EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020DC0662
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS A Renovation Wave for Europe - greening our buildings, creating jobs, improving lives
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv
COM/2020/662 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.10.2020
COM(2020) 662 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv
{SWD(2020) 550 final}
1. Främja renovering av byggnader för klimatneutralitet och återhämtning
Det europeiska byggnadsbeståndet är både unikt och varierat, som ett uttryck för vår kontinents kulturella mångfald och rika historia. Därmed är det inte förvånande att det också är ålderstiget och ändras mycket långsamt. Mer än 220 miljoner byggnadsenheter, vilket motsvarar 85 % av EU:s byggnadsbestånd, byggdes före 2001. 85–95 % av de byggnader som vi har i dag kommer att stå kvar 2050.
De flesta av dessa befintliga byggnader är inte energieffektiva 1 . Många förlitar sig på fossila bränslen för uppvärmning och kylning och använder gammal teknik och energislösande utrustning. Energifattigdom är fortfarande ett stort problem för miljontals européer. Byggnader står för omkring 40 % av den totala energiförbrukningen i EU, och 36 % av utsläppen av växthusgaser från energi 2 .
Covid-19-krisen har också lett till ökat fokus på våra byggnader, deras betydelser för våra liv och deras svaga punkter. Under hela pandemin har hemmet stått i centrum för det dagliga livet för miljontals européer: som kontor för distansarbete, som förskola eller klassrum för barn och elever och som en plats för onlinehandel eller nedladdning av underhållning. Skolorna har fått anpassa sig till distansundervisning. Sjukhusinfrastrukturen har varit väldigt ansträngd. Privata företag har fått anpassa sig till social distansering. Några av pandemins effekter kan bli kvar på längre sikt och därmed leda till nya krav på våra byggnader och deras energi- och resursprofil, vilket ytterligare ökar behovet av genomgripande renoveringar i massiv omfattning.
När Europa försöker ta sig igenom covid-19-krisen kan renovering erbjuda en unik möjlighet till nytänkande, ny utformning och modernisering av våra byggnader för att anpassa dem till ett grönare och mer digitalt samhälle och stödja en ekonomisk återhämtning.
Kommissionen har i sin klimatmålsplan för 2030 3 föreslagit att nettoutsläppen av växthusgaser i EU ska minskas med minst 55 % till 2030, jämfört med 1990. Energieffektivitet är en viktig komponent i åtgärderna, i och med att byggsektorn är ett av de områden där ansträngningar måste öka. För att uppnå utsläppsminskningsmålet på 55 % till 2030 bör EU minska byggnadernas utsläpp av växthusgaser med 60 %, deras slutliga energianvändning med 14 % och energiförbrukningen för uppvärmning och kylning med 18 % 4 . EU måste därför snabbt fokusera på hur byggnaderna kan göras hållbarare, mer energieffektiva och mindre koldioxidintensiva under hela sin livscykel. Om den cirkulära ekonomins principer tillämpas på renovering av byggnader kommer det att minska byggnadernas materialrelaterade utsläpp av växthusgasutsläpp.
I dagsläget genomgår endast 11 % av EU:s befintliga byggnadsbestånd någon form av renovering under ett år. Det är dock mycket sällan som renoveringsarbetena omfattar byggnadernas energiprestanda. Den viktade årliga energirenoveringskvoten är så låg som 1 %. Om man tittar på hela EU görs genomgripande renoveringar som minskar energianvändningen med minst 60 % 5 endast i 0,2 % av byggnadsbeståndet per år, och i vissa regioner förekommer energirenovering i princip inte. Om vi fortsätter i samma takt skulle det ta hundratals år att minska nettoutsläppen av koldioxid från byggsektorn till noll. Det är hög tid att agera.
Det handlar både om att minska energikostnaderna och att skära ned utsläppen. Renoveringar kan skapa många nya möjligheter och ge omfattande sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster. I en enda intervention kan byggnader göras hälsosammare, grönare, sammankopplade inom ett grannskap, mer tillgängliga och motståndskraftiga mot extrema naturfenomen samt utrustas med laddningsstationer för e-mobilitet och cykelparkeringar. Smarta byggnader kan tillhandahålla viktiga data för stadsplanering och tjänster, med iakttagande av integritetskrav. Genomgripande renovering kan minska pressen att bygga nytt och bidra till att bevara natur, biologisk mångfald och bördig jordbruksmark.
Investering i byggnader kan också injicera välbehövlig stimulans i byggekosystemet och ekonomin i stort. Renoveringar är arbetsintensiva och skapar arbetstillfällen och investeringar som ofta baseras på lokal affärsverksamhet. De kan också skapa efterfrågan på mycket energi- och resurseffektiv utrustning och öka fastigheternas långsiktiga värde. Fram till 2030 kan en renoveringsvåg skapa ytterligare 160 000 gröna arbetstillfällen inom EU:s byggsektor 6 . Detta kan vara väldigt värdefullt för en sektor där mer än 90 % av verksamhetsutövarna är små och medelstora företag, som drabbats hårt av covid-19-krisens ekonomiska konsekvenser. Aktiviteten inom byggsektorn minskade med 15,7 % jämfört med 2019 och investeringarna i energieffektivitet minskade med 12 % under 2020. Även om en återhämtning väntas kommer effekterna på sektorn troligen att bli varaktiga.
Europa har nu en unik chans att se till att renoveringen bidrar till både klimatneutralitet och återhämtning. EU:s återhämtningsinstrument NextGenerationEU kommer, tillsammans med EU:s fleråriga budgetram, att tillhandahålla resurser av en storlek som saknar motstycke och som också kan användas för att rivstarta arbetet med renoveringar som kan ge återhämtning, resiliens och ökad social inkludering. Om man samtidigt hanterar energieffektiviteten och tillgängligheten blir byggnaderna mer användbara och hållbara med tanke på en åldrande befolkning 7 .
Därför beskriver detta meddelande en strategi för att inleda en renoveringsvåg för Europa. Det handlar om att undanröja gamla hinder för energi- och resurseffektiv renovering, stödja nya investeringar under en längre period – med början i offentliga och mindre effektiva byggnader – och att främja digitalisering och skapa sysselsättning och tillväxtmöjligheter längs hela försörjningskedjan för renoveringar.
Målet är att minst fördubbla den årliga energirenoveringstakten för bostadshus och andra byggnader till 2030 och att främja genomgripande energirenoveringar. Om krafter på alla nivåer mobiliseras mot dessa mål kommer det att resultera i 35 miljoner renoverade byggnadsenheter till 2030. Den ökade renoveringstakten och omfattningen på renoveringarna kommer att behöva upprätthållas även efter 2030 för att EU ska kunna uppnå klimatneutralitet till 2050.
2. Huvudprinciper för renovering av byggnader på vägen mot 2030 och 2050
EU måste anta en heltäckande integrerad strategi som involverar många olika sektorer och aktörer och baseras på följande huvudprinciper:
-”Energieffektivitet först” 8 som en övergripande vägledande princip för den europeiska klimat- och energistyrningen och därutöver, såsom beskrivs i den europeiska gröna given 9 och EU-strategin för integrering av energisystem 10 , för att säkerställa att vi endast producerar den energi som vi faktiskt behöver.
-Överkomlighet, för att se till att hållbara byggnader med god energiprestanda blir tillgängliga i stor omfattning, i synnerhet för medel- och låginkomsttagare och utsatta personer och områden.
-Utfasning av fossila bränslen och integrering av förnybar energi 11 . Renoveringen av byggnader bör påskynda integreringen av förnybar energi, i synnerhet från lokala källor, och främja en bredare användning av spillvärme. Den bör integrera energisystem på lokal och regional nivå och hjälpa dem att fasa ut fossila bränslen i både transporter och uppvärmning och kylning.
-Ett livscykelbaserat och cirkulärt tänkande. För att minimera fotavtrycket från byggnader krävs resurseffektivitet och ett cirkulärt tänkande kombinerat med att delar av byggsektorn görs till en koldioxidsänka, t.ex. genom främjande av grön infrastruktur och användning av organiska byggmaterial som kan lagra koldioxid, såsom trä från hållbara källor.
-Höga hälso- och miljöstandarder. Säkerställande av god luftkvalitet, god vattenförvaltning, förebyggande av katastrofer och skydd mot klimatrelaterade risker 12 , avskaffande av och skydd mot skadliga ämnen som asbest och radon samt brandsäkerhet och seismisk säkerhet. Tillgänglighet bör också säkerställas för att uppnå lika tillgång för hela Europas befolkning, även personer med funktionsnedsättning och äldre.
-Ett samlat grepp på den dubbla utmaningen med grön och digital omställning. Smarta byggnader kan främja effektiv produktion och användning av förnybar energi på byggnads-, områdes- eller kommunnivå. Kombinerat med smarta system för energidistribution kommer de att möjliggöra högeffektiva byggnader med nollutsläpp.
-Respekt för estetik och kvalitetsarkitektur 13 . Renoveringen måste baseras på principerna för design, hantverkskunnande, kultur och bevarande av offentliga rum.
3. Snabbare och mer omfattande renovering för bättre byggnader
EU har fastställt ett regelverk och inrättat ett antal finansieringsinstrument för att främja energieffektivitet, renovering av byggnader och användning av förnybar energi på byggnads-, grannskaps- och områdesnivå. Genom 2018 och 2019 års paket om ren energi för alla i EU har detta uppgraderats och en grund lagts för integrering av energimarknader, användning av förnybar energi och främjande av energieffektivitet, och alla medlemsstater och intressenter måste högprioritera ett fullständigt genomförande av bestämmelserna.
Denna ram har lett till stora framsteg vad gäller byggnaders energiprestanda: Nya byggnader använder i dag hälften så mycket energi som liknande nya byggnader gjorde för 20 år sedan. Tack vare kvotpliktsystem för energieffektivitet säkerställer ett ökat antal energiföretag att deras kunder sparar energi och erbjuder kommersiella paket som allt oftare omfattar byggnadsrenovering och uppgradering av system. Europa står för omkring 40 % av de globala investeringarna i förbättrad energieffektivitet i byggnader (mellan 85 och 90 miljarder euro per år), med en byggsektor som ligger i framkanten när det gäller att tillämpa livscykelprinciper 14 . Renoveringsnivån för befintliga byggnader är dock fortsatt låg och renoveringarna ytliga.
