EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.11.2020

COM(2020) 748 final

2020/330(BUD)

ÄNDRINGSSKRIVELSE NR 1 TILL FÖRSLAGET TILL DEN ALLMÄNNA BUDGETEN FÖR 2021

Justeringar till följd av den politiska överenskommelse som nyligen nåddes mellan Europaparlamentet och rådet om den fleråriga budgetramen 2021–2027





Updated estimated needs for agricultural expenditure





Other adjustments and technical updates

Med beaktande av

–fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 314, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget (...) 1 , särskilt artikel 42, och

–förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021, som antogs av kommissionen den 27 juli 2020 2 ,

förelägger Europeiska kommissionen härmed Europaparlamentet och rådet denna ändringsskrivelse nr 1 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021 av de skäl som anges i motiveringen.

ÄNDRINGAR I INKOMST- OCH UTGIFTSBERÄKNINGEN PER AVSNITT

Ändringarna i den allmänna sammanställningen av utgifter och inkomster samt inkomst- och utgiftsberäkningen per avsnitt återges i EUR-Lex ( https://eur-lex.europa.eu/budget/www/index-en.htm ). I informationssyfte bifogas en engelsk version av ändringarna som bilaga.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.    Inledning    

2.    Hur överenskommelsen om nästa fleråriga budgetram inverkar på budgetförslaget för 2021    

2.1 Justeringar till följd av Europeiska rådets överenskommelse i juli 2020

2.1.1 Anslag för utgiftsprogram

2.1.1 Anslag för tematiska särskilda instrument

2.2 Justeringar till följd av den politiska överenskommelsen den 10 november 2020

2.3 Uppdaterade behov för betalningsbemyndiganden

2.3.1Att inte anta ”övergångslösningen” 2020

2.3.2Inverkan kopplad till ändringsbudget nr 6/2020 (vaccinstrategin)

2.3.3Ändringar av förfinansieringsnivåerna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 2014–2020

2.3.4Andra omprövningar av betalningar

2.4 Anpassning av tillämpningsområdena för rubriker i den fleråriga budgetramen och konsekvenser för kontoplanens struktur

2.5 Reviderad fördelning mellan bidrag och lån i återhämtningsinstrumentet

3.    Unionens deltagande i Europeiska investeringsfondens (EIF) kapitalökning    

4.    Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)    

5.    Delegeringspaket för de sex genomförandeorganen    

5.1 Förslag till kommittén för genomförandeorgan

5.2 Föreslagen nivå på driftsanslag för 2021–2017 som ska delegeras

5.3 Konsekvenser för genomförandeorganens personalresurser och ekonomiska resurser under 2021

5.4 Konsekvenser för kommissionens personalresurser

5.5 Justeringar i ändringsskrivelse nr 1/2021

6.    Decentraliserade organ    

6.1 Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

6.2 Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

6.3 Europeiska miljöbyrån (EEA)

6.4 Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)

6.5 Europeiska bankmyndigheten (EBA)

6.6 Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo)

7.    Ändringar av rubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning”    

7.1 Löneindexering från och med 1 juli 2020

7.2 Förstärkning av Europaparlamentet

7.4 Överföring av viss personal vid unionens delegationer från kommissionen till utrikestjänsten

7.5 Överföring av centralbiblioteket från kommissionen till Publikationsbyrån

7.6 Överföring av två tjänster i tjänsteförteckningen från Europaparlamentet till kommissionen

7.7Utrikestjänstens bidrag till de grundläggande tjänster som utförs av PMO

7.8Inverkan av covid-19-pandemin på Europaskolornas budget

7.9 Effekt av omlokaliseringen av ombudsmannens kontor i Bryssel

8.    Andra justeringar    

8.1 Riktade förstärkningar

8.1.1 Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

8.1.2 Social dialog

8.2 Anpassning av kontoplanen

8.2.2 Programmet för den inre marknaden

8.2.3 Socialpolitik (inbegripet social dialog)

8.2.4Utökat gemensamt företag för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC)

8.2.5 Skapande av nya budgetposter för de två rådgivande organen

8.2.6 Strykning av budgetposter i avsnittet om Europeiska datatillsynsmannen

8.3 Tekniska uppdateringar

8.3.1 Ändring av tjänsteförteckningen efter åberopande av artikel 53.1 i budgetförordningen.

8.3.1Ändring av texten i vissa budgetanmärkningar

9.    Sammanfattande tabell per rubrik i den fleråriga budgetramen    

1.Inledning

Ändringsskrivelsen nr 1 till budgetförslaget för 2021 innehåller följande delar:

¾Införlivandet av överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet om nästa fleråriga budgetram 2021–2027 vid trepartsmötet den 10 november. Utfallet bygger på den överenskommelse som nåddes vid det extra mötet i Europeiska rådet den 17–21 juli 3 och påverkar ett antal utgiftsprogram och särskilda instrument i fråga om anslagsnivå, rubrikstruktur och kontoplan samt innehållet i budgetanmärkningarna (särskilt när det gäller bidraget från det europeiska återhämtningsinstrumentet, ”Next Generation EU”).

¾En uppdatering av beräknade behov, inkomster avsatta för särskilda ändamål och anslag för jordbruksutgifter. I ändringsskrivelse nr 1/2021 ingår, utöver anpassningar till föränderliga marknadsfaktorer, även inverkan av besluten inom jordbrukssektorn sedan 2021 års budgetförslag antogs i juli 2020, samt andra förslag som väntas få en betydande inverkan under budgetåret.

¾Justeringar till följd av det kommande överlämnandet till kommittén för genomförandeorgan 4 för yttrande, och till rådet och Europaparlamentet för en sex veckors granskning, av förslaget till en inrättandeakt där de viktigaste delarna av mandatet och de uppgifter som anförtrotts den nya generationen genomförandeorgan från och med 2021 fastställs. Dessa justeringar, i fråga om kontoplan, anslag och tjänsteförteckningar, grundar sig fortfarande på den överenskommelse som nåddes vid Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli och kommer att uppdateras ytterligare för att återspegla den politiska överenskommelsen om nästa fleråriga budgetram när inrättandeakten är klar.

¾Justeringar av anslagsnivån och/eller personalnivån vid vissa decentraliserade byråer (EMA, ECDC, Echa, EEA, EBA och Easo) med hänsyn till den senaste lagstiftningsmässiga eller politiska utvecklingen som gäller deras verksamhet för 2021 och i synnerhet effekterna av det föreslagna ”hälsopaketet” som lades fram av kommissionen den 11 november.

¾Justeringar av rubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning”, inbegripet effekten av en minskning av uppdateringsnivåerna för lönerna per den 1 juli 2020 för budgetförslaget för 2021 från 0,9 % till 0,7 % och en förstärkning av Europeiska utrikestjänsten för styrningen av den europeiska fredsfaciliteten, som är utanför budgeten, samt en förstärkning av de konsulära tjänsterna och

¾Andra justeringar och tekniska uppdateringar, bland annat av budgetens struktur (kontoplanen).

Totalt sett kommer nettoeffekten av ändringsskrivelse nr 1/2021 på utgiftssidan i budgetförslaget för 2021 att innebära en minskning med 2 608,8 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och en ökning med 2 609,3 miljoner euro i betalningsbemyndiganden, vilket kan delas upp i följande komponenter:

Mer information om varje komponent finns i följande avsnitt.

De relevanta budgetposterna och tjänsteförteckningarna anges i budgetbilagan tillsammans med uppdateringen av inkomsterna till följd av de utgiftsändringar som ingår i denna ändringsskrivelse.

2.Hur överenskommelsen om nästa fleråriga budgetram inverkar på budgetförslaget för 2021 

2.1    Justeringar till följd av Europeiska rådets överenskommelse i juli 2020

2.1.1    Anslag för utgiftsprogram

Anslagen för 20 utgiftsprogram, som förtecknas i tabellen nedan, har anpassats för att återspegla Europeiska rådets överenskommelse från juli 2020. Justeringarna tillämpades proportionellt, både för åtaganden och betalningar, till den anslagsnivå som begärdes i budgetförslaget för 2021 för varje budgetpost 5 , med undantag för följande program:

§För InvestEU tar justeringen hänsyn till kapitalökningen i Europeiska investeringsfonden (EIF), i vilken unionen bör delta 2021 för att bibehålla sin andel av fondens kapital. Denna åtgärd beskrivs närmare i avsnitt 3 nedan.

§För Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) beaktar justeringen de senaste ekonomiska uppgifterna och den uppdaterade rättsliga ramen enligt beskrivningen i avsnitt 4 nedan.

