EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.12.2020
COM(2020) 730 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Rapport om EU-medborgarskapet 2020
Stärka medborgarna och skydda deras rättigheter
1.Inledning
Utöver freden är EU-medborgarskapet en av det europeiska projektets mest betydelsefulla bedrifter och är unikt i världen. EU-medborgarnas rättigheter, inbegripet fri rörlighet, politiska och demokratiska rättigheter och EU-medborgarnas rättighet att åtnjuta konsulärt skydd från andra medlemsstater om de inte är representerade utomlands, har haft en omvälvande inverkan på Europa. Över 13,3 miljoner européer utövar nu sin rättighet att uppehålla sig i ett annat EU-land.
Kommissionen publicerar en rapport om tillämpningen av bestämmelser om EU-medborgarskapet vart tredje år och föreslår nya prioriteringar för de kommande tre åren. Sedan den senaste rapporten om EU-medborgarskapet 2017 har det förekommit betydande utmaningar vad gäller utövandet av rättigheterna knutna till EU-medborgarskapet, inbegripet avseende covid-19-pandemin. Det har också skett mycket positiv utveckling. Till exempel är nu nio av tio EU-medborgare bekanta med termen ”medborgare i Europeiska unionen” – det är den största andelen någonsin. Dessutom var valdeltagandet i det senaste EU-valet det högsta på två decennier, mycket tack vare unga och förstagångsväljare. Klyftan mellan könen vad gäller valdeltagande och i Europaparlamentets sammansättning har minskat ytterligare. Stödet för den fria rörligheten är det största på tolv år.
Sedan den senaste medborgarskapsrapporten har Europa bevittnat framväxten av kraftfulla sociala rörelser i frågor såsom klimatförändringar, ekonomi och beskattning, rasism och jämlikhet. Dessa rörelser kombinerade ofta gatuprotester med onlineaktivism och överbryggade framgångsrikt geografiska och språkliga gränser för att skapa paneuropeiska, och till och med globala, synergier. Om det någonsin rådde en misstanke om att europeiska medborgare höll på att förlora sitt intresse för politiskt engagemang så har de senaste åren visat att medborgarna är ivrigare än någonsin att göra sina röster hörda och att forma de samhällen de lever i.
Den senaste tidens utmaningar har också varit både många och komplexa. Covid-19-krisen visar i vilken hög utsträckning européerna har kommit att förlita sig på fri rörlighet och att de förlitar sig på denna av ekonomiska och personliga skäl. Under den första halvan av 2020 befann sig tusentals européer strandsatta utomlands på grund av reserestriktioner införda som en följd av covid-19-utbrottet. Detta resulterade i en aldrig tidigare skådad samordnad insats från EU och medlemsstaterna som på ett säkert sätt förde mer än 600 000 medborgare hem igen. Medan EU antog utmaningen att rädda sina medborgare utomlands förekom det frågor om huruvida sammanslagningen av EU-resurser i tredjeländer borde vara enhetligare och om stödet till medborgarna borde göras mer flexibelt. Under pandemin, liksom under Europaparlamentsvalet och utöver dessa, riktades desinformation online till européerna, vilket äventyrade det grundläggande kriteriet för deras demokratiska deltagande i det offentliga livet och deras välgrundade beslut.
Många vardagliga praktiska administrativa och rättsliga bördor överskuggas av effekterna av ny teknologi och den globala hälsokrisen, men fortsätter att påverka EU-medborgarnas liv. Dessa sträcker sig från komplicerade registreringsförfaranden för att rösta som rörlig EU-medborgare till otillräckliga digitala alternativ för administrativa förfaranden och skattesystem för gränsarbetare. Dessutom har brexitomröstningen som ledde till att Förenade kungariket lämnade EU påverkat livet för de nästan 3,7 miljoner EU-medborgare bosatta i Förenade kungariket och miljontals medborgare i Förenade kungariket som förlorade sin status som EU-medborgare.
Medborgarskapsrapporten har en stark koppling till kommissionens sex övergripande ambitioner för Europa, i synnerhet den nya satsningen på demokrati i Europa och att föra medborgarna närmare EU. Den bör ses i kombination med och som komplement till andra initiativ, såsom den nya strategin för stärkandet av tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och, i synnerhet, den europeiska handlingsplanen för demokrati. De åtgärder och prioriteringar som läggs fram i denna rapport är direkt fokuserade på att stärka EU-medborgaren och kompletterar därmed den europeiska handlingsplanen för demokrati som tar upp centrala utmaningar för våra demokratier och omfattar politiska områden med stor samhällelig påverkan.
Prioriteringarna som föreslås är baserade på särskilda samråd, inbegripet ett offentligt samråd om EU-medborgarnas rättigheter och en Flash Eurobarometerundersökning om EU-medborgarskap och demokrati, och forskning, inbegripet nätverket av akademiker som arbetar med EU-medborgarnas rättigheter. Kommissionen har när den definierat sina prioriteringar också utgått direkt från de många brev den mottagit från medborgare som regelbundet skriver för att berätta om de problem och frågeställningar de stöter på under utövandet av sina rättigheter i det vardagliga livet.
2020 års medborgarskapsrapport utgörs av två separata dokument: denna rapport och rapporten i enlighet med artikel 25 i EUF-fördraget som redogör för domstolens rättspraxis på området medborgerliga rättigheter.
I rapporten redogörs för de framsteg som gjorts vad gäller EU-medborgarskapet sedan 2017 års rapport och föreslås nya prioriteringar och åtgärder för att ge EU-medborgarna verkliga fördelar som säkerställer att de kan åtnjuta sina medborgerliga rättigheter i praktiken, i synnerhet i gränsöverskridande sammanhang. Den fastställer flera konkreta åtgärder och prioriteringar som kretsar kring följande fyra huvudsakliga teman:
·Att stärka det demokratiska deltagandet, ge medborgarna makt och främja inkluderandet av medborgarna i EU.
·Att underlätta utövandet av fri rörlighet och underlätta det dagliga livet.
·Att skydda och främja EU-medborgarskapet.
·Att skydda EU-medborgare: i Europa och utomlands, inbegripet vid kriser/nödsituationer.
2.Att stärka det demokratiska deltagandet, ge medborgarna makt och främja inkluderandet av medborgarna i EU.
2.1. Effektivt utövande av rösträttigheter
Att rösta och ställa upp i val utgör grunden för ett demokratiskt samhälle. Valdeltagandet i valet till Europaparlamentet år 2019 var det högsta på två decennier. Ökningen av deltagande drevs av unga och förstagångsväljare. Kvinnor deltog också i större antal och klyftan mellan könen vad gäller röstande minskade från 4 % 2014 till 3 % 2019. Andelen kvinnor som valdes till parlamentet ökade från 37 % till 39,4 %. Det finns fortfarande begränsat med uppgifter om valdeltagandet bland andra underrepresenterade grupper, eftersom få medlemsstater samlar in sådana uppgifter.
Underrepresenterade väljarkategorier möter dock ytterligare utmaningar. Det kan vara svårare för personer som kommer från en minoritet vad gäller ras eller etnicitet att inkluderas på en kandidatlista, registrera sig för val eller utföra andra valförfaranden, än vad det är för den övriga befolkningen. Till exempel utnyttjas sociala och ekonomiska sårbarheter hos många romer ofta under valprocesser genom röstköp och röstmanipulation, direkta påtryckningar eller hot. Ett framgångsrikt inkluderande av romer är beroende av huruvida deras rätt att rösta och att bli vald utövas på ett adekvat sätt. Därför bör medlemsstaterna öka ansträngningarna för att öka medvetenheten om val i syfte att öka romers och andra missgynnade gruppers deltagande, säkerställa att de kan fatta fria och välgrundade beslut i val och uppmuntra deras politiska representation.
Personer med funktionsnedsättning är fortsättningsvis underrepresenterade vid val i sitt utövande av såväl sin rätt att rösta som att bli vald. De möter en mångfald av hinder såsom begränsad tillgänglighet till vallokaler och röstsedlar samt otillräcklig tillgänglig information om kandidater och debatter. Uppskattningsvis kan 800 000 EU-medborgare från 16 medlemsstater ha berövats sin rätt att delta i 2019 års val till Europaparlamentet på grund av att deras nationella regler och organisatoriska lösningar inte beaktar deras specifika behov i tillräckligt stor utsträckning. Kommissionen kommer att arbeta med medlemsstater och Europaparlamentet för att garantera rättigheterna för personer med funktionsnedsättning på likvärdiga grunder som andra och i synnerhet för att säkerställa att denna rättighet kan åtnjutas i nästa val till Europaparlamentet.
Många medlemsstater vidtog särskilda åtgärder för att öka kvinnors deltagande i EU-valen. Åtgärderna bestod bland annat i att tilldelningen av statliga medel till politiska partier kopplades till främjandet av kvinnors deltagande i politiken och i att man införde kvotsystem för kandidatlistor och en allmän skyldighet för politiska partier att ha kandidatlistor med en jämn fördelning av kvinnor och män. Det finns dock fortfarande många utmaningar kvar att hantera. Hatpropaganda online och cybervåld mot kvinnor inom politiken skapar i växande grad hinder för kvinnors politiska deltagande genom att till exempel avskräcka kvinnliga kandidater från att ställa upp i val.
Med sikte på nästa val till Europaparlamentet kommer kommissionen att ordna ett högnivåmöte som sammanför olika myndigheter för att ta upp utmaningarna kopplade till valprocesser samt stärkandet av medborgarna för att delta som väljare och kandidater i den demokratiska processen.
Inom ramen för det europeiska valsamarbetsnätverket har kommissionen hjälpt EU-länder att utbyta bästa praxis för att hjälpa olika grupper av medborgare att delta i val, och den kommer att fortsätta göra detta. Kommissionen kommer också att fortsätta hjälpa till med att främja bästa praxis inom ramen för nätverket, i enlighet med de högsta möjliga europeiska standarderna för fria och rättvisa val, inbegripet de standarder som rekommenderas av Europarådets Venedigkommission.