Renoveringsarbeten begränsas av hinder i olika delar av värdekedjan – från det ursprungliga beslutet om renovering till finansieringen och slutförandet av projektet. När en renovering övervägs kan exempelvis vinsterna i form av energibesparingar vara osäkra eller dåligt förklarade eller förstådda, i synnerhet av slutanvändarna. De kan vara svåra att mäta eller monetarisera 15 . Renoveringar kan också vara kostsamma, svåra att organisera och ta lång tid att genomföra. Det kan vara svårt att mobilisera finansiering, särskilt på lokal och regional nivå. Offentliga medel är ofta knappa och svåra att kombinera på grund av regelhinder eller kapacitetsbrister hos offentliga förvaltningar.
För att rivstarta en storskalig och hållbar renoveringsvåg i hela Europa är det nödvändigt att undanröja de viktigaste hindren i varje del av försörjningskedjan.
Baserat på sin analys och ett offentligt samråd 16 har kommissionen identifierat följande insatsområden och huvudåtgärder som är avgörande för att möjliggöra en stegvis ökning av renoveringarnas omfattning och skala:
1)Stärka informationen, rättssäkerheten och incitamenten för offentliga och privata ägare och hyresgäster 17 att renovera. Kommissionen kommer under 2021 att se över energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda 18 . Den kommer att föreslå att det införs en stärkt skyldighet att ha energicertifikat parallellt med ett gradvis införande av obligatoriska minimistandarder för energiprestanda i befintliga byggnader. Den kommer också att föreslå att kraven för byggnadsrenovering utvidgas till att omfatta alla nivåer inom den offentliga förvaltningen. I de konsekvensbedömningar som ska åtfölja dessa ändringar av lagstiftningen kommer olika alternativ att övervägas när det gäller nivå, omfattning och tidpunkt för dessa krav.
2)Säkerställa ändamålsenlig och målinriktad finansiering. I den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 19 och vägledningen för återhämtnings- och resiliensplaner 20 angavs att byggnadsrenovering skulle prioriteras i de nationella återhämtningsplanerna inom det europeiska flaggskeppsinitiativet ”renovera”. Bortom återhämtningen föreslås i detta meddelande att EU-finansieringens volym och effekter ska ökas genom fler bidrag, tekniskt stöd, projektutvecklingsstöd och lån och genom att det blir möjligt att kombinera dessa på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Kommissionen kommer att främja en verklig marknad för energitjänster och stärka tillgången till attraktiv privat finansiering 21 genom den förnyade strategin för hållbar finansiering. Människor med behov bör kunna få stöd för att få tillgång till grundläggande energitjänster 22 .
3)Öka kapaciteten att förbereda och genomföra projekt. Kommissionen kommer att utöka det tekniska stödet och föra det närmare regionala och lokala aktörer, framför allt genom att stärka det europeiska lokala energistödet (Elena) och utnyttja tjänsten för tekniskt stöd inom fonden för återhämtning och resiliens.
4)Främja heltäckande och integrerade renoveringsinsatser för smarta byggnader, integrering av förnybar energi och möjlighet att mäta den faktiska energianvändningen. Den nya indikatorn för smart beredskap 23 främjar digitalvänliga renoveringar. Inom ramen för den pågående översynen av förordningen om byggprodukter kommer kommissionen att analysera hur hållbarhetskriterier kan främja en ökad användning av hållbarare byggprodukter vid byggprojekt och samt främja användning av den senaste tekniken.
5)Anpassa byggekosystemet så att det klarar att tillhandahålla hållbara renoveringar, baserat på cirkulära lösningar, användning och återanvändning av hållbara material och integrering av naturbaserade lösningar. Kommissionen föreslår att man ska främja utvecklingen av standardiserade hållbara industrilösningar och återanvändning av avfallsmaterial. Den kommer att föreslå en 2050-färdplan för att minska koldioxidutsläppen under byggnadernas hela livscykel, bland annat genom användning av biobaserade produkter, och se över målen för materialåtervinning. För att förbättra kunnandet och arbetstagarnas kompetens i renoveringssektorn kommer kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna inom ramen för kompetensagendan och den kommande kompetenspakten och använda medel inom ramen för sammanhållningspolitiken och Fonden för en rättvis omställning för att finansiera utbildnings- och omskolningsinitiativ, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.
6)Använda renovering som en hävstång för att få bort energifattigdomen och ge alla hushåll tillgång till hälsosamma bostäder, även äldre och personer med funktionshinder. Kommissionen lägger fram en rekommendation om energifattigdom. Kommissionen kommer att inleda ett initiativ för överkomliga bostäder för 100 fyrtornsprojekt och undersöka om EU:s budgetmedel tillsammans med intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem skulle kunna användas för att finansiera nationella program för energieffektivitet och energisparande som riktar sig till låginkomsttagare.
7)Främja utfasningen av fossila bränslen i uppvärmning och kylning, som står för 80 % av den energi som används i bostadshus, inom ramen för 2021 års översyn av direktivet om förnybar energi, energieffektivitetsdirektivet och EU:s system för handel med utsläppsrätter samt tillämpa och vidareutveckla åtgärderna för ekodesign och märkning och stödja arbete på områdesnivå.
Dessa huvudåtgärder och flera kompletterande reglerings- och finansieringsåtgärder beskrivs närmare nedan.
3.1. Ökad information, stärkt rättssäkerhet och bättre incitament för renovering
Utgångspunkten för en hållbar renovering är alltid ett individuellt beslut, där förväntade vinster och kostnader vägs mot varandra. I dagsläget utgörs dock de största hindren för sådana beslut av den bristfälliga informationen om byggnaders nuvarande energi- och resursprofil och de potentiella vinsterna av en renovering, den bristande tilltron till de faktiska energibesparingarna och det faktum att ägare och hyresgäster har motstridiga incitament.
Några medlemsstater har beslutat att lösa detta genom att införa miniminivåer för prestanda som ska genomföras inom en viss tidsfrist eller vid vissa tidpunkter under en byggnads livslängd 24 . Sådana krav ger vägledning åt investerare och affärsförväntningar och fungerar bäst i kombination med tillförlitliga energicertifikat och finansiering. Fördelarna med sådana regleringsinsatser är att de ger en tydlig ram för beslutsfattandet när det gäller byggnader med flera ägare, gör att energiprestandan återspeglas i byggnadens värde och motverkar den allmänna låga medvetenheten om renoveringsvinster.
Med ledning av sådana goda exempel kommer kommissionen att föreslå obligatoriska minimikrav för energiprestanda som ett led i översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda i slutet av 2021, följt av en konsekvensbedömning med en analys av tillämpningsområde, tidsfrist och faser för ett stegvis införande av sådana krav, inbegripet behovet av kompletterande stödåtgärder. Sådana åtgärder kommer att göra det lättare att koppla samman specifika nationella, regionala och lokala incitament och stödja uppfyllandet av dessa minimikrav.
Kommissionen anser att energicertifikat (EPC) och tillgången till sådana via databaser ökar transparensen när det gäller byggnadsbeståndets prestanda. På den enskilda byggnadens nivå ger energicertifikaten information om energiprestandan, andelen förnybar energi och energikostnaderna. På områdesnivå, regional nivå, nationell nivå och unionsnivå har de en avgörande betydelse för kartläggningen av de sämsta byggnaderna med ett akut renoveringsbehov. De kan användas för utvärdering av förbättringar i förhållande till investeringarna före och efter arbetena och bidra till att koppla samman finansiering och kvalitetsrenovering.
Direktivet om byggnaders energiprestanda omfattar redan krav på energicertifikat när det gäller nybyggnation, byggnader där nyttjandet ändras och byggnader på över 250 m2 som används av myndigheter och ofta besöks av allmänheten. Energicertifikaten har dock fortfarande en begränsad täckning och i flera medlemsstater är det mindre än 10 % av byggnadsbeståndet som har energicertifikat. Frågan om kvalitet och rättvis prissättning är fortfarande problematisk, vilket undergräver förtroendet för detta verktyg. Ytterst få energicertifikat baseras på fysiska energibesiktningar och de visar inte byggnadernas sammanlänkning eller smarta beredskap. I och med att det finns allt fler tillgängliga lösningar för att mäta och styra energiprestandan under byggnadernas användning kommer kommissionen att föreslå en uppdatering av ramen för energicertifikat, med beaktande av ny teknik för mätning av energiprestanda. I detta sammanhang kommer man också att titta på ett enhetligt maskinläsbart 25 EU-dataformat för energicertifikaten och mer stringenta bestämmelser om tillgång och tillgänglighet för databaser och federerade digitala centrallager för databaser över energicertifikat.
Kommissionen kommer också att undersöka behovet av att utvidga energibesiktningskraven 26 till större och mer komplexa byggnader som inte är bostäder, t.ex. sjukhus, skolor eller kontor, för att också maximera komplementariteten med energicertifikaten.
De befintliga rättsliga kraven för inköp och renovering av befintliga offentliga byggnader täcker i dagsläget endast offentliga byggnader som ägs och utnyttjas av den centrala förvaltningen, vilket är omkring 4,5 % av alla offentliga byggnader. Som ett led i översynen av energieffektivitetsdirektivet kommer kommissionen att undersöka behovet av att utvidga renoveringskraven till att omfatta byggnader på alla nivåer av offentlig förvaltning, inklusive kommissionen, och att öka den årliga renoveringstakten.
Genomgripande renovering är inte alltid möjlig i en enda insats. Det är därför viktigt att skapa bättre villkor för stegvis renovering. Kommissionen kommer att införa digitala loggböcker för byggnader 27 som integrerar alla byggnadsrelaterade uppgifter som tillhandahålls genom de kommande byggnadsrenoveringspassen 28 , indikatorerna för smart beredskap, Level(s) 29 och energicertifikat för att säkerställa kompatibilitet och integrering av data under hela renoveringsprocessen.
Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna, intressenterna, marknadsaktörerna och dataleverantörerna att undersöka om det europeiska observatoriet för byggnadsbeståndet 30 kan fungera som europeiskt centrallager för tillförlitliga data om byggnadsbeståndet och byggnadernas energiprestanda och stödja utformningen av incitament på detta område.
3.2. Förstärkt, tillgänglig och mer målinriktad finansiering
Renovering av byggnader är en av de sektorer där bristen på investeringar är störst i EU. Kommissionen beräknar att omkring 275 miljarder euro av ytterligare investeringar per år krävs för att det föreslagna klimatmålet på 55 % ska kunna uppnås till 2030 31 .