§När det gäller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) beaktas i justeringen a) överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet för en övergångsperiod på två år, inbegripet genomförandet av europeiska återhämtningsinstrumentet från och med 2021, b) de reviderade beloppen för överföringar mellan EGFJ och Ejflu till följd av anmälningar från medlemsstaterna och c) de ekonomiska konsekvenserna av medlagstiftarnas beslut att öka det exceptionella stöd i form av enhetsbelopp som medlemsstaterna kan ge jordbrukare som svar på covid-19 6 samt de uppskattade behoven på grundval av medlemsstaternas senaste prognoser.

§För asyl- och migrationsfonden (AMF), instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (MBVI, inom ramen för Fonden för integrerad gränsförvaltning) och Fonden för inre säkerhet omfattar justeringen en ökad förfinansieringsnivå på 5 %.

§För instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) övervägs ytterligare justeringar som gäller följande:

oErasmus+: till följd av förseningarna i antagandet av sektorslagstiftningen kommer det inte att ske internationella studentutbyten inom ramen för Erasmus + under 2021. Sammanlagt för de båda programmen föreslås 23,5 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och 5,3 miljoner euro i betalningsbemyndiganden för att täcka åtgärder kopplade till kapacitetsuppbyggnad på området ungdomsutbyte och virtuella utbyten, som inte följer läsårets kalender. Jämfört med budgetförslaget för 2021 innebär detta en sammanlagd minskning med 281,6 miljoner euro i åtagandebemyndiganden 7 och 152 miljoner euro i betalningsbemyndiganden.

oDen fortsatta tillämpningen av bestämmelserna om avsättning i garantifondsförordning (EG) nr 480/2009 för de nuvarande budgetgarantierna och det ekonomiska stödet (främst EIB:s externa utlåningsmandat och besluten om makroekonomiskt stöd) är neutral gällande åtagandebemyndiganden på programnivå 8 , men leder till ökade betalningsbemyndiganden med 42,3 miljoner euro.

oÖverföringen av viss personal vid unionens delegationer till utrikestjänsten leder till en total minskning på 16 miljoner euro respektive 2,1 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden för NDICI och IPA III, men kompenseras helt av en motsvarande ökning inom utrikestjänstens avsnitt under rubrik 7 (se avsnitt 7.4 nedan för närmare uppgifter).

oI det ursprungliga förslaget till Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) i förslaget till ändringsbudget nr 6/2020 9 ingick ett exceptionellt tillägg på 1,04 miljarder euro för 2020. Detta exceptionella tillägg åtföljdes i budgetförslaget för 2021 av ytterligare tio heltidsekvivalenter för extern personal för arbete inom EFHU, som betalas av NDICI:s och IPA III:s budgetposter för administrativt stöd vid delegationerna. Eftersom det exceptionella tillägget för EFHU inte ingick i Europeiska rådets överenskommelse från juli 2020 har ökningen av extern personal blivit onödig. Budgetposterna för administrativt stöd för NDICI och IPA III har minskats i motsvarande grad (1,5 miljoner euro) med ett motsvarande tilläggsanslag till driftsposterna.

oExtern personal som arbetar för den nuvarande Europeiska utvecklingsfonden – vars verksamhet integrerades i NDICI genom budgetförslaget för 2021. Totalt 6,25 heltidsekvivalenter av denna externa personal vid huvudkontoret och vid delegationer som arbetar för den fredsbevarande resursen för Afrika kommer från och med 2021 att överföras till den europeiska fredsfaciliteten, som är utanför budgeten. Budgetposten för administrativt stöd inom NDICI har minskats i motsvarande grad (0,4 miljoner euro) med ett motsvarande tilläggsanslag till driftsposterna.

2.1.1    Anslag för tematiska särskilda instrument

Ändringarna till anslagen för de tematiska särskilda instrumenten omfattar följande:

·Justering av det årliga anslaget för reserven för solidaritet och katastrofbistånd till 1 273,5 miljoner euro (motsvarande 1 200 miljoner euro i 2018 års priser), både i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

·Justering av det årliga anslaget för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till 197,4 miljoner euro (motsvarande 186 miljoner euro i 2018 års priser) i åtagandebemyndiganden, utan att nivån på betalningsbemyndigandena ändras jämfört med budgetförslaget för 2021.

·Inrättande av två nya särskilda budgetposter 10 för brexitjusteringsreserven men utan anslag – i avvaktan på det förslag som kommissionen förväntas lägga fram under november 2020.

2.2    Justeringar till följd av den politiska överenskommelsen den 10 november 2020

I sin politiska överenskommelse av den 10 november 2020 om nästa fleråriga budgetram enades Europaparlamentet och rådet bland annat om riktade förstärkningar av unionsprogrammen, däribland Horisont Europa, programmet EU för hälsa EU4Health och Erasmus.

För dessa tre program har följande förstärkningar införlivats i ändringsskrivelse nr 1/2021:

För Horisont Europa kommer ytterligare 75,8 miljoner euro i åtagandebemyndiganden att igen göras tillgängliga genom tillämpning av artikel 15.3 i budgetförordningen till följd av att tidigare forskningsprojekt helt eller delvis inte har genomförts.

Följande budgetposter kommer att förstärkas och budgetanmärkningarna justeras i enlighet med detta:

Med förstärkningarna av EU4Health och Erasmus + (249,4 miljoner euro) överstiger de totala anslag som begärts under rubrik 2b ”Resiliens och värden” under 2021 det överenskomna taket med 97,8 miljoner euro. Flexibilitetsmekanismen föreslås därför utnyttjas för detta belopp. 

2.3    Uppdaterade behov för betalningsbemyndiganden

2.3.1    Att inte anta ”övergångslösningen” 2020

Den 3 juni 2020 föreslog kommissionen i förslaget till ändringsbudget nr 6/2020 att effekterna av de lagstiftningsförslag som kommissionen antog den 27, 28 och 29 maj inom ramen för Europeiska unionens paket för ekonomisk återhämtning 11 skulle återspeglas i 2020 års budget. Förslaget till ändringsbudget nr 6/2020 åtföljde förslaget till översyn av förordningen om den fleråriga budgetramen för 2020 12 .

Eftersom detta initiativ som kallas ”övergångslösningen” har blivit föråldrat, föreslås det att dess inverkan på nivån på betalningsbemyndigandena för 2021 (775 miljoner euro) upphävs i ändringsskrivelse nr 1/2021.

Denna minskning gäller följande program:

§InvestEU-programmet, i vilket slutbetalningarna av den nuvarande Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) kommer att införlivas från och med 2021. Enligt ”övergångslösningen” skulle det inom Efsi inrättas en särskild del för instrumentet för solvensstöd, för vilken betalningsbemyndiganden på 500 miljoner euro ingick i budgetförslaget för 2021.

§Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF), för vilka betalningsbemyndiganden på totalt 275 miljoner euro inkluderades i budgetförslaget för 2021 inom ramen för initiativet React-EU 13 , också som en del av ”övergångslösningen”.

I förslaget till ändringsbudget nr 6/2020 ingick också inrättandet av nya budgetposter i 2020 års budget, varav vissa fortsatte 2021. Eftersom ”övergångslösningen” inte har antagits måste kontoplanen anpassas och vissa budgetposter strykas eller överföras enligt tabellen nedan:

2.3.2    Inverkan kopplad till ändringsbudget nr 6/2020 (vaccinstrategin)

Genom ändringsbudget nr 6/2020 14 höjdes betalningsbemyndigandena för 2020 för instrumentet för krisstöd med 1 090 miljoner euro för att strategin för att vaccinstrategin mot covid-19 skulle uppgå till totalt 2 610 miljoner euro, medan de totala åtagandena fastställdes till 2 700 miljoner euro för 2020 i ändringsbudget nr 2/2020 15 .

Därför måste betalningsbemyndigandena för 2021 minskas till 90 miljoner euro. Detta innebär en minskning med 700 miljoner euro jämfört med budgetförslaget för 2021, som baserades på en längre betalningsprofil, dvs. 790 miljoner euro 2021 och 265 miljoner euro både 2022 och 2023.

2.3.3    Ändringar av förfinansieringsnivåerna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 2014–2020

År 2018 föreslog kommissionen 16 en ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser) och en minskning av den årliga förfinansieringen för åren 2021–2023 från 3 % till 1 % av det totala stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Budgeteffekten av detta förslag har beaktats i budgetförslaget för 2021.

Den 4 april 2019 antog Europaparlamentet sin lagstiftningsresolution som ändrade kommissionens förslag genom att fastställa den årliga förfinansieringssatsen till 2 % för perioden 2021–23. I Europeiska rådets överenskommelse från juli 2020 behölls också samma procentandel.

Till följd av detta ingår en total ökning på 3,6 miljarder euro i betalningsbemyndiganden för ESI-fonderna i ändringsskrivelse 1/2021, vilket motsvarar 1 % av det totala anslaget för 2021–27 för Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF och EHFF.

