EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2020

COM(2020) 663 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om en EU-strategi för att minska metanutsläppen

I.Inledning

Metan är en kraftfull växthusgas som bara överträffas av koldioxid när det gäller det totala bidraget till klimatförändringarna. På molekylär nivå är metan som växthusgas kraftigare än koldioxid. Även om metan stannar i atmosfären en kortare tid har det en betydande påverkan på klimatet 1 och bidrar till bildandet av troposfäriskt (dvs. marknära) ozon, en potent lokal luftförorening som orsakar allvarliga hälsoproblem 2 . En minskning av metanutsläppen bidrar därför till att både bromsa klimatförändringarnas takt och förbättra luftkvaliteten. En stor andel av metanutsläppen kan minskas på ett kostnadseffektivt sätt.

I förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder 3 uppmanas kommissionen att lägga fram en strategisk plan för minskning av metanutsläpp. Vidare har kommissionen, i meddelandet om den europeiska gröna given 4 , angett att frågan om energirelaterade utsläpp av metan behöver hanteras som en del av åtagandet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050. På så vis kommer politiska åtgärder för att minska metanutsläppen att bidra till såväl EU:s insatser för att minska koldioxidutsläppen i enlighet med klimatmålsplanen för 2030 och EU:s nollföroreningsambition för en giftfri miljö.

Med nuvarande strategier för andra utsläpp än koldioxid förväntas en minskning av metanutsläppen i EU med 29 % fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer 5 . I konsekvensbedömningen av EU:s klimatmålsplan för 2030 6 konstaterades det att metan även i fortsättning kommer att vara den vanligast förekommande växthusgasen i EU efter koldioxid 7 . Slutsatsen var att en höjd ambitionsnivå för minskade utsläpp av växthusgaser till minst 55 % fram till 2030, jämfört med nivån 1990, också kräver en snabbare insats för att ta itu med metanutsläppen, med prognoser som tyder på att utsläppen behöver minskas med upp till 35–37 % fram till 2030, jämfört med utsläppen 2005. På global nivå skulle en minskning av metanutsläppen i samband med mänsklig verksamhet med 50 % under de kommande 30 åren kunna minska den globala temperaturförändringen med 0,18 grader Celsius fram till 2050. 8

EU har minskningsmål för 2030 för alla växthusgaser, och de antropogena metanutsläppen omfattas av bindande nationella utsläppsminskningsmål inom ramen för förordningen om ansvarsfördelning 9 . För närvarande finns dock ingen politisk strategi för minskning av antropogena metanutsläpp. Uppskattningsvis 41 % av de globala metanutsläppen kommer från naturliga (biogena) källor, t.ex. våtmarker eller skogsbränder. 10 De återstående 59 % är antropogena, varav de största källorna är jordbruk (40–53 %) – särskilt i samband med intensiv produktion – produktion och användning av fossila bränslen (19–30 %) samt avfall (20–26 %). I EU kommer 53 % av de antropogena metanutsläppen från jordbruk, 26 % från avfall och 19 % från energi. 11 Den rapporterade fördelningen av utsläpp per sektor fortsätter att utvecklas i takt med att rapportering och datainsamling förbättras. Trots detta står dessa tre sektorer för upp till 95 % av de globala antropogena metanutsläppen, och bör därför stå i fokus för begränsningsåtgärder. 12  

EU bör även spela en roll i att säkerställa minskade metanutsläpp på global nivå. Trots att EU enbart bidrar till 5 % av de globala metanutsläppen 13 kan unionen utnyttja sin ställning som den största globala importören av fossila bränslen och som en stark aktör i jordbrukssektorn för att stödja liknande åtgärder från globala partners sida. EU är också tekniskt ledande när det gäller satellitinformation och upptäckt av metanutsläppsläckage tack vare Copernicusprogrammet, och skulle kunna leda internationellt samarbete för att förbättra övervakningen av minskningen av de globala metanutsläppen.

I detta meddelande fastställs en strategi för att minska metanutsläppen. Här anges huvuddragen i en omfattande politisk ram som kombinerar konkreta sektorsövergripande och sektorsspecifika åtgärder inom EU och främjar liknande åtgärder internationellt. På kort sikt uppmanar strategin till frivilliga och företagsledda initiativ på global nivå för att omedelbart åtgärda bristerna när det gäller övervakning, verifiering och rapportering av utsläpp och för att minska metanutsläppen i alla sektorer. På EU-nivå planeras lagstiftningsförslag under 2021 för att säkerställa omfattande och omgående bidrag till EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp.

II.En ny strategi för att minska metanutsläppen: en kombination av sektorsövergripande och sektorsspecifika åtgärder

EU tog först upp metanutsläpp i en strategi som antogs 1996 14 . Under de följande åren antog EU lagstiftningsinitiativ som bidrog till minskade metanutsläpp i nyckelsektorer 15 . I förhållande till 1990 års nivåer har metanutsläppen i energisektorn halverats, och utsläppen från avfall och jordbruk har minskat med en tredjedel respektive strax över en femtedel. 16 Trots detta är metanutsläpp fortfarande en stor utmaning i var och en av dessa sektorer.

I energisektorn läcker metan från anläggningar för produktion av fossila bränslen, överföringssystem, fartyg och distributionssystem. Metan ventileras även (dvs. släpps ut avsiktligt) ut i atmosfären. Även vid fackling (förbränning) släpps koldioxid ut, och metan kan också släppas ut under fackling till följd av ofullständig förbränning. 17 Enligt aktuella uppskattningar är 54 % av metanutsläppen i energisektorn diffusa utsläpp från olje- och gassektorn, 34 % är diffusa utsläpp från kolsektorn och 11 % från bostadssektorn och andra slutanvändarsektorer. 18 I konsekvensbedömningen av EU:s klimatmålsplan anges att de mest kostnadseffektiva besparingarna av metanutsläpp kan uppnås i energisektorn. Verksamhet i tidiga led i olje- och gassektorn har generellt sett en mängd olika begränsningsalternativ som inte har några nettokostnader 19 eller nästan inga nettokostnader 20 .

Jordbruket är den sektor som har den näst största potentialen när det gäller de övergripande fördelarna med minskade metanutsläpp. 21 Det finns även potentiella synergier och kompromisser som kan minska kostnaden för utsläppsminskningar inom jordbruket, såsom minskning av förlusten av näringsämnen från djurfoder på grund av metanbildning i mag-tarmkanalen 22 och produktion av biogas 23 . Metanutsläppen från boskap härrör främst från idisslare (metanbildning i mag-tarmkanalen) (80,7 %), stallgödselhantering (17,4 %) och risodling (1,2 %). Källorna till metanutsläpp är ofta diffusa i jordbrukssektorn, vilket kan göra det svårt att mäta, rapportera och kontrollera utsläppen. De varierar också stort inom EU. Trots detta finns det tekniskt genomförbara begränsningsåtgärder, och genomförandet av dessa, samt rapporteringen om deras effekter, bör underlättas.

De huvudsakliga fastställda källorna till metan i avfallssektorn är okontrollerade utsläpp av deponigas från deponeringsanläggningar, rening av avloppsslam och läckage från biogasanläggningar till följd av bristfällig design eller otillräckligt underhåll. Utsläppen från deponering av avfall minskade med 47 % mellan 1990 och 2017 24 till följd av bättre efterlevnad av EU:s avfallslagstiftning om utsläpp från deponeringsanläggningar. Det åstadkoms främst genom att biologiskt nedbrytbart avfall avleddes till andra typer av avfallsbehandling högre upp i avfallshierarkin 25 , t.ex. kompostering och anaerob nedbrytning, samt genom att säkerställa att biologiskt nedbrytbart avfall stabiliseras innan det bortskaffas. Striktare efterlevnadspraxis krävs dock för att ytterligare minska metanutsläppen från avfall.

En effektiv EU-strategi för att minska metanutsläppen måste därför innehålla kraftfullare åtgärder för att ta itu med metanutsläppen i varje sektor men även dra större nytta av synergier mellan olika sektorer och politikområden. Det innebär tydliga fördelar att tillämpa en heltäckande strategi, eftersom en sådan gör det möjligt att på ett mer kostnadseffektivt och evidensbaserat sätt minska metanutsläppen. Det gör det även möjligt att bygga upp ett stödjande regelverk och att öka affärsnyttan för avskiljning av metanutsläpp. Med tanke på den stora andel metanutsläpp inom jordbruket som kommer från boskap kan en förändrad livsstil och kosthållning också bidra väsentligt till att minska metanutsläppen i EU. Förutom minskade utsläpp kommer strategin också att ge möjligheter att generera ytterligare intäktsflöden samt utveckling och investeringar i landsbygdsområden.