I bostadsbyggnadssektorn är några hinder som ofta nämns bristen på enkla, attraktiva och lättillgängliga offentliga incitament för renovering och bristen på finansieringsprodukter av standardtyp. Även när finansiering i princip finns tillgänglig begränsas användningen av bristen på information och den låga medvetenheten om tillgänglig finansiering, krångliga förfaranden eller rättsliga begränsningar för tillgången till offentlig finansiering. I sektorn för andra byggnader än bostadshus utgörs två av de mest relevanta hindren av bristen på finansiering för offentligägda byggnader och bristen på lämpliga finansiella incitament för kommersiella byggnader.
För att komma förbi dessa hinder är det nödvändigt att agera på flera fronter för att främja bättre användning av EU-medel och nationella offentliga medel och mobilisera en större andel medel från den privata sektorn. EU-medel och nationella offentliga medel kan målinriktas och kanaliseras till slutanvändarna på ett effektivare sätt om det blir lättare att blanda olika finansieringskällor, om stödintensiteten görs proportionell mot prestandan, om det tekniska stödet eller projektutvecklingsstödet stärks och om synergierna med marknadsbaserade mekanismer stärks.
EU-finansiering som motor för investeringar i renovering
Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU skapar helt nya möjligheter att starta en renoveringsvåg. Aldrig tidigare har sådana investeringsmöjligheter existerat för denna viktiga sektor.
Faciliteten för återhämtning och resiliens, som för närvarande är föremål för förhandlingar och som Europeiska rådet enades om att tilldela 672,5 miljarder euro (varav 37 % skulle inriktas på klimatrelaterade utgifter), kan stödja investeringar i renovering och energieffektivitetsrelaterade reformer i alla medlemsstater. I den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 har kommissionen föreslagit att insatserna i de europeiska flaggskeppsinitiativen ”renovera” (Renovate) och ”nya energikällor” (Power Up) ska samordnas från alla medlemsstaters sida, på grundval av projekt som ingår i deras nationella planer för återhämtning och resiliens 32 .
För att stödja genomförandet av dessa flaggskeppsinitiativ kommer kommissionen att komplettera vägledningen till medlemsstaterna om utarbetandet av planer för återhämtning och resiliens 33 med skräddarsydda vägledningar till varje enskild medlemsstat i samband med av den individuella bedömningen av nationella energi- och klimatplaner 34 och långsiktiga renoveringsstrategier. Kommissionen kommer att tillhandahålla ett exempel på tänkbara beståndsdelar i en återhämtnings- och resiliensplan för byggnadsrenovering samt energi och resurseffektivitet, som praktisk vägledning till medlemsstaterna 35 . Slutligen kommer kommissionen att stärka de befintliga samordnade åtgärderna 36 för att hjälpa medlemsstaterna att utbyta god praxis och övervaka genomförandet över tid.
Sammanhållningspolitiken har historiskt sett utgjort huvudkällan till offentlig finansiering från EU till direktinvesteringar för att förbättra byggnaders energieffektivitet, och den kommer att behålla den rollen under perioden 2021–2027 37 . Den kompletterar den tillfälliga faciliteten för återhämtning och resiliens och tillhandahåller integrerat stöd till byggnadsrenovering, även för skräddarsydda renoveringsprogram på lokal och regional nivå. Baserat på erfarenheterna från tidigare programperioder måste medlemsstaterna se till att deras medfinansierade energi- och resurseffektivitetsprogram inriktas på hög energiprestanda, där övervakningen förbättras genom ett mer detaljerat och robust indikatorssystem.
Medlemsstaterna bör också komplettera genomförandet av program som medfinansieras av EU med ytterligare stödsystem, i synnerhet för att mobilisera finansiering från privata sektorn 38 . I landsbygdsområden kan medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) användas för att öka energieffektiviteten och produktionen av förnybar energi.
Programplaneringsdokumenten bör beskriva renoveringsprioriteringarna utifrån de nationella energi- och klimatplanerna och de långsiktiga renoveringsstrategierna. De medlemsstater som fortfarande inte har lagt fram sina långsiktiga renoveringsstrategier uppmanas att göra detta, i och med att dessa från och med 2021 är en förutsättning för tillgång till sammanhållningsfonderna.
Baserat på de positiva erfarenheterna från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), och som ett komplement till EU:s övriga finansieringskällor, kommer InvestEU att fungera som det enda programmet för investeringsstöd på EU-nivå när det gäller tekniskt stöd och finansiering med understöd av en EU-garanti för att utlösa privata investeringar. Inom politikområdet sociala investeringar och kompetens och politikområdet hållbar infrastruktur inom InvestEU kommer särskilda finansiella produkter för energirenovering av byggnader att inriktas på bostadssektorn och fokusera på subventionerade och överkomliga bostäder, offentliga byggnader, skolor, sjukhus och små och medelstora målföretag och stöd till energitjänsteföretag för att rationalisera avtal om energiprestanda.
Baserat på erfarenheterna från initiativen för privat finansiering för energieffektivisering och för smart finansiering för smarta byggnader kommer kommissionen att arbeta för att främja behovsbaserade lösningar som är lättillgängliga för projektansvariga och baseras på en enda uppsättning regler. Rent konkret betyder det att en medlemsstat kommer att kunna överföra en del av den finansiering som är tillgänglig inom sammanhållningspolitiken till medlemsstatskomponenten av InvestEU. InvestEU kommer också att kunna göra det möjligt att koppla finansiella produkter som understöds genom en InvestEU-garanti till särskilt tekniskt stöd till banker och mellanhänder, lokala myndigheter och slutmottagare. De förenklade bestämmelserna gör det också möjligt att kombinera lån med bidrag och belöna de projekt som har bäst resultat med högre bidragsnivåer.
I samband med det nyligen inrättade europeiska initiativet för byggnadsrenovering kommer Europeiska investeringsbanken (EIB) att öka sitt stöd till aggregering av byggnadsrenoveringsprojekt till portföljer och tillhandahålla skräddarsytt finansiellt stöd, alltifrån traditionella långfristiga lån till finansiering av garantier, kapitalandelar eller fordringar. För att öka volymen och effekterna av utlåningen till energieffektivitet i byggnader bör Europeiska investeringsbanken lättare kunna kombinera tekniskt stöd, projektutvecklingsstöd, lån och bidrag i ett enda paket.
Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna, EIB och marknadsaktörerna för att främja genomförandet av bestämmelser om hur man ska kunna kombinera EU-program och EU-instrument, nationella medel och privata medel för renoveringsprojekt.
Som ett led i den pågående översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för energi- och miljöstöd kommer kommissionen att fastställa enklare, tydligare och tillämpningsvänligare regler om statligt stöd till byggnadsrenovering, i synnerhet inom bostadssektorn och den sociala sektorn, och förtydliga tillämpningsområdet för statligt stöd till anläggningar för förnybar energi för eget bruk. Som ett första steg reviderar kommissionen reglerna om statligt stöd för att främja medlemsstaternas medfinansiering av InvestEU-garantier 39 .
Slutligen står kommissionen beredd att utifrån de erfarenheter som gjorts i vissa nationella sammanhang ge råd till medlemsstater som överväger att använda intäkter från EU:s system för handel med utsläppsrätter och finansieringsmöjligheter inom moderniseringsfonden som finansieringskälla för byggnadsrenoveringsprogram, i synnerhet för låginkomsthushåll.
Locka privata investeringar och stimulera finansiering av gröna lån
Med tanke på energiinvesteringarnas lågriskprofil 40 och de efterfrågeutsikter som stöds av en renoveringsvåg, kommer det att bli allt mer affärsmässigt attraktivt att erbjuda privat finansiering tillsammans med innovativa renoveringstjänster. Sådana aktörer som energitjänsteföretag, allmännyttiga företag och banker använder och tillhandahåller redan i dag teknisk rådgivning. De kan erbjuda fastighetsägare välbehövligt stöd i form av idéer och finansiering i alla delar av renoveringsprocessen. De kan främja aggregering av små projekt, erbjuda gynnsamma villkor för komplexa projekt med långa återbetalningstider och ena de olika aktörer som är inblandade i renoveringsbesluten.
För det andra kan medlemsstaterna begränsa de uppfattade riskerna och skala upp sådana marknadsincitament som energibesparande avgifter, offentliga stödsystem som grundas på prestandabaserad betalning och energisbesparande upphandling som kan locka privata mellanhänder och aggregatorer. Medlemsstaterna bör också undersöka innovativa finansieringslösningar genom lån som betalas via faktura eller via skatt eller som är kopplade till fastigheten, liksom beskattningsverktyg 41 , för att skapa ekonomiska incitament för finansiering av byggnadsrenovering. Befintliga kvotpliktsystem för energieffektivitet inom ramen för artikel 7 energieffektivitetsdirektivet kan användas effektivt för alla typer av byggnader 42 , för att involvera nya mellanhänder såsom allmännyttiga företag, tillhandahålla teknisk expertis och erbjuda aggregerade tjänster för att minska transaktionskostnaderna och de administrativa kostnaderna.
Att involvera energitjänsteföretagen genom offentlig-privata partnerskap kan utnyttjas som möjlighet för att locka investeringar, lägga samman småskaliga och splittrade investeringar, minska initialkostnaderna och belöna energibesparingar. Om försäkringsgivare kopplar avtal som rör energiprestanda till resiliensavtal kan det hjälpa marknaden att hantera investeringsrisker, eftersom försäkringsgivarna har sakkunskapen att bedöma och erbjuda skydd mot miljö- och klimatrisker och andra risker.
För att bidra till att minska transaktionskostnaderna kommer kommissionen att uppmuntra en standardisering av avtal och finansiella instrument på nationell och europeisk nivå, genom att använda befintliga forum för att hjälpa till med att kopiera och skala upp god praxis och innovativa arbetssätt. Kommissionen kommer aktivt att stödja dessa metoder för att aktivera investeringar från den privata sektorn genom Finansinstitutgruppen för energieffektivitet (EEFIG) och forumen för investering i hållbar energi (SEI).
En renoveringsvåg kan också vara en möjlighet att stimulera utvecklingen av finansiering av gröna lån och hypotekslån. Med hjälp av ett uppgraderat system av energicertifikat som visar effektivitetsvinster kommer banker och andra finansinstitut att kunna erbjuda krediter och hypotekslån för att göra sina portföljer grönare och föra samman byggnader som säkerhet för utfärdandet av täckta obligationer. Ett antal marknadsledda initiativ har redan inlett innovativa pilotsystem för finansiering av energieffektivitetslån 43 . I nästa fas kan koldioxidutsläppen under hela livscykeln inkluderas i denna bedömning och kopplas till finansiering av cirkulära lösningar.