2.3.4    Andra omprövningar av betalningar

Kommissionen har gjort en ny bedömning av behoven av betalningsbemyndiganden (utöver de uppdateringar som följer av de justerade anslag som nämns ovan). Följande sju program berörs av en total nettoökning på 448,8 miljoner euro och, med undantag för programmet Rättvisa, rättigheter och värden (där den mindre ökningen är en teknisk korrigering), avser omprövningen betalningar för slutförande av utestående åtaganden.

§NDICI och IPA III: Efter offentliggörandet av det gemensamma meddelandet om EU:s globala svar på covid-19-pandemin 17 , där unionen uttryckte solidaritet och engagemang för att hjälpa partnerländerna att hantera de hälsomässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen som en del av Team Europe-insatserna, har en omprogrammering ägt rum och genomförandet av stödet till tredjeländer har påskyndats, vilket kommer att fortsätta under 2021. Med beaktande av unionens politiska åtaganden gentemot tredjeländer och avtalsenliga skyldigheter såsom betalningsfrister har ett ökat behov av betalningsbemyndiganden på 492 miljoner euro identifierats på grund av ändrade villkor för utbetalningar av budgetstöd, ökad förfinansiering och snabbare genomförande genom indirekt förvaltning.

§RescEU: Ändringsbudgetarna nr 1 och nr 2 för 2020 har avsevärt ökat de resurser som finns tillgängliga i unionens civilskyddsprogram för att hantera covid-19-relaterade akuta behov (nämligen medicinsk lagring och hemtransporter). Detta innebär en ökning med totalt 415 miljoner euro i åtagandebemyndiganden. Mindre än hälften av dessa anslag har täckts av betalningsbemyndiganden under 2020 och reviderade beräkningar tyder på att cirka 132 miljoner euro kommer att behövas under 2021 för att slutföra dessa åtgärder. Merparten av betalningarna kommer att täcka återbetalningar till medlemsstaterna för åtgärder som redan har genomförts.

§Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen: Till följd av covid-19-krisen har FN:s utvecklingsprogram för lokal infrastruktur (UNDP LIF) gett ökat tekniskt bistånd för att identifiera behovet av katastrofinsatser, vilket har lett till ökade utbetalningar jämfört med prognosen. Utöver ökningen till följd av den riktade förstärkning som beskrivs i avsnitt 8.1.1 nedan (3 miljoner euro) behövs ytterligare betalningsbemyndiganden på 4 miljoner euro för slutförandet av insatser såsom stipendieprogrammet, programmet för ekonomisk analys för tillväxt och hållbar utveckling från Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, stöd till mikroföretag och projektet för anläggandet av den nya avloppsdammen för norra Nicosia (NNTS).

§FSE – Transport (inklusive bidraget från Sammanhållningsfonden och militär rörlighet): Den totala minskningen på 155 miljoner euro beror på följande kombinerade två faktorer:

oEn minskning på 100 miljoner euro på grund av betalningar som kommer att göras under 2020 och inte 2021, vilket var den ursprungliga prognosen. Dessa betalningar är kopplade till de frivilliga ansökningar som lämnats in av flera stora stödmottagare och för vilka en förstärkning föreslogs av kommissionen i förslaget till ändringsbudget nr 10/2020.

oEn omprövning nedåt av betalningsbehoven för alla delar av FSE – Transport till ett totalt belopp på 55 miljoner euro (varav 37 miljoner euro för bidraget från Sammanhållningsfonden och 13,4 miljoner euro för militär rörlighet). Med tanke på den nuvarande tidsramen för offentliggörandet av den första ansökningsomgången inom ramen för FSE – Transport under 2021 anser kommissionen att endast en mindre del av bidragsöverenskommelserna kommer att undertecknas (och därmed utbetalningar av förfinansiering göras) under 2021.

§InvestEU: Minskningen av betalningsbehoven för skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE-DI) motsvarar betalningar som kommer att göras 2020 men som enligt den ursprungliga prognosen skulle göras 2021 (under InvestEU:s poster för åtgärder som håller på att avslutas) och måste därför tidigareläggas. Senast i slutet av 2020 förväntas EIB slutföra undertecknandet av en rad projekt som omfattar verksamhet som är kopplad till utbyggnaden av laddningsstationer för elfordon, tankstationer för väte, vätgasbränslecellsbussar och ellastbilar för godstransporter, vilket har gått snabbare än väntat.

2.4    Anpassning av tillämpningsområdena för rubriker i den fleråriga budgetramen och konsekvenser för kontoplanens struktur

I linje med Europeiska rådets överenskommelse från juli 2020 och bekräftat genom den politiska överenskommelsen från november 2020 mellan Europaparlamentet och rådet, överförs de program (och övriga delar) som ingår i budgetförslaget för 2021 under den nya budgetavdelningen 14 ”Resiliens och krishantering” (och som ingick i rubrik 5 ”Resiliens, säkerhet och försvar”) till den nya budgetavdelningen 06 ”Återhämtning och resiliens” (som ingår i rubrik 2b ”Resiliens och värden”).

Denna överföring kommer att kräva en teknisk omnumrering av avdelningarna 15 ”Yttre åtgärder”, 16 ”Stöd inför anslutningen” och 17 ”Utgifter utöver de årliga taken i den fleråriga budgetramen”. Denna tekniska omnumrering kommer att genomföras i samband med offentliggörandet av budgeten för 2021, efter det att den har antagits.

2.5    Reviderad fördelning mellan bidrag och lån i återhämtningsinstrumentet

Såsom bekräftades i den politiska överenskommelsen från november 2020 mellan Europaparlamentet och rådet har bidragsdelen av medlen till återhämtningsinstrumentet (750 miljarder euro i 2018 års priser) för stöd till unionsprogram minskats både vad gäller belopp (från 500 miljarder euro till 390 miljarder euro) och tillämpningsområde.

Till följd av detta har budgetanmärkningarna till de berörda budgetposterna anpassats i enlighet med detta i ändringsskrivelse nr 1/2021. När det gäller Ejflu kommer den tvååriga övergångsperiod som rådet och Europaparlamentet redan har enats om att inbegripa genomförandet av återhämtningsinstrumentets bidrag från och med 2021. En ny budgetpost har inrättats för detta ändamål i ändringsskrivelse nr 1/2021.

De planerade beloppen från återhämtningsinstrumentet för 2021 visas, per program och budgetpost, i tabellen nedan:

3.Unionens deltagande i Europeiska investeringsfondens (EIF) kapitalökning

Den 14 juli 2020 godkände Europeiska investeringsfondens styrelse i princip förslaget till andelsägarna om att öka EIF:s tecknade kapital. Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) har fastställt storleken på den kapitalökning som krävs för att ge EIF ett kapitaltillskott på 1 250 miljoner euro. Priset på de nya aktierna bör baseras på den formel för nettotillgångsvärdet som EIF:s aktieägare kommit överens om och som består av den inbetalda delen och överkursen.

Unionen, företrädd av kommissionen, bör kunna delta i denna kapitalökning så att EIF kan fortsätta att stödja unionens ekonomi och dess återhämtning, bland annat genom sitt bidrag till genomförandet av InvestEU-programmet. Unionen bör kunna behålla sin totala andel av EIF:s kapital. Det är högst sannolikt att unionen kommer att teckna de nyemitterade andelarna i EIF och göra den relevanta betalningen under första halvåret 2021.

För att unionen ska kunna tillåta ett proportionellt deltagande i EIF:s kapitalökning av ovannämnda storlek kommer det att krävas ett uppskattat belopp på 375 miljoner euro 18 , både i åtagande- och betalningsbemyndiganden, för att täcka kostnaderna för tecknandet. Detta belopp, som dragits av från 2021 års finansieringsram för InvestEU, har anslagits till den specifika budgetposten för EIF under kapitel 20 i samma avdelning (02 20 03 01 ”Europeiska investeringsfonden – Tillhandahållande av de inbetalda andelarna av det tecknade kapitalet”).

4.Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

I ändringsskrivelse nr 1/2021 uppdateras beräkningarna för jordbruksutgifter på grundval av de senaste ekonomiska uppgifterna och den senaste lagstiftningen. I början av november 2020 hade kommissionen tillgång till tidiga beräkningar av produktionsnivån för 2020, en översyn över utsikterna på jordbruksmarknaderna samt de flesta uppgifterna om faktiska belopp för budgetgenomförandet 2020 vad gäller EGFJ:s delade förvaltning, vilka utgör grundval för de uppdaterade beräkningarna av budgetbehoven för 2021.

