningen under 2021. Andra risker hänger samman med aktiveringen av de nyligen utfärdade statliga garantier som ingick i nödåtgärderna. Ytterligare andra risker har samband med kostnaderna för pågående rättstvister och återstående skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, vilka skulle kunna försämra balansen när de avgörs. Osäkerheten vad gäller den fulla omfattningen av den retroaktiva ersättning för nedskärningar i tilläggspensioner och säsongsbonusar som infördes genom den förra pensionsreformen kvarstår, då Högsta förvaltningsdomstolens avgörande för 2020 ännu inte har offentliggjorts. Slutligen tillkommer ytterligare en risk på grund av den potentiella extra kostnaden för täckningen av personer utan sjukförsäkring. På den positiva sidan väntas Grekland gynnas kraftigt av faciliteten för återhämtning och resiliens som ska stödja en hållbar ekonomisk återhämtning genom att ge omfattande ekonomiskt stöd till tillväxtfrämjande reformer och investeringar.

STATLIG FINANSIERING och skuldhållbarhetsanalys

Avkastningen på statsobligationer förblir låg i Grekland och den statliga kontantbufferten närmar sig nivån före krisen. Myndigheterna avslutade nyligen framgångsrikt utgivningen av en femtonårig obligation. Avkastningsspreaden på den långsiktiga grekiska statsobligationen ligger kvar på en historiskt låg nivå. Kontantreserverna inom den offentliga förvaltningen uppgår nu till 34,5 miljarder euro (slutet av september) med ett saldo i kontantbufferten på oförändrade 15,7 miljarder euro. Den totala likviditetsreserven inom den offentliga förvaltningen borde vara tillräcklig för att täcka omkring två års finansieringsbehov även utan ytterligare obligationsutgivning.

EU:s institutioner har genomfört en omfattande revidering av ramen för hållbar skuld, vilket aviserades i den femte rapporten om förstärkt övervakning. Den reviderade ramen omfattar ett referensscenario som är anpassat till den ram som kommissionens använder för att bedöma skuldhållbarheten för alla medlemsstater, och en landsspecifik scenarioanalys. Revideringen använder marknadsbaserade indikatorer som är lätt tillgängliga och allmänt vedertagna och gör antagandet mer förenligt med marknadens förväntningar på kort och medellång sikt. Revideringen beaktar också antaganden om långsiktig tillväxt och räntesatser från åldranderapporten för 2021. Scenarioanalysen behandlar risker som är särskilt relevanta för länder med hög skuldsättning, som Grekland.

Trots de försämrade utsikterna på kort sikt blir det enligt referensscenariot en återgång till sjunkande skuldkvot i förhållande till BNP. På kort sikt beräknas den offentliga skulden öka från 180,5 % av BNP 2019 till över 207 % av BNP 2020. Men eftersom de finanspolitiska nödåtgärder som vidtagits under pandemin förväntas vara tillfälliga och ekonomin beräknas börja återhämta sig under 2021, väntas skuldkvoten i förhållande till BNP följa en nedåtgående tendens från och med 2021. De offentliga bruttofinansieringsbehoven väntas ligga kring 15 % av BNP under de kommande 20 åren, innan de minskar till omkring 13 % av BNP till 2060. Resultaten av denna simulering utifrån referensscenariot stöds framför allt av antagandet om gynnsamma finansieringsvillkor, faktumet att en stor andel av skulden finansieras till låg ränta av officiella långivare och en lång genomsnittlig löptid för den utestående skulden.

Bägge scenarier talar för att högre refinansieringsräntor skulle försämra utsikterna, och detta i ännu högre grad i kombination med låg tillväxt, vilket understryker vikten av att fortsätta med en ambitiös tillväxtagenda. Antagandena utifrån referensscenariot omfattas av en osäkerhet som ökar under hela prognosperioden. Finansieringsvillkoren kan visa sig vara mindre gynnsamma än väntat, i synnerhet i ett längre perspektiv än på medellång sikt. Enligt scenariot med en högre riskpremie, som kopplar riskpremier till skuldnivån på medellång och lång sikt, kommer skuldkvoten, även om den minskar, att ligga betydligt högre än enligt prognoserna utifrån referensscenariot. Bruttofinansieringsbehoven är också högre och kommer att ligga kvar marginellt under 20 % av BNP på lång sikt. I ett scenario där BNP-tillväxten är lägre än i referensscenariot, i kombination med en högre riskpremie, förblir skuldnivån hög på lång sikt med bruttofinansieringsbehov som överstiger 20 % av BNP från mitten av 2030-talet, vilket indikerar kvarstående hållbarhetsrisker. Enligt det scenariot kommer tillväxten att ligga kvar under tillväxten i euroområdet på lång sikt, vilket belyser vikten av att uppnå resultat i fråga om den tillväxtagenda som Pissarideskommissionen utarbetade ett utkast till och som offentliggjordes av myndigheterna i augusti 2020. Faciliteten för återhämtning och tillväxt utgör en möjlighet till ökande potentiell tillväxt genom investeringar och reformer.

FÖRVALTNING AV OFFENTLIGA INKOMSTER

Den kompletterande lagstiftningen om löneskalan för den oberoende myndigheten för offentliga inkomster, som är ett centralt steg mot att fullborda myndighetens personalreform, har offentliggjorts för offentligt samråd och väntas antas i slutet av november 2020. Reformen förväntas stärka den oberoende myndighetens förmåga att behålla och locka till sig ny högkvalificerad personal; i slutet av det tredje kvartalet låg personalsiffrorna fortfarande klart under personalmålet för slutet av 2019 (11 947 jämfört med 12 500). Myndigheten har bekräftat att de pågående anställningsförfarandena vid finansministeriet inte kommer att försämra myndighetens övergripande kapacitet. Den övergripande personalreformen väntas var driftsklar den 1 januari 2021.

Ytterligare framsteg har gjorts för att stärka ramen för att bekämpa smuggling. Lagförslaget har offentliggjorts för offentligt samråd och väntas antas i november 2020. Lagförslaget omfattar bestämmelser för att stärka kapaciteten inom centret för operativ samordning, som samordnar insatserna mot smuggling och som är en del av den oberoende myndigheten för offentliga inkomster. Antagandet av dessa bestämmelser förväntas ytterligare öka dess möjligheter att rekrytera personal.

Generellt sett görs goda framsteg med att uppfylla de mål som fastställts för de centrala resultatindikatorerna, bland annat för skuldindrivning, medan arbete för att ytterligare höja den oberoende myndighetens uppbörds- och revisionskapacitet fortgår. Ett antal indikatorer har klarat sig bättre än väntat under de nuvarande omständigheterna, delvis på grund av de rabatter som erbjöds i utbyte mot punktliga betalningar av skatteskulder och som infördes efter pandemiutbrottet. 