Med EU:s förnyade strategi för hållbar finansiering tittar kommissionen på ytterligare standarder och märkningar för hållbara finansiella produkter, såsom gröna hypotekslån, gröna lån och gröna obligationer. Detta kommer att säkerställa att energi- och resurseffektiva låneprodukter erbjuds i större utsträckning och synliggörs för kunderna. Översynen av direktivet om hypotekslån 44 och konsumentkreditdirektivet 45 ger en möjlighet att på lämpligt sätt beakta en eventuell lägre kreditrisk för hållbara finansiella produkter 46 . Europeiska bankmyndigheten analyserar också om det kan vara motiverat med en särskild tillsynsbehandling i bankregleringen av finansiella produkter förknippade med hållbarhetsmål, såsom byggnadsrenovering. Kommissionen överväger också åtgärder för att beakta miljörisker, sociala risker och styrningsrisker i stabilitetsregleringen i samband med sin översyn av reglerna för banker (kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet) och försäkringsgivare (Solvens II-direktivet). EIB kommer också att överväga att stödja nya sätt att locka privat finansiering till anpassning av byggnader, inklusive öppnandet av nya marknader inom utlåning eller värdepapperisering av energieffektivitetslån.
Slutligen håller kommissionen på att utarbeta en EU-taxonomi 47 , med tekniska granskningskriterier för byggsektorn, för att styra privat kapital mot hållbara investeringar i energirenovering, baserat på energicertifikat och byggnormer för nära-nollenergibyggnader. Som ett led i översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda kommer kommissionen också att överväga att införa en standard för genomgripande renovering för att göra det möjligt att få tillgång till betydande privata medel för transparenta, mätbara och verkligt gröna investeringar.
Alla dessa initiativ kan hjälpa kunder att få tillgång till finansiering enligt rimligare villkor och bidra till att främja utvecklingen av dynamisk privat finansiering som kompletterar offentliga medel, skatteincitament och andra former av offentligt finansiellt stöd.
3.3 Ökad kapacitet och tekniskt stöd
Arbetet med att förbereda ett bra renoveringsprojekt och hitta bästa tillgängliga finansieringskällor är svårt och ofta mycket komplicerat för privatpersoner och små lokala myndigheter. Det tekniska stödet kommer att vara mycket viktigt för den förväntade ökade renoveringstakten och -kvaliteten. En del av detta stöd ligger i medlemsstaternas händer, men EU kan inta en mer aktiv roll.
Baserat på lärdomarna från Elena-instrumentet, PF4EE-instrumentet (privat finansiering för energieffektivitet), sammanhållningspolitiken, Jaspersprogrammet och projektutvecklingsstödet inom Horisont 2020, kommer kommissionen att förenkla och stärka det tekniska stödet, med det prioriterade målet att utöka gruppen stödberättigade, inklusive mindre sådana. Det har föreslagits att Elena-instrumentet skulle få förstärkt finansiering från InvestEU:s rådgivningscentrum och eventuellt från andra EU-program
Kommissionen kommer tillsammans med Europeiska investeringsbanken att hjälpa medlemsstaterna att utforma nationella eller lokala program enligt Elenamodellen 48 och att belöna ett snabbt genomförande och hög energiprestanda genom tre finansieringsflöden: sammanhållningsfonderna (som fristående stöd eller som en del av en insats med ett finansieringsinstrument), medlemsstatskomponenten av InvestEU eller faciliteten för återhämtning och resiliens.
Kommissionen och Europeiska investeringsbanken kommer också att stödja inrättandet av standardiserade gemensamma kontaktpunkter som snabbt kan införas på nationell, regional eller lokal nivå för tillhandahållande av skräddarsydda råd och finansieringslösningar som utformats för att följa bostadsägare eller små och medelstora företag genom förberedelser och genomförande av projekt. Lokala aktörer kan bygga vidare på denna plattform för att skapa kompetenscentrum för olika typer av rådgivning om hållbar renovering.
Andra källor till kapacitetsstöd kommer att erbjudas av det nya instrumentet för tekniskt stöd inom återhämtningsplanen, EU:s stadsfacilitet och faciliteten för projektutvecklingsstöd inom Life, samt administrativ kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd inom sammanhållningsfonderna efter 2020. Lagförslaget om sammanhållningspolitiken omfattar också inrättandet av ett europeiskt stadsinitiativ för att stärka ett integrerat och deltagandebaserat arbetssätt för hållbar stadsutveckling. För nationella, regionala eller lokala myndigheter som är intresserade av att inleda investeringar i byggnadsrenovering som ett led i sin förnyelse av tätorter erbjuder den europeiska marknadsplatsen för smarta städer en framgångsrik modell 49 som vägledning för dem,
3.4. Skapa gröna jobb, höja arbetstagarnas kompetens och locka nya talanger
Utformningen, installationen och driften av cirkulära och koldioxidsnåla lösningar kräver ofta en hög nivå av teknisk kunskap. Specifika kompetenser behövs också för en säker förvaltning av historiska byggnader och skydd av deras kulturarvsvärde. Omställningen till ett klimatneutralt byggnadsbestånd kommer endast att vara möjlig om befintliga arbetstillfällen ställs om till att omfatta grön och cirkulär kompetens och om nya jobbprofiler framträder, såsom specialister på genomgripande renoveringar, installatörer av avancerade tekniska lösningar och specialister på byggnadsinformationsmodellering. Endast välinformerade yrkesmänniskor kan spela sin potentiella nyckelroll och erbjuda slutanvändarna de senaste tillgängliga tekniska möjligheterna för resurs- och energieffektivitet. Slutligen behöver yrkesverksamma personer få vidareutbildning för att förbättra tillgängligheten i samband med renoveringar.
Redan före covid-19-krisen fanns det brist på kvalificerad arbetskraft för hållbar renovering och modernisering av byggnader. Sektorn har och kommer att fortsätta att ha en stor potential för bevarande och skapande av arbetstillfällen. Energieffektivitet i byggnader är den största källan till arbetstillfällen per miljon euro som investeras 50 . Om medlemsstaterna snabbt genomför åtgärder för att förbättra isolering, tekniska byggnadssystem och utrustning skulle nya sysselsättningsmöjligheter omedelbart skapas. Politiken bör ge marknaden signaler om att det behövs innovativa och hållbara lösningar. Exempelvis kan bioekonomin tillhandahålla nya koldioxidsnåla material för genomgripande renovering, vilket ökar möjligheterna för nya specialiserade arbetstillfällen.
En ökad andel och stärkta roller för kvinnor inom byggsektorn kan bidra till att förbättra tillgången till kompetens och kvalificerad arbetskraft. Det är viktigt att justera strategierna för yrkesutbildning och annan utbildning genom att engagera näringslivet och på så sätt skapa en inkluderande och tillgänglig arbetsmiljö och undanröja fördomar. De små och medelstora företagen bör få bättre tillgång till information om utbildnings- och lärlingsprogram. Arbetsmarknadens parter, inklusive företrädare för byggsektorns arbetstagare och arbetsgivare på nationell och europeisk nivå, har solida sakkunskaper när det gäller att höja arbetstagarnas kompetensnivå, locka nya begåvningar och främja en inkluderande arbetsmiljö. De bör delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärderna för att uppnå dessa mål.
Frågan om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för arbetstagare inom byggsektorn – som är förknippad med relativt hög risk för olyckor och hälsoproblem – är viktig och de rättsliga kraven för arbetarskydd bör uppfyllas, med särskild tonvikt på att skydda arbetstagare som renoverar gamla byggnader från exponering för asbest, bland annat genom lämplig fortbildning 51 .
För att hantera dessa frågor och bygga vidare på kompetensagendan från 2020 och strategin för branschsamverkan kring kompetens 52 , kommer kommissionen att ta initiativ till en kompetenspakt som för samman privata och offentliga intressenter, med det gemensamma målet att ge den europeiska arbetskraften uppgraderade och nya kompetenser. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att utnyttja medel från Next Generation EU, Europeiska socialfonden+ och Fonden för en rättvis omställning. Lärlingsutbildningar och andra former av arbetsplatsförlagt lärande underlättar unga vuxnas inträde på arbetsmarknaden. I kommissionens paket för stöd till ungdomssysselsättning av den 1 juli 2020 aviserades en förnyad europeisk allians för lärlingsutbildning. Med stöd från initiativet Build Up Skills, som fortsätter inom ramen för Life-programmet, kan medlemsstaterna uppdatera sin analys av luckorna och sina nationella färdplaner för utveckling medan kommissionen under 2021 tar fram utbildningsmaterial för användningen av Level(s) 53 .
3.5. Skapa en hållbar byggd miljö
För de genomgripande och omfattande renoveringar som Europa behöver krävs en stark och konkurrenskraftig byggsektor, som omfamnar innovation och hållbarhet för att höja kvaliteten och minska kostnaderna.
Europeiska företag är ledande inom innovation, tillverkning, distribution och installation av ett stort utbud av varor och tjänster för byggnader som är baserade på energisparande och förnybar energi. För att konsolidera denna ledande roll måste byggsektorn använda tekniska industrilösningar för att begränsa arbetskostnaderna och den tid det tar att för genomföra arbetena samt skynda på digitaliseringen och se till att helt integrera cirkulära principer i hela värdekedjan: försörjning med säkra, hållbara och returråvaror, återanvändning, materialåtervinning och avfallshantering. Industrialiseringen kan skapa en god cirkel av ökad efterfrågan på mer genomgripande renoveringar och sjunkande kostnader för smartare och hållbarare produkter.
Kommissionen främjar miljömässigt hållbara byggnadslösningar och byggmaterial, däribland trä och biobaserade material, naturbaserade lösningar och återvunna material, baserat på en heltäckande livscykelbaserad bedömning. Den kommer att behandla hållbarhetsprestandan för byggprodukter i samband med översynen av förordningen om byggprodukter och kommer senast 2023 att ta fram en färdplan fram till 2050 för att minska koldioxidutsläppen under hela livscykeln för byggnader. Kommissionen kommer också att påskynda arbetet med standardiseringsorganisationerna om klimatresiliensnormer för byggnader.