1.Sektorsövergripande åtgärder inom EU

a.Rapportering

Ett prioriterat mål i strategin är att säkerställa att företag i alla sektorer tillämpar betydligt mer exakta metoder för mätning och rapportering av metanutsläpp än vad som för närvarande är fallet. Det kommer att bidra till en bättre förståelse av problemet och utgöra ett bättre underlag för kommande begränsningsåtgärder 26 .

Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) har en rapporteringsram med tre nivåer för metanutsläpp, som nu är tillämplig i alla relevanta utsläppssektorer. Nivå 1 utgör den mest grundläggande metoden som omfattar enkla uppskattningar som baseras på verksamhetsdata och utsläppsfaktorer. Nivå 3 är den mest krävande i fråga om metodens komplexitet och datakrav, och inbegriper komplicerad modellering som baseras på flera datakällor eller specifika, enskilda mätningar. Nivå 2 är mellannivån i fråga om komplexitet och kan kombinera delar av nivåerna 1 och 3.

För närvarande varierar övervaknings- och rapporteringsnivån betydligt mellan olika sektorer och medlemsstater, och väldigt få medlemsstater tillämpar nivå 3-standarderna på ett konsekvent sätt. Ett av strategins huvudmål är att, där så är möjligt, få fler energi-, kemikalie- och jordbruksföretag i EU att tillämpa nivå 3-rapportering. Det skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att övergå till rapportering på en högre nivå när de exempelvis lämnar data om nationella utsläpp till UNFCCC. Det krävs dock en viss grad av flexibilitet i rapporteringen för att ta hänsyn till olika svårigheter med att förbättra övervakningen och rapporteringen i de olika sektorerna. Rapporteringen bör också koncentreras till viktiga kategorier av källor i enlighet med riktlinjerna från FN:s klimatpanel 27 .

I energisektorn är nivå 3-rapportering genomförbar, och detta kommer därför att bli EU:s målstandard. En mer utbredd användning av det regelverk för mätning och rapportering som utvecklats av metanpartnerskapet för olja, och gas (Oil and Gas Methane Partnership, nedan kallat OGMP) 28 inom klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar (Climate and Clear Air Coalition, nedan kallad CCAC) kommer att påskynda denna övergång (mer information finns i avsnittet om åtgärder i energisektorn nedan). Enligt den nya OGMP-standarden (OGMP 2.0) ska de företag som deltar öka korrektheten och detaljnivån i sin rapportering av metanutsläpp för tillgångar i drift och tillgångar som inte är i drift inom tre respektive fem år.

I jordbrukssektorn motiverar de utmaningar som är kopplade till ett större antal olika aktörer som deltar i att anpassa sig till nya mål ett tillfälligt mål om att tillämpa nivå 2-strategier, med en förbättrad uppdelning av utsläppsfaktorer och ett slutmål om att uppnå nivå 3. I avfallssektorn är kvaliteten på rapporteringen redan robust när det gäller bortskaffande av avfall i deponier (inom ramen för direktiv 2010/75/EU 29 ) genom det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar 30 . När det gäller sektorn för avloppsvatten behövs däremot förbättringar.

b.Inrättande av ett internationellt observatorium för metanutsläpp

För närvarande finns det inget oberoende internationellt organ som samlar in och verifierar data om metanutsläpp. I partnerskap med FN:s miljöprogram (Unep), CCAC  31 och Internationella energiorganet (IEA) kommer kommissionen att stödja inrättandet av ett oberoende internationellt observatorium för metanutsläpp, med uppgift att samla in, stämma av, verifiera och offentliggöra data om antropogena metanutsläpp på global nivå. Observatoriet kan förankras i ett FN-regelverk. Det kan bygga vidare på ett antal arbetsflöden, såsom OGMP och de globala vetenskapliga metanstudierna 32 , som en del av CCAC.

Inledningsvis kan observatoriet omfatta metan från olje- och fossilgassektorerna, eftersom robusta metoder som ger trovärdiga data redan är väl definierade, exempelvis genom OGMP 2.0. Kommissionen planerar att utöka observatoriets verksamhetsområde till att omfatta kol, avfall och jordbruk så snart jämförelsevis tillförlitliga metoder för övervakning och rapportering har fastställts för dessa sektorer. Arbetet med att fastställa dessa metoder bör påbörjas omedelbart.

I syfte att verifiera och stämma av data om energirelaterade metanutsläpp måste företags rapportering kompletteras med data från nationella utsläppsinventeringar, vetenskaplig forskning samt satellitobservationer och teknik för fjärranalys som verifieras genom observationer på marknivå. Observatoriet kan även få i uppdrag att testa ny teknik för övervakning och rapportering och att bedöma hur denna teknik skulle kunna användas tillsammans med befintliga metoder, samt att bedöma den grad av förbättring som denna teknik medför när det gäller kvaliteten på de data som företag lämnar. Kommissionen förväntar sig att observatoriet kan bidra till att öka förståelsen för utsläppskällorna även inom sektorer, exempelvis när det gäller skillnader i metanutsläpp från intensiv djurhållning kontra betesdjur 33 .

Kommissionen är redo att mobilisera finansiering från Horisont 2020-programmet för att snabbt inrätta ett sådant internationellt observatorium för metanutsläpp. I samarbete med Unep och CCAC planerar kommissionen att anordna en givarkonferens för att uppmana nationella regeringar att bidra till finansieringen av observatoriet.

c.Satellitdetektering, Copernicus och övervakning från luften

Det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus bidrar till att förbättra den indirekta övervakningen från luften och övervakningen av metanutsläpp. Copernicus kan i synnerhet bidra till en EU-samordnad kapacitet för upptäckt och övervakning av globala aktörer med mycket stora utsläpp 34 , i huvudsak via Copernicus atmosfärövervakningstjänst 35 . Globalt sett bidrar 5 % av metanläckaget i kol-, olje- och fossilgassektorerna till 50 % av energisektorns utsläpp 36 , och baserat på en första analys av EU:s utsläppsdata framträder ett liknande mönster för EU 37 . Satellitteknik är avgörande för att identifiera dessa viktiga områden och vägleda detektering och reparation av läckage på marken samt för att stämma av markbaserade data från företagsrapportering.

När det sjösätts år 2025 kommer Copernicus uppdrag för övervakning av koldioxidutsläpp, som inbegriper en konstellation av tre satelliter, att stödja identifieringen av mindre och vanligare utsläppskällor. Det kommer även att kunna övervaka det atmosfäriska metanet på global nivå. Det kommer att utgöra en betydande utökad kapacitet jämfört med förmågan hos Copernicus atmosfärövervakningstjänst och det troposfäriska övervakningsinstrumentet (Tropomi), två befintliga Copernicuskapaciteter som finns ombord på satelliten Sentinel 5P, som för närvarande kan upptäcka större utsläppskällor.

Förbättrade data från satelliter kommer att hjälpa till att fokusera markbaserade insatser för att detektera läckage samt övervakning från luften. Det har gjorts betydande vetenskapliga framsteg på dessa områden på senare år, med ökad noggrannhet och kostnadseffektivitet. Exempelvis gör användningen av drönare det möjligt att övervaka stora mängder infrastruktur och underlättar en mer utbredd användning av övervakning från luften samt en ökad frekvens, vilket är av stor vikt när det gäller att ta itu med intermittent läckage. Sofistikerade analysprogram gör det möjligt att stämma av data på olika nivåer och kan fungera som vägledning för åtgärder för utsläppsminskningar. Kommissionen har för avsikt att stödja informations- och teknikutbytet mellan berörda aktörer för att förbättra tillgången och driva på åtgärderna för utsläppsminskningar.

d.Översyn och möjliga revideringar av relevant miljö- och klimatlagstiftning

Kommissionen meddelade i den europeiska gröna given att den under 2021 skulle se över EU-lagstiftningen, med det övergripande syftet att höja klimatambitionerna i enlighet med konsekvensbedömningen av klimatmålsplanen för 2030. Ett antal rättsakter omfattas av denna översyn, som har en inverkan på metanutsläppen. Detta inbegriper EU:s utsläppshandelssystem och förordningen om ansvarsfördelning, där den senare omfattar alla metanutsläpp i EU jämte alla andra växthusgaser som inte omfattas av utsläppshandelssystemet. I bedömningen till stöd för klimatmålsplanen för 2030 betonades också att ökade incitament kommer att krävas för dessa gaser om man ska kunna minska utsläppen ytterligare. De sektorsspecifika åtgärderna i denna strategi kommer att göra det lättare att uppfylla dessa utökade ambitioner.