Myndigheterna har antagit en rad särskilda arrangemang för att reglera skatteskulder som uppstått under pandemin. Dessa nya ordningar avser de skatteuppskov som infördes i början av pandemin och som underlättar återinträdet i de skuldregleringssystem som avbröts under pandemin med hänsyn till de stränga påföljder som annars skulle tillämpas enligt den överenskomna ramen från 2019. Dessutom har en ”andra chans” skapats även för regleringsplaner som hade avtalats före ikraftträdandet av 2019 års ram. Ordningen är ännu inte driftsklar och förväntas innebära att gäldenärerna omfattas av lämplig granskning med avseende på skälen till att de ställt in betalningarna och deras efterlevnadshistorik. När det gäller de statliga garantier som hade tagits i anspråk av banker och som för närvarande handläggs och betalas ut av staten på de ursprungliga gäldenärernas vägnar (se finansavsnittet) har myndigheterna också infört ett skuldregleringssystem som gör det möjligt för gäldenärerna att återbetala skulden till staten i upp till 120 delbetalningar. I syfte att upprätthålla betalningsdisciplin har myndigheterna klargjort att avhopp från denna extraordinära ordning utesluter alla möjligheter att ansluta sig till någon annan skuldregleringsordning och därför skulle ge upphov till indrivning. Genomförandet av dessa verkställighetsåtgärder kommer att övervakas noga.

FÖRVALTNINGEN AV DE OFFENTLIGA FINANSERNA och offentliga investeringar

Stocken av eftersläpande skulder har minskat sedan den förra rapporten men det krävs oförminskade ansträngningar för att uppnå det ambitiösa målet inför årsslutet. Medan stocken av eftersläpande skulder fortsätter att ligga över de planerade nivåerna i handlingsplanen från oktober 2019, har de avvikelser som uppstod tidigt under 2020 – även de till följd av pandemin – kunnat åtgärdas, utom vad gäller eftersläpningen i handläggningen av pensionsansökningar, där automatisk handläggning och utbetalning av pensioner förväntas ge fullt utslag först nästa år. Målet om noll utestående skulder vid slutet av 2020 i alla sektorer utom vad gäller pensionsansökningar har bekräftats av myndigheterna, men är fortfarande omgärdat av risker, bland annat att smittspridningen tar ny fart. Mot bakgrund av den oförutsedda ökningen av antalet pensionsansökningar som utlöstes av rättsliga och tekniska faktorer, väntas regleringen av pensionsansökningar vara fullt avslutad senast i december 2021.

Medan stocken av utestående skulder minskar fortsätter nya eftersläpande skulder att uppstå, vilket understryker vikten av att genomföra den grekiska revisionsrättens rekommendationer (ett särskilt åtagande med tidsfrist i mitten av 2021), bland vilka en förstärkning av det interna kontrollsystemet är centralt. Att förstärka det interna kontrollsystemet skulle också vara centralt för en sund förvaltning av de projekt som ska finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens. En lag som fastställer den konceptuella ramen för intern kontroll planeras antas i slutet av året. Utmaningarna ligger nu i att se till att den komponent i kontrollsystemet som rör förvaltningen av de offentliga finanserna genomförs fullt ut i inom hela den offentliga förvaltningen samt att säkerställa att kontrollsystemet övervakas på ett effektiv sätt av finansministeriet. Reformen kommer att gynnas av de åtgärder som nyligen vidtagits av den grekiska revisionsrätten och, på medellång sikt, av den förenkling av ramverket för budgetgenomförande och betalningsförfarandet som nyligen inletts.

Det särskilda åtagandet med frist i mitten av 2020 om att upprätta det gemensamma redovisningssystemet har fullbordats. Det gemensamma redovisningssystemet har tagits i bruk och erbjuder en överblick över statskassans likvida medel såväl som ett effektivt likviditetsövervakningsverktyg. Finansministeriet har tagit fram ett särskilt verktyg för övervakning av enheternas likviditetsprognoser, som kommer att införas stegvis.

Kontoplanreformen (inklusive åtaganden med tidsfrist i mitten av 2021 respektive mitten av 2022) går i stort sett planenligt och genomförandet i budgeten för offentliga investeringar börjar gå framåt. Efter genomförandet av administrativ klassificering i den ordinarie budgeten 2019 håller man för närvarande på att utforma en funktionell kontoklassificering, jämsides med ramen för resultatbudgetering. Det rör sig här om välkomna och ambitiösa reformer. Det fulla genomförandet av kontoplanreformen i budgeten för offentliga investeringar börjar få fart. De åtgärder som har vidtagits för att säkerställa driftskompatibilitet med centrala it-system, som beräknas vara avslutade i mars 2021, väntas snabba på betalningsprocesserna på ett betydande sätt. Detta kommer också att väsentlige minska utrymmet för att skapa eftersläpning i betalningarna. Genomförandet av andra åtgärder, bland annat e-fakturering i samband med offentlig upphandling och uppgradering av det centrala betalningssystemet för den ordinarie budgeten är i stort sett igång.

Myndigheterna planerar att anta en stor upphandlingsreform i slutet av året. Reformen bygger på erfarenheterna från genomförandet av de regler som infördes 2016 och syftar bland annat till att åtgärda problemet med det stora antalet upphandlingar med bara ett anbud eller kontrakt som tilldelas uteslutande på grundval av det lägsta pris som erbjuds. Det effektiviserar också de fortfarande mycket långdragna tilldelningsförfarandena. Reformen är avgörande för att säkerställa ett snabbt utnyttjande av tillgängliga ekonomiska resurser och för att stödja återhämtningen. Parallellt med detta fortsätter myndigheterna digitaliseringen av förfarandet och håller på att utarbeta en strategi för offentlig upphandling för 2021–2025, vilken förväntas stödja den gröna omställningen och stärka kampen mot korruption.

I avvaktan på att motta de stora belopp som Grekland väntas tilldelas inom ramen för nästa fleråriga budgetram håller myndigheterna på att instifta en portal för strategiska projekt för urval av stora infrastrukturprojekt och gör framsteg med inrättandet av en projektberedningsfond. Portalen för strategiska projekt kommer att underlätta urvalet av projekt av nationell betydelse och kommer att samordnas på regeringsnivå, utanför fackministeriernas kärnstruktur. Faciliteten för projektberedning väntas påskynda förberedandet av projekt som ingår i portalen för strategiska projekt så att de på ett effektivt sätt kan tas från konceptstadiet till ett genomförandestadie. Fonden kommer att inrättas inom ramen för Hellenic Republic Asset Development Fund, och lämpliga skyddsklausuler kommer att inrättas för att säkerställa att fonden kommer att fortsätta att utöva sitt nuvarande huvudsakliga mandat på ett oberoende sätt. Fonden kommer att stödjas av ett internationellt finansieringsinstitut som strategisk partner. Handlingsplanen för att förbättra övervakning och prognostisering av den offentliga investeringsbudgeten går i stort sett planenligt.

SOCIAL TRYGGHET

Myndigheterna gör goda framsteg när det gäller färdigställandet av den organisatoriska och institutionella strukturen för den gemensamma socialförsäkringsfonden (e-EFKA), ett särskilt åtagande som ska vara genomfört i slutet av 2020. Sammanslagningen av den offentliga sektorns pensionsfunktioner med kompletterande pensionsfunktioner har redan genomförts, däribland själva den fysiska flytten). Den återstående flytten gäller anställda i den tidigare jordbrukarfonden (OGA), som förväntas var helt avslutad vid årets utgång. Den digitala handläggningen av pensionsansökningar har också gått framåt i enlighet med målen. Handläggningstakten väntas minska fram till mars 2021 på grund av problem med tillgången till uppgifter, men bör därefter åter öka.