Förutom marknadsfaktorerna tas det i ändringsskrivelse nr 1/2021 även hänsyn till konsekvenserna av lagstiftningsbeslut inom jordbrukssektorn som antagits sedan 2021 års budgetförslag antogs i juli 2020, samt också till vissa beslut som fortfarande är under utarbetande, men som kommer att antas inom kort. I synnerhet uppdateras beloppen för överföringar mellan EGFJ och Ejflu, för vilka ett flertal medlemsstater hade lämnat in sina anmälningar senast den 18 maj 2020.

Det tillgängliga nettobeloppet för EGFJ uppgår till 40 368,0 miljoner euro för 2021, i enlighet med den politiska överenskommelsen från november 2020 mellan Europaparlamentet och rådet och med beaktande av en nettoöverföring på 557,0 miljoner euro till landsbygdsutveckling. Detta nya belopp omfattar överföringar från EGFJ till Ejflu och omvänt, som ett flertal medlemsstater anmälde till kommissionen 2019, inklusive de ändringar som anmäldes under 2020 19 .

EGFJ:s behov för 2021 (sedan hänsyn tagits till EGFJ:s bestämmelser om budgetdisciplin) beräknas nu uppgå till 40 987,0 miljoner euro 20 , vilket är en ökning med 222,2 miljoner euro jämfört med 2021 års budgetförslag. Denna ökning beror främst på ytterligare behov av finansiella korrigeringar till förmån för medlemsstaterna (+233,1 miljoner euro), medan ändringarna för marknadsrelaterade utgifter utanför de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (+15,0 miljoner euro) och direktstöd utanför de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (-29,7 miljoner euro) är ganska små.

De inkomster avsatta för särskilda ändamål som beräknas bli tillgängliga under 2021 ökar något från 585,7 miljoner euro i 2021 års budgetförslag till 619,0 miljoner euro (+33,3 miljoner euro). Till skillnad från tidigare år innehåller ändringsskrivelse nr 1/2021 inte någon förväntad överföring av inkomster avsatta för särskilda ändamål från 2020 till 2021, eftersom genomförandet för 2020 ligger på en hög nivå. 21 De outnyttjade anslagen från 2020 års reserv för kriser inom jordbrukssektorn (478 miljoner euro) kommer inte att nyttjas. De kommer att överföras för ersättning till jordbrukare som omfattas av budgetdisciplin under 2021.

Som ett resultat av dessa uppdateringar föreslår kommissionen att de beräknade utgifterna för jordbruket ska ökas med 188,9 miljoner euro jämfört med budgetförslaget för 2021. Åtagandebemyndiganden på 40 368,0 miljoner euro, inklusive reserven för kriser inom jordbrukssektorn, behövs för att täcka EGFJ:s behov under 2021. Detta totala belopp motsvarar exakt nettosaldot för EGFJ som följer av den fleråriga budgetramen 2021–2027 som man enats om med Europeiska rådet och som tar hänsyn till de ändrade överföringarna mellan de två pelarna som anmälts av medlemsstaterna. Eftersom behoven överstiger nettosaldot för EGFJ 2021 måste de justeras via mekanismen för budgetdisciplin, som syftar till att minska de belopp som finns tillgängliga för direktstöd för att respektera EGFJ:s nettosaldo och upprätta krisreserven. 22  

5.Delegeringspaket för de sex genomförandeorganen

5.1    Förslag till kommittén för genomförandeorgan

Under de kommande dagarna och i enlighet med det förfarande som anges i förordning nr 58/2003 23 , kommer kommissionen att uppmana kommittén för genomförandeorgan att avge ett yttrande om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om inrättande av en ny generation genomförandeorgan. Samtidigt kommer kommissionen att översända alla delegeringsdokument till Europaparlamentet och rådet, inklusive en informerande not med de viktigaste inslagen i det planerade delegeringspaketet. Det paket som ska läggas fram för kommittén för genomförandeorgan kommer att uppdateras för att återspegla anslagsnivån för de utgiftsprogram som föreslås att delegeras i enlighet med den politiska överenskommelsen från november 2020 mellan Europaparlamentet och rådet om nästa fleråriga budgetram.

Det var inte möjligt att uppdatera de relevanta uppgifterna i tid för denna ändringsskrivelse. Alla tabeller i detta avsnitt – inklusive byråernas personal och den föreslagna avräkningen inom kommissionen – bygger därför fortfarande på anslagen för de utgiftsprogram som fastställdes i Europeiska rådets överenskommelse från juli 2020. Med tanke på den betydande ökningen av budgeten för vissa program som ingår i den politiska överenskommelsen från november 2020 och som helt eller delvis delegeras till genomförandeorgan (Erasmus, Horisont Europa, programmet EU för hälsa, Kreativa Europa, Rättigheter och värden) kommer den delegerade budgeten och den föreslagna personalstyrkan för de berörda organen att öka i motsvarande grad. Det kommer dock inte att påverka den föreslagna fördelningen av program mellan genomförandeorganen.

I detta avseende avser kommissionen att behålla samma antal genomförandeorgan. Kommissionen föreslår dock att organens portföljer ändras för att skapa fler synergieffekter och besparingar och undvika att program eller delprogram delas upp mellan organen. Det föreslås därför att verksamheten vid genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (Chafea) i Luxemburg överförs till de Brysselbaserade organen, samtidigt som ett nytt organ inrättas i Bryssel. Det föreslås också att organens namn anpassas till deras framtida ansvarsområden:

¾Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (Ercea).

¾Europeiska genomförandeorganet för forskning (tidigare genomförandeorganet för forskning (REA)).

¾Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor (nytt organ).

¾Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (tidigare genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea)).

¾Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (tidigare genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea)).

¾Europeiska innovationsrådet och genomförandeorganet för små och medelstora företag (tidigare genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme)).

Med förbehåll för ett positivt yttrande från kommittén för genomförandeorgan avser kommissionen att anta utkastet till förslag så snart som möjligt för den nya generationen genomförandeorgan för att genomföra de nya unionsprogrammen, förutsatt att varken Europaparlamentet eller rådet har några invändningar, och förutsatt att de grundläggande akterna för programmen för 2021–2027 antas i god tid av den lagstiftande myndigheten.

5.2    Föreslagen nivå på driftsanslag för 2021–2017 som ska delegeras

I översiktstabellen nedan jämförs den totala nivån på driftsanslag per organ som ska förvaltas av organen i den nuvarande och framtida fleråriga budgetramen med antalet personalresurser (heltidsekvivalenter) och motsvarande bidrag för att täcka organens löpande kostnader.

5.3    Konsekvenser för genomförandeorganens personalresurser och ekonomiska resurser under 2021

I tabellen nedan sammanfattas konsekvenserna av de godkända delegerade anslagen 24 för genomförandeorganens poster som avser bidrag och heltidsekvivalenter under 2021.

Genomförandeorganens uppskattade personalbehov under 2021 ökar med 302 heltidsekvivalenter (11,4 %) jämfört med 2020 års budget. Motsvarande bidrag från unionen ökar med 22,2 % jämfört med 2020.

5.4        Konsekvenser för kommissionens personalresurser

Enligt förordning (EG) nr 58/2003 ska all delegering av uppgifter till ett genomförandeorgan vara kostnadseffektiv och förenlig med principen om sund ekonomisk förvaltning. Som framgår av översiktstabellen i avsnitt 5.2 ovan kommer detta att medföra en större arbetsbörda för genomförandeorganen under perioden 2021–2027 och mer personal kommer att behövas för att förvalta programmen på ett effektivt sätt.

En del av den ökade arbetsbördan för genomförandeorganen kommer att följa av nyligen genomförd delegering av program och uppgifter som för närvarande genomförs av kommissionen. Överföringen av dessa genomförandeuppgifter kommer att minska motsvarande personalresurser inom kommissionen, eftersom de inte längre kommer att utföras inom kommissionen. En annan del av den ökade arbetsbördan i genomförandeorganen kommer att bero på ökade budgetar för redan delegerade program och de nya programmen. I dessa fall påverkas inte arbetsbördan inom kommissionen, eftersom uppgiften antingen redan har överförts eller aldrig har genomförts internt. I detta fall föreslår kommissionen att ett antal anställda frigörs för att säkerställa en övergripande budgetneutralitet.

Tidigare har dessa ”frigjorda” personalresurser omfördelats till andra uppgifter i enlighet med artikel 13.6 c i rådets förordning (EG) nr 58/2003. Med tanke på kommissionens åtagande att säkerställa budgetneutralitet när det gäller administrativa utgifter kommer kommissionen, som ett resultat av delegeringen av ytterligare programförvaltningsuppgifter, att minska sina personalresurser för att kompensera de ytterligare heltidsekvivalenterna i genomförandeorganen. På samma sätt kommer utgifterna för tjänster som ”frysts” för att ta hänsyn till utstationeringar till genomförandeorganen också att minskas i motsvarande grad.