Revideringen av miljölagstiftningen kommer att inbegripa åtgärder för att ta itu med föroreningar. Kommissionen kommer exempelvis att bedöma huruvida den roll som industriutsläppsdirektivet 38 spelar när det gäller att förhindra och begränsa metanutsläpp skulle kunna förbättras. Det skulle kunna gälla både att utöka direktivets tillämpningsområde för att omfatta sektorer med metanutsläpp som ännu inte omfattas av den och större tonvikt på metan vid översynen av referensdokument för bästa tillgängliga teknik (Bref-dokument). Det skulle innebära ett säkerställande av att metoder för att minska metanutsläpp identifieras i översyner av Bref-dokument och att nivåer av metanutsläpp med koppling till bästa tillgängliga teknik inkluderas i slutsatser om bästa tillgängliga teknik. Kommissionen kommer även att bedöma potentialen för att utöka sektorsomfattningen för förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar 39 när det gäller rapportering av metanutsläpp.

Kommissionen kommer att överväga att inkludera metan i den övervakningsram för nollutsläpp som ska utvecklas inom ramen för den nollutsläppsplan som meddelats för 2021 och EU:s tredje utsiktsrapport om ren luft år 2022. Kommissionen kommer även att se över direktivet om nationella utsläppstak senast 2025 och, som en del av denna översyn, utforska ett eventuellt inkluderande av metan bland de reglerade föroreningarna.

e.Möjligheter inom biogasproduktion

Icke återvinningsbart mänskligt avfall och jordbruksavfall (dvs. stallgödsel) och restflöden kan utnyttjas i rötkammare för att producera biogas eller i bioraffinaderier för att producera biomaterial och biokemiska halvfabrikat. När de används för produktion av biogas kan sådana råvaror på ett effektivt sätt bidra till att minska metanutsläppen från anaeroba nedbrytningsprocesser i naturen. Samtidigt kan produktion av biogas även generera nya intäktsflöden för jordbrukare och tillhandahålla möjligheter till utveckling och investeringar i landsbygdsområden. För detta syfte är samarbete med och bland jordbrukare och lokalsamhällen av yttersta vikt, med möjligheter att förbättra lokala ekonomier och främja cirkularitet. Denna samarbetsstrategi för att skapa möjligheter i landsbygdsområden kommer också att ingå i den långsiktiga vision för landsbygdsområden som kommissionen kommer att lägga fram 2021.

Biogasen från sådana råvaror är en källa till mycket hållbar och användbar förnybar energi med flera tillämpningsområden, medan det material som kvarstår efter anaerob nedbrytning (rötrest), efter ytterligare behandling, kan användas som jordförbättringsmedel. Det minskar i sin tur behovet av alternativa jordförbättringsprodukter, t.ex. konstgödsel av fossilt ursprung. I linje med avfallshierarkin kan dessutom den avfallsbaserade biologiskt nedbrytbara tillförseln till bioraffinaderier och biogasanläggningar räknas in i de återvinningsmål för kommunalt avfall som fastställs i direktiv 2008/98/EG. Den hållbara biogasproduktionens roll som bidrag till EU:s mål om minskade koldioxidutsläpp har erkänts i de nyligen offentliggjorda EU-strategierna för integrering av energisystem och för vätgas 40 .

Enligt EU:s långsiktiga strategi för minskade koldioxidutsläpp 41 fram till 2050 beräknas EU:s förbrukning per år av biogas, inklusive biometan, öka till mellan 54 och 72 Mtoe, från omkring 17 Mtoe 2017. Denna produktionsökning kommer att bidra till de EU-mål för förnybar energi och för klimatet som fastställs i den långsiktiga strategin. Biogas från jordbruksavfall eller restprodukter från jordbruket kan också på ett kostnadseffektivt sätt minska metanutsläppen inom jordbruket och i avfallssektorn. Omvänt ökar biogas från livsmedels- eller fodergrödor metanutsläppen, och kan därmed undergräva de utsläppsbegränsningar som biogas medför. Det är därför viktigt att biogasutvecklingen i första hand baseras på avfall eller restprodukter.

Insamling och användning av organiskt avfall eller restprodukter från jordbruk som släpper ut stora mängder metan, såsom biogassubstrat, bör uppmuntras ytterligare. Det kan till exempel uppnås genom att man fastställer bästa praxis för insamling och/eller skörd av hållbart avfall och hållbara restprodukter eller genom incitament för användning av rötrester som ett hållbart jordförbättringsmedel i stället för utvunna gödselmedel. Sekventiell odling kan också användas i kombination med stallgödsel som råvara för hållbar biogasproduktion, samtidigt som den bidrar till hållbara jordbruksmetoder, och skulle därför också kunna uppmuntras ytterligare. 42 Nationella strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), bland andra instrument och på ett sätt som är förenligt med målen i de nationella energi- och klimatplanerna, bör uppmuntra till integrerade insatser som kan omfatta stöd till lämpliga jordbruksmetoder, hållbar användning av rötrester och de näringsämnen som de innehåller, investeringar i effektiva installationer samt tjänster såsom rådgivare, utbildning och innovation. I detta syfte kommer kommissionen att ta upp denna fråga i specifika rekommendationer till medlemsstaterna i slutet av 2020.

Såsom tillkännagavs i EU:s strategi för integrering av energisystem27 kommer kommissionen att se över regelverket för gasmarknaden för att underlätta spridningen av förnybara gaser, bland annat genom att behandla frågor som anslutning till infrastruktur och marknadstillträde för distribuerad och lokalt sammankopplad produktion av förnybara gaser. Dessutom kommer den kommande översynen av direktivet om förnybar energi i juni 2021 att ge möjligheter till ytterligare riktat stöd för att påskynda utvecklingen av marknaden för biogas.

Alla åtgärder för att stödja biogasproduktion måste utvärderas noggrant för att undvika snedvridande incitament som skulle kunna leda till en ökning totalt sett av utsläppen från avfalls-, mark- och jordbrukssektorerna liksom för att undvika en ökning av deponeringen av rötrester som annars kunde användas som jordförbättringsmedel. Åtgärder som främjas inom ramen för metanstrategin bör vara förenliga med de allmänna hållbarhetskriterier för bioenergi som utvecklats inom ramen för lagstiftningen om förnybar energi och taxonomiförordningen 43 .

2.Åtgärder i energisektorn

Åtgärderna för energirelaterad metan omfattar hela försörjningskedjan för olja, gas och kol. Här ingår kondenserad naturgas (LNG), lagring av gas och biometan som förs in i gassystem. Det är möjligt att uppnå utsläppsminskningar inom denna sektor, och minst en tredjedel av minskningarna kan uppnås utan någon nettokostnad för industrin 44 . De största ekonomiska, miljömässiga och sociala nettofördelarna skulle uppnås genom att minska ventilering och fackling, minska läckage vid produktion, överföring och förbränning av fossilgas och olja och minska metanutsläppen från kolgruvor 45 . Ventilering och rutinmässig fackling bör begränsas till oundvikliga omständigheter, t.ex. av säkerhetsskäl, och registreras i verifieringssyfte.

Stöd till frivilliga initiativ

I energisektorn har kommissionen för avsikt att stödja frivilliga initiativ och samtidigt förbereda lagstiftning för att bygga vidare på och befästa de framsteg som gjorts genom frivilliga åtgärder.

Som ett led i detta främjar kommissionen aktivt ett brett genomförande av det regelverk för mätning och rapportering som tagits fram av OGMP. OGMP är ett frivilligt initiativ som för närvarande omfattar olje- och gasföretag i tidiga led. I samarbete med Unep och CCAC arbetar kommissionen för att utvidga OGMP:s regelverk till att omfatta fler företag i hela gasförsörjningskedjan, samt kolsektorn och nedstängda eller övergivna anläggningar. 46 OGMP:s regelverk är det bästa befintliga verktyget för att förbättra kapaciteten för mätning, rapportering och verifiering i energisektorn.

Dessutom uppmanar kommissionen företag inom olje-, gas- och kolsektorerna att inrätta robustare program för att detektera och reparera läckor för att förbereda kommande förslag till lagstiftning som skulle göra sådana program obligatoriska (mer detaljer finns i efterföljande avsnitt).