Grekland stärker beredskapen inom hälso- och sjukvårdssystemet för att klara den nuvarande folkhälsokrisen, och genomförandet av en fullt utvecklad och effektiv primärsjukvård, som är ett särskilt åtagande, framstår som centralt i det avseendet. Nu finns det mer än 160 vårdcentraler som kan ta emot patienter med covid-19-symtom och kompletterande öppenvårdskliniker har inrättats i närområdet kring Aten. Myndigheterna ökar även testkapaciteten och fortsätter med de nya nödvändiga rekryteringarna. När det gäller genomförandet av reformen av primärvården, som inleddes 2018, planerar myndigheterna att förlänga patientregistreringen via vårdcentralerna på kortare sikt, samtidigt som patienterna får större frihet att välja vårdgivare. Användningen av nätjournaler har ännu inte genomförts fullt ut, men det kommer att var centralt för att inom denna ram motverka risken för dubbla sjukbesök och för att patienterna ”plockar russinen ur kakan”. Grindvaktsfunktionen kommer sannolikt att genomföras genom incitament, vilket är ett mjukare verktyg jämfört med vad som fastställs i 2017 års reform, och kommer att kräva noggrann utformning. Myndigheterna åtog sig att ha färdigställt den nya rättsliga ramen vid tidpunkten för offentliggörandet av den tionde rapporten om förstärkt övervakning som ska läggas fram i mitten av 2021. Det är välkommet att myndigheterna skjuter upp återinförandet av den modell för primärsjukvård som gällde före reformen och som var baserad på ett privatläkarsystem (och på ett system med åtgärdsbaserad ersättning parat med ett tak på 200 läkarbesök). Den modellen har visat sig ge begränsad tillgång till hälso- och sjukvård för utsatta patienter.

De utestående återkravsbeloppen är fortfarande höga men åtgärder vidtas för att driva in dem och för att stoppa genereringen av nya återkrav. Myndigheterna har antagit lagstiftning för att möjliggöra uppbörden av 2019 års återkrav för läkemedel och inleda uppbörden av återkraven för vårdgivare för åren 2018 och 2019. Myndigheterna vidtar successiva åtgärder för att få bukt med den utbudsstyrda överkonsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster som belastar hälso- och sjukvårdssystemet och ökar den ekonomiska bördan för patienterna, varvid de inför kompletterande behandlingsprotokoll och lägger större tonvikt på prisförhandlingar. Det förefaller dock nödvändigt med mer djupgående revideringar för att på ett effektivt sätt motverka utbudsstyrd efterfrågan. För närvarande överväger myndigheterna inte att införa ett inslag av riskdelning i återkravsåtgärderna, vilket borde öka incitamenten att genomföra strukturåtgärder.

Centraliserad upphandling på hälso- och sjukvårdsområdet, ett särskilt åtagande med frist i mitten av 2022, går framåt trots den nuvarande situationen. Myndigheterna gör framsteg mot genomförandet av detta mål, och ett delmål är att 30 % av upphandlingen sker centralt senast första kvartalet 2021. Myndigheterna har också gått med på att observationsorganet för priser åter tas i drift från januari 2021 och att anta en ny rättslig status för den nationella centrala myndigheten för hälso- och sjukvårdsupphandling i slutet av 2020.

Genomförandet av de särskilda åtagandena om transportsubventioner och reformen av systemet för förmåner vid funktionshinder framskrider generellt i enlighet med de överenskomna tidsfristerna, medan aktiveringsdelen i systemet med social solidaritetsinkomst behöver starta på nytt. Vad gäller transportsubventioner, som är ett särskilt åtagande med frist i mitten av 2020, antogs i mitten av oktober sekundärlagstiftning som medger regelbunden återbetalning av på objektiva grunder subventionerade biljetter inom kollektivtrafiken för grupper omfattande personer med funktionshinder och medlemmar av stora familjer, och man håller på att utarbeta den sekundärlagstiftning som fastställer nivåerna för ersättning till de viktigaste transportbolagen. Ett policydokument för översynen av förmånerna för funktionshindrade, ett särskilt åtagande med frist 2021, håller på att färdigställas och ett pilotprojekt ska lanseras i mars 2021. Vad gäller tillhandahållandet av tjänster för att underlätta återinträde på arbetsmarknaden för personer som omfattas av systemet för garanterad minimiinkomst, har planerna på att göra en bedömning av resultaten av 2019 års pilotprojekt som genomförts i flera kommuner, och som skulle ligga till grund för ett nationellt genomförande, avstannat på grund av covid-19-krisen. Myndigheterna planerar att inleda det nationella genomförandet i april 2021.

UTVECKLINGEN INOM DEN FINANSIELLA SEKTORN

Även om de ackommoderande penningpolitiska villkoren har gjort det möjligt för grekiska banker att dra nytta av gynnsamma likviditetsförhållanden, förväntas pandemins ekonomiska effekter framöver pressa bankernas redan låga lönsamhet. Den tillfälliga uppmjukningen av kraven på säkerheter för Eurosystemets kredittransaktioner och villkoren för riktade långfristiga refinansieringstransaktioner har gjort det möjligt för bankerna att öka sina kontantbuffertar. Detta stöddes ytterligare av en ökning av inlåningen sedan mars, som främst drevs på av företag som försöker ackumulera likviditet under pandemin och förstärktes även av en mindre uttalad men stadig ökning av hushållens inlåning. När det gäller vinster fortsatte bankernas avkastning på eget kapital att vara en av de lägsta i euroområdet under första halvåret 2020 och förväntas bli utsatt för ytterligare tryck på grund av avsättningar för stora kreditförluster, osäkerheten i samband med nyutlåning till företag nästa år och den blandade effekten av pågående värdepapperiseringar av nödlidande lån, som – utöver den positiva effekten på bankernas riskkostnader – kommer att påverka deras nettoränteintäkter. Låg lönsamhet i kombination med kostnaden för kommande värdepapperiseringar och den gradvisa utfasningen av tillfälliga tillsynsbestämmelser kan innebära hot mot bankernas kapitalposition samtidigt som beroendet av statliga tillgångar förväntas öka. Bankernas genomsnittliga kärnprimärkapitalkvot på gruppnivå uppgick till 14,7 % av de riskvägda tillgångarna i slutet av juni 2020, vilket är högre än minimikapitalkravet.

Minskningen av nödlidande lån fortsatte under första halvåret 2020, om än i långsammare takt än tidigare, och stöddes av bankmoratorier för låneåterbetalningar, som kommer att löpa ut i slutet av året. Andelen nödlidande lån fortsatte att minska gradvis och nådde 36,7 % i juni 2020, vilket är högst i euroområdet. Moratorier för skuldbetalningar, i kombination med den tillfälliga tillsynsflexibiliteten, har hittills varit avgörande för att skydda bankernas balansräkningar från pandemins inverkan på kreditrisken i deras låneportfölj. Den stora andelen av bankernas icke-nödlidande lån med moratorium pekar dock på en betydande risk för ökade avsättningsbehov efter det att de löpt ut och en försämring av de motsvarande kvalitetskvoterna för tillgångarna, samtidigt som bankernas interna kapacitet att varaktigt omstrukturera lån fortfarande är ett problem. Bankerna har börjat anpassa sina strategier för att minska nödlidande lån, men reserveringar för kreditförluster som hittills bokförts kanske bara delvis återspeglar pandemins slutliga effekter på kvaliteten på bankernas tillgångar. Ett viktigt inslag i bankernas strategi för att ta itu med nödlidande lån är fortfarande att gå vidare med värdepapperiseringarna inom ramen för Herculesprogrammet, som förväntas slutföras under första halvåret 2021.