År 2021 kommer kommissionen att ordna workshoppar för det europeiska valsamarbetsnätverket om i) att förbättra Europaparlamentsvalens tillgänglighet, ii) metoder för att rösta på distans, specifikt röstning via internet eller onlineverktyg som kan underlätta demokratisk deltagande samtidigt som frågor kring säkerhet och konfidentialitet bemöts, och iii) att utveckla indikatorer, t.ex. avseende specifika gruppers demokratiska deltagande. Att ytterligare främja den europeiska dimensionen av valet till Europaparlamentet stärker bandet mellan individer och EU-institutionerna och därmed den demokratiska legitimiteten i EU:s beslutsfattande. Det underlättar även politisk ansvarsskyldighet. För att kunna ställa politikerna till svars behöver människor se en tydlig koppling mellan kandidaternas nationella kampanjer och program, EU:s politik och de europeiska politiska partier som kandidaterna är anslutna till. Under 2019 års val var Europa och europeiska frågor såsom ”värderingar”, ”ekonomi”, ”sociala frågor” och ”miljön” framstående i det material som användes under kampanjen. Flera politiska partier gav väljarna information om sina europeiska kopplingar och flera partier vidtog åtgärder för att öka medvetenheten om valets europeiska dimension i sitt kampanjmaterial och på sina hemsidor. Två politiska partier fanns direkt närvarande i flera medlemsstater och bedrev kampanjer med ett transeuropeiskt program. En ledamot av Europaparlamentet valdes från ett sådant parti i Tyskland. När de frågades om detta ämne i 2020 års Eurobarometerundersökning svarade fler än fyra av tio deltagare (43 %) att de ansåg det vara troligt att kandidatlistor med kandidater som är medborgare i andra EU-länder skulle göra dem mer motiverade att rösta i nästa val till Europaparlamentet.
En växande grupp medborgare som har rösträtt och valbarhet i val till Europaparlamentet är ”rörliga” EU-medborgare, det vill säga medborgare som har flyttat för att bo, arbeta eller studera i en annan medlemsstat. År 2019 var uppskattningsvis nästan 15 miljoner av de mer än 17 miljoner rörliga EU-medborgarna i EU röstberättigade (mer än 3 % av EU:s totala röstberättigade befolkning) i 2019 års val till Europaparlamentet. Dock utövade en relativt låg andel av dem sin rättighet.
Nästan två tredjedelar av deltagarna (65 %) i den nyligen genomföra Eurobarometerundersökningen ansåg det vara troligt att möjligheten att kontakta en helpdesk som tillhandahåller medborgare med information om val till Europaparlamentet och röstningsförfaranden skulle göra dem mer motiverade att rösta i nästa val till Europaparlamentet. Mer än 60 % av de som deltog i det öppna offentliga samrådet för denna rapport ansåg att det inte görs tillräckligt för att informera medborgarna om deras rättigheter knutna till EU-medborgarskapet. Bristen på information på nationell nivå var det som oftast nämndes som ett hinder (22 %). Kommissionen kommer, i nära samarbete med parlamentet, att utforska möjligheten att skapa en särskild delad resurs för att stödja EU-medborgarna i deras utövande av sin rösträtt, samt tillhandahålla ytterligare vägar för dem att rapportera hinder och incidenter som påverkar deras politiska deltagande. Detta bör göras tillgängligt för både EU-medborgare (inbegripet rörliga EU-medborgare) och relevanta myndigheter före hösten 2023.
Rörliga EU-medborgare har också rösträtt och valbarhet i kommunala val och val till Europaparlamentet i den medlemsstat de är bosatta i. Trots detta är deras valdeltagande ofta lägre än för dem som är medborgare i landet. Detta beror delvis på komplicerade registreringsprocesser och otillräckliga röstningsalternativ. Kommissionen har för avsikt att uppdatera de relevanta direktiven
för att stärka rörliga medborgares möjlighet att utöva sin rösträtt. Detta skulle inbegripa uppdatering, klargörande och stärkande av bestämmelserna för att säkerställa att de stöder rörliga EU-medborgares breda och aktiva deltagande. Områden som ska omfattas inkluderar bestämmelsen om riktad information till rörliga EU-medborgare – inbegripet om röstregistreringars tidsfrister, innebörd och varaktighet, informationsutbyte om registrering av rörliga EU-medborgare som röstar och kandiderar i Europaparlamentsval, samt de nödvändiga anpassningarna till följd av brexit.
Flera EU-medlemsstater berövar sina medborgare som är permanent bosatta i andra länder på deras rätt att rösta i nationella parlamentsval. Dessa rösträttsberövade medborgare står ofta inför uteslutning från det politiska livet i både sina ursprungsländer och i de länder där de är bosatta. Kommissionen uppmanade i sin rekommendation från 2014 medlemsstaterna att tillåta sina medborgare att ansöka om att förbli registrerade i röstlängden och därmed behålla sin rösträtt. Kommissionen kommer att fortsätta att bevaka situationen och uppmanar de berörda medlemsstaterna att överge dessa rösträttsberövande bestämmelser.
EU-medborgarskap ger inte rörliga EU-medborgare rösträtt i nationella val i de medlemsstater där de är bosatta, även om de är aktiva samhällsmedlemmar och påverkas av nationell politik. Enligt Flash Eurobarometerundersökning 485 anser fler än sex av tio EU-medborgare (63 %) att det är motiverat för EU-medborgare som lever i ett EU-land som inte är deras ursprungsland att erhålla rösträtt i nationella val och folkomröstningar i det land där de är bosatta. Det öppna offentliga samrådet för denna rapport visade på ett liknande stöd för att bevilja rörliga EU-medborgare rösträtt i nationella val i den medlemsstat där de är bosatta. I mars 2020 registrerades ett europeiskt medborgarinitiativ i detta ärende. Kommissionen kommer att utforska detta ämne ytterligare tillsammans med medlemsstaterna.
Valobservation är ett bra sätt att engagera medborgare i valprocessen och att förbättra allmänhetens förtroende för fria och rättvisa val. Valövervakning utförd av medborgare kan gå utöver att observera röstande och räkna röstsedlar, och inkludera tillämpandet av valregler på nätet. Detta kan i stor utsträckning underlätta arbetet för de nationella myndigheter som ansvarar för valfrågor. För att bygga vidare på befintliga framgångsrika metoder avser kommissionen att finansiera projekt som främjar självständig valobservation, inbegripet av medborgare. Riktlinjer och bästa praxis kommer att diskuteras inom det europeiska valsamarbetsnätverket.
Åtgärd 1 – År 2021 kommer kommissionen att uppdatera direktiven om rörliga EU-medborgares rösträtt i kommunala och nationella val för att underlätta tillhandahållandet av information till medborgare och för att förbättra utbytet av relevant information mellan medlemsstaterna, inbegripet för att förhindra dubbel röstning.
Åtgärd 2 – Kommissionen kommer att utforska möjligheten att upprätta en särskild delad resurs för att stödja EU-medborgare i deras utövande av sin rösträtt. Kommissionen kommer att fortsätta arbeta med medlemsstaterna genom det europeiska valsamarbetsnätverket för att underlätta och förbättra EU-medborgarnas möjlighet att utöva sin rösträtt, inbegripet genom att stödja utbytet av bästa praxis och ömsesidigt bistånd för att säkerställa fria och rättvisa val.
Åtgärd 3 – Kommissionen kommer att finansiera projekt för självständig valobservation, inbegripet övervakning som utförs av medborgare.
2.2.
Stärka medborgardeltagandet i den demokratiska processen
Stärkandet av medborgarnas engagemang i alla skeden av den demokratiska processen är av avgörande betydelse för vår europeiska demokrati. Många nya initiativ för att involvera medborgare i den beslutsfattande processen håller på att växa fram. Det finns till exempel ett ökat intresse för samtalsdemokrati över hela EU och detta bör erkännas och uppmuntras. Att öka insynen i den politiska processen och beslutsfattande och att involvera medborgarna i överläggningar i de komplexa frågor som EU-institutionerna hanterar är av central betydelse för den demokratiska legitimiteten. Det är även av vikt för medborgarnas förtroende för och anknytning till EU:s institutioner.
Ett stort paneuropeiskt samtalsdemokratiskt utövande, den inkommande konferensen om Europas framtid skapar ett nytt offentligt forum för en öppen, inkluderande, tydlig och strukturerad debatt med medborgare om ett antal viktiga prioriteringar och utmaningar. I forumet ingår en banbrytande flerspråkig digital plattform som gör konferensen tillgänglig för medborgare från alla slags samhällsskikt och från EU:s alla olika hörn. Medborgarna ges möjlighet att föra fram idéer och förslag, eller att ordna lokala debatter. Tack vare översättning i realtid av alla EU-språk, kan medborgare från olika medlemsstater följa med debatterna som erbjuder sikte på genuint gränsöverskridande debatter om Europas framtid. Förbättringarna av systemet med toppkandidater i val till Europaparlamentet, liksom även hantering av frågan om transnationella listor, skulle kunna diskuteras vid konferensen om Europas framtid.
Medborgarskapsrapporten kompletterar andra åtgärder som föreslås inom ramen för den europeiska handlingsplanen för demokrati och intar en medborgarcentrerad hållning. Fokuset i rapporten ligger på åtgärder och initiativ som direkt stärker medborgarna och skyddar deras rättigheter. Innovativa och användarcentrerade tekniker som är lämpliga för olika åldrar och behov bör användas för att stödja deltagande i samtalsdemokrati och representativ demokrati. Politik som höjer medvetenheten och ökar allmänhetens deltagande i beslutsfattande på europeisk nivå bör gynna alla medborgare. Detta är avgörande för att säkerställa att europeiska medborgare ska kunna lita på att de blir hörda och att deras röster betyder något. Starkare medborgare bör ha de verktyg, kanaler och kunskaper som krävs för att göra sina röster hörda i offentligheten så att de kan bidra direkt till att utforma offentlig politik på alla nivåer. Kommissionen kommer att utforska innovativa sätt att samråda med medborgare och samla in deras feedback på ny EU-lagstiftning.