Lagstiftning

Kommissionen planerar att under 2021 lägga fram ett lagstiftningsförslag om obligatorisk mätning, rapportering och verifiering av alla energirelaterade metanutsläpp, på grundval av OGMP-metoden. Att förbättra kvaliteten på utsläppsdata genom obligatorisk rapportering på högre nivå från företagens sida kommer också att hjälpa medlemsstaterna att förbättra sin rapportering till UNFCCC. Det kan därför också leda till en ökad andel av rapportering på högre nivå för de berörda centrala kategorier som omfattas av EU:s inventering. 

Dessutom bör sådan lagstiftning innefatta en skyldighet att förbättra detektering och reparation av läckage i all infrastruktur för fossilgas, liksom all annan infrastruktur som producerar, transporterar eller använder fossilgas, även som råvara. I ett försök att ta itu med utsläpp från ventilering och fackling kommer facklingens effektivitet att prioriteras i samband med denna skyldighet. Kommissionen kommer vidare att undersöka de alternativ som står till buds när det gäller möjliga mål eller standarder för minskning av metanutsläpp eller andra incitament för fossil energi som förbrukas i och importeras till EU.

Gasföretag i tidiga led har ett visst, men begränsat, ekonomiskt incitament att genomföra program för detektering och reparation av läckage, eftersom de kan sälja den gas som de hindrar från att läcka ut. 47 Systemansvariga för överförings-, lagrings- och distributionssystem (inklusive många terminaler för flytande naturgas) är reglerade företag och äger inte gasen. Därför kommer kommissionen att uppmuntra de nationella tillsynsmyndigheterna att erkänna kostnader för identifiering och reparation av läckage och investeringar i metanminskning som tillåtna kostnader för reglerade enheter inom överföring, lagring och distribution, inbegripet genom eventuell vägledning till tillsynsmyndigheterna.

Den föreslagna översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering kan komma att leda till utveckling av europeiska standarder för icke-finansiell rapportering. För att säkerställa en lämplig anpassning kan man vid utarbetandet av dessa standarder ta hänsyn till befintliga OGMP-standarder för försörjningskedjor för olja, fossilgas och kol.

Kommissionen kommer att undersöka de alternativ som står till buds för att föreslå lagstiftning om avskaffande av rutinmässig ventilering och fackling i energisektorn i hela försörjningskedjan, fram till produktionsstället 48 . Det skulle komplettera målen för 2030 i Världsbankens initiativ för avskaffande av all rutinmässig fackling 49 , vilket kommissionen har för avsikt att stödja vid sidan av sitt stöd för Världsbankens globala partnerskap för minskning av gasfackling 50 . Kommissionen kommer också att prioritera att undersöka en mer detaljerad standard för facklingseffektivitet, i syfte att ytterligare minska både diffusa utsläpp och utsläpp från ofullständig förbränning av bränslen. Dessa begränsningsalternativ är i allmänhet kostnadseffektiva och en viktig del av att begränsa metanutsläppen inom energisektorn, med tanke på att förbränning står för en betydande andel av EU:s utsläpp 51 .

Åtgärder för kolgruvor och nedlagda produktionsanläggningar

Kommissionen uppmuntrar till korrigerande åtgärder för att eliminera metanutsläppen från EU:s aktiva eller oanvända kolgruvor och nedlagda olje- och gasanläggningar. Erfarenheter från länder utanför EU och vissa medlemsstater visar att dessa anläggningar kan vara en källa till betydande utsläpp. 52 För närvarande finns det dock inga EU-regler om kontroll, mätning eller användning av metanläckage eller utsläpp från kolgruvor eller olje- och gaskällor efter deras nedstängning. Kommissionens kommande förslag till reform av Kol- och stålforskningsfonden stöder också forskning på detta område. Initiativet för kolregioner i omställning, som nu är en del av plattformen för en rättvis omställning, kan fungera som ett forum för diskussioner om god praxis och bästa tillgängliga teknik.

Kommissionen kommer att stödja antingen en effektiv nedstängning och försegling av kolgruvor eller en användning av dessa för produktion av restenergi (insamling av metan för lokal användning). Teknik som gör detta möjligt finns tillgänglig och har redan tagits i drift i vissa delar av Europa. För detta måste den lokala arbetskraften på utbildning på dessa områden, medel anslås för att stödja icke-kommersiella definitiva nedstängningar och möjligheter för kommersiella företag utvecklas, så att dessa kan samla in metan från övergivna anläggningar. Kommissionen kommer vid behov att lägga fram rekommendationer om bästa praxis och/eller möjliggörande lagstiftning.

3.Åtgärder i jordbrukssektorn

Totalt sett har metanutsläppen från EU:s jordbruk minskat med omkring 22 % sedan 1990, främst på grund av en minskning av antalet idisslare. Under de senaste fem åren har dock besättningarna ökat igen, vilket har lett till en liten ökning av metanutsläppen under den perioden. Metanutsläppen från kött och mjölk (i form av metanutsläpp per kött- eller mjölkvikt) har också minskat med tiden till följd av förändrade produktionsmetoder. Ytterligare minskningar kan uppnås med hjälp av en mer hållbar produktion genom innovation och teknik å ena sidan, och genom mer hållbara kosthållningar å andra sidan. Därför måste en strategisk vision bygga på en balans mellan tekniker, marknader och förändringar av kosthållning och minskad användning av fossila kolväten och säkerställa försörjningsmöjligheter och hållbara affärsmöjligheter för jordbrukarna, samtidigt som de grundläggande idéerna i EU:s livsmedelspolitik upprätthålls, såsom dessa beskrivs i Från jord till bord-strategin 53 .

Det finns inneboende komplexitet när det gäller att uppnå minskningar av metanutsläppen inom jordbruket och att på ett korrekt sätt övervaka, kontrollera och rapportera dessa utsläpp i denna sektor. Kompromisser när det gäller åtgärder för att begränsa utsläppen måste minimeras. Till exempel leder en ökad användning av lokaler för instängning av boskap vanligtvis till minskade utsläpp av metan. Det skulle dock kunna öka koldioxidutsläppen genom ökad energianvändning i lokalerna. Andra frågor som bör beaktas är att fördelarna med betande idisslare, särskilt när det gäller koldioxidbindning och biologisk mångfald på gräsmarker och betesmark, skulle gå förlorade.

Det finns en rad tekniker och metoder för utsläppsbegränsning som har potential att åstadkomma utsläppsminskningar som är frikopplade från produktionen. Dessa rör främst förbättring av djurens kosthållning, djurhållning, stallgödselhantering (särskilt användning i gödningsmedel och biogasproduktion), uppfödning, djurhälsa och djurskydd.

Bland de effektivaste sätten att minska utsläppen från metanbildning i mag-tarmkanalen 54 ingår att förbättra djurens hälsa och fertilitet, förbättra deras kosthållning (blandning av foderråvaror), fodertillsatser och utfodringsmetoder. Omkring 7–10 % av energin i det foder som ges till idisslare omvandlas till metan. Den största potentialen för att minska utsläppsintensiteten ligger i att använda nya metoder för utfodring, såsom nämns i Från jord till bord-strategin, vilket kan leda till mycket omfattande metanminskningar. 55 Utöver att minska utsläppen skulle dessa åtgärder också kunna gynna jordbrukare och djur genom att bidra till minskade kostnader och förbättrat djurskydd.

Åtgärder som leder till minskade utsläpp från stallgödsel  ger jordbrukare extra inkomster. Genom samarbeten mellan jordbrukare och inom samhällen bör avfalls- och restproduktflöden från jordbruks- och avfallssektorerna utnyttjas genom anaerob nedbrytning. Hinder såsom otillräcklig kunskap och expertis som gör att dessa metoder inte kan utnyttjas i större utsträckning bör åtgärdas 56 . Detta understryker behovet av att systematiskt främja relevant expertis och stödjande regelverk, samtidigt som hänsyn tas till särdragen hos olika medlemsstater och produktionssystem.

Metanutsläppen från risfält kan minskas genom restaurering, uttorkning och andra lämpliga jordbruksmetoder. Problemet med de stora kostnaderna för dessa metoder och den omorganisation av jordbruksdriften som de förutsätter måste åtgärdas.

För att främja en bredare användning av metoder för att minska metanutsläppen inom jordbruket kommer kommissionen senast i slutet av 2021 att utarbeta en förteckning över bästa praxis, tillgänglig teknik och innovativ teknik. Kommissionen kommer att uppdatera denna förteckning med ny teknik som blir tillgänglig på marknaden. Förteckningen kommer att utvecklas och uppdateras i samarbete med sektorsexperter, viktiga intressenter och medlemsstaterna.