Myndigheterna har framgångsrikt genomfört eller utökat stödåtgärder för att upprätthålla tillgången till finansiering för företag som drabbats av coronakrisen. Hellenic Development Bank håller på att genomföra ett garantisystem och räntesubventioner för nya företagslån, vilket verkar vara framgångsrikt när det gäller att stödja bankkrediter till stora företag och, på senare tid, även till små och medelstora företag. Detta har lett till en årlig ökningstakt i bankernas kreditgivning till icke-finansiella företag till 8,3 % i september 2020, vilket är det högsta värdet sedan mitten av 2009. Däremot har utlåningen till hushållen fortsatt att minska, om än i en mer måttlig takt jämfört med de senaste kvartalen. De nominella utlåningsräntorna fortsatte att sjunka och stabiliserade sig på nästan historiskt låga nivåer för icke-finansiella företag.

De åtgärder som beskrivs nedan övervakas och bedöms som en del av det fortlöpande åtagandet på finanspolitikens område.

·Efter antagandet av den nya insolvenslagen håller myndigheterna på att utarbeta sekundärlagstiftning och nödvändig infrastruktur. Enligt lagen ska omkring 53 administrativa beslut antas, vilket är en krävande uppgift. Med tanke på att lagen träder i kraft i januari 2021 siktar myndigheterna på att slutföra processen stegvis – tillsammans med utvecklingen av den underliggande elektroniska plattformen – senast i slutet av december 2020. Arbetet med de viktigaste ministerbesluten om lånebidrag, sale and leaseback-mekanismen och algoritmen för beräkning av omstruktureringsförslag kommer att prioriteras och myndigheterna har åtagit sig att senast i mitten av november dela långt framskridna utkast med EU-institutionerna. Den nya insolvensramen är ett viktigt steg och kvaliteten på dess genomförande kommer att avgöra hur effektiv den blir. En noggrann övervakning kommer att krävas, särskilt när det gäller effekterna av den nya extrajudiciella mekanismen, samt de skattemässiga och finansiella effekterna av den nya försäljnings- och sale and leaseback-ordningen och den ettåriga period före beviljande av ansvarsfrihet som planeras i vissa fall. Det är av avgörande betydelse att hela den rättsliga ramen, inklusive sekundärlagstiftningen, och den nödvändiga infrastrukturen finns på plats innan den nya insolvenslagen träder i kraft, så att den nya ramen kan tas i bruk och att man undviker oavsiktliga negativa effekter på finanssektorn och betalningskulturen i allmänhet.

·Myndigheterna har antagit flera nya bestämmelser för att göra det möjligt att hantera den långvariga eftersläpningen av ärenden om hushållens insolvens. I lagen fastställs en fast tidsplan för tidigareläggning av distanssammanträden. Myndigheterna förväntar sig att den tidsmässiga omläggningen och inlämnandet av all relevant dokumentation kommer att ha skett under det tredje kvartalet 2021, vilket skulle göra det möjligt för domstolarna att ha handlagt alla ärenden senast i april 2022. Eftersom genomförandet kommer att bero på de enskilda domstolarnas handläggningskapacitet, kommer noggrann övervakning att bli nödvändig. Hur väl dessa bestämmelser kommer att uppfylla sina mål kommer att bero på myndigheternas förmåga att ta itu med personalbrist och lösa infrastrukturproblem.

·Myndigheterna har också antagit den första uppsättningen åtgärder som syftar till att förbättra e-auktionsplattformens funktionalitet och användarvänlighet. Åtgärderna underlättar elektroniskt utbyte av relevanta dokument via e-auktionsplattformen. När det gäller ytterligare identifierade problem, främst i samband med mekanismen för justering av acceptpriset och e-auktionsplattformens driftskompatibilitet med andra statliga databaser, bekräftade myndigheterna att de skulle beaktas vid översynen av civilprocesslagen. Utkastet till den reviderade lagen kommer att färdigställas i början av 2021, vilket är något senare än vad som ursprungligen planerades men i god tid före september 2021, då den ska träda i kraft. Myndigheterna åtog sig att lämna in en lägesrapport i november 2020.

·Genomförandet av den överenskomna planen för godkännandet av åberopade statliga garantier löper enligt tidsplan, medan eftersläpningen av åberopade garantier fortfarande är betydande. Granskningen och handläggningen av ansökningar om regleringen av fordringar för tredje kvartalet 2020 har påskyndats till följd av de brister som konstaterades under nedstängningen. Efter ändringen av den relevanta rättsliga ramen i början av juni är databasen för elektroniska filer nu i drift, medan driftskompatibiliteten med lokala skattekontor håller på att testas. Myndigheterna rekryterar också 30 anställda som förväntas kunna börja tjänstgöra i november. Dessa viktiga steg förväntas säkerställa den planerade betydande ökningen av godkännandet av åberopade garantier under återstoden av 2020.

·En begränsad ändring av primärrätten om uppskjutna skattekrediter röstades igenom i september för att säkra bankernas förlusttäckningskapacitet i samtliga fall, inklusive resolution. Arbete pågår med ytterligare tekniska aspekter i form av sekundärlagstiftning för att göra alla aspekter av ramen operativa, även i samband med resolution och särskild likvidation.

Den grekiska finansiella stabilitetsfonden fortsatte sina insatser för att stödja systemviktiga banker med hänsyn till de svårigheter som kan kopplas till pandemin. Fonden stödde systemviktiga banker i utarbetandet av deras uppdaterade planer för minskning av nödlidande lån och deras bolagsomvandlingar (”hive-downs”). Fonden håller också på att se över sina aktieägares förväntningar genom att ta hänsyn till olika följder av pandemin.

ARBETSMARKNAD

Den grekiska arbetsmarknaden har visat sig vara särskilt motståndskraftig i kölvattnet av coronautbrottet, men den långdragna pandemin innebär allvarliga risker för sysselsättningen, vilket gör det nödvändigt att ytterligare stärka de aktiva arbetsmarknadsprogrammen. Att nödåtgärder för att stödja företag och skydda arbetstillfällen vidtogs omgående bidrog till den ovan nämnda motståndskraften på arbetsmarknaden. Allteftersom pandemin fortsätter kan det dock bli oundvikligt att omstrukturera de hårdast drabbade sektorerna. En välfungerande offentlig arbetsförmedling och ett effektivt system med aktiva arbetsmarknadsåtgärder behövs för att stödja sådana omstruktureringsprocesser och undvika en kraftig ökning av arbetslösheten. Även om vissa aktiva arbetsmarknadsprogram förstärks, lider det övergripande systemet fortfarande av kapacitetsbegränsningar, vilket tillsammans med störningar orsakade av pandemin har lett till förseningar i reformarbetet. I synnerhet har framstegen varit begränsade när det gäller antagandet av en ny genomförandemodell för politiken och det systematiska tillhandahållandet av tjänster för återinträde på arbetsmarknaden till mottagare av garanterad minimiinkomst.