Före utgången av 2024 kommer kommissionen att se över de materialåtervinningsmål som fastställs i EU-lagstiftningen när det gäller bygg- och rivningsavfall. Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att öka antalet återanvändnings- och materialåtervinningsplattformar och stödja en välfungerande inre marknad för returråvaror. Level(s), den cirkulära ekonomins principer för utformning av byggnader och EU:s protokoll om bygg- och rivningsavfall vägleder användarna när de ska tillämpa dessa principer på renoveringsprojekt.
Byggsektorns användning av och investeringar i digital och innovativ teknik är fortfarande på en låg nivå 54 . Kommissionen kommer därför att stödja digitalisering inom byggsektorn genom Horisont Europa, digitala innovationsknutpunkter samt test- och experimentanläggningar. Digitala verktyg 55 bidrar till att registrera arbetenas fortskridande och materialanvändningen samt ökar produktiviteten. Exempelvis kan en digital tvilling till en byggnad, som möjliggörs av 3D-data, ge information om byggnadens prestanda i realtid och förhindra allvarliga olyckor genom att bidra till att förutse potentiella brister i byggsystemet. Kostnadsbesparingar görs i hela värdekedjan genom påskyndade administrativa förfaranden och fysiska arbeten. Smarta byggnader och byggande med hjälp av digital teknik kan generera stora mängder data avseende byggnadernas hela livscykel av byggande, användning och renovering, vilket kan förbättra driften av dem. Kommissionen kommer att överväga att fastställa en ram för styrning av dataområden med ytterligare åtgärder för att utveckla allokerade dataområden, däribland på områdena energi, tillverkning och byggande.
Byggnadsinformationsmodellering ökar transparensen och minskar kostnaderna och resursanvändningen. Kommissionen kommer att tillhandahålla en rekommendation för att främja byggnadsinformationsmodellering i offentlig upphandling avseende byggprojekt och ta fram en metod för hur offentliga kunder kan göra en kostnads-nyttoanalys för användningen av BIM vid offentlig upphandling. Med hjälp av digitala industriplattformar kommer intressenterna att kunna samla in och utnyttja dessa data bättre. Kommissionen kommer också att ta fram en enhetlig EU-ram för digitala tillståndsförfaranden i byggmiljön och ett tillförlitligt system för certifiering av energieffektivitetsmätare i byggnader för mätning av de faktiska förbättringarna av energiprestandan.
Forskning måste också leda till innovation inom byggsektorn. Ansökningsomgången för den europeiska gröna given, som ingår i Horisont 2020, omfattar området ”energi- och resurseffektiva byggnader”. Horisont Europa kommer att stödja forskning och innovation på områdena energiteknik, hållbarhet och cirkulära principer för material och system för byggnation, med beaktande av de specifika villkoren i varje geografisk region i Europa. I samband med förberedelserna inför genomförandet av Horisont Europa överväger kommissionen för närvarande ett offentlig-privat partnerskap för människocentrerad hållbar byggd miljö (Built4People) och ett särskilt ”uppdrag” (mission) för klimatneutrala och smarta städer. Partnerskapet kan resultera i innovation för byggbranschen och man kan i ”uppdraget” visa upp 100 europeiska städer som exempel på systemomfattande omställning till klimatneutralitet senast 2030, tillsammans och för medborgarna 56 .
Om det medfinansierade partnerskapet för övergång till ren energi 57 antas kan också detta bidra till utvecklingen av klimatneutrala lösningar för värme- och kylsystem i byggnader. Andra exempel på program av betydelse för forskning och innovation avseende byggnadsrenovering är regionala program (även med tanke på spetskompetensstämpeln) och det nya Life-programmet. I synnerhet kommer Life-programmets delprogram Övergång till ren energi att stödja renoveringsvågen genom att ta itu med beteenderelaterade hinder och andra icke-tekniska hinder för renovering 58 .
3.6. Sätta en integrerad deltagande- och grannskapsbaserad strategi i centrum för renoveringsvågen
För att kunna förverkliga renoveringsvågens hela potential av sidovinster krävs ett integrerat arbetssätt som redan har testats med framgång. ”Smarta” hem kan ge användarna bekvämlighet och öka användning av förnybar energi och överskottsenergi i byggnader. I några pilotprojekt förseddes flerbostadshus med solcellspaneler på taken samt värmelagring och värmepumpar. Varje byggnad anslöts till ett lokalt nät som försörjde laddningsstationer för elbilar. Applikationer i smarta mätare 59 bidrog till att matcha tillgång och efterfrågan på effektivast möjliga sätt. På detta vis ställdes byggnaderna om från energianvändare till energiproducenter, med hög energieffektivitet, sänkta energikostnader för hushållen, integrering av e-mobilitet och systemvinster i form av nätstabilitet.
Detta är bara ett exempel på vad som kan uppnås genom integrerad digital renovering som kombinerar energilagring och flexibilitet i efterfrågeledet, energiproduktion på plats från förnybara källor, sakernas internet för systemkomponenter samt utrustning och laddningsstationer för e-mobilitet. Det främjar medborgarnas aktiva deltagande i energisystemet som ”prosumenter”.
Direktivet om byggnaders energiprestanda 60 omfattar redan åtgärder för att främja smart infrastruktur och utrullning av laddningsstationer för e-mobilitet. I linje med målet att ha mer än en miljon offentliga laddningsstationer på plats till 2025 kommer kommissionen att säkerställa ett fullständigt genomförande och kontroll av efterlevnaden och ta ställning till om åtgärderna behöver stärkas. Tillsammans med detta meddelande lägger kommissionen fram en genomförandeakt och delegerad akt om en EU-indikator för smart beredskap, som ett verktyg för att mäta byggnaders smarta beredskap och öka fastighetsägarnas och de boendes medvetenhet.
När det gäller de senaste hållbara produkterna och produkter som integrerar förnybar energi från t.ex. solceller kommer kommissionen att kartlägga de utmaningar som dessa produkter möter på den inre marknaden och ta ställning till hur de identifierade hindren kan undanröjas, även genom ömsesidigt erkännande. En välfungerande inre marknad undanröjer rättsliga och administrativa hinder för tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster och främjar ett ömsesidigt erkännande av nationella certifierings- och försäkringssystem för renoverings- och energieffektivitetsspecialister.
Renoveringarnas synergieffekter blir uppenbara vid uppskalning till områdes- och gemenskapsstrategier. Aggregering av projekt på denna nivå kan leda till nollenergiområden eller till och med plusenergiområden 61 (dvs. avancerade fjärrvärme- och fjärrkylnät med stor potential för förnybar energi och återvinning av spillvärme. Detta erbjuder billigare sätt att fasa ut fossila bränslen från uppvärmning och kylning och kan erbjuda systemeffektivitet i industriell skala genom bränslebyte, ökad flexibilitet och värmelagring, och skapa utrymmen för naturrum. Vid sidan av en mer rationell och estetisk användning av utrymmen kan en områdesbaserad strategi göra det möjligt att förbättra gamla bostäder med begränsad tillgänglighet och begränsade mobilitetstjänster.
Energigemenskaper producerar, använder, lagrar och säljer energi och kan erbjuda de mest utsatta medborgarna verktyg för att lyfta sig ur energifattigdom. För att utnyttja deras outnyttjade potential som aktiva aktörer i energisystemet kommer kommissionen att uppmärksamt följa genomförandet av elmarknadsdirektivet 62 och direktivet om förnybar energi och använda samordnade åtgärder för att stödja deras stegvisa skapande och spridning i medlemsstaterna. Kommissionen kommer att undersöka ytterligare hur man kan främja energigemenskaper och sprida god praxis 63 .
Baserat på ett brett och inkluderande engagemang från invånarnas sida genom kooperativa strukturer och gemensamma kontaktpunkter med en bred och användbar rådgivning, kan hela grannskap omvandlas och nya affärsmöjligheter skapas. Områdesrenoveringsprojekt som kan utgöra en förebild 64 skulle kunna ingå i de nationella återhämtningsplanerna och bana väg för en ny våg av områden med utfasade fossila bränslen.
Medlemsstater, regioner och lokala myndigheter bör vidare gripa möjligheten att finansiera investeringar i ett lokalt sammanhang som en del av de territoriella instrumenten inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Integrerade territoriella investeringar (ITI), lokalt ledd utveckling (CLLD) och Leader. Tätorternas myndigheter kan använda det obligatoriska minimianslaget från Eruf till hållbar stadsutveckling som genomförs ute på fältet genom integrerade utvecklingsstrategier för stadsutveckling och territoriell utveckling.
På lokal nivå stöder borgmästaravtalet en ny koalition av städer som är villiga att förbinda sig till ambitiösa löften om byggnadsrenovering. Denna process kan ligga till grund för framtida uppdateringar av långsiktiga renoveringsstrategier och resultera i aggregerad grön upphandling till vilken borgmästarna förbinder sig inom ramen för borgmästaravtalet, Projektet Big Buyers for Climate and Environment främjar ytterligare samverkan mellan stora offentliga upphandlare, såsom städer, regioner, sjukhus, centrala upphandlingsorgan, allmännyttiga företag, när det gäller pilotanvändning och spridning av ny teknik inom sådana områden som byggarbetsplatser med nollutsläpp.
Kommissionen kommer också att engagera alla berörda intressenter, exempelvis genom klimatpakten och högnivåforumet för byggsektorn, med stödåtgärder för att ge nytt liv åt europeiska grannskap genom kulturell, ekonomisk och social livskraft.
3.7. Ett nytt europeiskt Bauhaus: Både design och hållbarhet
Renoveringsvågen handlar inte bara om att titta på det befintliga byggnadsbeståndet. Den är början på en framåtblickande process för att kombinera hållbarhet och design. Som ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen den 16 september 2020 kommer EU-kommissionen att lansera ett ”nytt europeiskt Bauhaus” för att främja en ny europeisk estetik som förenar prestanda och uppfinningsförmåga.
Ett nytt europeiskt Bauhaus kommer att fungera som inkubator för innovation och kreativitet för att stimulera till hållbar design i Europa och resten av världen som också är tilltalande och överkomlig för medborgarna. Man kommer att skapa nätverk för yrkesmänniskor från olika discipliner och mobilisera kreativa tänkare för att tänka ut hur en hållbar livsstil kan och bör se ut i framtiden.