Kommissionen håller redan på att testa deltagande och samtalsdemokratiska processer, till exempel i utformandet och tillämpningen av sammanhållningspolitiska projekt
och i identifierandet av möjliga prioriteringar för de fem EU-uppdrag som kommer att utgöra en integrerad del av Horisont Europa, det nästa ramprogrammet för forskning och innovation (som omfattar cancer, klimatanpassning, grönare och smartare städer, frisk mark och friska hav och vatten)
. Kommissionen kommer att fortsätta finansiera forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att utveckla samtalsdemokratier och deltagande demokratier genom experimentella arbetssätt, och att utforska samtalsdemokratiska processers praxis, utmaningar och inverkan på olika geografiska skalor och i olika sociala grupper
. Kommissionen kommer också att finansiera innovationsprojekt som ökar kapaciteten att erbjuda praktiskt stöd för att engagera EU-medborgare i omställningar som ingår i den europeiska gröna given, genom både samtalsdemokratiska och deltagardemokratiska metoder
, och på andra områden.
Dessutom avser EU att ytterligare uppmuntra unga människors deltagande i det demokratiska livet i Europa
. Främjandet av inkluderande deltagandedemokrati är även en vägledande princip i EU:s ungdomsstrategi (2019–2027)
som syftar till att stödja involverandet av ungdomar i Europa i utformandet av samhälle och politik. Ungdomsstrategins tre kärnområden är att engagera, sammanföra och stärka. Att engagera står för ungdomars delaktighet och EU:s åtagande att uppmuntra alla ungdomars demokratiska deltagande, framför allt genom EU:s ungdomsdialog
; ett strukturerat verktyg för ungdomars delaktighet och ett av EU:s största verktyg för medborgares delaktighet som bidrar till att föra fram unga människor idéer till förhandlingsbordet. Det är ett utmärkt exempel på en bottom-up-mobilisering av röster som framgångsrikt når beslutsfattare. Den tionde årsdagen för EU:s ungdomsdialog infaller 2020.
Det europeiska medborgarinitiativet är en viktig del av EU-medborgarnas rättigheter och ett kraftfullt instrument för deltagandedemokrati i EU. Det gör det möjligt för en miljon medborgare som är bosatta i en fjärdedel av medlemsstaterna att be kommissionen att lägga fram ett förslag till en rättsakt som tillämpar EU-fördragen. Från och med januari 2020 finns det nya regler som gör medborgarinitiativet mer användarvänligt och tillgängligt så att det kan underlätta EU-medborgarnas deltagande i EU:s demokratiska process. Den 15 juli 2020 antog Europaparlamentet och rådet tillfälliga åtgärder för att hantera covid-19-pandemins inverkan på medborgarinitiativet. Reglerna har ändrats för att tillåta en förlängning av insamlingsperioden för medborgarinitiativ som berörts av pandemin.
Covid-19-pandemin har åtföljts av en enorm våg av falsk eller missvisande information, inbegripet försök från personer och grupper utanför EU att påverka medborgare och diskussioner i EU. Genom att kräva större ansvarsskyldighet för onlineplattformar fortsätter kommissionen sitt arbete för att stödja en informationsmiljö där medborgarna kan forma välgrundade åsikter om offentliga ärenden. Vad gäller covid-19-relaterad desinformation har kommissionen upprättat ett program för övervakning och rapportering som en uppföljning till det gemensamma meddelandet om covid-19 från juni 2020
. Signatärer av uppförandekoden om desinformation har månatligen rapporterat om de åtgärder som vidtagits för att begränsa desinformation om covid-19 på deras servrar. Dessutom har konsumentbedrägerier, till exempel erbjudanden av onödiga, ineffektiva och potentiellt farliga skyddande produkter, ökat kraftigt som en specifik del av desinformationen under covid-19-pandemin
. Initiativ som lades fram i det gemensamma meddelandet
och den nya strategin för konsumentpolitiken bemöter dessa frågor. Den europeiska handlingsplanen för demokrati och lagen om digitala tjänster tar upp de utmaningar som desinformation online utgör för våra samhällen.
Deltagande i inlärningsverksamhet kan bidra till att stärka medborgarnas deltagande i demokratiska processer. Detta erinras det om i kompetensagendan för Europa
som främjar livskunskap eftersom ”demokratiska samhällen är beroende av aktiva medborgare som kan skilja på information från olika källor, identifiera desinformation och fatta väl underbyggda beslut, och är motståndskraftiga och agerar på ett ansvarsfullt sätt”. Med detta sikte kommer kommissionen att stödja utvecklingen av högkvalitativ och inkluderande vuxenutbildning, i enlighet med den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Digital teknik håller på att omvandla det demokratiska beslutsfattandet i EU, liksom sättet som offentliga myndigheter interagerar med medborgarna på. Onlineverktyg kan underlätta interaktion och demokratiskt deltagande i dessa tider när omständigheterna har tvingat många att förändra sina arbetsvanor och sättet det interagerar med varandra på
. Samtidigt begränsas det digitala deltagandet av människors tekniska kompetens.
En av kommissionens centrala prioriteringar är ”ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” och att förbättra de digitala kunskaperna hos både ungdomar och vuxna. Detta är fokuset för den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning som löper från 2021 till 2027. Relevanta åtgärder inkluderar att öka ansträngningarna för att främja digital kompetens och utveckling av gemensamma riktlinjer för bekämpande av desinformation genom allmän och yrkesinriktad utbildning samt stöd av utvecklandet av en bättre förståelse för artificiell intelligens och data bland alla medborgare och systematisk integration av digital kompetens i formella och informella utbildningsprojekt. Kommissionen har dessutom åtagit sig att ta upp följderna av åldrande på alla politiska nivåer i syfte att hjälpa samhällen och ekonomier att anpassa sig till demografiska förändringar. Den kommer att utarbeta särskilda åtgärder för att uppmuntra aktivt deltagande av medborgare i alla livskeenden, från ung till gammal, med ett potentiellt ytterligare fokus på barns delaktighet i EU:s politiska och demokratiska liv.
Rörliga EU-medborgare som bosätter sig i en annan medlemsstat behöver stöd för att underlätta deras integration i värdsamhället. Vissa rörliga EU-medborgare kan befinna sig i en utsatt situation, tillexempel hemlösa personer, eller kan ha minoritetsbakgrund och vara berättigade till ytterligare stöd. I nuläget görs stöd ofta tillgängligt för tredjelandsmedborgare och rörliga EU-medborgare som specifik grupp saknar ofta tillräckligt stöd. Det förekommer naturligtvis undantag, och ett växande antal projekt genomförda av lokala myndigheter och det civila samhället syftar till att fylla detta tomrum. Dessutom stöder kommissionen varje år åtgärder för att öka medvetenheten om rättigheter knutna till EU-medborgarskapet och inkluderandet av rörliga EU-medborgare genom öronmärkt finansiering på området för EU-medborgarskap.
Dessutom finns det enligt internationell forskning och litteratur en stark koppling mellan kulturellt deltagande och demokrati. Samhällen sägs vara öppnare och mer toleranta, mer välfungerande, ekonomiskt starkare och ha större demokratisk säkerhet när människorna har enkel tillgång till ett brett utbud av kulturella aktiviteter och där deltagandet i dessa aktiviteter är utbrett. I detta sammanhang förberedde sig kommissionen för att i början av 2021 inleda en självständig studie på temat ”vikten av medborgardeltagande i kultur för medborgerligt engagemang och demokrati – politiska lärdomar från internationell forskning”. Studien kommer att sammanfatta befintlig kunskap och bevis på detta område. Den kommer att framhålla centrala politiska lärdomar och belysa exempel på framgångsrika åtgärder från flera EU-medlemsstater. Studien kommer att stödja kommissionen i genomförandet av den nya europeiska agendan för kultur och rådets arbetsplan för kultur 2019–2022.
Åtgärd 4 – Kommissionen kommer att stödja medborgarnas aktiva deltagande i den demokratiska processen och kommer att använda innovativa strategier för att involvera dem i lagstiftningsprocessen för att säkerställa att EU:s lagar är ändamålsenliga och motsvarar EU:s värderingar. Den kommer att föregå med gott exempel genom att finansiera projekt som stöder europeiska medborgares engagemang, genom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, samråd och deltagande i Horisont Europa-programmet och i den europeiska gröna givens omställningar.
Åtgärd 5 – Kommissionen kommer att finansiera särskilda lokala åtgärder som syftar till att stödja inkluderingen av EU-medborgarna i EU-samhället genom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.
Åtgärd 6 – Kommissionen kommer att genom riktade åtgärder, inbegripet finansiering, höja medvetenheten inom hela EU om vikten av kulturellt deltagande för samhället och demokratin.
3.Att underlätta utövandet av fri rörlighet och förenkla det dagliga livet
3.1.Förbättrad rättslig säkerhet i utövandet av rätten till fri rörlighet
Den fria rörligheten, som möjliggör för alla EU-medborgare att bo, arbeta och studera i vilken medlemsstat som helst, är EU-medborgarnas mest omhuldade rättighet. I en Eurobarometerundersökning angav fler än åtta av tio deltagare (84 %) att de ansåg att EU-medborgarnas fria rörlighet inom EU innebär övergripande fördelar för deras länders ekonomi. Det uppskattas att ungefär 13,3 miljoner EU-medborgare har utövat sin rätt och flyttat till en annan medlemsstat. Att flytta utomlands kan innebära en rad rättsliga och administrativa utmaningar och kommissionen har tillhandahållit stöd till både medlemsstaterna och EU-medborgarna genom att utfärda riktlinjer om de frågor som identifierats som problematiska vid införlivning eller vid tillämpandet av reglerna för fri rörlighet i praktiken.