Under första halvåret 2021 kommer kommissionen att stödja inrättandet en expertgrupp för att analysera livscykelmått för metanutsläpp. Denna grupp kommer att studera djurhållning, stallgödsel- och foderhantering, foderegenskaper, ny teknik och nya metoder och andra frågor, baserat på relevant internationellt arbete 57 . Vid denna livscykelanalys kommer man att sträva efter att fastställa i vilken utsträckning 1) specifika val för boskapshantering och djurskydd, 2) importerat eller inhemskt foder och 3) val av intensiv husdjursuppfödning eller betesdjurhållning påverkar metanutsläppen. Kommissionen kommer också att inkludera detta som ett arbetsflöde i CCAC:s jordbruksprogram och kommer att be CCAC:s rådgivande vetenskapliga panel att utvärdera detta. För att underlätta datainsamling och mätning kommer kommissionen dessutom senast 2022 att föreslå en mall för en digital programvara för mätning och minskning av koldioxidutsläpp och uppmuntra till utveckling och användning av sådana mallar på gårdsnivå. Det kommer också att öka jordbrukarnas medvetenhet om växthusgasutsläpp och om effekterna av olika tekniker för utsläppsbegränsning på deras jordbruk.

Andra initiativ som härrör från den gröna given och en reformerad gemensam jordbrukspolitik (GJP) kommer att bidra ytterligare till en ändamålsenlig och stadig minskning av de totala metanutsläppen från EU:s boskapssektor. Förordningen om ansvarsfördelning (som omfattar metanutsläpp från jordbruket) kommer nu att ses över, i linje med klimatmålsplanen för 2030, för att återspegla det höjda målet för koldioxidminskning och föreskriva större incitament för minskade metanutsläpp.

Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att inkludera system för metanminskning i sina strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom initiativ för koldioxidlagring i jordbruket. De kan hjälpa till att utveckla en ny grön affärsmodell genom att belöna jordbrukare för användning av jordbruksmetoder som avlägsnar koldioxid från atmosfären och bidrar till att uppnå målet om klimatneutralitet (inbegripet i djurhållningssektorn), såsom nämns i Från jord till bord-strategin 58 . Strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken och de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna kan också stödja investeringar i biogasanläggningar och samarbete mellan jordbrukare och lokalsamhällen för att maximera mervärdet. Sådana investeringar kan bidra till EU:s ekonomiska återhämtning och höja livskvaliteten i landsbygdsområden.

Tekniska åtgärder för utsläppsbegränsningar kommer att komplettera annan viktig utveckling för sektorn och landsbygden, särskilt en förväntad samhällsomvandling till mer balanserad kosthållning, med mindre rött och bearbetat kött och mer frukt, grönsaker och växtbaserade proteinkällor, i linje med EU:s Från jord till bord-strategi. Dessa livsstilsförändringar ”kommer inte bara att minska risken för livshotande sjukdomar, utan även livsmedelssystemets miljöpåverkan” 59 . Slutligen kommer kommissionen att vidareutveckla sin forskningsagenda på detta område, särskilt genom riktad forskning i sin strategiska plan för Horisont Europa 2021–2024.

4.Åtgärder i sektorn för avfall och avloppsvatten

När det gäller avfallshantering krävs det i deponidirektivet 60 , som antogs 1999, att deponihuvudmän ska hantera deponigas genom att antingen generera energi från den eller fackla den. Fackling genererar fortfarande föroreningar och koldioxid. Enligt avfallshierarkin är deponering det alternativ som sist bör väljas och bör begränsas till ett nödvändigt minimum. Under 2018 deponerades 24 % av det kommunala avfall som genererades i EU 61 . I vissa medlemsstater var denna andel betydligt större på grund av rättsliga brister och en brist på investeringar. Biologiskt nedbrytbart avfall genererar deponigas.

Vid nyligen genomförda ändringar av EU:s avfallslagstiftning (2018) infördes en skyldighet att samla in biologiskt nedbrytbart avfall separat senast 2024 och satte upp ett nytt mål på högst 10 % deponering av avfall senast 2035. Till följd av dessa förändringar förväntas metanutsläppen från deponier minska ytterligare. Att minimera mängden biologiskt nedbrytbart avfall i deponier och att i stället använda det för klimatneutrala cirkulära biobaserade material och kemikalier är avgörande för att undvika metanbildning och kan samtidigt ersätta fossila och koldioxidintensiva produkter. Av dessa skäl bör medlemsstaterna tillämpa befintliga rättsliga krav på ett striktare sätt, exempelvis målen för minskad deponering av biologiskt nedbrytbart avfall och behandling av biologiskt nedbrytbart avfall före bortskaffandet för att neutralisera dess nedbrytbarhet 62 . Medlemsstaterna bör också ta itu med driften av olagliga deponier. Förstärkt övervakning, rapportering och verifiering på detta område är också nödvändigt för att förutsäga vilka effekter dessa åtgärder kommer att få på klimatambitionerna för 2030 och därefter.

Det krävs mer data och information för att det ska bli möjligt att fastställa behovet av ytterligare åtgärder och deras tillämpningsområde. Helst bör alla deponier använda den gas de producerar tills energiinnehållet sjunker under ett användbart värde. När det inte längre är möjligt att använda deponigas kan användning av teknik för biologisk oxidation 63 eventuellt rekommenderas på viktiga platser som identifieras på anläggningen för att neutralisera det återstående metanet.

I det nuvarande regelverket för rening och användning av avloppsvatten och avloppsslam, dvs. direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och direktivet om avloppsslam, behandlas utsläpp av växthusgaser inte specifikt. Under de senaste 29 åren har genomförandet av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse bidragit till att förhindra betydande metanutsläpp genom uppsamling och rening av avloppsvatten i effektiva centraliserade anläggningar. Dessa anläggningar släpper ut betydligt mindre metan och andra växthusgaser än alternativa behandlingsmetoder.

Direktivet om avloppsslam, som antogs för mer än 30 år sedan, reglerar användningen av avloppsslam för att skydda miljön, särskilt marken, mot de skadliga effekterna av förorenat slam när det används i jordbruket. Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse håller för närvarande på att ses över. 64 Parallellt med konsekvensbedömningen av det direktivet, som inleds under det tredje kvartalet 2020, kommer kommissionen att genomföra en studie till stöd för utvärderingen av direktivet om avloppsslam. Kommissionen kommer också att genomföra ytterligare en studie för att bedöma möjligheterna till ytterligare åtgärder när det gäller utsläpp av växthusgaser, inbegripet metan från avloppsslam. På grundval av resultaten av utvärderingen av direktivet om avloppsslam och ytterligare forskning samt konsekvensbedömningen inför översynen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse kommer kommissionen att överväga att vidta åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser från avloppsslam.

Vid den översyn av deponidirektivet som måste göras 2024 kommer kommissionen att överväga flera åtgärder med koppling till hanteringen av deponigas. För det första kommer man att undersöka ny teknik för att minska metanutsläppen. Det kan inbegripa luftning av deponimassan för att hämma uppkomsten av metan, ökad användning av deponigas för energiproduktion eller, när inget av dessa två alternativ är möjligt, användning av metoder som på ett effektivt sätt oxiderar metanet, såsom biooxidation eller fackling. För det andra kommer kommissionen att överväga förbättrad övervakning, rapportering och verifiering, vilket är avgörande för att mäta effekterna och förbättra resultaten på detta område över tid. Mot bakgrund av ovanstående åtgärder kommer den befintliga vägledningen om genomförandet av deponidirektivets krav på gaskontroll 65 vid behov att uppdateras.

Ny teknik för bättre omvandling av avfall till biometan kan vara ett effektivt sätt att ytterligare minska metanutsläppen i sektorn. I detta avseende kommer kommissionen att stödja riktad forskning om teknikbaserade lösningar i sin strategiska plan för Horisont Europa 2021–2024.

III.Internationella åtgärder

EU kommer att sträva efter att ta itu med metanutsläppen inom energi-, jordbruks- och avfallssektorerna i samarbete med partnerländer och internationella organisationer. Detta arbete kommer att bygga på befintliga partnerskap inom internationella forum, t.ex. genom CCAC, Arktiska rådet och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean). EU kommer också att samarbeta med internationella organisationer.