Regeringen har lagt fram förslag för att modernisera flera delar av arbetsrättslagstiftningen. I lagstiftningen, som för närvarande är föremål för samråd med arbetsmarknadens parter, föreskrivs omfattande ändringar som bland annat moderniserar reglerna om arbetstid och semester, lagstiftning om anställningsskydd, uppsägningar och lagstiftning om fackföreningar. Den innehåller vidare en förlängning av pappa- och föräldraledighet och institutionalisering av distansarbete, så att den nationella arbetsrätten närmar sig EU:s bästa praxis. Kodifieringen av arbetsrättslagstiftningen, som är ett särskilt åtagande med tidsfrist i slutet av 2020, har försenats av pandemin men förväntas fortfarande bli antagen i slutet av 2020.

PRODUKTMARKNADER OCH KONKURRENSKRAFT

Myndigheterna gör framsteg med de flesta särskilda åtagandena med tidsfrist i mitten av 2020 när det gäller investeringslicensiering och står fast vid sitt åtagande att genomföra en utvidgad reformagenda. Myndigheterna förväntas senast i slutet av november lägga fram ett lagförslag för offentligt samråd som kommer att förenkla licensieringsförfarandena inom de flesta sektorer som ännu inte reformerats, och de har tagit fram en tidsplan för att senast i juni 2021 till fullo slutföra förenklingen av licensieringsförfarandena för investeringar i alla återstående verksamheter. Samtidigt fortsätter de att förenkla och finjustera områden med anknytning till sektorer som redan reformerats. När det gäller inspektioner förväntar man sig att alla startverktyg inom de tre överenskomna prioriterade områdena kommer att börja användas mycket snart, parallellt med ett fullständigt införande av utbildning. Återstående delar för att säkerställa effektiv efterlevnad och kontroll av efterlevnaden på dessa områden förväntas vara helt åtgärdade senast i april 2021, parallellt med införandet av inspektionsramen på de återstående fyra områdena, som förväntas vara slutförd i slutet av 2021. För att det återstående arbetet ska kunna slutföras på ett framgångsrikt sätt måste alla berörda ministerier lämna synpunkter i god tid och alla berörda parter måste engagera sig. Det fullständiga införandet av det relevanta it-systemet, som är avgörande för att stödja den nya ramen för licensiering av investeringar, fortsätter att försenas på grund av rättsliga hinder.

Myndigheterna går framåt med genomförandet av viktiga reformer av företagsklimatet som inletts inom ramen för programmen. Framsteg har gjorts när det gäller certifieringar av externa miljöbedömare och miljöinspektörer samt den rättsliga ramen för turism, i syfte att anpassa den till principerna för reformen av investeringslicensieringar. Arbetet fortsätter att underlätta affärsidkande. Utöver betydande förbättringar av ramarna för insolvens och tvistlösning och en kommande reform av offentlig upphandling (se ovan) förbättrade och påskyndade myndigheterna återbetalningsprocessen för mervärdesskatt. De viktigaste insatser som planeras till mars 2021 syftar till att rationalisera och påskynda de administrativa processerna, bland annat när det gäller bygglov, nyetablering av företag, elanslutningar och registrering av fastigheter. Myndigheterna utformar dessutom ytterligare åtgärder på viktiga områden med tekniskt stöd från kommissionen genom Världsbanken. Regeringen har också vidtagit ytterligare åtgärder för att reformera produktmarknaderna och förbättra marknadsövervakningen. Ett lagförslag som lades fram för parlamentet i början av november syftar bland annat till att säkerställa rättvisa och öppenhet för företagsanvändare på e-handelsområdet, samtidigt som man möjliggör effektivare mekanismer för marknadsövervakning och kontroll av olaglig handel, samt en utvidgning av söndagshandeln till affärer och öppna marknader på vissa villkor.

Trots framstegen med att upprätta en ny strategi för att främja handel och utländska direktinvesteringar är de institutionella arrangemangen fortfarande ofullständiga, vilket hämmar ansträngningarna att öka exponeringen mot utlandet och utnyttja Greklands potential inom viktiga sektorer och exportmarknader. Utrikesministeriets nya strategi, som förväntas stärka landets exportpotential och underlätta utländska direktinvesteringar, har ännu inte offentliggjorts. Att inrätta nödvändiga styrningsstrukturer skulle vara avgörande för att så snart som möjligt kunna gå vidare med anpassningen av färdplanen så att den återspeglar nya prioriteringar, och för att fortsätta förenklingsarbetet, även på nivån före tull. Samtidigt gör myndigheterna framsteg med digitala initiativ för att stödja e-handel och upphandling av projekt som främjar exporten, särskilt det integrerade systemet med en enda kontaktpunkt som kommer att automatisera import- och exportförfarandena, och som presenterades i oktober.

Myndigheterna har gjort framsteg när det gäller skogskartor och kartor över fastighetsbestånd. I fråga om skogskartor hade 80 % av de återstående kartorna utarbetats i oktober 2020 och kommer gradvis att börja laddas upp för offentligt samråd. Myndigheterna har åtagit sig att ladda upp alla återstående kartor senast i december 2020 och ratificeringen av alla skogskartor kommer att vara slutförd senast i juli 2021. Det ursprungliga målet att 45 % av kartorna över fastighetsbeståndet skulle vara klara måste uppskjutas till december 2021 på grund av pandemin och andra tekniska svårigheter, men myndigheterna kommer att lägga fram ett lagförslag för parlamentet i syfte att påskynda insamlingen av återstående rättigheter, som enligt planerna ska antas i november 2020. I oktober 2020 hade 35 % av fastighetskartorna färdigställts. Upphandlingen för digitalisering av hypotekslånehandlingar är klar att inledas när finansieringen är säkrad. 

Fastighetsregistret förväntas vara fullt driftsklart i slutet av 2021, i linje med färdplanen för projektet i fråga om fastighetsbeståndet. Detta är  senare än vad som planerades inom ramen för det ursprungliga åtagandet till mitten av 2020 och återspeglar förseningar på grund av pandemin, men även tidigare förseningar. Utnämningen av ledningsgruppen har slutförts och rekryteringen av övergångsteamet, som är en grupp som är nödvändig för att genomföra övergången från hypotekslånekontor till fastighetsregister, fortskrider smidigt.

En omfattande reform av energimarknaden genomfördes i och med att målmodellen, ett särskilt åtagande med tidsfrist i mitten av 2020, inleddes den 1 november, vilket är ett stort steg mot att Grekland ska uppfylla sina skyldigheter enligt EU:s regelverk på energiområdet. Det nya formatet för marknaderna, med separata dagen före-, intradags- och balanseringselement, förväntas möjliggöra bättre prisbildning och ett bredare deltagande och marknadstillträde för olika tjänster. Den nya marknadsutformningen är förenlig med andra EU-marknader, vilket möjliggör en framtida sammankoppling med angränsande marknader i Italien och Bulgarien. Det kommer att vara viktigt att sträva efter att se till att snedvridningarna på grossistmarknaden undanröjs och att marknaden övervakas effektivt med tanke på den etablerade operatörens marknadsstyrka och att den bringas i full överensstämmelse med EU:s regelverk på energiområdet.