Tabellen nedan visar hur kommissionen föreslår att de ytterligare personalresurserna i genomförandeorganen ska kompenseras senast 2027:

5.5        Justeringar i ändringsskrivelse nr 1/2021

Justeringarna i ändringsskrivelse nr 1/2021 avspeglar resurskonsekvenserna av den planerade delegeringen av programmen för 2021–2027, både från genomförandeorganens sida och från kommissionens sida för 2021. För det sistnämnda består konsekvenserna av en nettominskning av anslagen för löner under rubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning” med ett belopp på 2,5 miljoner euro och en budgetneutral omfördelning av anslagen inom respektive finansieringsram för de berörda delegerade programmen.

När det gäller kontoplanen föreslås, såsom framgår av tabellen nedan, att nya budgetposter inrättas inom varje delegerat program för bidrag till de sex nya genomförandeorganen, utöver de budgetposter som redan ingår i budgetförslaget för 2021 för de budgetposter som finns kvar sedan tidigare. Bibehållandet av denna parallella struktur kommer att säkerställa en ordnad övergång från de nuvarande till de framtida genomförandeorganen, oavsett exakt tidpunkt, vilket är nära beroende av det formella antagandet av den fleråriga budgetramen och de grundläggande akterna för programmen 2021–2027.

De anslag som motsvarar det bidrag som planeras för varje nytt organ under 2021 i delegeringspaketet kommer tillfälligt att anslås till de tidigare posterna som avser bidrag, begränsat till den anslagsnivå som ingår i 2020 års budget, om den är lägre (i tillämpliga fall, med skillnaden till den nya posten som avser bidrag).

Samma ”parallellstrategi” har tillämpats på tjänsteförteckningarna: Det föreslås att sex nya tjänsteförteckningar upprättas för de sex nya genomförandeorganen, utöver dem som ingår i budgetförslaget för 2021 för de befintliga genomförandeorganen och som finns sedan tidigare. Ingen minskning tillämpas för 2021 i kommissionens tjänsteförteckningar.

De befintliga genomförandeorganens poster som avser bidrag och tjänsteförteckningar och som finns kvar sedan tidigare kommer att slås samman med de nya, antingen i en ändringsbudget under 2021 eller inom ramen för budgetförfarandet för 2022.

6.Decentraliserade organ

6.1    Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

Läkemedelsindustrin utvecklar ett stort antal produkter som reaktion på covid-19-pandemin. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) kommer att behöva utvärdera och godkänna de läkemedel och vacciner som för närvarande håller på att utvecklas och som man föreslår ska släppas ut på marknaden. Detta skapar en tillfällig topp i EMA:s vetenskapliga arbete och dess samordnande roll. En tvåårig ökning av antalet tillfälligt anställda med 40 tillfälligt anställda är därför motiverad från och med 2021. De ekonomiska konsekvenserna kommer att täckas genom andra inkomster (avgifter) och kommer inte att få följder för unionens bidrag.

Efter antagandet av höstens hälsopaket den 11 november 2020 föreslås dessutom att EMA:s roll och struktur stärks ytterligare. Detta initiativ syftar till att säkerställa att allvarlig brist på läkemedel och medicintekniska produkter i en hälsokris undviks i hela unionen. Den extra personalen kommer också att göra det möjligt för EMA att inrätta en permanent arbetsgrupp som ska ge råd om läkemedel i kristider, och kommer att göra det möjligt för myndigheten att återanvända hälsouppgifter för regleringsändamål inom ramen för det europeiska hälsodataområdet. För att stärka EMA:s roll krävs en ökning av unionens bidrag med 28 miljoner euro och personalresurser för ytterligare 29 tjänster under 2021 (21 tillfälligt anställda och 8 kontraktsanställda).

6.2        Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) utvärderar kontinuerligt och kommunicerar aktuella och uppkommande hot mot människors hälsa till följd av smittsamma sjukdomar och utfärdar rekommendationer för insatser på unionsnivå och nationell nivå. Den nuvarande pandemin har visat att ett starkt ECDC är ett centralt inslag i Europeiska hälsounionen. Det hösthälsopaket som nämns ovan innehöll också ett lagstiftningsförslag som syftade till att stärka centrumets roll och göra det möjligt för det att öka sitt beredskapsstöd till medlemsstaterna när det gäller förberedelser och snabba insatser vid en hälsokris. Förslagets budgetkonsekvenser kräver en ökning med 16 miljoner euro av unionens bidrag och en förstärkning av personalresurserna för 2021 (18 tillfälligt anställda och 13 kontraktsanställda).

6.3    Europeiska miljöbyrån (EEA)

Efter rådets och parlamentets antagande av taxonomiförordningen 25 den 18 juni 2020 måste ytterligare en tillfälligt anställd läggas till jämfört med den tjänsteförteckning som meddelats i budgetförslaget för 2021.

Dessutom har byrån tilldelats ytterligare uppgifter inom ramen för det åttonde miljöhandlingsprogrammet, som kräver nio tillfälligt anställda och sex kontraktsanställda och en förstärkning av unionens bidrag med 3,2 miljoner euro. Denna ökning kompenseras av motsvarande minskning av budgeten för Life-programmet.

6.4    Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) har erfarit en kraftig minskning av avgiftsintäkterna under 2020 för sin verksamhet på området lagstiftning om biocider. Det underskott som blir följden måste kompenseras av en förstärkning av unionens bidrag på 3,2 miljoner euro.

Dessutom har byrån tilldelats ytterligare uppgifter på området farliga kemikalier inom ramen för det åttonde miljöhandlingsprogrammet, som kräver en tillfälligt anställd och en kontraktsanställd samt en förstärkning av unionens bidrag med 0,3 miljoner euro. Denna ökning kompenseras av motsvarande minskning av budgeten för Life-programmet.

6.5    Europeiska bankmyndigheten (EBA)

Europeiska bankmyndigheten (EBA) justerade uppdelningen av återbetalningen av sitt överskott under 2019, vilket resulterade i en högre andel för unionen. De ökade inkomsterna avsatta för särskilda ändamål minskar behovet av nya anslag under 2021 (-276 639 euro).

6.6    Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo)

På grund av en strukturell brist på utstationering av nationella experter från medlemsstaterna var Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) tvunget att utföra en del av sina uppdrag med hjälp av tillfälligt anställda. Eftersom dessa tjänster inte kan förlängas permanent har Easo informerat kommissionen om sin avsikt att tillfälligt ersätta 58 tillfälligt anställda med kontraktsanställda med ett kontrakt om högst ett år. Den föreslagna ersättningen av tillfälligt anställda med kontraktsanställda kommer inte att få följder för de planerade anslagen till stödkontoret i budgetförslaget för 2021. Easo kommer tillsammans med kommissionen att använda året för att hitta en strukturell lösning på bristen på nationella experter som medlemsstaterna utstationerar till Easo.

7.Ändringar av rubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning”

7.1        Löneindexering från och med 1 juli 2020

I enlighet med artiklarna 64 och 65 i tjänsteföreskrifterna 26 ska lönerna till tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska unionen uppdateras varje år, på grundval av en rapport som läggs fram av kommissionen och som bygger på statistiska uppgifter om situationen i medlemsstaterna per den 1 juli, som utarbetats av Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) i samråd med de nationella statistikkontoren i medlemsstaterna.

Uppdateringen bygger på principen om parallellitet mellan verklig (inflationsrensad) ersättning till unionens tjänstemän och till statstjänstemän i medlemsstaterna. Det avspeglar den sammantagna effekten av två variabler:

§Den särskilda indikatorn, som återspeglar förändringarna i köpkraft för lönerna för nationella tjänstemän i central statsförvaltning i ett urval av elva medlemsstater som står för mer än 75 % av unionens BNP.

§Det gemensamma indexet, som återspeglar den årliga inflationen i Bryssel och Luxemburg, vilken beräknas genom att den nationella inflationen mätt i HIKP 27 (Belgien) och KPI 28 (Luxemburg) viktas enligt fördelningen av unionens anställda i dessa medlemsstater.

Dessa två faktorer multipliceras för att få fram uppdateringstakten.

Enligt artikel 11 i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna (nedan kallad undantagsklausulen) ska endast en del av den särskilda indikatorn användas för att beräkna värdet av uppdateringen om unionens reala BNP enligt kommissionens prognos förutspås minska under det innevarande året och den särskilda indikatorn är positiv. I händelse av en minskning av BNP med mer än 3 % ska den särskilda indikatorn fastställas till 0 % för budgetåret 2020. Värdet av den särskilda indikatorn, som inte användes vid uppdateringen av lönerna och pensionerna under 2020, ska ligga till grund för beräkningen av en framtida uppdatering när den kumulativa ökningen av unionens BNP blir positiv.