I egenskap av den största importören av olja och gas har EU det inflytande som krävs för att främja en minskning av energirelaterade metanutsläpp globalt. Uppskattningar visar att de externa utsläppen av kol eller metan i samband med EU:s förbrukning av fossilgas (dvs. utsläpp utanför EU för produktion och leverans av fossilgas till EU) är mellan tre och åtta gånger så stora som utsläppen inom EU. 66 Kommissionen avser därför att mobilisera en koalition av viktiga importländer för att samordna insatser inriktade på energisektorn metanutsläpp.

Dessutom kommer EU att utnyttja sin ledande ställning när det gäller cirkulär ekonomi och sina avancerade jordbruksmetoder som balanserar djurens välbefinnande med produktiviteten för att påskynda de internationella åtgärderna. Kommissionen kommer också att stödja internationellt utbyte av uppgifter om metanutsläpp genom det planerade internationella observatoriet för metanutsläpp och göra EU:s satellitdata tillgängliga för globala partner. På så sätt kommer EU att föregå med gott exempel när det gäller internationellt samarbete om datadelning. Dessa sektorsövergripande åtgärder kommer att kompletteras med specifika åtgärder inom varje sektor, enligt beskrivningen nedan.

1.Energi

a.Insatser för att nå ut till internationella energileverantörer och köparländer och stödja multilateralt samarbete

EU kommer att leda en diplomatisk kampanj för att nå ut till länder och företag som producerar fossila bränslen och uppmana dem att spela en aktiv roll inom OGMP 67 . EU kommer också att eftersträva ett närmare samarbete med Förenta staterna, Kanada och Mexiko (länder med befintlig metanreglering och mål för minskning av metanutsläpp på landsnivå) för att utbyta erfarenheter och identifiera gemensamma åtgärder. Genom sina bilaterala dialoger kommer EU att förespråka behovet av att på ett korrekt sätt mäta och minska metanutsläppen på global nivå.

Kommissionen kommer att undersöka möjligheten att ge partnerländerna tekniskt stöd i fråga om gas- och oljeproduktion så att dessa länder kan förbättra sina metanregelverk och sin kapacitet när det gäller övervakning, rapportering och verifiering.

Möjligheterna till samordnade internationella åtgärder för länder som köper fossila bränslen för att minska metanutsläppen från fossilgassektorn är en fråga av särskild vikt. Tillsammans med Kina, Sydkorea och Japan står EU för mer än 75 % av den globala handeln med fossilgas. 68 EU kommer att nå ut till dessa partner för att skapa en koalition mellan köparländerna i syfte att stödja en ambitiös internationell standard för övervakning, rapportering och verifiering och på så sätt främja den globala spridningen av teknik för utsläppsminskning. 

Kommissionen kan dessutom ge det internationella observatoriet för metanutsläpp i uppdrag att sammanställa och offentliggöra ett metantillförselindex på EU-nivå och på internationell nivå. Inledningsvis skulle indexet kunna bestå av befintliga och rapporterade data från ländernas utsläppsinventeringar som lämnats in till UNFCCC, vilket ger köparna möjlighet att göra välgrundade val när de köper bränsle. Med tiden skulle indexet kunna omfatta globala data från det internationella observatoriet för metanutsläpp.

För att uppmuntra till korrekt mätning, rapportering och verifiering av fossilgas (inklusive import) kommer kommissionen att föreslå att man använder ett standardvärde för volymer för vilka det inte finns några lämpliga system för övervakning, rapportering och verifiering. Standardvärdet kommer att tillämpas vid behov fram till dess att en obligatorisk ram för övervakning, rapportering och verifiering för alla energirelaterade metanutsläpp, baserad på OGMP 2.0-metoden, har införts. Dessa åtgärder kommer att öka insynen i de internationella gashandelsflödena.

Minimistandarder för metanutsläpp, mål eller andra liknande incitament som bygger på en robust vetenskaplig analys kan vara ett effektivt verktyg för att minska metanutsläppen i EU och globalt. Kommissionen kommer att undersöka alla tillgängliga alternativ, med stöd av det arbete som utförs av det planerade oberoende internationella observatoriet för metanutsläpp och mot bakgrund av metantillförselindexet. I avsaknad av betydande åtaganden om metanutsläppsminskningar från internationella partner kommer kommissionen att överväga att föreslå lagstiftning om mål, standarder och andra incitament för att minska metanutsläppen från fossil energi som används i och importeras till EU. Denna kommer att baseras på en konsekvensbedömning med en omfattande bedömning av konsekvenserna av att införa ett sådant instrument, inbegripet i fråga om de oberoende verifieringar och efterlevnadskontroller som kommer att behövas för att lagstiftningen ska kunna verkställas effektivt, liksom i fråga om det potentiella bidraget till övergripande minskningar av de globala metanutsläppen. Denna konsekvensbedömning kommer att genomföras i nära samråd med internationella partner, det civila samhället och viktiga intressenter.

EU kommer också att ansluta sig till och aktivt stödja initiativ, däribland det internationella offentlig-privata globala metaninitiativet (Global Methane Initiative), Världsbankens globala partnerskap för minskning av gasfackling och Världsbankens initiativ för avskaffande av all rutinmässig fackling senast 2030. EU:s samarbete med Unep och CCAC om det internationella observatoriet för metanutsläpp är en central del av de multilaterala insatserna inom dessa organisationer för att ta itu med globala metanutsläpp på kort sikt.

Kommissionen kommer att bidra till en rad viktiga internationella evenemang inför FN:s generalförsamlings möte i New York i september 2021, med målet att vid detta möte säkerställa en FN-baserad strategi för att minska metanutsläppen under perioden 2021–2031. Målet kommer att vara att stödja samordningen av internationella åtgärder för att snabbt minska det atmosfäriska metanet globalt sett och främja långsiktiga åtgärder, särskilt genom att skapa en rättsligt bindande internationell ram för minskade metanutsläpp.

b.Delning av satellitdata om aktörer med mycket stora utsläpp

Att ta itu med aktörer med mycket stora utsläpp både i EU och internationellt är en kostnadseffektiv åtgärd som är genomförbar med de data och de befintliga åtgärder för detektering och reparation av läckage som för närvarande finns tillgängliga. Metanläckage från kolgruvor är även i många fall omfattande, och det krävs mer data för att man ska kunna förstå detta område i detalj 69 .

EU kommer att främja en världsomfattande utvidgning av kapaciteten att upptäcka och övervaka aktörer med mycket stora utsläpp inom ramen för det planerade internationella observatoriet för metanutsläpp. EU kommer att erbjuda denna kapacitet till internationella partner och vidta energidiplomatiska åtgärder för att övervaka och arbeta för att minska utsläppen från aktörer med mycket stora utsläpp i hela världen. Denna information kommer att baseras på satellitdata som stäms av med markbaserade detekteringsprocesser. Från och med 2021 kommer denna detekterings- och övervakningskapacitet att ligga till grund för inrättandet av ett förfarande som varnar EU och nationella regeringar både inom EU och internationellt om stora utsläppskällor. Ytterligare förbättringar av detekteringskapaciteten kommer att bli möjliga från och med 2023. 70  

EU är tekniskt ledande när det gäller satellitbilder och detektering av metanutsläpp genom Copernicus, särskilt globala och fritt tillgängliga data från Copernicus atmosfärövervakningstjänst och Sentinel 5P. Andra satelliter kommer att skjutas upp av EU och av Förenta staterna och Japan under de kommande åren och omfatta samma spektrum som Sentinel 5P. Datadelning mellan internationella aktörer kommer att utgöra ett exempel på internationellt samarbete för att förbättra övervakningen av globala metanutsläpp.

2.Jordbruk

En betydande andel av de globala metanutsläppen i jordbrukssektorn kommer från länder utanför EU, och denna andel beräknas öka. En internationell vision och främjande av åtgärder för utsläppsbegränsningar är därför av yttersta vikt. Kommissionen och medlemsstaterna har varit, och kommer att fortsätta att vara, mycket aktiva i olika internationella forum för att minska utsläppen från jordbruks- och livsmedelssystem.

EU kommer att intensifiera samarbetet med länder utanför EU som en del av KJWA (Koronivia Joint Work on Agriculture) 71 inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Denna ram omfattar en rad inbördes relaterade ämnesområden såsom mark-, boskaps-, närings- och vattenförvaltning, livsmedelstrygghet, klimatförändringarnas socioekonomiska effekter inom jordbruket och metoder för att bedöma klimatförändringar. Vid COP 26 kommer EU att arbeta för att ta fram bästa praxis och kunskap från KJWA-arbetsprogrammet för att bidra till att göra det globala livsmedelssystemet mer hållbart.