Den 23 oktober lade myndigheterna fram ett slutligt förslag till en antitruståtgärd avseende det statliga elbolagets (Public Power Corporation) brunkolsproduktion, vilket är ett viktigt steg för att uppfylla detta särskilda åtagande. Kommissionen väntar dock fortfarande på ett slutligt godkännande från myndigheterna för att börja genomföra ett marknadstest av den föreslagna åtgärden, så att åtgärderna kan genomföras på marknaden under 2021. Genomförandet av åtgärden skulle uppfylla det särskilda åtagandet och följa ett gammalt utslag från EU:s domstolar. Med tanke på den mycket snäva tidsplanen för genomförandet av åtgärden uppmanar EU-institutionerna de grekiska myndigheterna att samarbeta mer effektivt under nästa rapporteringsperiod.

Framsteg har fortsatt inom andra områden av energipolitiken, men det behövs en hållbar strategi för att ta itu med det strukturella underskottet i kontot för förnybara energikällor. Det finns en växande oro över balansen i kontot för förnybara energikällor och med tanke på Greklands ambitioner att öka användningen av förnybar energi är det viktigt att hitta en förutsägbar och robust strategi som inte är beroende av ad hoc-insatser och som är helt förenlig med EU-lagstiftningen. Detta inbegriper att säkerställa nivån och villkoren för projekt för förnybar energi som beviljats stöd. Greklands avveckling av brunkolsanläggningar fortsätter, och i år kommer flera anläggningar att tas bort från nätet. Myndigheterna har genomfört ett offentligt samråd om generalplanen för övergången, som är grunden för de territoriella strategierna och framtida reformer för att hjälpa de områden som drabbas av brunkolsavvecklingen i slutet av 2023.

Som ett första steg mot omorganiseringen av de statliga järnvägsföretagen håller myndigheterna på att förbättra styrningen av den styrkommitté som ansvarar för rationaliseringen av genomförandet av järnvägsprojekt. Styrkommittén tillhandahåller strategisk övervakning och vägledning och samordnar utarbetandet av handlingsplanen för järnvägar. Ett första utkast till färdplan för omvandlingen av de två företagen med mellanliggande steg kommer att utarbetas i slutet av december.

HELLENIC CORPORATION OF ASSETS AND PARTICIPATIONS (HCAP) OCH PRIVATISERINGAR

Bolaget offentliggjorde sin årsredovisning för 2019 och sina finansiella resultat i slutet av september 2020, som visade på en betydande förbättring av de finansiella resultaten för de flesta av bolagets dotterbolag och av bolagets egna finansiella resultat för 2019. Även om man räknar med att 2020 års resultat kommer att påverkas av pandemin förefaller det som om företagets företagsportfölj har förbättrat sin förmåga att klara av pandemins effekter tack vare förbättrad styrning och förbättringar av driften.

Arbetet med särskilda åtaganden har fortsatt. När det gäller genomförandet av bolagets strategiska plan håller myndigheterna på att uppdatera vägledningen för ministerierna, som beskriver regeringens allmänna vision för och förväntningar på bolaget. Vägledningen förväntas vara klar i slutet av 2020. Den strategiska planen kommer att uppdateras efter utfärdandet av vägledningen för ministerierna. Företaget och de statsägda företagen genomför nästa fas av genomförandet av samordningsmekanismen: åtagandeförklaringen, som kommer att ange de statsägda företagens finansiella, operativa och andra mål och som förväntas vara klar i december 2020. Dessutom uppgav myndigheterna att de hade för avsikt att förbereda fullgörandeavtal om allmän trafikplikt för ett begränsat antal statsägda företag. Översynen av styrelserna för de statsägda företagen är nästan slutförd. Endast en av de tretton statsägda företagens styrelserapporter återstår, nämligen den för grekiska utställningsorganisationen (Hellenic Exhibition Organisation - HELEXPO), som förväntas vara klar i december 2020. Överföringen av Olympic Athletic Centre, som har visat sig vara mycket komplicerad, har gjort framsteg trots förseningar. Det förberedande arbetet inför anbudsförfarandet har fått ytterligare en förlängning och förväntas nu vara slutfört senast i november 2020, medan underhållsarbeten pågår.

I syfte att inrätta fonden för projektberedning på ett sätt som maximerar dess bidrag till att påskynda utnyttjandet av EU-medel i Grekland har myndigheterna föreslagit att den grekiska privatiseringsfonden ska få i uppdrag att fullgöra denna uppgift. Detta nya mandat för fonden skulle innebära att både dess personalstyrka och ansvar utökades. Det kommer att vara viktigt att se till att detta tillägg till fondens uppdrag varken påverkar bolagets förmåga att fullgöra sitt huvuduppdrag eller dess oberoende.

Vissa goda framsteg har gjorts när det gäller ett antal transaktioner som ingår i tillgångsutvecklingsplanen, medan andra transaktioner försenats, vilket delvis kan skyllas på pandemin.

·Två transaktioner är nästan slutförda. Myndigheterna fortsatte att vara starkt engagerade och även med sina insatser för att uppfylla villkoren för finansiellt avslut av Hellinikon-transaktionen. Till följd av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande av den 18 september om avslag på ansökan om ogiltigförklaring i samband med det pågående anbudsförfarandet för tilldelning av kasinotillstånd, har det fastställts hur transaktionen ska avslutas finansiellt. Det finns dock fortfarande några pågående rättsfall som ska diskuteras i november 2020. Trots vissa tekniska problem förväntas koncessionen för småbåtshamnen i Alimos vara stängd finansiellt före årets slut.

·Framstegen med de pågående åtgärder som krävs för koncessionen för Egnatia-motorvägen har varit långsammare än väntat under de senaste månaderna, men myndigheterna har nyligen vidtagit betydande åtgärder för att slutföra denna transaktion. Ett större antal vägtullstationer färdigställdes och togs i drift i början av november, ytterligare ett antal förväntas vara färdigställda och tas i drift före tidsfristen för inlämnande av bindande anbud som förväntas bli den 11 december, och infrastrukturministeriet har åtagit sig att ta alla vägtullstationer i drift innan koncessionsavtalet träder i kraft. Detta förväntas säkra intäktsflödena för projektet och visa att myndigheterna är beslutna att fortsätta dess genomförande. Dessutom har vissa framsteg gjorts under de senaste två månaderna när det gäller de arbeten som krävs för licensiering av de återstående 14 tunnlarna. Noggrann övervakning kommer att fortsätta.

·Framsteg har gjorts i ett antal andra pågående transaktioner. Detta inbegriper den transaktion som genomförs fördet offentliga gasbolaget (Public Gas Corporation – DEPA Infrastructure), där tillsynsmyndigheten för energi klargjorde tarifframen för systemansvariga för distributionssystem samt storleken på tillgångarna för att säkerställa att bolaget förblir en sammanhängande och attraktiv tillgång. Perioden för inbjudan för anmälan av intresse avslutades i oktober för tre regionala hamnar och den underjordiska naturgaslagringen i södra Kavala, vilket väckte starkt intresse från investerare.

·Vissa transaktioner behövde skjutas upp till följd av en betydande minskning av tillgångarnas kapitaliseringsvärde på grund av pandemin. Detta gäller särskilt Hellenic Petroleum, som tidigare hade drabbats av betydande förseningar till följd av misslyckandet med det första anbudsförfarandet i mitten av 2019, och fonden ansåg nu att det var lämpligt att skjuta upp inledandet av transaktionen. På samma sätt har försäljningen av 30 % av Atens internationella flygplats skjutits upp och fonden kommer att fastställa nästa steg när situationen förbättras, sannolikt i slutet av 2021.