Sedan den senaste medborgarskapsrapporten har ett flertal nya problematiska frågor identifierats och domstolen har avgett viktiga domar som ytterligare tydliggör rätten till rörlighet för EU-medborgare och deras familjemedlemmar. En fråga var kopplad till faktumet att familjeband på grund av rättsliga skillnader mellan medlemsstaterna inte nödvändigtvis beaktas när regnbågsfamiljer (dvs. familjer i vilka åtminstone en familjemedlem är en hbtqi-person) utövar sin rätt till fri rörlighet.
I sin dom i Coman-fallet fastslog domstolen att vad gäller utövandet av rätten till fri rörlighet är begreppet ”make eller maka” till en EU-medborgare i rörlighetsdirektivet även tillämpligt på en person av samma kön som EU-medborgaren som han eller hon är gift med
. I ett annat exempel hade familjemedlemmar som inte var EU-medborgare men med (permanent) uppehållskort inte alltid möjligheten att åtnjuta viseringsbefrielse vid resor från deras värdmedlemsstat till en annan medlemsstat. Domstolen fastställde i två domar deras rätt att åtnjuta en sådan befrielse
. Vad gäller minderåriga som omfattas av rörlighetsdirektivet
ansåg domstolen att konceptet ”släkting i rakt nedstigande led” till en EU-medborgare som används i rörlighetsdirektivet bör förstås som att det inbegriper både biologiska och adopterade barn till en EU-medborgare.
Kommissionen har för avsikt att se över 2009 års riktlinjer för fri rörlighet i syfte att förbättra EU-medborgarnas rättssäkerhet när de utövar sin rätt till fri rörlighet och för att säkerställa en effektivare och enhetligare tillämpning av lagstiftningen för den fria rörligheten över hela EU. Efter översynen bör riktlinjerna återspegla familjers mångfald och därmed hjälpa alla familjer – inbegripet regnbågsfamiljer – att utöva sin rätt till fri rörlighet. Riktlinjerna bör tillhandahålla uppdaterad vägledning för alla berörda parter, i synnerhet EU-medborgare, och stödja nationella myndigheters arbete kopplat till medborgerliga rättigheter, liksom även domstolar och rättstillämpare.
Vid uppdateringen av riktlinjerna avser kommissionen ta upp tillämpningen av restriktiva åtgärder för fri rörlighet, i synnerhet de som beror på omsorg om folkhälsan. Covid-19-utbrottet har medfört en rad unika utmaningar vad gäller den fria rörligheten inom EU och många medlemsstater har infört reserestriktioner som försiktighetsåtgärd på hälsoområdet.
Kommissionen antog i mars 2020 särskilda riktlinjer om arbetstagares utövande av fri rörlighet
. För att bistå i det gradvisa lyftandet av reserestriktionerna och samordnandet av enskilda medlemsstaters åtgärder lade kommissionen i maj 2020 fram ett åtgärdspaket, inbegripet en gemensam strategi för att återställa den fria rörligheten, samt en uppsättning riktlinjer och rekommendationer för turister, resenärer och företag och kriterier för att återställa turismen. Det flexibla förhållningssätt som presenterades var baserat på epidemiologiska kriterier, tillämpningen av åtgärder för att begränsa spridningen samt ekonomiska överväganden och överväganden avseende social distansering. Den 4 september 2020 lade kommissionen fram ett förslag till rådets rekommendation om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin, som antogs av rådet den 13 oktober 2020. Rekommendationen syftar till att säkerställa att alla åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att begränsa den fria rörligheten på grund av covid-19 är proportionerliga, icke-diskriminerande, väl samordnade och tydligt kommunicerade på EU-nivå.
Kommissionen lanserade också Re-open EU, en webbplattform som innehåller viktig information och som möjliggör för en säker omstart av den fria rörligheten och turismen runt om i Europa. Den inkluderar information i realtid om gränser, reserestriktioner, folkhälsa och säkerhetsåtgärder, liksom även annan praktisk information för resenärer.
Såsom föreskrivs i den nya migrations- och asylpakten kommer kommissionen att anta en strategi för Schengenområdets framtid som stärker kodexen om Schengengränserna och utvärderingsmekanismen för Schengen. Dessutom kommer kommissionen att inrätta ett Schengenforum för att främja konkret samarbete och sätt att fördjupa Schengen genom ett program för stöd och samarbete för att bidra till att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna. Schengenforumet höll sitt första möte den 30 november 2020.
Brexit har haft en betydande inverkan på de EU-medborgare – ungefär 3,7 miljoner – som efter att ha utövat sin rätt till fri rörlighet medan landet fortfarande var medlem i EU nu bor i Förenade kungariket. Kommissionen förblir fast besluten att skydda deras rättigheter. Avtalet om utträde garanterar dessa medborgare och deras familjemedlemmar i stort sett samma rättigheter som de har nu: de kan fortsätta att bo, studera, arbeta och resa mellan sitt värdland och Förenade kungariket eller EU-27. Detsamma gäller för alla EU-medborgare som flyttar till Förenade kungariket före slutet av övergångsperioden. Kommissionen kommer att bistå EU-medborgare i Förenade kungariket så att de kan ha full vetskap om sina rättigheter och kommer att se till att lyfta alla potentiella tillämpningsproblem med Förenade kungarikets myndigheter. Del 2 av utträdesavtalet skyddar också rättigheterna hos de över en miljon av Förenade kungarikets medborgare som sedan den 1 februari 2020 inte längre är EU-medborgare men som fortfarande bor i EU-länder. Deras rätt att bo, arbeta och studera i sina värdländer skyddas. Avtalet föreskriver bosättningsrätt, rätt till inträde och utträde, rätt att arbeta, erkännande av yrkeskvalifikationer samt samordning av social trygghet. Ett korrekt genomförande av den delen av utträdesavtalet som berör medborgerliga rättigheter, inbegripet vad gäller missgynnade grupper, är av högsta prioritet för kommissionen. Alla medborgare bör ges den information som de behöver för att kunna utöva sina rättigheter.
Åtgärd 7 – År 2022 kommer kommissionen att förbättra rättssäkerheten för EU-medborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet och för nationella förvaltningar genom att uppdatera EU-riktlinjerna för fri rörlighet från 2009. De uppdaterade riktlinjerna kommer att beakta mångfalden bland familjer (regnbågsfamiljer), tillämpningen av särskilda åtgärder, såsom de som införts på grund av omsorg om folkhälsan, liksom även relevanta domar från domstolen.
Åtgärd 8 – I enlighet med avtalet om utträde kommer kommissionen att fortsätta att stödja skyddet av rättigheterna hos de EU-medborgare som efter att ha utövat sin rätt till fri rörlighet medan landet fortfarande var medlem i EU var bosatta i Förenade kungariket före övergångsperioden löpte ut.
3.2.Förenkla gränsöverskridande arbete och resande
År 2019 införde EU strängare säkerhetskrav för identitetskort och uppehållstillstånd som utfärdas till EU-medborgare. De nya korten kommer att underlätta det dagliga livet för rörliga EU-medborgare och deras familjemedlemmar, gränsarbetare, studeranden. turister och andra resenärer. De nya reglerna, som kommer att börja tillämpas från och med den 2 augusti 2021, kommer att förbättra identitetskorts och uppehållstillstånds säkerhet över hela EU genom införandet av minimumstandarder både vad gäller informationen de innehåller och de säkerhetsdetaljer som är gemensamma för alla medlemsstater som utfärdar sådana dokument. Kommissionen kommer att utforska sätt att uppmuntra användningen av digitala verktyg och innovationer som använder den kapacitet som erbjuds av de identitetskort som utfärdas i enlighet med de nya reglerna för e-förvaltning och e-handel.
Förenklingen av administrativa förfaranden och formaliteter är av avgörande betydelse för medborgare som flyttar från en medlemsstat till en annan. Detta är särskilt relevant för offentliga handlingar såsom födelsecertifikat, nationalitetsbevis och utdrag från brottsregister som upprättats utomlands och som behöver översättas och legaliseras för att accepteras av en offentlig myndighet. Förordningen om offentliga handlingar tillämpas fullt ut sedan den 16 februari 2019 och gör det enklare för medborgare att utöva sin rätt till fri rörlighet inom EU. Kommissionen övervakar på nära håll att dessa nya regler tillämpas korrekt och stöder aktivt medlemsstaterna i att lösa de problem som rapporteras av medborgare och myndigheter.
EU-medborgare har rätt att röra sig fritt mellan EU:s medlemsstater av arbetsrelaterade skäl utan att diskrimineras vad gäller arbetsförhållanden – inbegripet vad gäller avlöning. Gränsarbetare är personer som arbetar i en EU-medlemsstat men bor i en annan. År 2019 var denna term tillämplig på två miljoner
av de 220 miljoner sysselsatta personerna i åldern 20–64 i EU. Detta motsvarar nästan en procent av EU:s hela arbetskraft. Vad gäller beskattning finns det inga regler på EU-nivå angående definitionen av gränsarbetare, uppdelningen mellan medlemsstater av rätten att beskatta eller de beskattningsregler som ska tillämpas. Angränsande medlemsstater och där många medborgare korsar gränserna för att arbeta har ofta särskilda regler för gränsarbetare i sina bilaterala dubbelbeskattningsavtal. Sådana regler tillämpas ofta på medborgare som bor och arbetar i en smal zon längs med gränsen. Eftersom dessa regler återspeglar den speciella situation som råder mellan två medlemsstater, och är resultatet av förhandlingar mellan dessa, varierar de från ett dubbelbeskattningsavtal till ett annat. Inkomst som en gränsarbetare tjänar kan beskattas i den ena eller båda av de berörda medlemsstaterna, beroende på skattearrangemangen. Kommissionen avser att utfärda rekommendationer för att förbättra skattebetalarnas situation vid gränsöverskridande verksamt, inbegripet vad gäller gränsarbetare. Kommissionen tillkännagav i sin handlingsplan på skatteområdet från juli 2020 att den 2021 skulle lansera ett initiativ om rättigheterna för skattebetalare i EU och för att förenkla de skattemässiga skyldigheterna för EU-medborgarna.