Ett nytt europeiskt Bauhaus är ett tvärvetenskapligt projekt som kommer att skapa experimentutrymmen där konst, kultur, vetenskap och teknik kan mötas och föreställa sig, testa och demonstrera nya lösningar som bidrar till att utveckla nya pionjärmarknader. Projektet kommer att ha följande två dimensioner: För det första, ett nätverk av tänkare, planerare, arkitekter, entreprenörer, studenter och medborgare som samarbetar för att utveckla hållbar design. Den andra dimensionen kommer att bestå av faktiska befintliga byggprojekt i EU.
Ett nytt europeiskt Bauhaus kommer också att fungera som en motor för socialt och estetiskt lovande gröna och digitala lösningar, teknikformer och produkter. Det kommer att främja innovativa lösningar för arkitektur och material. Naturbaserade material som trä kan ha en viktig roll i designen hos ett nytt europeiskt Bauhaus, eftersom trä kan ge dubbla vinster: Lagring av koldioxidutsläpp i byggnader och undvikande av utsläpp som skulle ha behövts för att producera traditionella byggmaterial.
Ett nytt europeiskt Bauhaus kommer att inrättas i tre faser: Design, Deliver, Diffuse (designa, förverkliga och sprid). Från och med nu och fram till sommaren 2021 kommer kommissionen att genomföra en bred deltagarbaserad medskapande process för designfasen, med sikte på att inleda ansökningsomgångar inom alla berörda program i nästa fleråriga budgetram. Förverkligandet av det första bygg- eller omvandlingsprojektet i det europeiska Bauhaus kommer att inledas under andra halvåret 2021.
Det är dock bara början. Målet är att ”sprida” ett Bauhausnätverk med olika särdrag, dock alltid med sikte på omställning till att leva tillsammans på ett hållbart sätt. I en första våg kan vi sikta på att under 2022 inrätta en serie av fem grundande Bauhausnätverk i olika EU-länder. Alla projekten ska behandla den bebyggda miljön som helhet, men fokusera på olika aspekter såsom klimatutmaningar, tillgänglighet, social sammanhållning, digitalt byggande, hållbara bioresurser osv. I en andra våg kan ytterligare Bauhaus-projekt läggas till i EU och till och med globalt.
Projektet kommer att ledas av en rådgivande kommitté med externa experter, bland annat forskare, arkitekter, formgivare, konstnärer, planerare och företrädare för det civila samhället, som kommer att se till att Bauhaus-projektet håller rätt kurs och uppnår målen.
4. Fokusområden för renovering av byggnader
De åtgärder som beskrivs ovan har utformats för ge impuls till renovering av alla byggnader, men följande tre områden bör särskilt uppmärksammas: a) Åtgärder mot energifattigdomen och byggnader med sämst prestanda. b) Renovering av offentliga byggnader för t.ex. förvaltning, utbildning och hälso- och sjukvård. c) Utfasning av fossila bränslen från uppvärmning och kylning. Dessa områden bör prioriteras politiskt och finansiellt, eftersom de erbjuder en enorm potential för snabb ökning av renoveringstakten och samtidigt ger stora energibesparingar och sundare byggnader med bra inomhuskomfort för medborgarna.
4.1. Åtgärder mot energifattigdom och byggnader med sämst prestanda
Nästan 34 miljoner européer har inte råd att hålla sina hem tillräckligt varma 65 , och energifattigdom är därför en akut utmaning för EU. Varje år behöver 800 000 sociala bostäder renovering, vilket uppskattningsvis kräver 57 miljarder euro i ytterligare finansiering 66 per år.
Ineffektiva byggnader betyder ofta energifattigdom och sociala problem 67 . Detta betyder ofta att människor med låga inkomster har väldigt liten kontroll över sina energiutgifter, vilket skapar en ond cirkel av höga energiräkningar, förfallna skulder 68 och bristande välbefinnande och hälsoproblem. Människor i ineffektiva byggnader är mer utsatta för köldvågor, värmeböljor och andra konsekvenser av klimatförändringar 69 . Bristande komfort och sanitära villkor i bostäder och arbetsmiljöer, såsom otillräckliga inomhustemperaturer, bristfällig luftkvalitet och exponering för skadliga kemikalier och material, bidrar till lägre produktivitet, hälsoproblem och högre dödlighet och sjuklighet.
Byggnader med undermålig prestanda har ett stort utrymme för förbättringar, men många hinder står fortfarande i vägen för renoveringar, alltifrån regleringshinder till strukturella faktorer. Renovering av sociala bostäder och flerfamiljshus möter ytterligare hinder på grund av komplexa beslutsprocesser 70 . För att undanröja dessa hinder krävs ett integrerat tillvägagångssätt som också tar hänsyn till den sociala situationen och överkomliga kostnader för bostäder. Minimistandarder för energiprestanda kan i kombination med finansiering som begränsar de månatliga nettoutgifterna för de boende öka renoveringstakten avsevärt, såsom förklaras i avsnitt 3.1 och 3.2. Stödtjänster och tekniskt stöd är nödvändigt för byggnaderna med sämst prestanda.
Kommissionen kommer också att föreslå att användningen av energitjänsteföretag och energiprestandaavtal ska utökas, eftersom det visat sig fungera väl i en del medlemsstater 71 , genom den kommande översynen av energieffektivitetsdirektivet, för att göra renovering överkomlig för alla hushåll, även hushåll med begränsad förmåga att täcka initialkostnaderna.
För att kostnadsneutralitet ska uppnås måste finansieringslösningarna för hushåll med låg inkomst omfatta hyres-, energi- och driftskostnaderna och lokala skatter genom användning av bidrag, subventionerade renoveringsåtgärder eller användning av energibesparingar för återbetalning (vilket begränsar initialinvesteringarna till tillgängliga bidrag). Sådana lösningar kan användas vid sidan av mikrokrediter uppbackade av en garantifond för att främja en rättvis kostnadsdelning mellan ägare och hyresgäster, fakturafinansiering och skattefinansiering. Sårbara hushåll måste skyddas mot hyreshöjningar som kan bli följden av renoveringar. Om det erbjuds en kombination av lån och garantier från offentliga och privata källor via gemensamma kontaktpunkter kan det bygga upp förtroende för renovering och säkerställa att vissa kvalitetskrav uppfylls 72 .
I enlighet med paketet om ren energi för alla i EU måste medlemsstaterna använda sina nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga renoveringsstrategier för att som en prioriterad fråga kartlägga de bostäder där människor som riskerar energifattigdom bor och utveckla effektiva strategier för att renovera dessa 73 . Parallellt med detta meddelande lägger kommissionen fram en rekommendation om energifattigdom 74 som ska vägleda medlemsstaterna i fastställandet och genomförandet av sådana strategier för att minska energifattigdomen. Kommissionen kommer att fortsätta bistå dem i arbetet med att utveckla finansiella lösningar som riktar sig till låginkomsthushåll, tillsammans med enklare tillgång till väsentliga tjänster, energibesiktning och energicertifikat.
Några långsiktiga renoveringsstrategier omfattar redan en blandning av åtgärder för att öka medvetenheten hos sårbara målgrupper och isoleringsprogram som kombinerar ekonomiskt och praktiskt stöd 75 . EU:s byggnadsbeståndsobservatorium 76 , EU:s observationsgrupp för energifattigdom 77 , Horisont Europas delprogram för städer 78 och EU:s kansli för borgmästaravtalet 79 kan ge ytterligare stöd till medlemsstater som inventerar och identifierar behövande segment och koppla renoveringsstrategierna till sociala indikatorer och politiska strategier för att motverka energifattigdom.
För att garantera att lokala projekt för subventionerat boende har tillgång till all nödvändig teknisk kapacitet kommer kommissionen att lansera ett initiativ för bostäder till ett överkomligt pris. Det kommer att göra ett försök med 100 renoveringsområden som fyrtornsprojekt där arbetet baseras på smarta grannskap, ger modeller för mångfaldigande och där livskvalitet och de senaste innovationerna lyfts fram. Det kommer att mobilisera sektorsöverskridande projektpartnerskap och koppla dem till lokala aktörer, även från den sociala ekonomin, för att främja effektiva, cirkulära och modulära processer och modeller för socialt engagemang som ger de boende egenmakt, inklusive tillgänglighet och kulturell innovation.
För att hantera de särskilda utmaningarna på landsbygden och i avlägset belägna områden kommer kommissionen 2021 att lägga fram ett meddelande om en långsiktig vision för landsbygdsområden, för att analysera sociala aspekter och infrastrukturaspekter i landsbygdsområden och undersöka tänkbara åtgärder på kort och medellång sikt.
En användning av standardiserade industriella lösningar som ingår i ett övergripande renoveringspaket kan möjliggöra billigare och snabbare renoveringar med begränsad påverkan på de boende och kan ha särskilt stor betydelse när det gäller subventionerande bostäder 80 . I detta sammanhang bör man också göra pilotförsök som undersöker potentialen i effektivitetsavtal för upphandling som baseras på smart mätning av de faktiska besparingar som uppnås (och potentiellt skala upp dessa).
Slutligen är sociala företag viktiga partner när det gäller att motverka energifattigdom genom socialt innovativa lösningar, inklusive kampanjer för energimedvetenhet, omskolning av arbetslösa till energifattigdomsrådgivare eller inköp av energieffektiv utrustning för uthyrning, och dessa bör helt och fullt engageras i renoveringsvågen.
4.2. Offentliga byggnader och social infrastruktur som visar vägen
Offentlig och privatägd social infrastruktur, offentliga förvaltningsbyggnader, subventionerade bostäder, kulturinstitutioner, skolor, sjukhus och hälso- och sjukvårdsinrättningar kan leda vägen för renoveringsvågen och tjäna som förebild och referenspunkt för industrialiseringen av byggandet och de ömsesidiga fördelar som omedelbart blir synliga för allmänheten.
Kommissionen kommer i början av 2021 att utfärda vägledning för principen om energieffektivitet först, för att hjälpa myndigheter att på ett korrekt sätt beakta alla kostnader och allmänna vinster av investeringarna i den byggda miljön, som sedan i praktiken kan tillämpas på offentlig upphandling.
Med tanke på de befintliga rättsliga kravens begränsade räckvidd när det gäller renovering av offentliga byggnader kommer kommissionen senast i juni 2021 att undersöka behovet av att utvidga kravens tillämpningsområde till att omfatta alla nivåer inom den offentliga förvaltningen och att öka den årliga renoveringsskyldigheten som en del av översynen av energieffektivitetsdirektivet. Detta kommer att göras tillsammans med det stegvisa införandet av minimistandarder för energiprestanda i samband med översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda före utgången av 2021. Kommissionen kommer också att ta fram en omfattande vägledning för hållbara offentliga investeringar genom upphandling.