Utanför tillämpningsområdet för den plan för tillgångsutveckling som genomförs av fonden arbetar myndigheterna för att ta itu med de långvariga svagheterna hos vissa statsägda företag. Detta omfattar att försöka åtgärda de strukturella problemen inom den grekiska flyg- och rymdindustrin (Hellenic Aerospace Industry - HAI) och fortsätta med försäljningen av tillgångarna i den grekiska fordonsindustrin (Hellenic Vehicle Industry - ELVO), som är ett företag som är föremål för särskild likvidation. Myndigheterna vidtar också åtgärder för att lösa de problem som uppstått i samband med återkrav av oförenligt statligt stöd i enlighet med kommissionens långvariga beslut (försäljning av Larcos (ett företag som tillverkar nickelmalm) och stöd till det offentliga fastighetsbolaget ETAD med avseende på Hellenic Shipyards tidigare tillgångar).

OFFENTLIG FÖRVALTNING OCH DIGITAL STYRNING

Myndigheterna har gjort ytterligare framsteg med reformerna av den offentliga förvaltningen. Moderniseringen av personalförvaltningen går framåt, och de allra flesta enheter inom den offentliga sektorn har nu slutfört sina digitala organisationsscheman, ett särskilt åtagande med tidsfrist i slutet av 2020. Fram till slutet av oktober hade mer än 80 % av de statliga offentliga enheterna slutfört sina digitala organisationsscheman och myndigheterna förväntar sig att nästan alla enheter är klara med denna uppgift i slutet av 2020. Utarbetandet av arbetsbeskrivningar och upprättandet av kopplingar mellan arbetsbeskrivningen och arbetstagaren fortskrider också, vilket kommer att göra det möjligt att ansluta sig till den gemensamma utbetalningsmyndigheten senast i slutet av detta år. Det politiska inflytandet över den offentliga förvaltningen har minskat samtidigt som den blivit mer professionell i takt med att en enhetlig urvalsprocess för högre offentliga chefstjänster har införts; processen omfattar nu en stor del av alla offentliga enheter. Utnämningen av samtliga ständiga sekreterare har slutförts. Myndigheterna har också gjort framsteg med ett antal andra åtgärder som ska vidtas i slutet av året, bland annat färdigställande av en lag för att ytterligare stärka Högsta rådet för rekrytering av civilanställda (som förväntas offentliggöras för offentligt samråd i november) och slutförandet av resultatbedömningsomgången för 2019.

Myndigheterna vidtar åtgärder för att kontrollera den offentliga sektorns storlek. Personalutvecklingen under 2020, både i fråga om fast och tillfälligt anställd personal, överensstämmer fortfarande med rekryteringsplanerna. Den förväntade minskningen av tillfälliga tjänster efter omvandlingen av dem till fasta tjänster har dock varit långsam och ansträngningarna måste intensifieras för att minskningen ska bli tydlig i personalstyrkan i slutet av 2020. Myndigheterna arbetar med att fastställa ett årligt tak för tillfälligt anställda senast i slutet av 2020. I ett försök att dra lärdom av tidigare erfarenheter dokumenterar myndigheterna avvikelser från anställningsförfarandena och den enhetliga löneskalan, med en inledande inriktning på perioden från och med juli 2019, medan de föregående åren skulle omfattas av den andra etappen.

I syfte att öka rättssäkerheten och tillgången till rättssystemet förbereder myndigheterna en kodifiering av arbetsmarknadslagstiftningen, ett särskilt åtagande med tidsfrist i slutet av 2020, och identifierar ytterligare områden för kodifiering. Processen skiljer sig från moderniseringen av vissa aspekter av arbetsmarknadslagstiftningen och har försenats på grund av pandemin. Den nya arbetsmarknadslagen förväntas antas i slutet av 2020. Den årliga kodifieringsplanen för 2021, som antogs av ministerrådet, innehåller ett ambitiöst program som omfattar fysisk planering och stadsplanering, handel med varor och tjänster, uppbörd av offentliga intäkter och partifinansiering.

Myndigheterna fortsätter sitt arbete med viktiga reformer för att förbättra Greklands digitala resultat, med stöd av en omfattande digital strategi som är på gång och en nyligen antagen enhetlig rättslig ram för digital styrning. I den nya nationella digitala strategin (den så kallade digitala bibeln), som förväntas bli föremål för offentligt samråd inom kort, beskrivs Greklands ambitiösa agenda för digital omvandling och reformer som prioriteras för de kommande fyra åren. Lagen om digital styrning antogs den 22 september 2020 och utgör en viktig milstolpe för Grekland när det gäller införlivandet av EU-direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Myndigheterna har för avsikt att inom kort lägga fram en handlingsplan om de åtgärder som krävs för att fullt ut genomföra den nya lagen.

Påtagliga framsteg noteras när det gäller förenkling och digitalisering av den offentliga sektorns processer och data, driftskompatibilitet mellan offentliga system och register, frågor om digital kompetenshöjning och konnektivitet. Arbetet med att förenkla processer och digitalisering fortsätter genom genomförandet av det nationella programmet för förenkling av processer, särskilt på transportområdet och inom rättsväsendet. Myndigheterna är på god väg att genomföra färdplanen för utvecklingen av den integrerade transaktionsportalen (gov.gr). Arbetet fortsätter också med att främja driftskompabilitet mellan offentliga register och system, och man har inlett en upphandling för digitalisering av geospatiala data för utvecklingen av den gemensamma digitala kartan och registret över statlig infrastruktur. Förbättringar av digital kompetens, konnektivitet och företagens användning av ny teknik förblir centrala prioriteringar för Grekland i takt med att myndigheterna fortsätter genomföra sin strategi för digital kompetenshöjning, bland annat genom den nationella digitala akademin och den nationella sammanslutningen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen. Konnektivitetsfrågor hanteras genom utauktioneringen av 5G-pionjärbanden, planerad till slutet av 2020, och myndigheterna räknar med att så småningom uppnå 96 % 5G-täckning, vilket kommer att kräva stora investeringar i nät med mycket hög kapacitet. Det innovativa systemet för en nationell 5G-fond i Grekland, som inrättades genom den nyligen antagna lagen om digital styrning, förväntas spela en avgörande roll i utvecklingen av 5G-ekosystemet.

RÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KORRUPTIONSBEKÄMPNING

Det har gjorts stadiga framsteg när det gäller övergången till obligatorisk elektronisk inlämning och behandling av handlingar i domstolarna, och arbetet med att distribuera elektroniska signaturer till domare och jurister pågår. Myndigheterna åtog sig att inom kort lägga fram en handlingsplan för initiativ som rör elektronisk inlämning, med en kartläggning av den nuvarande situationen och detaljerade uppgifter om planerade åtgärder, inklusive en tidsplan för genomförandet. Nästa steg är antagandet av lagstiftning i slutet av december 2020. När det gäller det elektroniska utfärdandet av domstolsbeslut planerar myndigheterna att senast i slutet av januari 2021 till alla domstolar distribuera en programvara som domstolen i Pireus utvecklat för detta ändamål. Ytterligare framsteg har noterats när det gäller det elektroniska utfärdandet av domstolsintyg. Efter att ha åtgärdat farhågorna om privat uppgiftsskydd, förväntar sig myndigheterna att de ska slutföra tilldelningen av elektroniska signaturer för domare och domstolspersonal senast i november 2020. Myndigheterna bekräftade att justitieministeriet är berett att vid behov ta lagstiftningsinitiativ när det gäller distribution av elektroniska signaturer till jurister inför ikraftträdandet av obligatorisk elektronisk inlämning i administrativa jurisdiktioner i januari 2021.