Att resa mellan medlemsstater kan ibland innebära användning av flera olika former av transport (”multimodalitet”). Multimodala färdplaneringsverktyg förser europeiska resenärer med omfattande information om färden från dörr till dörr så att de kan fatta välgrundade resebeslut som är anpassade till deras behov. Verktygen integrerar sömlöst information om olika former av transport, i synnerhet järnvägstransport och lokal kollektivtrafik, och leder till ett effektivare transportsystem. Detta kommer att avsevärt gynna medborgarna, i och med att det inte alltid är enkelt att hitta korrekt information om gränsöverskridande transport och förbindelser. Det bör även göra det möjligt för personer att välja den transportform som är minst skadlig för miljön. Kommissionen kommer att öka sitt stöd för tjänster som hjälper människor i sökandet efter och bokandet av multimodala transportförbindelser i EU.
Åtgärd 9 – Kommissionen kommer att arbeta med medlemsstaterna för att främja inkluderandet av gränsöverskridande lösningar för e-förvaltning och e-handel i nyligen utfärdade identitetskort.
Åtgärd 10 – Kommissionen kommer 2021 att lansera ett initiativ om rättigheterna för skattebetalare i EU och för att förenkla de skattemässiga skyldigheterna för EU-medborgarna.
Åtgärd 11 – Kommissionen kommer att lansera ett initiativ för att ytterligare stödja utvecklingen av multimodala färdplaneringsverktyg samt digitala tjänster som förenklar bokning av och betalning för de olika transportformerna som erbjuds.
4.Att skydda och främja EU-medborgarskapet
4.1.Att skydda EU-medborgarskapet
EU-medborgarskapet och de rättigheter som det medför är förankrade i fördragen. Medborgarskap i en av medlemsstaterna är det enda villkoret för att vara EU-medborgare. Medlemsstaterna måste vid beviljande av medborgarskap säkerställa att de gör detta utan att undergräva EU-medborgarskapets essens, värde och integritet. Integriteten undergrävs när medlemsstater beviljar medborgarskap, och därmed EU-medborgarskap, i utbyte för på förhand fastställda investeringsnivåer utan några krav på en verklig koppling mellan investeraren och landet. EU:s värderingar och principer, såsom solidaritet mellan medlemsstaternas medborgare, försvagas om delaktighet i det europeiska projektet, åtnjutandet av dess rättigheter och deltagande i dess demokratiska liv är föremål för enbart en ekonomisk transaktion. Dessa grundläggande principer hotas vidare av system för medborgarskap för investerare som underlättar penningtvätt, skatteundandragande och korruption, såsom belyses i kommissionens rapporter från januari 2019 och juli 2019
. Den 20 oktober 2020 inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot två medlemsstater på grund av deras system för medborgarskap för investerare, även kallade system för ”gyllene pass”. Kommissionen kommer att fortsätta att följa situationen vad gäller system för uppehållsrätt för investerare, eller ”gyllene viseringar”, som utgör liknande risker.
Åtgärd 12 – Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka de risker som utgörs för system för EU-medborgarskap för investerare, inbegripet inom ramen för pågående överträdelseförfaranden, och vid behov ingripa.
4.2.
Att främja EU-medborgaskapet och EU:s värderingar
EU-medborgarskapet underbyggs av gemensamma värderingar, såsom uttrycks i artikel 2 i fördraget, vilket omfattar respekten för demokrati, rättsstatsprincipen, jämlikhet och grundläggande rättigheter. Eurobarometerundersökningen som utfördes 2019 visade att EU-medborgarna anger nästan samma värderingar som varande de som bäst representerar EU, dvs. demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Dessa överträffas enbart av fred.
Covid-19 har utmanat vissa EU-värderingar eftersom pandemin har lett till tillfälliga restriktioner av grundläggande rättigheter och demokratiska värden. Det uppstod snabbt frågor om hur val bör ordnas i dessa omständigheter, hur valkampanjer kan äga rum på ett rättvist sätt, hur medborgare kan göra sina röster hörda och vilka restriktioner, om några, kan införas. Att hantera dessa frågor är av särskild vikt med tanke på att det i kristider är av yttersta vikt att skydda demokratiska värden och att de omständigheter som har lett till sådana åtgärder mycket väl kan återuppstå. Kommissionen kommer att fortsätta att underlätta för medlemsstaterna att utbyta bästa praxis i dessa frågor, inbegripet lagstiftningsåtgärder, i det europeiska nätverket för valsamarbete. Även oavsett pandemin har polariseringen ökat under de senare åren i Europa, liksom den även gjort på andra ställen i världen, och europeiska värderingar har utmanats både utifrån och inifrån EU.
För att bidra till att främja en genuin kultur av respekt för rättsstatsprincipen bland allmänheten aviserade kommissionen en rad åtgärder i sitt meddelande ”Att stärka rättsstatsprincipen inom unionen: En åtgärdsplan” från juli 2019
. Till exempel en särskild allmän kommunikationskampanj om rättsstatsprincipen. Kommissionen offentliggjorde också sin första årliga rapport om rättsstatsprincipen den 30 september 2020, som står i centrum för den nya europeiska rättsstatsmekanismen. Detta kommer att stimulera till en permanent diskussion om rättsstatsprincipen, år efter år, och bidra till att skapa en kultur av respekt för rättsstatsprincipen i EU.
Många européer betraktar programmet Erasmus+ som en av EU:s
mest betydande framgångar
. Att åka utomlands för att studera, utbilda sig, arbeta eller delta i ungdoms- och idrottsverksamhet bidrar till att stärka den europeiska identiteten i all dess mångfald och främjar ett aktivt medborgarskap hos människor i alla åldrar. Erasmus+ uppmuntrar ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv, ökar medvetenheten om de europeiska gemensamma värderingarna, inbegripet de grundläggande rättigheterna, och för samman ungdomar och beslutsfattare på lokal, nationell och unionsnivå. Jean Monnet-insatser i programmet Erasmus+ främjar en känsla av europeisk identitet och europeiskt åtagande genom utvecklingen av spetskompetens i studier som rör den europeiska integrationen. Det framtida Erasmus+ kommer att utvidga Jean Monnet-insatserna från området för högre utbildning till andra utbildningsområden.
Medborgarutbildning är utformad för att främja ett aktivt medborgarskap och bistå ungdomar i att upptäcka sin plats i dagens komplexa samhälle. Möjlig verksamhet inbegriper frivilligarbete med Europeiska solidaritetskåren, deltagande i virtuella erfarenheter genom virtuella utbyten inom Erasmus+ eller genom att åka utomlands och upptäcka nya kulturer genom DiscoverEU. Dessutom uppmanas i rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att främja gemensamma värden såsom människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna I rekommendations efterlyses också mer inkluderande utbildning, bättre stöd för lärare och undervisning om EU och dess medlemsstater för att hjälpa till att öka känslan av tillhörighet till skolan, det lokala samhället, land och den europeiska familjen. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med innovativa projekt som främjar ungdomars medborgarutbildning och erfarenheter, inbegripet genom det kommande Erasmus-programmet (2021–2027).
Europeiska värderingar kan också tillämpas när man bedriver ekonomisk verksamhet. Den sociala ekonomin omfattar företagsstrukturer såsom kooperativ, ömsesidiga företag, ideella föreningar, stiftelser och sociala företag, oavsett deras juridiska form. Utöver att skapa miljontals arbetstillfällen är sådana företag och organisationer motorn i social innovation. Sektorn placerar människor, solidaritet och demokrati i själva kärnan för sin verksamhet. Den erbjuder svar på nutida problem och främjar idén om medborgarskap. Detta illustreras i synnerhet av de många sammanslutningar och välgörenhetsorganisationer den omfattar och av volontärfenomenets tillväxt i många europeiska länder. Den sociala ekonomin främjar ”en ekonomi för människor”. Med sin handlingsplan för social ekonomi som ska antas under andra halvan av 2021 kommer kommissionen att anta nya åtgärder för att förbättra en gynnsam miljö för social ekonomi och social innovation och därmed främja social inkludering och socialt deltagande. Kommissionen kommer följaktligen att fortsätta att utveckla sitt projekt för europeiska regioner för social ekonomi (ESER) och kommer tillsammans med staden Mannheim att ordna toppmötet för europeisk social ekonomi i maj 2021.
Kommissionen understryker i sina politiska riktlinjer vikten av att bekämpa ojämlikhet i EU. EU kan endast nå sin fulla potential om unionen använder all sin talang och mångfald. Det faktum att människor i EU fortsättningsvis möter diskrimination försvagar den sociala sammanhållningen i EU, berövar ekonomin på dess fulla potential och utgör en direkt utmaning av grundläggande rättigheter och EU-värderingar. I enlighet med ordförande von der Leyens åtagande om att skapa en ”jämlikhetsunion” antog kommissionen EU-strategin för jämställdhet (2020–2025), EU:s handlingsplan mot rasism
och strategiska ramar för frågor som rör hbtqi-personer
och romer. Kommissionens arbetsprogram för 2021 omfattar ytterligare initiativ på detta område, såsom förslag om att förhindra och bekämpa könsrelaterat våld och våld i nära relationer, initiativ för att utvidga förteckningen över EU-brott med alla former av hatbrott och hatpropaganda, strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och meddelande om EU:s strategi för bekämpning av antisemitism.