EU är en aktiv medlem i den tematiska arbetsgruppen för jordbruk 72 , som leds av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). I denna roll kommer EU att bidra till att främja både samarbete och utbyte av kunskap och bästa praxis för att förbättra genomförandet av klimatåtgärder inom jordbruket. Detta arbete kommer att omfatta boskap och inriktas på ett förbättrat genomförande av de åtaganden om nationellt fastställda bidrag som länder gjort som en del av Parisavtalet.

CCAC:s jordbruksinitiativ 73 syftar också till att höja ambitionsnivån för de nationellt fastställda bidragen. Det är inriktat på att minska utsläppen av metan från boskap (från metanbildning i mag-tarmkanalen och stallgödselhantering) och paddyrisproduktion. Som en viktig partner i detta initiativ kommer kommissionen att se till att den fortsätter att hjälpa länder utanför EU med kunskapsutbyte, bästa praxis och inrättande av pilotprojekt för att bättre kunna hantera och minska metanutsläppen från jordbruket. Det framtida arbetet kommer att inriktas på bästa praxis och teknik för att minska metanbildning i mag-tarmkanalen globalt.

EU:s internationella partnerskap för forskning och samarbete kommer att fortsätta att stödja klimatåtgärder inom ramen för jordbruksrelaterade projekt. Dessa projekt kommer att omfatta djurhållning, skötsel av betesmark och skogsbruk 74 . Bland de skogsbruksrelaterade åtgärder som är relevanta för metanminskning ingår initiativ för att minska omvandling, uttorkning och bränning av torvskogar 75 , förvalta och återställa skogar på ett sätt leder till färre och mindre omfattande okontrollerade skogsbränder 76 och minska användningen av ved och träkol (övergång till icke-biomassabränslen för matlagning) 77 . Andra målområden är hantering av åkergödsel samt annan markanvändning och andra ekosystem (hantering av föreskrivna/kontrollerade bränder, jordbruksutveckling i städer och stadsnära områden samt uttorkning av våtmarker).

Kommissionen kommer också att främja potentialenen till utsläppsminskningar i risodlingssektorn i Asien genom samarbetsprojekt. Dessa projekt kommer att inrättas och övervakas i enlighet med EU:s klimatspårningsförfaranden och i linje med nationellt fastställda bidrag och nationella anpassningsplaner.

3.Avfall

Kommissionen deltar aktivt i översynen av vägledningen om deponering av avfall (inklusive hantering av deponigas) enligt Baselkonventionen 78 . Vägledningen har anpassats till EU:s befintliga avfallslagstiftning.

IV.Slutsatser

I denna strategi identifieras en rad åtgärder som kommer att leda till betydande minskningar av metanutsläppen inom energi-, jordbruks- och avfallshanteringssektorerna på EU-nivå och internationell nivå. Dessa åtgärder kommer att bidra till att uppfylla EU:s åtaganden enligt den europeiska gröna given och Parisavtalet om klimatneutralitet samt minska luftföroreningarna. Effektiva utsläppsminskningar kommer att kräva kraftfulla åtgärder från EU:s medlemsstater, länder utanför EU och berörda aktörer.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka framstegen när det gäller minskningen av metanutsläpp i EU:s växthusgasinventeringar, medan framstegen på internationell nivå kommer att övervakas genom rapporteringen inom ramen för UNFCCC och Unep.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, medlemsstaterna, länder utanför EU, internationella organisationer och intressenter på EU-nivå och internationell nivå att stödja och samarbeta om vidareutvecklingen av denna strategi för att snarast ta itu med metanutsläppen inom energi-, jordbruks- och avfallshanteringssektorerna.

(1)

FN:s klimatpanels (IPCC) femte utvärderingsrapport, 2014. IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Bidrag från arbetsgrupp I till den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel.

(2)

Europeiska miljöbyrån (EEA), 2016: Premature deaths attributable to air pollution (EU 28), https://www.eea.europa.eu/media/newsreleases/many-europeans-still-exposed-to-air-pollution-2015/premature-deaths-attributable-to-air-pollution. I EU uppskattas förtida dödsfall p.g.a. exponering för ozon till mellan 14 000 och 16 000 per år för åren 2015–2017. I enlighet med JRC:s modelleringsresultat uppskattas att skillnaden i förtida dödsfall år 2030, beroende på koncentrationsnivåerna för metan, kommer att ligga på mellan 1 800 och 4 000 per år. Dessa resultat är sannolikt underskattningar eftersom de inte tar hänsyn till nyligen genomförda omvärderingar av dödsfallsrisker som är förknippade med långvarig exponering för ozon, som tyder på en faktor som är 2,3 gånger större.

(3)

Förordning (EU) 2018/1999.

(4)

COM(2019) 640 final.

(5)

Konsekvensbedömning av EU:s klimatmålsplan för 2030, https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:749e04bb-f8c5-11ea-991b-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_2&format=PDF

(6)

Konsekvensbedömning av EU:s klimatmålsplan för 2030, https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:749e04bb-f8c5-11ea-991b-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_2&format=PDF  

(7)

Betydande mängder av andra växthusgaser än koldioxid släpps än i dag ut i EU. Dessa står för omkring 20 % av de totala utsläppen. Under 2015 utgjordes omkring 60 % av de sammanlagda utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid av metan, följt av kväveoxider och utsläpp av fluorerade växthusgaser (konsekvensbedömningen av EU:s klimatmålsplan för 2030).

(8)

Den rådgivande vetenskapliga panelen för klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar (CCAC), 2020.

(9)

Förordning (EU) 2018/842.

(10)

Internationella energiorganet (IEA), ”World Energy Outlook 2018”, https://edgar.jrc.ec.europa.eu/overview.php?v=50_GHG

(11)

Europeiska miljöbyrån (EEA), 2018. ”EEA greenhouse gas – data viewer” (EEA:s data över växthusgasutsläpp). https://www.eea.europa.eu/ds_resolveuid/f4269fac-662f-4ba0-a416-c25373823292  

(12)

Den rådgivande vetenskapliga panelen inom klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar (CCAC), 2020.

(13)

 Climate Watch Data (2016).

(14)

 Strategidokument för minskning av metanutsläpp. Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet. KOM(96) 557 slutlig av den 15 november 1996.

(15)

T.ex. i avfallssektorn, avseende driften av anläggningar, inbegripet deponigas, men som även bidrog till att minska metanutsläppen. Metanutsläpp omfattas även av de bindande nationella mål rörande växthusgaser som fastställts i lagstiftningen om ansvarsfördelning (beslut nr 406/2009/EG).

(16)

Djupanalys till stöd för kommissionens meddelande COM(2018) 773 final.

(17)

Fackling och ventilering sker vid anläggningar för produktion av kol, olja och fossilgas. Det förekommer även (i mycket mindre utsträckning) vid anläggningar för deponigas och biogas. Fackling är kontrollerad förbränning av gaser som framställs eller släpps ut i samband med utvinning och transport av fossila bränslen, och vissa jordbruks- och avfallsmetoder. Ventilering är kontrollerat utsläpp av oförbränd gas direkt till atmosfären. Det skulle kunna hävdas att ventilering är mer skadligt för miljön eftersom den frisläppta gasen normalt sett innehåller höga metannivåer medan fackling omvandlar metanet till mindre skadlig koldioxid. Facklingsprocessen kan dock innebära andra utsläpp, t.ex. svaveldioxid och kvävedioxid som, när de kombineras med fukt i atmosfären, kan bilda surt regn.

(18)

Den rådgivande vetenskapliga panelen inom klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar (CCAC), 2020.

(19)

Internationella energiorganet (IEA), 2020. Methane Tracker 2020,

https://www.iea.org/reports/methane-tracker-2020/methane-abatement-options

(20)

Konsekvensbedömning av EU:s klimatmålsplan för 2030, https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:749e04bb-f8c5-11ea-991b-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_2&format=PDF  

(21)

Konsekvensbedömning av EU:s klimatmålsplan för 2030, https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:749e04bb-f8c5-11ea-991b-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_2&format=PDF  

(22)

Bildning av metan som uppstår genom mikroorganismer i djurens tarmar. Idisslare är en undergrupp av däggdjur som jäser mat i sin våm (förmage) med hjälp av bakterier innan ytterligare matsmältning i efterföljande magar. Denna jäsning i mag-tarmkanalen skapar metan, som djuret släpper ut. De största källorna till metanutsläpp i EU:s jordbrukssektor är kor och får.