Enligt den senaste prognosen från kommissionen förväntas EU:s reala BNP till följd av covid-19-krisen minska med 8,3 % under kalenderåret 2020. Undantagsklausulen kommer därför att aktiveras och den särskilda indikatorn kommer att vara 0 % och uppdateringen av lönerna den 1 juli 2020 kommer endast att motsvara utvecklingen av det gemensamma indexet under perioden juli 2019–juli 2020.

Eurostat har bekräftat det gemensamma indexet till 0,7 % i rapporten om den årliga uppdateringen av löner och pensioner som offentliggjordes den 31 oktober 2020, i enlighet med bestämmelserna i bilaga XI till tjänsteföreskrifterna, medan den reviderade beräknade uppdateringen av lönerna per den 1 juli 2020 som användes för budgetförslaget för 2021 (inverkan hela året) var 0,9 %.

Anslagen under rubrik 7 ”Administration” i den fleråriga budgetramen bör därför minskas med 22 miljoner euro under 2021, av vilka 5,9 miljoner euro gäller kommissionen, 4,4 miljoner euro gäller pensioner i samtliga institutioner och 4,8 miljoner euro gäller alla andra institutioner. Den återstående minskningen på 7 miljoner euro berör Europaskolorna för vilka budgetäskandena i budgetförslaget för 2021 motsvarar en löneuppdateringstakt på 3,1 %, det vill säga den ursprungliga prognosnivå som kommissionen använde under våren 2020 29 .

7.2        Förstärkning av Europaparlamentet

Europaparlamentet har begärt en förstärkning på 4,6 miljoner euro för följande:

§De återstående byggkostnader som förutses för 2021 med ett belopp på 2,1 miljoner euro (byggentreprenader, konsultarvoden, inledande inredningsarbeten och leveranser för att göra byggnader operativa samt alla tillhörande kostnader), samt inredningskostnader, särskilt arkitekt- och ingenjörsarvoden, enligt Europaparlamentets beräkningar.

§Ökning av reserven för oförutsedda utgifter med ett belopp på 2,6 miljoner euro för att täcka ytterligare utgifter till följd av budgetbeslut som fattats under budgetåret, inbegripet sådana som är kopplade till den pågående covid-19-krisen.

7.3        Förstärkning av Europeiska utrikestjänsten

7.3.1    Ytterligare resurser för den europeiska fredsfaciliteten

Med förslaget om den europeiska fredsfaciliteten, en fond utanför budgeten på 5,7 miljarder euro under nästa fleråriga budgetram, läggs ansvaret för ett antal nya funktioner på utrikestjänsten. Den kommer framför allt att behöva förbereda, utveckla och följa upp vissa delar av de stödåtgärder som ska finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och som omfattar politiska, operativa och finansiella aspekter i konceptbeskrivningar, förslag till stödåtgärder, arrangemang med stödmottagare och annan efterföljande uppföljning.

Åtgärderna kan omfatta ekonomiskt stöd till en tredje part, tillhandahållande av militär utrustning och infrastruktur eller integrerade paket inbegripet tillhandahållande av militär utrustning och infrastruktur med militär utbildning genom ett EU-utbildningsuppdrag, samt uppföljande riskreducerande åtgärder och kontrollåtgärder.

Utrikestjänstens förslag till åtgärder bör följa en risk- och skyddsmetod som omfattar en konfliktkänslighetsanalys och en kontextanalys, risk- och konsekvensbedömningar, eventuella begränsande åtgärder och arrangemang för att efter behov övervaka och utvärdera efterlevnaden av EU:s principer och lagstiftning och internationell lagstiftning, särskilt när det gäller människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

Om en stödåtgärd involverar tillhandahållande av utrustning och/eller infrastruktur behöver konceptbeskrivningen under beslutsprocessen omsättas i detaljerade förteckningar och tekniska specifikationer för militär utrustning och/eller infrastruktur med tillhörande kostnadsberäkningar.

Utrikestjänsten kommer också att uppmanas att samarbeta med fredsfacilitetens administratörer i finansiella frågor. Den bör också delta i alla nödvändiga politiska och tekniska överenskommelser med stödmottagaren (partnerland, internationell eller regional organisation), samordning med den exporterande staten (samstämmighet om licensieringskraven) samt efter leverans uppföljningsinventering, besök på plats och fysisk inspektion av militär utrustning och infrastruktur i en militär miljö.

Utrikestjänsten uppskattar sitt behov till 16 heltidsekvivalenter (en tjänst i lönegrad AD 13 (avdelningschef), en i lönegrad AD 11, två i lönegrad AD 10, en i lönegrad AD 7 + fem kontraktsanställda + sex utstationerade nationella experter) för att utföra dessa nya uppgifter som den har anförtrotts av lagstiftaren, till en inledande kostnad på 1 362 500 euro i 2021 års budget.

7.3.1    Ytterligare resurser för konsulära tjänster

Covid-19-pandemin har utlöst en global konsulär kris på grund av de mycket allvarliga transportrestriktionerna som skapade ett akut behov mellan mars och juni 2020 för hemtransport av mer än en halv miljon EU-medborgare som strandsatts i tredjeländer. Trots att EU:s befogenheter är begränsade till att stödja samordning av konsulärt bistånd har medlemsstaterna, medborgare och partner vänt sig till EU-institutionerna med begäran om deras aktiva medverkan för att hantera denna nödsituation.

Framgången med EU:s omfattande operation för hemtransporter i ett läge där många medlemsstater har minskat sitt konsulära avtryck har lett till att EU:s roll öppet har erkänts och välkomnats av medlemsstaterna. Mindre medlemsstater har nästan helt förlitat sig på EU-samordning medan större medlemsstater har insett att EU:s roll är av allt större betydelse även för dem. Detta har i praktiken lett till att ytterligare ansvarsområden har överförts till EU:s delegationer när det gäller konsulära frågor.

För att möta medlemsstaternas tydliga förväntningar på att utrikestjänsten ska spela en större roll i samordningen av konsulärt bistånd och för att stärka EU:s roll och förbättra bilden av EU i tredjeländer, vill utrikestjänsten förstärka sin avdelning för konsulära frågor.

Detta skulle göra det möjligt för utrikestjänsten att snabbt inleda en process för tillvaratagna erfarenheter och en grundlig analys av den konsulära krisen, med särskilt fokus på var och en av dess faser, de mekanismer som användes för att underlätta hemtransporterna, en översyn av bästa praxis som observerats på plats samt en beskrivning av de huvudsakliga utmaningarna och möjligheterna.

Detta skulle dessutom bana väg för en översyn av den rättsliga ramen och EU:s institutionella struktur för den konsulära krishanteringskapaciteten.

För den begärda förstärkningen med en tjänst i lönegrad AD 11, en tjänst i lönegrad AD 7 och en kontraktsanställd krävs en inledande ökning av utrikestjänstens budget på 303 800 euro.

7.4    Överföring av viss personal vid unionens delegationer från kommissionen till utrikestjänsten

I enlighet med det servicenivåavtal som ingicks mellan kommissionen och Europeiska utrikestjänsten i december 2010 har kommissionen fortsatt att finansiera en del av personalen vid de administrativa avdelningar vid unionens delegationer som förvaltas av utrikestjänsten, som ett bidrag till de gemensamma administrativa uppgifterna. Den berörda personalen består huvudsakligen av lokalanställda men även av ett begränsat antal kontraktsanställda, huvudsakligen sysselsatta med IT-stöd (så kallade regionala IT-tjänstemän eller ”RITO”).

Som följd av detta är den kommissionspersonal som arbetar vid de administrativa avdelningarna vid unionens delegationer formellt placerad vid respektive bidragande generaldirektorat (DEVCO, NEAR och FPI). Denna situation har lett till ineffektivitet, bland annat genom dubblering av arbetsbördan på olika nivåer för dessa kommissionsavdelningar (ökat antal administrativa akter), utan att tillföra något värde, samt parallella administrativa och finansiella flöden.

Kommissionen föreslår, i samförstånd med utrikestjänsten, en överföring av kommissionens personal vid de administrativa avdelningarna i unionens delegationer till utrikestjänsten, vilket skulle förenkla och rationalisera deras administrativa och finansiella flöden och möjliggöra en mer effektiv ledning av den berörda personalen.

Majoriteten av de kontraktsanställda som berörs av överföringen (18 av totalt 19) är IT-tjänstemän (”RITO”) som utför mycket specialiserade IT-arbetsuppgifter vid unionens delegationer under utrikestjänstens ansvar. De är placerade vid tolv regionala centrum. Att samla dem under ett enda ansvar skulle förenkla ledningen av denna grupp. Det finns flera fördelar, förenklingar och effektivitetsvinster med detta, både för IT-tjänstemännen och för administrationen när det gäller organisation av regionala centrum, kontraktshantering, intern rörlighet, bedömning och befordran samt förvaltning av kostnader för tjänsteresor.