Åtgärd 13 – Kommissionen kommer att föreslå nya åtgärder för jämlikhet och mot diskriminering, såsom aviseras i de strategiska dokumenten.
Åtgärd 14 – Kommissionen kommer att stödja unga européers känsla av europeisk identitet genom programmet Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Jean Monnet-insatserna.
Åtgärd 15 – Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka inverkan av restriktiva åtgärder, i synnerhet de som införts under kriser, på EU-medborgarnas rättigheter, fria och rättvisa val och en rättvis demokratisk debatt tills åtgärderna lyfts. Kommissionen kommer också att fortsätta att underlätta medlemsstaternas utbyte av bästa praxis i dessa frågor i det europeiska nätverket för valsamarbete.
5.Att skydda EU-medborgare: i Europa och utomland, inbegripet vid kriser/nödsituationer
5.1 Solidaritet i praktiken för medborgare i EU
Covid-19-pandemin och dess följder har belyst vikten av solidaritet mellan medlemsstater, liksom även mellan individuella samhällsmedlemmar. Pandemin har påverkat européerna på olika sätt, beroende på deras sociala ställning, kön, den sektor de arbetar i, huruvida de är nyckelpersonal eller inte och framför allt – vad gäller dess hälsoeffekter – beroende på deras ålder och underliggande tillstånd. Pandemin har också belyst och förvärrat de existerande ojämlikheterna i vårt samhälle. Det europeiska svaret har varit mångfasetterat och involverat EU och nationella myndigheter, industrin, det civila samhället och medborgare som är aktiva i sina samhällen.
För att skydda liv och uppehällen och för att säkerställa en varaktig och blomstrande återhämtning har kommissionen föreslagit Next Generation EU – ett återhämtningsprogram om 750 miljarder euro, samt riktade förstärkningar av EU:s budget för 2021–2027. Kommissionen är besluten att upprätthålla jämlikhet som kärnan i återhämtningen för att säkerställa hållbar och långsiktig stabilitet.
Den europeiska allmänheten förväntar sig att EU ska svara mer effektivt på framtida hälsokriser. Som en del av sitt svar på covid-19-pandemin, och med beaktande av att nya vaccin mot covid-19 skulle kunna bidra till att lämna pandemin bakom oss, har kommissionen tagit fram en ambitiös EU-strategi för vacciner mot covid-19
som antogs i juni 2020 för att säkerställa tillgång till sådana vacciner genom förhandsbeställningar hos ledande producenter av vacciner mot covid-19. Den stöder även medlemsstaterna i förberedelserna av en framgångsrik insats och tillräcklig spridning av vaccin mot covid-19 när de finns tillgängliga. Kommissionen håller också på att bygga en stark europeisk hälsounion som kommer att bättre skydda medborgarnas hälsa, rusta EU och medlemsstaterna för att på ett bättre sätt förhindra och hantera framtida pandemier och förbättra motståndskraften hos Europas hälso- och sjukvårdssystem. I detta syfte antog kommissionen den 11 november 2020 ett förslag till förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa
för att ytterligare skydda européernas hälsa och kollektivt svara på gränsöverskridande hälsokriser, tillsammans med förslag för att förlänga mandaten för Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar.
Kommissionen har också föreslagit ett nytt hälsoprogram för EU – EU4Health, som kommer att stödja åtgärder för att skydda unionens medborgare från allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, förbättra tillgången i EU till läkemedel, medicintekniska produkter och andra produkter av relevans vid kriser, bidra till att priserna för dessa är överkomliga, stödja innovation och stärka hälso- och sjukvårdssystem och hälso- och sjukvårdspersonalen, inbegripet genom den digitala omvandlingen.
Von der Leyen-kommissionen har sedan början av sin mandatperiod betraktat det fullständiga genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som en politisk prioritet. Att säkerställa att arbetstagare i EU tjänar en anständig lön är av avgörande vikt för återhämtningen, liksom även att bygga rättvisa och motståndskraftiga ekonomier. Minimilöner har en viktig roll att spela för detta. Minimilöner är relevanta både i länder som tillämpar kollektivt avtalade lägstalöner och länder med en lagstadgad minimilön. Kommissionens förslag antogs den 28 oktober 2020. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ledstjärnan för Europas återhämtning och det bästa verktyget för att se till att ingen hamnar efter. Kommissionen har tillkännagett
att den kommer att lägga fram en ambitiös handlingsplan för att säkerställa ett fullständigt genomförande av pelaren. Handlingsplanen kommer att bidra till socioekonomisk återhämtning och resiliens på medellång och lång sikt, i syfte att göra den digitala och gröna omställningen mer socialt rättvis.
Krisen har också haft en negativ inverkan på unga människors liv, vilket delvis kan avhjälpas genom ungdomsgarantin. Ungdomsgarantin lanserades 2013 när den förra ungdomsarbetslöshetskrisen nådde sin kulmen och har fått en betydande och omvälvande inverkan i många medlemsstater. Sedan garantin lanserades har över 24 miljoner ungdomar erbjudits anställning eller vidareutbildning, praktik- eller lärlingsplats som en språngbräda mot en framtida karriär. I sitt paket för stöd till ungdomssysselsättning från 2020 föreslog kommissionen ytterligare åtgärder för att stödja ungdomar på arbetsmarknaden, inbegripet genom att stärka ungdomsgarantin och utvidga dess uppsökande verksamhet till missgynnade ungdomar över hela EU.
Åtgärd 16 – Kommissionen kommer att genomföra EU-strategin för vacciner mot covid-19 tillsammans med medlemsstaterna och ge alla medborgare snabb och jämlik tillgång till dessa vacciner till ett överkomligt pris. Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete med att bygga en stark europeisk hälsounion i vilken medlemsstaterna tillsammans förbereder sig för och svarar på hälsokriser, medicinska förnödenheter är tillgängliga, innovativa och har ett överkomligt pris och där länder arbetar tillsammans för att förbättra förebyggande, behandling och eftervård av sjukdomar såsom cancer.
Åtgärd 17 – Kommissionen kommer att öka sitt stöd till unga EU-medborgare, inbegripet de som kommer från missgynnade grupper, för att hjälpa dem att få tillgång till utbildning och slutligen arbetsmarknaden genom ett stärkt ungdomsgarantisystem.
5.2.
Solidaritet i praktiken för EU-medborgare utanför EU
Före den globala pandemin reste ett växande antal EU-medborgare utanför EU –inklusive till avlägsna resmål. Det uppskattas att närmare sju miljoner EU-medborgare reser eller lever på platser där de saknar ambassad eller konsulat. Alla EU-medlemsstater har dock inte någon ambassad eller något konsulat i alla länder i världen. Rätten till lika tillgång till konsulärt skydd är en av de specifika rättigheterna som fördragen ger EU-medborgarna och är ett påtagligt exempel på europeisk solidaritet. Medlemsstater måste bistå icke-företrädda EU-medborgare i ett tredjeland under samma villkor som de bistår sina egna medborgare. Enligt Flash Eurobarometer 485 är ungefär tre fjärdedelar av deltagarna (76 %) medvetna om denna rättighet.
Medan konsulärt skydd framför allt tillhandahålls på daglig basis till individuella EU-medborgare i nöd över hela världen, förekommer det större händelser som kräver samordning av EU-27 och gemensamma insatser. Ett antal händelser som krävt gemensamma insatser har inträffat under de senaste åren, inbegripet naturkatastrofer, terroristattacker, civila oroligheter och förberedande av globala idrottsevenemang, men aldrig i den utsträckning och med den grad av komplexitet som under covid-19-utbrottet.
I en repatrieringsinsats som saknar motstycke klarade medlemsstaterna med stöd av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att mellan februari och mars 2020 ta hem över en halv miljon europeiska medborgare som påverkats av reserestriktioner på grund av covid-19 över hela världen. Kommissionen medfinansierade gemensamma repatrieringsflyg från EU-budgeten genom unionens civilskyddsmekanism med upp till 75 %. Denna insats demonstrerade EU-solidaritet i praktiken under en svår period och fördelarna med konsulärt skydd som en del av EU-medborgarnas rättigheter.
Vid organiserandet av repatriering av EU-medborgare som var strandsatta utomlands på grund av covid-19-utbrottet gjorde medlemsstaterna med rätta ingen skillnad i behandlingen av icke-företrädda och företrädda EU-medborgare. Där repatrieringskapaciteter fanns tillgängliga gavs alla EU-medborgare hjälp.
Covid-19 krisen har demonstrerat behovet av att ytterligare stärka EU:s solidaritet för att bättre skydda EU-medborgare utomlands, i synnerhet vid kriser. Det finns fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller deras kapacitet att tillhandahålla stöd i tredjeländer, inbegripet avseende storleken på deras konsulära nätverk, antal lokala anställda och materiella tillgångar tillgängliga för repatriering. Detta kan påverka inte bara icke-företrädda EU-medborgare men även företrädda EU-medborgare när deras medlemsstat inte är i en position som möjliggör snabbt tillhandahållande av stöd under en kris.
Lärdomarna som kan dras av krisen belyser den viktiga roll som spelas av EU-delegationer som samarbetade med medlemsstaterna för att repatriera medborgare och hjälpte till att förbereda förteckningarna över personerna på kommersiella flygningar och på flygningar som organiserades av EU-regeringar. Den nuvarande EU-lagstiftningen begränsar EU-delegationernas roll till samordning och tillhandahållande av information, men de flesta EU-medborgarna skulle välkomna att de spelade en mer aktiv roll i tillhandahållandet av stöd till EU-medborgare i nöd. Som en del av sin nyckelprioritet ”ett starkare Europa i världen” kommer kommissionen att se över direktivet om konsulärt skydd för att underlätta utövandet av den rätt till konsulärt skydd som följer av EU-medborgarskapet och för att stärka EU:s solidaritet för att bättre skydda EU-medborgarna utomlands, i synnerhet vid kriser. Detta skulle stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och EU:s stödjande roll och möjliggöra bästa möjliga användning av dess unika nätverk av EU-delegationer för att tillhandahålla konsulärt stöd till EU-medborgare när de behöver detta. Till exempel genom att låta delegationerna organisera repatrieringsflyg och utfärda provisoriska resehandlingar. EU-delegationerna bör komplettera medlemsstaternas konsulära nätverk, i synnerhet i tredjeländer där inga eller väldigt få enskilda medlemsstater finns representerade. Eftersom alla dessa utmaningar inte kan hanteras baserat på artikel 23 i EUF-fördraget (konsulärt skydd) kommer kommissionen också att överväga utvidgandet den rätt till konsulärt skydd som EU-medborgarskapet ger baserat på artikel 25.2 i EUF-fördraget.