I juni 2022 kommer kommissionen att undersöka möjligheten att ta fram kriterier för grön offentlig upphandling för sådana offentliga byggnader som kontorsbyggnader och skolor som ska ha ett livscykelperspektiv, omfatta klimatresiliens och baseras på Level(s). Baserat på den kommande bedömningen av de långsiktiga renoveringsstrategierna kommer kommissionen också att utfärda vägledande milstolpar för renoveringen av offentliga och den privata sektorns byggnader till 2030 och 2040, med sikte på att användningen av fossila bränslen i byggnadsbeståndet ska ha fasats ut till 2050.
4.3. Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning
En modernisering av uppvärmnings- och kylsystemen i byggnader är nödvändig för en utfasning av fossila bränslen i EU:s byggnadsbestånd, för att utnyttja potentialen för förnybar energi och för att minska EU:s beroende av importerade fossila bränslen. I EU står uppvärmning, kylning och varmvatten i hushåll för omkring 80 % av energianvändningen i bostadshus. Två tredjedelar 81 av denna energi kommer från fossila bränslen. Många system är gamla och ineffektiva och hälften har överskridit sin föreskrivna livslängd. Upp till 88 % av värmeförsörjningen kommer från fristående system, och resterande 12 % kommer från fjärrvärme 82 .
Enligt konsekvensbedömningen av klimatmålsplanen för 2030 skulle bostadssektorn behöva göra de största minskningarna av energibehovet för uppvärmning och nedkylning, en minskning med mellan 19 % och 23 % jämfört med 2015. Den årliga takten för byte av värmeanläggningar skulle behöva uppgå till 4 % i både bostads- och tjänstesektorn. Under samma tidsperiod skulle andelen förnybar energi och spillvärme behöva öka till 38–42 % 83 för att målet ska kunna uppnås.
Direktivet om förnybar energi 84 kräver, tillsammans med energieffektivitetsdirektivet 85 att medlemsstaterna ska förse kommissionen med bedömningar av hur fossila bränslen ska kunna fasas ut från deras uppvärmnings- och kylsystem baserat på deras potential för effektivitet, förnybar energi och spillvärme, och inkludera detta i den övergripande bedömning som de ska lägga fram senast i december 2020.
Baserat på en grundlig konsekvensbedömning kommer man i översynen av direktivet om förnybar energi senast i juni 2021 att överväga att skärpa de nuvarande målen för andelen förnybar energi i uppvärmning och kylning i enlighet med det höjda klimatmålet för 2030 och att införa ett krav på användning av en miniminivå av förnybar energi i byggnader. I översynen kommer man att undersöka en verktygslåda av åtgärder för att främja avancerad uppvärmning och kylning, däribland högeffektiv lågtemperaturteknik för användning av förnybar värme, spillvärme, förnybar kyla och spillkyla och utarbetandet av lokala och regionala planer för uppvärmning och kylning, samt att åtgärda hindret med höga initiala kapitalinvesteringar. Den kommer också att främja användningen av koldioxidsnåla gaser som kan skapa lokala synergier med återvinning av avfall från tätorter och från jordbruket samt med industrisektorer. Kommissionen kommer att föreslå åtgärder för att förenkla tillgången till spillvärme, förnybar värme, spillkyla och förnybar kyla 86 .
Baserat på en grundlig konsekvensbedömning kommer översynen av energieffektivitetsdirektivet senast i juni 2021 att stärka myndigheternas kapacitet att förbereda, finansiera och genomföra övergripande planering av uppvärmning och kylning i samordning med renoveringsprojekt. Lokala myndigheter och allmännyttiga företag har en viktig roll när det gäller att skapa den nödvändiga rättsliga ramen, marknadsvillkoren och kompetenserna och att förbereda en robust projektpipeline för att finansiera moderniseringen av uppvärmnings- och kylsystem. Integrerad planering, specifik information om byggnadsbeståndet och energiförsörjningsalternativ krävs för att fasa ut fossila bränslen från uppvärmning och kylning i grannskap och på nationell nivå 87 .
Ramdirektivet om ekodesign 88 och de produktspecifika delegerade akterna och genomförandeakterna 89 kommer att vidareutvecklas och fortsätta att främja höga miljöstandarder, informera allmänheten om de effektivaste produkterna och styra de ekonomiska incitamenten mot produkterna med bäst prestanda.
Kommissionen uppmuntrar myndigheter att överväga att använda energibeskattning och koldioxidskatter för att främja en övergång från fossila bränslen. De kommande konsekvensbedömningarna inför översynen av central klimat- och energilagstiftning som ska ha gjorts till juni 2021 kommer att titta på en eventuell utvidgning av handeln med utsläppsrätter till att omfatta också utsläpp från byggnader 90 . EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar i dagsläget omkring 30 % av utsläppen från uppvärmning i byggnader eftersom fjärrvärme och elvärme ingår i systemet.
5. Slutsats
Om tio år kommer Europas byggnader att se väldigt annorlunda ut. Byggnaderna kommer att utgöra ett mikrokosmos av ett mer resilient, grönt och digitaliserat samhälle som fungerar inom ett cirkulärt system genom att minska energibehoven, produktionen av avfall och utsläpp i varje steg och där det som behövs tas från återanvändning. Taken och väggarna kommer att öka de gröna ytorna i våra städer och förbättra städernas klimat och biologiska mångfald. Inomhus kommer byggnaderna att rymma smart och digitaliserad utrustning, som tillhandahåller data i realtid som visar när och var energi används. Det kommer att bli vanligt med laddning av elektriska fordon, i synnerhet cyklar, bilar och skåpbilar, i bostadshus och kontorsbyggnader, som ett komplement till den allmänt tillgängliga laddningsinfrastrukturen. Betydligt fler européer kommer att vara ”prosumenter” och producera el för egen konsumtion eller till och med sälja el tillbaka till nätet. Fossila bränslen kommer gradvis att försvinna från systemen för uppvärmning och kylning.
Områdesperspektiv kommer att samla människor och samhällen. Byggnaderna kommer att använda mindre energi, erbjuda en högre livskvalitet och vara hälsosammare för alla. Städerna kommer att vara grönare och bättre kopplade till naturen. Nya arbetstillfällen och yrkesprofiler kommer att växa fram. Den europeiska byggsektorn kommer att blomstra, tack vare de möjligheter som skapas av en stadig renoveringstakt, och konsolidera sitt globala ledarskap när det gäller innovativa material, vilket kommer att ställa om byggsektorn från en källa till koldioxidutsläpp till en kolsänka. Positiva effekter kommer att sprida sig till andra industriella ekosystem. Nya och större marknader för gröna byggen och finansiering av gröna lån och hypotekslån kommer att utvecklas.
I detta meddelande beskrivs en strategi för att omfamna, påskynda och driva på en sådan omställning på ett sätt som baseras på klimatneutralitetsmålet, tillämpar den cirkulära ekonomins principer, bidrar till målen om en hållbar utveckling och den europeiska konkurrenskraften och skyddar allas rätt till överkomliga, tillgängliga och hälsosamma bostäder som ger god livskvalitet, samtidigt som kulturarvet skyddas.
Kommissionen kommer att ge medlemsstaterna råd och stöd i arbetet med att planera och genomföra ambitiösa åtgärder för renovering inom ramen för deras återhämtningsplaner. Under de närmaste månaderna kommer kommissionen att lägga fram ett antal övergripande politiska och rättsliga åtgärder för att undanröja de kvarvarande hindren för renovering, framför allt genom översynen av energieffektivitetsdirektivet och direktivet om förnybar energi och genom att stärka EU:s system för handel med utsläppsrätter i samband med 2030-uppföljningspaketet i juni 2021. Detta kommer att kompletteras med ett antal initiativ, bland annat en översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda, i enlighet med den bifogade handlingsplanen.
Renovering bör vara ett gemensamt projekt för hela Europa. En förutsättning för varaktighet är att städer, lokala och regionala myndigheter, intressenter, nationella regeringar och medborgare mobiliseras och tar sitt ansvar. Kommissionen kommer att arbeta i ett nära partnerskap med regionkommittén och med lokala och kommunala myndigheter, bland annat baserat på klimatpakten. Den kommer att främja ett utbyte av god praxis och ömsesidig inspiration via gränsöverskridande nätverk, såsom EU-kommittéer, samordnade åtgärder eller expertgrupper, intressentforum, borgmästaravtalet och marknadsplatsen för smarta städer.
Renoveringsvågen kan stödja en återhämtning för både individer och för ekonomin som helhet och arbetet för att nå dessa fördelar måste upprätthållas på sikt. Kommissionen kommer att följa renoveringsutvecklingen genom den europeiska planeringsterminen och de övervaknings- och rapporteringsmekanismer som fastställs i styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, i synnerhet genom den tekniska arbetsgruppen för genomförandet av förordningen om styrning av energiunionen, med särskild tonvikt på genomförandet av nationella energi- och klimatplaner och de långsiktiga renoveringsstrategierna.
Kommissionen vill uppmana Europaparlamentet, rådet, regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska investeringsbanken, medlemsstaterna, medborgarna och alla intressenter att diskutera den strategi som beskrivs i detta meddelande och bidra till de åtgärder som krävs för att öka antalet energieffektiva och hållbara renoveringar av byggnader. Om vi arbetar tillsammans på alla nivåer kan vi se till att den europeiska renoveringsvågen blir verklighet.
Byggregler med särskilda bestämmelser om värmeisolering av klimatskalet började komma efter 1970-talet i Europa. Det betyder att en stor andel av dagens byggnadsbestånd i EU byggdes utan några krav på energiprestanda: En tredjedel (35 %) av EU:s byggnadsbestånd är över 50 år gammalt och mer än 40 % byggdes före 1960. Nästan 75 % av byggnaderna är energiineffektiva enligt dagens byggnormer. Källa: Rapport från JRC, Achieving the cost-effective energy transformation of Europe’s buildings.
Dessa siffror avser användningen och driften av byggnader, inbegripet indirekta utsläpp inom kraft- och värmesektorn, inte byggnadernas hela livscykel. Koldioxidavtrycket från byggprojekt beräknas uppgå till omkring 10 % av de totala årliga utsläppen av växthusgaser i världen, se IRP, Resource Efficiency and Climate Change, 2020, och UN Environment Emissions Gap Report 2019.