Utvärderingen av anbuden inom ramen för anbudsförfarandet för den andra fasen av det integrerade systemet för handläggning av civil- och brottmål, ett särskilt åtagande med tidsfrist i slutet av 2020, fortsätter och myndigheterna bekräftade sin avsikt att tilldela kontraktet till den utvalda anbudsgivaren i december 2020. Efter att ha lämnat in en bedömning av den tekniska delen av anbuden till justitieministeriet för godkännande, planerar myndigheterna att slutföra bedömningen av den ekonomiska delen av anbuden senast i slutet av november 2020, i god tid för att som planerat gå vidare med tilldelningen av kontraktet i december 2020.

Andra reformer av rättsväsendet har visat på stadiga framsteg enligt följande:

·Myndigheterna tog ett antal initiativ för att stödja medlingsfunktionen. Den centrala medlingskommittén håller på att inrätta en help desk för jurister och medborgare, som ska ge rättslig vägledning och stöd till berörda parter. Myndigheterna övervakar i vilken utsträckning medling förekommer.

·En lägesrapport om de viktigaste stegen i genomförandet av lagstiftningen om särskilda kammare i civil- och förvaltningsdomstolar kommer att läggas fram senast i december 2020. Den 1 oktober 2010 beslutade kammaren vid appellationsdomstolen i Aten enhälligt att inrätta två särskilda kammare för handläggning av mål på områdena konkurrens, elektroniska transaktioner, energi och personuppgiftsskydd, och andra domstolar förväntas göra samma sak efter utnämningen av de nyvalda domstolsförvaltningarna i oktober 2020.

·Arbetet med att förbättra domstolarnas arbetsmetoder, som är en viktig del av den pågående reformen av rättsväsendet, fortskrider som planerat. Lagen om domstolspersonal ska antas i december 2020. Myndigheterna strävar efter att uppgradera och upprätthålla stränga normer för domstolstjänstemäns arbete, främst genom att utveckla en starkare pliktkänsla. Översynen av vissa avsnitt i utkastet till lag om domares ställning och organisationen av domstolar, som förväntas leda till förbättringar av metoderna för utvärdering och befordran av domare och av behandlingen av disciplinärenden, kommer att anförtros en lagredaktionskommitté i januari 2021, så att den kan antas i god tid före inledningen av nästa rättsår i september 2021. Dess arbete kommer att bygga på tekniskt stöd från Europeiska kommissionen.

·Anbudsförfarandet för projektet ”JustStat” för inrättandet av enheten för statistisk information om rättsliga uppgifter förväntas inledas i slutet av december 2020. Samtidigt bekräftade myndigheterna att sekundärlagstiftning håller på att utarbetas, i samarbete med den grekiska statistikmyndigheten, när det gäller tillhandahållande av tekniskt kunnande. 

Den nationella myndigheten för öppenhet är nu fullt operativ, vilket förväntas förbättra samordningen, och ett antal viktiga åtgärder har vidtagits när det gäller kampen mot korruption inom politiken. Den nationella myndigheten för öppenhet övervakar genomförandet av den nationella antikorruptionsplanen, som visar uppmuntrande resultat och som bland annat stött hälsoministeriets utarbetande av en särskild strategi mot korruption. Kampen mot korruption inom politiken har gått framåt i och med lanseringen under 2021 av ett kodifieringsprojekt för lagstiftningen om finansiering av politiska partier och antagandet av lagen om lobbyverksamhet som ska träda i kraft i mitten av 2021. Myndigheterna har ännu inte förbättrat tillgången till vissa databaser för de organ som ansvarar för revisioner av redovisning av tillgångar och har inte heller anpassat förteckningen över personer i politiskt utsatt ställning som är skyldiga att redovisa tillgångar till den uppdaterade definitionen av personer i politiskt utsatt ställning. Slutligen övervakar myndigheten en större reform, som syftar till att införa gedigna interna kontrollsystem i hela den offentliga förvaltningen. Dessa system förväntas få stor inverkan i kampen mot korruption inom både den offentliga förvaltningen och sektorn för förvaltning av de offentliga finanserna.

Genomförandet av rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption i fråga om mildare påföljder för bestickning av offentliga tjänstemän pågår. För att följa dessa rekommendationer krävs en omfattande översyn av den rättsliga ramen för bekämpning av korruption bland offentliga tjänstemän innan ändringar av de relevanta lagarna utarbetas. Dessa förväntas läggas fram i mitten av 2021. Gruppen av stater mot korruption har uppmanat myndigheterna att senast i slutet av oktober 2021 lägga fram en rapport om de åtgärder som vidtagits för att genomföra deras rekommendationer. Ett snart antagande av bestämmelserna om rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption skulle göra det möjligt för Grekland att mer effektivt bekämpa korruption bland offentliga tjänstemän och även följa den straffrättsliga konventionen om korruption och dess tilläggsprotokoll.

(1) ()    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).

(2) ()    Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1142 av den 29 juli 2020 om förlängning av förstärkt övervakning för Grekland (EUT L 248, 31.7.2020, s. 20).

(3) ()     https://www.consilium.europa.eu/media/35749/z-councils-council-configurations-ecofin-eurogroup-2018-180621-specific-commitments-to-ensure-the-continuity-and-completion-of-reforms-adopted-under-the-esm-programme_2.pdf

(4) ()    ECB:s personal deltog i detta granskningsuppdrag i enlighet med ECB:s befogenheter och tillhandahöll således expertis om politik för den finansiella sektorn och makroekonomiskt kritiska frågor såsom samlade finanspolitiska mål, hållbarhet och finansieringsbehov. Granskningsuppdraget föregicks av ett tekniskt övervakningsuppdrag, som även det genomfördes på distans under perioden 30 september–8 oktober 2020.

(5) ()     https://ec.europa.eu/info/publications/enhanced-surveillance-report-greece-may2020_en

(6) ()    Prognosen utarbetades mot bakgrund av den information som fanns tillgänglig fram till brytdatumet den 22 oktober 2020. Mer information rörande kommissionens höstprognos 2020 finns här: https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-performance-and-forecasts/economic-forecasts/autumn-2020-economic-forecast_en .

(7) ()    I kommissionens prognos ingår inte effekterna av återhämtnings- och resiliensplanen eftersom dess fulla genomförande är beroende av att kommissionen stödjer den och att den godkänns genom rådets genomförandebeslut, samt att delmålen och målen i planen uppfylls. Kommissionens prognos tar inte hänsyn till några utgifter inom faciliteten för återhämtning och resiliens eftersom utkastet till budgetplan inte innehöll tillräckligt detaljerade uppgifter om sådana projekt.