(23)

[Konsekvensbedömning av EU:s klimatmålsplan för 2030, https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:749e04bb-f8c5-11ea-991b-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_2&format=PDF  

(24)

  https://www.eea.europa.eu/publications/european-union-greenhouse-gas-inventory-2020  

(25)

”Genom avfallshierarkin fastställs en prioriteringsordning för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet [...]”. Ytterligare information finns i direktiv 2008/98/EG och på https://ec.europa.eu/environment/waste/framework/.

(26)

Övervakning, rapportering och verifiering samt integritet och validering.

(27)

FN:s klimatpanel (IPCC), 2019 Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2019/12/19R_V0_01_Overview.pdf.

(28)

Climate and Clean Air Coalition (CCAC) Oil and Gas Methane Partnership (OGMP). https://ccacoalition.org/en/activity/ccac-oil-gas-methane-partnership#:~:text=The%20Climate%20and%20Clean%20Air,New%20York%20in%20September%202014

(29)

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32010L0075

(30)

https://prtr.eea.europa.eu/#/home

(31)

 CCAC (Climate and Clear Air Coalition – klimatkoalitionen för att minska kortlivade föroreningar) är ett frivilligt partnerskap mellan regeringar, mellanstatliga organisationer, företag, forskningsinstitut och organisationer i det civila samhället som har åtagit sig att förbättra luftkvaliteten och skydda klimatet genom åtgärder för att minska kortlivade klimatpåverkande ämnen, https://ccacoalition.org/en/content/who-we-are . FN:s miljöprogram (Unep) är den ledande globala miljömyndighet som fastställer den globala miljöagendan, främjar ett konsekvent genomförande av miljödimensionen av hållbar utveckling inom FN-systemet och fungerar som en auktoritativ förespråkare för den globala miljön. https://www.unenvironment.org/about-un-environment, https://www.unenvironment.org/about-un-environment  

(32)

CCAC:s vetenskapliga studier om metan: https://ccacoalition.org/en/activity/oil-and-gas-methane-science-studies  

(33)

Knapp, m.fl., 2014. ”Enteric methane in dairy cattle production: Quantifying the opportunities and impact of reducing emissions”, https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030214002896  

(34)

Begreppet ”aktör med mycket stora utsläpp” avser i detta allmänna sammanhang en specifik plats eller anläggning med oproportionerligt stora utsläpp för en plats eller anläggning av den sorten. I specifika sektorer finns individuella definitioner av aktörer med mycket stora utsläpp. Exempelvis kan begreppet i försörjningskedjan för fossilgas avse platser med de högsta proportionella förlustfrekvenserna, dvs. de största förlusterna av utsläppt metan jämfört med den mängd metan som producerats/behandlats (Zavala-Araiza m.fl., 2015).

(35)

Copernicus atmosfärövervakningstjänst analyserar globala fluktuationer i metanutsläppen per dag och per månad. Den kan även tillhandahålla fullständiga uppsättningar data om utsläpp med jämförelser mellan de huvudsakliga globala och regionala inventeringarna. För att samla in mer precisa data stäms metandata från Copernicus atmosfärövervakningstjänst av med andra oberoende mätningskällor, t.ex. ytövervakningsstationer, fartyg och luftfartygsprogram.

(36)

Brandt, Cooley, Heath, 2016 (DOI: 10.1021/acs.est.6b04303).

(37)

10–20 % av anläggningarna står för 60–90 % av utsläppen. Källa: Tackling energy-related methane emissions, 2020. Konsortium lett av Wood Environment & Infrastructure Solutions GmbH.

(38)

Direktiv 2010/75/EU.

(39)

Förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar.

(40)

COM(2020) 299 final och COM(2020) 301 final, https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_1259  

(41)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52018DC0773  

(42)

Dessa och andra rekommendationer presenterades av berörda parter vid en workshop som anordnades av kommissionen den 17 juli 2020 om möjligheter och hinder för att minska metanutsläppen från avfall och jordbruk genom biogasproduktion.

(43)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

(44)

Internationella energiorganet (IEA), Methane Tracker 2020.

(45)

Oavsiktligt läckage från all utrustning.

(46)

Den fortlöpande samordningen med berörda aktörer stöder utvecklingen av reviderade metoder för mätning, rapportering och verifiering anpassade för dessa sektorer och dessa delar av försörjningskedjan.

(47)

Det skulle dock endast minska läckaget om (och i den utsträckning som) kostnaden för att minska utsläppen är lägre än det ytterligare försäljningspris som kan uppnås. Eftersom dessa företag inte äger de resurser som de använder (de ägs allmänhet av produktionslandet) och inte står för förlusterna, har de emellertid ofta ett begränsat intresse av att minska dem. Oljeproducenter har dessutom ofta små eller inga incitament (utöver lagstiftning) att minska sina utsläpp av metan eller andra gaser som inte ingår i deras huvudsakliga verksamhet.

(48)

Detta skulle utesluta fackling som är nödvändig, t.ex. av säkerhetsskäl.

(49)

  https://www.worldbank.org/en/programs/zero-routine-flaring-by-2030#1  

(50)

  https://www.worldbank.org/en/programs/gasflaringreduction  

(51)

Konsekvensbedömning av EU:s klimatmålsplan för 2030, https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:749e04bb-f8c5-11ea-991b-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_1&format=PDF  

(52)

Kholod m.fl., 2020. ( https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2020.120489 ). 

(53)

COM(2020) 381 final.

(54)

  https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/economic-assessment-ghg-mitigation-policy-options-eu-agriculture-ecampa-2  

(55)

En ny metod för utfodring som uppvisar stor potential är att införliva alger i foder för nötkreatur. En in vitro-studie visade att alger kan hämma metanproduktionen på ett kraftfullt sätt, även vid mycket små mängder. Se https://www.publish.csiro.au/an/AN15576

(56)

https://ec.europa.eu/eip/agriculture/sites/agri-eip/files/eip-agri_fg_livestock_emissions_final_report_2017_en.pdf

(57)

LEAP-partnerskapet (Livestock Environmental Assessment and Performance) inom ramen för FAO.

(58)

 Från jord till bord-strategin (COM(2020)381 final).

(59)

 Från jord till bord-strategin (COM(2020)381 final).

(60)

Direktiv 1999/31/EG.

(61)

Eurostat, env_wasmun.

(62)

I enlighet med tolkningen i EU-domstolens avgörande i mål C-323/13, Europeiska kommissionen mot Republiken Italien. http://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?language=sv&num=C-323/13  

(63)

Life-projektet RE MIDA om innovativa metoder för begränsning av utsläpp av återstående deponigas i Medelhavsregioner, LIFE14 CCM/IT/000464. Projektet visade på den tekniska och ekonomiska bärkraften hos två tekniker (biofiltrering och biofönster) som används för biologiskt oxidera biogas från deponier med lågt värmevärde. Tekniken resulterade i vinster i samband med följande: oxidationseffektivitet, minskning av illaluktande föreningar, minimering av risken i samband med utsläpp av cancerframkallande föreningar och minskade kostnader för deponiefterbehandling jämfört med ett konventionellt förbränningssystem.

(64)

  https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12405-Revision-of-the-Urban-Wastewater-Treatment-Directive  

(65)

  https://ec.europa.eu/environment/waste/landfill/pdf/guidance%20on%20landfill%20gas.pdf  

(66)

Environmental Defense Fund (EDF), 2019.

(67)

De nuvarande medlemmarna är BP, Ecopetrol, Eni, Equinor, Neptune Energy International SA, Pemex, PTT, Repsol, Shell och Total.

(68)

Internationella energiorganet (IEA), 2019.

(69)

Saunois m.fl., 2019.

(70)

Uppskjutningen av satelliterna Sentinel 4 och 5 kommer att ge mer frekventa observationer, vilket ökar sannolikheten för att källor till intermittenta utsläpps upptäcks.

(71)

  https://unfccc.int/topics/land-use/workstreams/agriculture  

(72)

  http://www.fao.org/climate-change/our-work/what-we-do/ndcs/twg/en/  

(73)

  https://ccacoalition.org/en/resources/ccac-agriculture-initiative-infosheet  

(74)

  EU-meddelandet Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar av den 23 juli 2019.

(75)

IPCC, 2019.

(76)

Skydd och hållbar förvaltning av skogar minskar också risken för översvämningar, vilket leder till minskade metanutsläpp i samband med översvämningar.

(77)

När det gäller metanutsläpp är en övergång till andra biomassabränslen, även om de produceras på ett hållbart sätt, inte idealisk eftersom all biomassa som förbränns producerar metan.

(78)

Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall https://www.basel.int/Portals/4/Basel%20Convention/docs/text/BaselConventionText-e.pdf