Åtgärd 18 – Kommissionen kommer under 2021 att se över EU:s regler om konsulärt skydd i syfte att förbättra EU:s och medlemsstaternas beredskap och kapacitet att skydda och stödja EU-medborgare i krissituationer.
6.Slutsatser
EU-medborgarskapet står i centrum för det europeiska projektet. Medborgarna ser till EU för skydd av deras rättigheter och mervärde på olika områden i deras liv. Den globala hälsokrisen har ytterligare illustrerat verkligheten i dagens EU där mängden gränsöverskridande förbindelser och spridningseffekter gör gemensamma europeiska förhållningssätt nödvändiga för att skydda européernas liv och uppehälle.
Också före covid-19-krisen föranledde nya politiska, sociala och teknologiska utmaningar en omprövning av gamla förhållningssätt och införandet av nya åtgärder för att skydda och förbättra EU-medborgarnas möjlighet att utöva sina tre huvudsakliga rättigheter: fri rörlighet, deltagande i fria och rättvisa val och konsulärt skydd utanför EU. Såsom återspeglas i denna rapport går dock konceptet EU-medborgarskap och EU:s åtgärder med fokus på medborgaren utöver detta.
Kommissionen övervakar och bedömer kontinuerligt situationen i medlemsstaterna och verkar i enlighet med EU-fördragen och domstolens rättspraxis. Den kommer att föreslå lagstiftningsåtgärder på en rad områden under de kommande åren i syfte att täppa till luckor och förbättra rättssäkerheten för medborgarna i deras utövande av sina rättigheter. På andra områden beror medborgarnas fullständiga åtnjutande av sina rättigheter inte bara på lagstiftning, utan också på genomförandet av denna. Detta skulle förändra kontexten och göra det möjligt för medborgarna att till fullo dra nytta av andan av dessa rättigheter. På dessa områden läggs i denna rapport fram åtgärder genom vilka kommissionen kommer att arbeta för att åstadkomma de nödvändiga förändringarna.
Kommissionen är besluten att genomföra åtgärderna som läggs fram i denna rapport. I detta syfte kommer kommissionen att samarbeta med andra – EU:s institutioner, medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, det civila samhället och, framför allt, medborgarna själva.
Bilaga om uppföljningen av de åtgärder som aviserades i 2017 års rapport om EU-medborgarskapet.
Prioritering 2017–2019
|
Åtgärder
|
Främja EU-medborgarnas rättigheter och EU:s gemensamma värderingar
|
1. Driva en EU-omfattande informationskampanj under 2017 och 2018 för att öka EU-medborgarnas kunskap om sina rättigheter, bland annat konsulärt skydd och valrättigheter, inför valen till Europaparlamentet 2019
|
·För att främja engagemanget bland väljarna inför valet till Europaparlamentet i maj 2019 och göra det möjligt för medborgarna att fatta välgrundade beslut genomförde kommissionen informations- och kommunikationskampanjer i nära samarbete med Europaparlamentet, däribland om vad EU gör, hur man röstar och hur man kan bli delaktig. Kampanjerna var proaktiva och flerspråkiga och hade en stark lokal dimension. De tillhandahöll information om tidsfrister för registrering, var man kunde registrera sig och alla nödvändiga praktiska åtgärder.
·Under sommaren 2018 genomförde kommissionen (GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor) en framgångsrik kampanj i sociala medier för att informera resande EU-medborgare om deras rätt till konsulärt skydd utomlands. Kampanjen genomfördes samtidigt som EU-direktivet om konsulärt skydd började tillämpas.
|
2. Vidta åtgärder för att stärka Europeiska volontärtjänsten samt lyfta fram fördelarna med frivilligarbete och integrera det i utbildning. Fram till 2020 erbjuda de första 100 000 unga européerna att delta i Europeiska solidaritetskåren och på så sätt ge dem möjlighet att utveckla nya färdigheter, ge ett viktigt bidrag till samhället i hela EU och skaffa sig ovärderlig kompetens och värdefulla färdigheter i början av sitt yrkesliv.
|
·Förordning (EU) 2018/1475 om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren trädde i kraft i oktober 2018. Genom förordningen inrättas en rättslig ram för ungdomars volontärarbete eller arbete i samhällsnyttiga projekt över hela Europa inom den europeiska solidaritetskåren.
|
3. Skydda kärnan i unionsmedborgarskapet och de därtill hörande värderingarna och lägga fram en rapport om nationella program för att bevilja EU-medborgarskap till investerare. Rapporten ska redogöra för kommissionens verksamhet på området och gällande nationell lagstiftning och praxis, och ge vägledning till medlemsstaterna.
|
·I januari 2019 antog kommissionen sin rapport om system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i Europeiska unionen (COM(2019) 12 final). Det är den första omfattande objektiva studien om alla system för medborgarskap för investerare (”gyllene pass”) och uppehållsrätt för investerare (”gyllene viseringar”) i EU. Den kartlägger befintliga metoder och identifierar riskerna med systemen för EU, i synnerhet när det gäller säkerhet, penningtvätt, skatteundandragande och korruption. Kommissionen fortsätter att övervaka de övergripande problem vad gäller iakttagandet av EU-lagstiftningen som dessa system ger upphov till.
·I maj 2018 antog rådet en rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen. Syftet med rekommendationen är att främja en känsla av tillhörighet – förmedla gemensamma värden, tillhandahålla inkluderande utbildning samt att undervisa om EU och dess medlemsstater för att hjälpa till att stärka känslan av tillhörighet till skolan, det lokala samhället, det egna landet och även EU-familjen. I maj 2018 antog rådet också, som en del av det första paketet för att förverkliga det europeiska området för utbildning, en rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, i vilka medborgarskapskompetens ingår.
·I november 2019 lanserade kommissionen (GD Utbildning och kultur) Jan Amos Comenius-priset som delas ut till högstadie- och gymnasieskolor som använder kreativa metoder för att undervisa sina elever om Europeiska unionen.
·År 2017, 2018 och 2019 genomförde kommissionen (GD Utbildning och kultur) Altiero Spinellis pris för uppsökande verksamhet som belönade enastående insatser som ökar medborgarnas förståelse av och medvetenhet om EU.
|
Främja och öka medborgarnas deltagande i EU:s demokratiska liv
|
1. Anordna fler medborgardialoger och uppmuntra till offentliga debatter för att förbättra medborgarnas förståelse av hur EU påverkar deras vardag och uppmuntra till utbyte av synpunkter med allmänheten.
|
·Från 2014 fram till valet till Europaparlamentet i maj 2019 ordnades ungefär 1 800 medborgardialoger på mer än 635 olika platser. De sammanförde ungefär 200 000 medborgare av alla nationaliteter, åldrar, raser, religioner och politiska åsikter. Varje kommissionsledamot deltog aktivt i dessa dialoger som hjälpte medborgare förstå hur EU-politiken arbetar för dem. Det var en insats för att öka medborgarnas direkta kontakt med beslutsfattare på hög nivå i kommissionen samt på ett mer allmänt plan med EU-demokratin.
|
2. Rapportera om genomförandet av EU:s lagstiftning om lokalval för att se till att EU-medborgarna kan utöva sin rösträtt på lokal nivå.
|
·För att fullgöra sina åtaganden i 2017 års rapport om EU-medborgarskapet gav kommissionen i februari 2018 ut en rapport (COM(2018) 44 final) om EU-medborgares rösträtt och valbarhet vid kommunala val när de bor i en annan EU-medlemsstat. I rapporten granskades hur sådana ”rörliga” medborgare har utövat dessa rättigheter sedan 2012 och pekade ut en väg för att förbättra deras demokratiska deltagande, informera och öka medvetenheten om denna rättighet bland medborgarna, förenkla röstningsprocessen och involvera olika aktörer för att bidra till att åstadkomma detta. I rapporten redogjordes för medlemsstaters praxis för att främja medborgarnas demokratiska deltagande.
|
3. Främja de bästa sätten att hjälpa medborgarna att rösta och ställa upp i EU-val, t.ex. att behålla rösträtten när man flyttar till ett annat EU-land och att få bättre tillgång till politiska nyheter från andra länder. På så sätt kan man öka valdeltagandet och det demokratiska deltagandet inför valen till Europaparlamentet 2019.
|
·I februari 2018 utfärdade kommissionen en rekommendation om förstärkning av den europeiska dimensionen i och ett effektivt genomförande av valet till Europaparlamentet 2019 (C(2018) 900 final). I rekommendationen uppmanades de ansvariga nationella myndigheterna att främja valdeltagandet bland underrepresenterade grupper, däribland personer med funktionsnedsättning, och för att stödja ett demokratiskt genomförande av valet och ett högt valdeltagande överlag.
·Samma myndigheter gavs även i uppdrag att, med utgångspunkt i medlemsstaternas erfarenheter, identifiera bästa praxis när det gäller att upptäcka, minska och hantera risker från cyberattacker och desinformation i samband med valet. Kommissionen stod värd för ett sammanträde i april 2018 för att underlätta detta. Fokuset för sammanträdet låg på det planerade utbytet av praxis mellan medlemsstaterna och inbegrep presentationer om att öka valdeltagandet av personer med funktionsnedsättning i egenskap av kandidater.