För de lokalanställda skulle en överföring till utrikestjänsten säkerställa större enhetlighet och konsekvens i tillämpningen av utrikestjänstens anställningspolicy. Kommissionen har delegerat sina befogenheter till utrikestjänsten på vissa områden när det gäller ledningen av lokalanställda. Beslut i särskilda frågor, som godkännande av tjänster, årlig utvärdering, befordringar, godkännande av extern verksamhet och avslutande, har dock behållits inom kommissionen. Tack vare överföringen skulle utrikestjänsten erhålla större självständighet när det gäller förvaltningen av dessa tjänster, inbegripet offentliggörande, urval och rekrytering eller förflyttning av tjänsterna. Överklagandeförfarandena vid bedömning samt befordran av lokalanställd administrativ personal skulle också förbättras.

Den föreslagna överföringen skulle göra det möjligt för utrikestjänsten att få ytterligare ledningsmässig självständighet för totalt 546 heltidsekvivalenter, bestående av 527 lokalanställda och 19 kontraktsanställda som tjänstgör vid de administrativa avdelningarna vid unionens delegationer.

I form av anslag föreslås att 18,1 miljoner euro årligen överförs från de externa instrumenten (under rubrik 6) NDICI och IPA III (16,0 miljoner euro respektive 2,1 miljoner euro) till utrikestjänstens avsnitt (under rubrik 7). För att respektera den övergripande budgetneutraliteten vid denna överföring föreslås att respektive anslag för de två berörda instrumenten minskas i enlighet med detta. Som följd av detta kommer den ökade marginalen för åtaganden under rubrik 6 att kompenseras av en motsvarande minskning av åtagandemarginalen under rubrik 7 30 .

7.5    Överföring av centralbiblioteket från kommissionen till Publikationsbyrån

Inom ramen för översynen av synergieffekter och effektivitetsvinster har kommissionen beslutat att överföra förvaltningen av kommissionens centralbibliotek till Publikationsbyrån från och med januari 2021, vilket ger en kombinerad effekt på anslagsnivån som begränsas till 7 888 euro för 2021 Denna överföring omfattar även överföring av personal- och IT-resurser.

Det program för modernisering av biblioteket som genomförts under de senaste åren (med cirka 80 % av inköpen i elektronisk form) förväntas påskynda överföringen och medföra ytterligare synergier och komplettering av Publikationsbyråns befintliga verksamhet inom samma område för publikationer och information.

7.6    Överföring av två tjänster i tjänsteförteckningen från Europaparlamentet till kommissionen

I enlighet med det interinstitutionella avtalet om CERT-EU (incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer) 31 överförs två tjänster i tjänsteförteckningen från Europaparlamentet till Europeiska kommissionen i syfte att stödja verksamheten vid CERT-EU.

Denna åtgärd leder till en minskning med två tjänster (AD 5) från Europaparlamentets tjänsteförteckning och överföring av dessa till kommissionens tjänsteförteckning tillsammans med tillhörande anslag (med en nettoeffekt på 39 000 euro).

7.7    Utrikestjänstens bidrag till de grundläggande tjänster som utförs av PMO

Från och med 2021 kommer PMO:s omkostnader för grundläggande tjänster (bland annat beräkning och utbetalning av löner och pensioner, fastställande av individuella rättigheter och utgifter för tjänsteresor, ersättning av experters utgifter) inte längre att belasta de andra institutionerna. Den tillhörande budgeten har begärts i kommissionens budgetavsnitt och övriga institutioners budgetäskande har minskats i motsvarande grad.

I avvaktan på att ett nytt servicenivåavtal mellan PMO och utrikestjänsten ska undertecknas har utrikestjänsten dock inte minskat det motsvarande beloppet i sin budgetäskande för 2021. För att undvika dubbelbudgetering införs därför en minskning med 1,2 miljoner euro i kommissionens avsnitt.

7.8    Inverkan av covid-19-pandemin på Europaskolornas budget

Covid-19-pandemin gör det nödvändigt för Europaskolorna att förbereda sig för ytterligare perioder av distansundervisning under 2021 och att köpa det material som behövs för detta. Det kan också bli nödvändigt att anställa ytterligare lärare beroende på hur situationen utvecklas för vissa klasser och lärare. Det ytterligare budgetbehovet har uppskattats fram till slutet av läsåret 2020/2021, det vill säga det täcker de första åtta månaderna 2021.

I detta sammanhang har även budgetäskandena från kansliet för Europaskolornas generalsekreterare reviderats ned för att ta hänsyn till det faktum att anslag som ursprungligen planerades för anordnande av möten och för resor som organiserats för Europaskolsystemet som helhet inte kommer att behövas.

På grundval av ovanstående begärs ytterligare anslag på 4 898 380 euro till Europaskolorna.

7.9    Effekt av omlokaliseringen av ombudsmannens kontor i Bryssel

Europeiska ombudsmannen har begärt ytterligare anslag för att finansiera utgifter i samband med omlokaliseringen av ombudsmannens kontor i Bryssel. Informationen som låg till grund för denna begäran var inte tillgänglig vid den tidpunkt då beräkningarna för 2021 års budget lämnades in i mars.

På grundval av den information som finns tillgänglig sedan början av september uppgår de ökade behoven i ombudsmannens budget till 416 000 euro.

8.Andra justeringar

8.1    Riktade förstärkningar

8.1.1    Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

Unionen står fast vid sitt engagemang för en uppgörelse om Cypern och för den turkcypriotiska befolkningsgruppen. Mot bakgrund av de ökade regionala spänningarna är det nödvändigt med en budgetökning på 6 miljoner euro i åtagandebemyndiganden, jämfört med den nivå som föreslås i budgetförslaget för 2021.

Unionens stöd behövs för en lösning inom de välkända FN-parametrarna för en förbundsstat som består av två zoner och två folkgemenskaper, än mer nu efter valet av en turkcypriotisk ledare som tyvärr stödjer en tvåstatslösning. Det är därför av avgörande betydelse att unionen bibehåller en tillräcklig finansieringsnivå för att stödprogrammet ska kunna fortsätta insatserna att stödja socioekonomisk utveckling inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen och föra samman de två befolkningsgrupperna genom konkreta samarbetsinitiativ.

8.1.2    Social dialog

Sociala parter spelar en viktig roll i utformningen och genomförandet av åtgärder som införs på medlemsstatsnivå för att minska covid-19-pandemins effekter för arbetstagare och företag. De socioekonomiska konsekvenserna av pandemin för arbetsgivare och arbetstagare har dock haft betydande dominoeffekter på nationella arbetsmarknadsparter.

Det är därför nödvändigt att ge ytterligare stöd till europeiska och nationella branschövergripande och sektoriella arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, särskilt de som drabbats hårdast av covid-19-krisen och som är mest utsatta, i syfte att säkerställa deras verksamhet, ta itu med arbetsmarknadsmässiga och sociala konsekvenser av covid-19-krisen och stärka arbetstagar- och arbetsgivarorganisationernas resiliens i samband med covid-19.

Som följd av detta läggs 5 miljoner euro i åtagandebemyndiganden (samt 4,4 miljoner euro i betalningsbemyndiganden) till i budgetpost 07 20 04 06 Särskild kompetens på det socialpolitiska området, inbegripet dialog mellan arbetsmarknadens parter.

8.2    Anpassning av kontoplanen

Utöver de ändringar av kontoplanen som beskrivs i föregående avsnitt omfattar ändringsskrivelse nr 1/2021 även följande anpassningar.

8.2.1    Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI)

I budgetförslaget för 2021 fanns en budgetpost för det geografiska programmet för grannskapet, ”Afrika söder om Sahara”, ”Asien och Stillahavsområdet” samt ”Nord- och Sydamerika och Västindien”. Det fanns även en enda budgetpost för de tematiska budgetposterna ”globala utmaningar” och ”mänskliga rättigheter och demokratisering”. Det föreslås att dessa budgetposter delas upp ytterligare för att bättre synliggöra de utgifter som anslagits till var och en av de berörda delregionerna eller komponenterna.

I tabellen nedan beskrivs förändringarna för detta instrument jämfört med budgetförslaget.

8.2.2    Programmet för den inre marknaden

Mot bakgrund av den överenskommelse som medlagstiftarna nyligen nådde om målen för programmet för den inre marknaden föreslås att det skapas en ny specifik budgetpost för ”marknadskontroll” inom ramen för artikel 03 02 01 Effektivisering av den inre marknaden.