·Som en del av sina bredare insatser för att säkerställa fria och rättvisa val antog kommissionen valpaketet i september 2018, vilket inbegrep ett meddelande och en rekommendation och uppmanade medlemsstaterna att inrätta nationella valnätverk som involverar nationella myndigheter med behörighet i valfrågor och myndigheter med ansvar för att övervaka och upprätthålla efterlevnaden av reglerna för onlineverksamhet i samband med val. De nationella valnätverken utsåg kontaktpunkter för att delta i det europeiska valsamarbetsnätverket som fungerar som en plattform för att varna för hot, utbyta bästa praxis, diskutera gemensamma lösningar på identifierade utmaningar och uppmuntra till gemensamma projekt och övningar i de nationella nätverken.
·I november 2018 ägnade kommissionen sitt årliga symposium om grundläggande rättigheter åt demokrati i EU. Det förde samman företrädare på hög nivå från medlemsstaternas regeringar, internationella organisationer, den privata sektorn, akademiker och det civila samhället för att diskutera om i) frågan om EU-medborgarnas demokratiska deltagande och politiska representation i den demokratiska debatten, ii) det civila samhällets betydelse för en levande demokrati, och iii) vikten av god information som tillåter insyn för en välgrundad och inkluderande demokratisk debatt och säkra val.
·Kommissionen uppmuntrade även till att främja EU-medborgarnas rättigheter på lokal nivå genom finansiering från programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och via evenemang, till exempel Europeiska veckan för regioner och städer.
|
Förenkla det dagliga livet för EU-medborgarna
|
1. Lägga fram ett förslag om en ”gemensam digital ingång” för information, stöd och hjälp med problem samt möjlighet att klara av administrativa ärenden på nätet, genom att knyta samman innehåll och tjänster på både EU-nivå och nationell nivå på ett smidigt, användarvänligt och användarcentrerat sätt. Kommissionen kommer också att överväga att minska de nationella myndigheternas byråkrati genom att medborgarna inte behöver lämna in samma uppgifter fler än en gång.
|
·Förordning (EU) 2018/1724 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 trädde i kraft den 11 december 2018. Den nya ingången är fullständigt integrerad i den uppgraderade portalen Ditt Europa och ger tillgång till information och förfaranden online samt hjälp- och problemlösningstjänster till privatpersoner och företag.
|
2. Ytterligare underlätta och främja multimodalt resande i hela EU för att göra våra resor effektivare och enklare, genom EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster och bättre driftskompatibilitet mellan olika system och tjänster.
|
·Delegerad förordning 2017/1926 av den 31 maj 2017 om komplettering av direktiv 2010/40/EU ger ett ramverk för att förbättra tillhandahållandet av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster. I förordningen fastställdes de krav som ska uppfyllas för att göra EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster är korrekta och tillgängliga över gränserna. Den fastställer de specifikationer som krävs för att garantera åtkomst, utbyte och uppdatering av standardiserad rese- och trafikdata samt distribuerad reseplanering för tillhandahållande av multimodala reseinformationstjänster i EU.
·År 2018 utsågs till året för multimodalitet – ett år under vilket kommissionen lyfte fram vikten av multimodalitet för EU:s transportsystem genom att hålla en rad evenemang med syftet att främja transportsektorns funktion som ett fullständigt integrerat ”system”.
|
Öka säkerheten och främja jämlikheten
|
1. Under första kvartalet 2017 slutföra studien om hur man kan öka säkerheten på id- och uppehållshandlingar för EU-medborgare som bor i ett annat medlemsland och för deras anhöriga som inte är EU-medborgare. Kommissionen kommer att bedöma nästa steg och olika alternativ och deras inverkan inför ett eventuellt lagförslag i slutet av 2017.
|
·Förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet trädde i kraft den 1 augusti 2019 och kommer att tillämpas från och med den 2 augusti 2021. Syftet med förordningen är att hjälpa rörliga EU-medborgare och deras familjemedlemmar att utöva sin rätt till fri rörlighet inom EU genom att öka tillförlitligheten hos och acceptansen av deras handlingar i gränsöverskridande situationer. Samtidigt syftar den till att öka säkerheten i Europa genom att avhjälpa säkerhetsbrister som beror på osäkra handlingar.
·Säkerhetsdetaljerna för identitetskort kommer att anpassas till de som gäller för pass, eftersom båda typerna av resehandlingar kommer att innehålla ett mycket säkert kontaktlöst chip med innehavarens foto och fingeravtryck. Medlemsstaterna kommer att börja utfärda de nya identitetskorten 2021. Alla nya identitetskort måste uppfylla de nya säkerhetsstandarderna.
|
2. Under 2017 undersöka hur man kan modernisera reglerna om provisoriska resehandlingar för EU-medborgare som inte har något konsulat eller någon ambassad i landet de besöker. Man ska bland annat titta på säkerhetsdetaljerna i det enhetliga EU-formatet, för att garantera att medborgarna kan utöva sin rätt till konsulärt skydd.
|
·Rådets direktiv (EU) 2019/997 av den 18 juni 2019 om införande av en provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut 96/409/Gusp trädde i kraft den 10 juli 2019. Dess syfte är att göra handlingen säkrare och att effektivisera de tillämpliga förfarandena.
·Direktivet uppdaterar reglerna för, utformningen av och säkerhetsdetaljerna i den provisoriska EU-resehandlingen. Genom direktivet förenklas formaliteterna för icke-företrädda unionsmedborgare i icke-EU-länder vars pass eller resehandling har förlorats, stulits eller förstörts, för att säkerställa att de erhåller provisoriska resehandlingar från en annan medlemsstat så att de kan resa hem. Direktivet möjliggör alltså för icke-företrädda EU-medborgare att på ett enkelt och effektivare sätt utöva sin rätt till konsulärt skydd. Direktivet syftar även till att säkerställa förenlighet mellan de särskilda villkoren och förfarandet för att utfärda provisoriska EU-resehandlingar och de allmänna bestämmelserna om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i icke-EU-länder.
|
3. Genomföra en kampanj för att bekämpa våld mot kvinnor under 2017 och aktivt stödja EU:s och medlemsländernas anslutning till Istanbulkonventionen. Man ska också lägga fram förslag för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv för förvärvsarbetande föräldrar.
|
·Dåvarande kommissionsledamot Věra Jourová lanserade året för målinriktade åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor 2017 för att öka medvetenheten, underlätta nationellt och gränsöverskridande samarbete, tillhandahålla information och sprida kunskap om våld mot kvinnor. Till exempel tillgängliggjordes 15 miljoner euro till tolv nationella myndigheter och 32 gräsrotsprojekt för att bekämpa våld mot kvinnor över hela EU. Europeiska kommissionens kommunikationskampanj Non.No.Nein. – under hashtaggen #SayNoStopVAW – drev de målinriktade åtgärderna framåt och nya kommunikationsverktyg utvecklade fram till slutet av 2018.
·Direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU trädde i kraft den 1 augusti 2019. Det syftar till att öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, uttaget av familjerelaterad ledighet samt flexibla arbetsformer. Den nya rättsakten erbjuder också möjligheter för arbetstagare att beviljas ledighet för vård av släktingar som behöver stöd. Lagstiftningen innebär att föräldrar och anhörigvårdare bättre kommer att kunna förena familjeliv och yrkesliv och företag kommer att gynnas av att ha mer motiverade arbetstagare.
|
4. Vidta åtgärder för att förbättra den sociala acceptansen för hbti-personer i hela EU genom att genomföra förteckningen över insatser för att öka jämställdheten för hbti-personer och att aktivt stödja ett slutförande av förhandlingarna om förslaget till övergripande direktiv mot diskriminering.
|
·Kommissionen har gett sitt stöd till varje rådsordförandeskap sedan 2008 vad gäller att gå framåt med förslaget till ett direktiv om likabehandling. Trots detta förblir förslaget stillastående i rådet där det kräver enhetlighet.
·Den 22 juni 2018 antog kommissionen en rekommendation om standarder för jämlikhetsorgan i syfte att säkerställa att nationella jämlikhetsorgan är oberoende och verkningsfulla. I rekommendationen fastställs minimistandarder för jämlikhetsorganens uppdrag, oberoende, verkningsfullhet, inbegripet tillräckliga resurser och lämpliga befogenheter, och den nationella institutionella strukturen för jämlikhet.
·I april 2019 utfärdade kommissionen ett meddelande (COM(2019) 186 final) i vilket den belyste luckorna vad gäller skydd och föreslog sätt att underlätta beslutsfattande på området icke-diskriminering genom förstärkt kvalificerad majoritet och det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
·I oktober 2019 offentliggjorde kommissionen Särskild Eurobarometer 493 om diskriminering i EU som inbegrep detaljerade uppgifter från medlemsstaterna om den sociala acceptansen av hbti-personer samt uppfattningar om diskrimination på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsegenskaper.
På det stora hela har stödet för hbti-relationer vuxit i EU, men det varierar betydligt mellan medlemsstaterna.
·Kommissionen har även främjat jämlikhet genom utbildning, kultur, ungdomsverksamhet och idrott, inbegripet genom 2018 års handlingsplan för digital utbildning som omfattar en åtgärd som stöder flickor (i åldrarna 12–18) i utvecklingen av digital kompetens och entreprenörskunskap genom särskilda utbildningsworkshoppar i samarbete med EIT. Åtgärden kommer att fortsättas och utvidgas inom ramen för den nya handlingsplanen (2021–2027).
Dessutom finns det, som en del av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020), en särskild arbetsgrupp för att främja gemensamma värden och inkluderande utbildning. Gruppen sammanför experter från medlemsstater för att utbyta bästa praxis på områden såsom hbti-personers rättigheter, bristande jämställdhet och integration av migranter och flyktingar.
|