8.2.3    Socialpolitik (inbegripet social dialog)

Det föreslås att den budgetpost (och tillhörande anslag) som täcker utgifter som är kopplade till socialpolitik (inbegripet social dialog) delas upp för att skapa en ny budgetpost som helt och hållet är avsedd för studier eller undersökningar eller bidrag till forskningsorganisationer.

I tabellen nedan beskrivs förändringen jämfört med budgetförslaget för 2021.

8.2.4    Utökat gemensamt företag för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC)

I september antog kommissionen ett förslag till en rådsförordning om att inrätta det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem 32 inom nästa fleråriga budgetram som bygger på det befintliga EuroHPC som inrättades i oktober 2018.

Som följd av det beslutet har omfattas motsvarande budgetposter av ändringsskrivelse nr 1/2021 avseende bidragen från Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa. För närvarande har inga anslag tilldelats dessa nya budgetposter eftersom det exakta bidraget från de tre programmen ännu inte har fastställts vid den strategiska planeringen och programplaneringen för dem.

8.2.5    Skapande av nya budgetposter för de två rådgivande organen

Under våren enades de två rådgivande organen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén, om att fastställa ett mål för minskade koldioxidutsläpp och den tillhörande tidsplanen. Kommittéerna har, utöver andra rekommendationer för genomförandet av detta mål, begärt att det i deras respektive avsnitt skapas en ny budgetpost för koldioxidkompensation utan anslag, som en förberedande åtgärd.

På grund av tidpunkten för det politiska beslutet om introduktion av ett system för koldioxidutsläpp kunde kommittéerna inte begära de nya budgetposterna (utan anslag) för koldioxidkompensation i budgetförslaget för 2021.

8.2.6    Strykning av budgetposter i avsnittet om Europeiska datatillsynsmannen

I ändringsskrivelse nr 1/2021 ingår strykning av tre budgetposter under avdelning 3 i avsnittet om Europeiska datatillsynsmannen.

8.3    Tekniska uppdateringar

8.3.1    Ändring av tjänsteförteckningen efter åberopande av artikel 53.1 i budgetförordningen.

Under 2020 ändrade Europeiska regionkommittén och Europeiska datatillsynsmannen sina respektive tjänsteförteckningar i enlighet med artikel 53.1 i budgetförordningen.

För Regionkommittén innebar detta omvandling av en fast AD 9-tjänst till en tillfällig AD 9-tjänst samt omvandling av en AST 4-tjänst till en AST/SC 2-tjänst, medan det för Europeiska dataskyddsstyrelsen innebar omvandling inom ramen för Europeiska dataskyddsstyrelsens tjänsteförteckning av en AST 1-tjänst till en AST/SC 2-tjänst.

Var och en av dessa omvandlingar kräver en ändring i de berörda tjänsteförteckningarna för 2021. För kommittén innebär det också en begränsad minskning av anslagen (–2 705 euro).

8.3.1    Ändring av texten i vissa budgetanmärkningar

Utöver de anpassningar som är kopplade till NGEU-bidraget (se avsnitt 2.5 ovan) omfattar ändringsskrivelse 1/2021 också tekniska ändringar i vissa budgetanmärkningar, som framgår av bilagan.

9.Sammanfattande tabell per rubrik i den fleråriga budgetramen

(1)      EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(2)    COM(2020) 300 final, 27.7.2020.

(3)      EUCO 10/20, 21.7.2020.

(4)      Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 16.1.2003, s. 1).

(5)      Den nödvändiga anslagsnivån för budgetposterna för administrativt stöd har omprövats specifikt för varje program och följaktligen inte systematiskt inkluderats i de proportionella justeringarna.

(6)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/872 av den 24 juni 2020 om ändring av förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller en särskild åtgärd för att ge exceptionellt tillfälligt stöd inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att hantera covid-19-utbrottet.

(7)      Minskningarna av åtagandebemyndigandena kompenseras inom IPA-programmen och NDICI-programmen (den geografiska pelaren).

(8)      Ökningen av åtagandebemyndigandena uppvägs av en motsvarande minskning av anslagen till EFHU + under 2021, vilket kommer att kompenseras av en ökning av anslagen från EFHU + under 2022–2027.

(9)    COM(2020) 423 final, 3.6.2020.

(10)      En budgetpost under avdelning 30 ”Reserver” och en budgetpost under avdelning 17 ”Utgifter utöver de årliga taken i den fleråriga budgetramen”, baserat på den modell som redan tillämpats för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

(11)      COM(2020) 456 final, 27.5.2020.

(12)    COM(2020) 446 final, 28.5.2020.

(13)      COM(2020) 451 final, 28.5.2020.

(14)      Antaget av Europaparlamentet den 17 september 2020 men i avvaktan på offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning (framlagt som förslag till ändringsbudget nr 8/2020 av kommissionen den 28 augusti 2020).

(15)      Antaget av Europaparlamentet den 17 april 2020 (EUT L 126, 21.4.2020).

(16)    COM(2018) 614 final, 7.9.2018.

(17)      JOIN(2020) 11 final, 8.4.2020.

(18)      I enlighet med artikel 7 i EIF:s stadgar kommer detta belopp att motsvara 20 % av det nominella värde som ska betalas vid tecknandet (utöver betalningen av överkursen vid köpet). Återstående 80 % utgör en begränsad eventualförpliktelse för unionen som är kopplad till möjligheten att ytterligare betalningar av tecknat men inte inbetalt kapital kan komma att krävas.

(19)      Det exakta nettosaldot för EGFJ är 40 367,954 miljoner euro. De ytterligare överföringarna anmäldes av de berörda medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 7.2, 11.6, 14.1 och 14.2 i förordning (EU) nr 1307/2013 med ett belopp på 1 157,704 miljoner euro från EGFJ till Ejflu och med ett belopp på 600,658 miljoner euro från Ejflu till EGFJ. Den resulterande nettoöverföringen från EGFJ till Ejflu, dvs. 557,046 miljoner euro, dras av från 2021 års särskilda utgiftstak för EGFJ på 40 925 miljoner euro i den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027 och läggs till de respektive nationella anslagen för Ejflu under 2021. Generellt sett är sådana överföringar mellan de två pelarna i den gemensamma jordbrukspolitiken budgetneutrala när det gäller taket för rubrik 3.

(20)      Behoven uppgår till 40 368,0 miljoner euro i nya anslag plus 619,0 miljoner euro i inkomster avsatta för särskilda ändamål.

(21)      Denna beräkning grundar sig på redovisningar av de faktiska utgifter som inkommit från medlemsstaterna för perioden 1 september 2020–15 oktober 2020. Smärre korrigeringar i samband med dessa deklarationer och utgifter inom ramen för direkt förvaltning återstår att göra fram till slutet av året.

(22)      Justeringsgraden för direktstöd i samband med mekanismen för budgetdisciplin för kalenderåret 2020 fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/862 av den 19 juni 2020 till 2,140411 % på grundval av budgetförslaget för 2021. Kommissionen kommer att uppdatera denna procentsats med beaktande av de ändringar som föreslås i denna ändringsskrivelse, vilket leder till den något högre procentsatsen 2,906192 %.

(23)      Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 16.1.2003, s. 1).

(24) I denna tabell ingår inte anslag/personal med anknytning till gemensamma forskningscentrumets tredje pelare, innovationsfonden och fonden för förnybar energi. Den omfattar antal anställda och anslag för genomförandet av Kol- och stålforskningsprogrammet.

(25)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

(26)    Förordning nr 31 (EEG), 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (EGT P 045, 14.6.1962, s. 1385).

(27)    Harmoniserat konsumentprisindex.

(28)    Konsumentprisindex.

(29)    Denna uppdateringstakt grundades på höstprognosen 2019 och användes i det inledande arbetet med kommissionens budgetberäkning. Den uppdaterades under våren 2020 i det slutliga budgetförslaget för 2021 för alla institutioner utom för Europaskolorna.

(30)

     Överföringen omfattar även de gemensamma kostnaderna (sammanhörande med byggnader och utgifter för infrastrukturen) för 177 lokalanställda, vars löner och gemensamma kostnader tidigare betalades av Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Från och med 2021 kommer EUF att bli en del av instrumentet NDICI och därför kommer även ett årligt belopp på 5,6 miljoner euro att överföras till utrikestjänsten, för de gemensamma kostnaderna för denna personal. Denna årliga överföring kommer dock inte att påverka nivån av ”nya” anslag inom ramen för NDICI eftersom de skulle ha täckts av återstående intäkter från EUF till unionens budget.

(31)    EUT C 12, 13.1.2018, s. 1, bilaga II.

(32)    COM(2020) 569 final, 18.9.2020.