Höjning av Europas klimatambition för 2030, COM (2020) 562 final.
Jämfört med 2015 års nivåer, se SWD(2020) 176 final.
Se kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering.
Employment and Social Developments in Europe, årlig översyn 2019, Europeiska kommissionen.
EU och alla medlemsstaterna är skyldiga att undanröja tillgänglighetshinder, såsom parter i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Se artikel 2.18 i förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen: ”energieffektivitet först: att inom energiplanering, samt i politiska beslut och investeringsbeslut, ta största möjliga hänsyn till alternativa kostnadseffektiva energieffektivitetsåtgärder till förmån för effektivare energiefterfrågan och energiförsörjning, framför allt med hjälp av kostnadseffektiva energibesparingar i slutanvändningsledet, initiativ till efterfrågeflexibilitet samt effektivare omvandling, överföring och distribution av energi, varvid målen för de respektive besluten fortfarande uppnås,”.
Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).
Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet, COM(2020) 299 final.
Detta avser energi från förnybara källor som produceras på plats eller i närområdet.
Med klimatresilienta byggnader avses byggnader som renoveras för att vara resilienta mot akuta och kroniska klimatrelaterade risker kopplade till temperatur, vind, vatten och fast massa, såsom lämpligt. En komplett lista över sådana risker finns i tabell 1 i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208.
I linje med Davosförklaringen, Towards a High-quality Baukultur in Europe, som 2018 antogs av de europeiska kulturministrarna och intressenterna, definierades ”kvalitetsarkitektur” inte bara utifrån estetik och funktionalitet utan också utifrån arkitekturens bidrag till människors livskvalitet och en hållbar utveckling av våra städer och landsbygdsområden.
Åtgärder baserade på cirkulär ekonomi kan leda till minskningar på upp till 60 % av de materialrelaterade utsläppen av växthusgaser under byggnadernas livscykel. https://www.eea.europa.eu/highlights/greater-circularity-in-the-buildings
Se rapport från JRC, Untapping multiple benefits: hidden values in environmental and building policies.
Sammanfattningen av samrådet finns på portalen ”Kom med synpunkter”( här ) and och webbsidan för ”renoveringsvågen”( här ).
När det gäller bostadshus ansåg fler deltagare i det öppna offentliga samrådet om renoveringsvågen att bristfälliga kunskaper om energianvändning och energisparande utgjorde ett viktigt eller väldigt viktigt hinder än som ansåg det om något annat hinder. Några av de viktigaste hindren för renovering av byggnader är husägarnas och de boendes motstridiga intressen, oenighet mellan flera ägare och problem med planeringen av renoveringsarbeten.
Direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, ändrat genom direktiv 2018/2002, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, i dess ändrade lydelse.
COM(2020) 575 final.
Offentliggjort den 17 september 2020.
Obefintliga eller begränsade resurser för att finansiera renovering av byggnader anses vara det viktigaste hindret för renovering. En överväldigande majoritet av deltagarna i det offentliga öppna samrådet om renoveringsvågen angav det som väldigt viktigt eller viktigt hinder.
Jfr den europeiska pelaren för sociala rättigheter, princip 20:
https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv
Kommissionens delegerade förordning C(2020) 6930 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU genom inrättande av ett frivilligt gemensamt system inom Europeiska unionen för betygsättning av byggnaders smarta beredskap och kommissionens genomförandeförordning C(2020) 6929 om närmare uppgifter om det tekniska tillvägagångssättet för en ändamålsenlig tillämpning av ett frivilligt gemensamt unionssystem för betygsättning av byggnaders smarta beredskap.
Frankrike har i samband med sin långsiktiga renoveringsstrategi antagit ett antal åtgärder i flera steg, där det första är ett förbud mot hyreshöjningar i byggnader med dålig prestanda (”passoire énergétique”, ingen specificerad prestanda) från och med 2021, ett förbud mot uthyrning av sådana från och med 2023 och en skyldighet att renovera alla byggnader med sämst prestanda från och med 2028. I Nederländerna kommer alla kontorsbyggnader att behöva ha ett energicertifikat av klass C senast 2023 och klass A senast 2030. Regionen Flandern i Belgien håller också på att ta ställning till politiska förslag om att införa en lägsta energicertifikatsnivå för andra byggnader än bostäder till 2030 och en lägsta energicertifikatsnivå för hyresbostäder.
Frånvaron av ett gemensamt dataformat resulterar i att energicertifikaten finns som pdf-filer, vilket gör det svårare att få tillgång till, använda och analysera relevanta data.
Senast juni 2021, som ett led i översynen av energieffektivitetsdirektivet. Energibesiktning är i dagsläget obligatoriskt för stora företag, och medlemsstaterna måste inrätta program för att uppmuntra små och medelstora företag att göra energirevisioner, men det är inte obligatoriskt att genomföra revisionsrekommendationer.
Digitala loggböcker för byggnader kommer att tjäna som centrallager för data om enskilda byggnader och underlätta informationsutbytet inom byggsektorn och mellan fastighetsägare och hyresgäster, finansinstitut och myndigheter.
Såsom anges i direktivet om byggnaders energiprestanda kommer byggnadsrenoveringspass att ge en tydlig färdplan för renoveringar som ska genomföras under en byggnads livslängd och hjälpa ägare och investerare att planera den bästa tidpunkten och omfattningen av arbetena.
Kommissionens nya Level(s)-ram omfattar energi, material- och vattenanvändning, kvalitet och värde på byggnader, hälsa, bekvämlighet, motståndskraft mot klimatförändringar och livscykelkostnader. https://ec.europa.eu/environment/eussd/buildings.htm
Se https://ec.europa.eu/energy/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/eu-bso_en
Se Identifying Europe’s recovery needs, SWD(2020) 98 final, och Stepping up Europe’s 2030 climate ambition Investing in a climate-neutral future for the benefit of our people, SWD(2020) 176 final.
Stöd från andra EU-program, såsom InvestEU, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Life och Horisont Europa, och nationella medel kan också kombineras med faciliteten för återhämtning och resiliens.
COM(2020) 575 final, Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021.
För individuella bedömningar, se SWD(2020)900-SWD(2020)926.
https://ec.europa.eu/info/departments/recovery-and-resilience-task-force
Fastställande av ett riktat tematiskt fokus för flaggskeppsinitiativet ”renovera” och involverande av de olika berörda nationella ministerierna som ett led i samordnade åtgärder enligt direktivet om byggnaders energiprestanda https://epbd-ca.eu , i nära samarbete med de samordnade åtgärderna enligt energieffektivitetsdirektivet och direktivet om förnybar energi och i samarbete med den tekniska arbetsgruppen inom ramen för styrning av energiunionen.
Under perioden 2014–2020 satsades omkring 17 miljarder euro från sammanhållningsfonder på byggnadsrenovering.
Kroatien har använt Eruf-medel för att finansiera renoveringen av 257 000 m2 och 69 offentliga byggnader, bland annat sjukhus och förskolor, med förväntade årliga besparingar på 70 GW.
Riktad översyn av den allmänna gruppundantagsförordningen (statligt stöd): utvidgat utrymme för att kombinera nationella medel med vissa unionsprogram (andra samrådet) https://ec.europa.eu/competition/consultations/2020_gber/consultation_document_en.pdf.
Högre energieffektivitet tycks korrelera med färre låntagare som inte klarar sina återbetalningar och högre värde på tillgångarna. Källa: Final report on correlation analysis between energy efficiency and risk. EeDaPP. https://eedapp.energyefficientmortgages.eu/wp-content/uploads/2020/08/EeDaPP_D57_27Aug20-1.pdf
Exempelvis skatteincitament och krediter i samband med direkta skatter (dvs, inkomst- och bolagsskatter) och miljöbeskattning (koldioxidskatter), fastighetsbeskattning som främjar bättre byggnader, skatteintäkter som öronmärks för renovering, nedskrivning av skatt för att främja investeringar i renovering, momsnivåer för byggtjänster och hållbara material i linje med momsdirektivet (bilaga III), samt regionala och lokala skatter och avgifter. Se även Bertoldi, P, Economidou, M, Palermo, V, Boza‐Kiss, B, Todeschi, V., How to finance energy renovation of residential buildings: Review of current and emerging financing instruments in the EU. WIREs Energy Environ. 2020;e384. https://doi.org/10.1002/wene.384
De energibesparingar som uppnås genom dessa skyldigheter bidrar till att uppfylla energisparskyldigheten enligt artikel 7 i energieffektivitetsdirektivet.
Genom bidrag från Horisont 2020 har EMF-ECBC (European Mortgage Federation - European Covered Bond Council) utvecklat ett initiativ för energieffektiva hypotekslån med ett antal stödåtgärder som ska stimulera privat finansiering av energibesparande renoveringar av bostadshus och kommersiella byggnader.
Direktiv 2014/17/EU.
Direktiv 2008/48/EG.
Se EaDaPP, Final results of the correlation analysis between energy efficiency and risk, 2020.
Genom två delegerade akter om begränsning av och anpassning till klimatförändringar och om omställning till en cirkulär ekonomi, liksom hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Förordning (EU) 2020/852, EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.
Genom att använda sammanhållningsfonderna, medlemsstatskomponenten av InvestEU eller faciliteten för återhämtning och resiliens.
Marknadsplatsen för smarta städer bygger på erfarenheter och resultat från 17 storskaliga gränsöverskridande demonstrationsprojekt i samverkan mellan städer, även kallade ”fyrtornsprojekt”. Dessa fyrtornsprojekt samlar mer än 120 städer och mer än 400 miljoner euro har anslagits via Horisont 2020, vilket gjort att man sedan kunnat locka till sig betydligt större investeringsbelopp. Mer information finns på: https://smartcities-infosystem.eu/scc-lighthouse-projects.
12–18 lokala arbetstillfällen per miljon euro som investeras, IEA, Sustainable Recovery, juni 2020.
I linje med de nationella åtgärderna för att införliva direktiv 2009/148/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet.
Modellen för sektorssamarbete om kompetens kommer att utveckla en sektorsstrategi för kompetensinventering och kompetensutveckling av relevans för arbetsmarknaden, inklusive utvecklingen av relevanta europeiska kärnutbildningsplaner för yrkesutbildning samt införandet av utbildningar.
Level(s) är en gemensam europeisk metod för bedömning och rapportering av hållbarheten i byggnader. Se https://ec.europa.eu/environment/eussd/buildings.htm .
I dagsläget avsätter byggfirmorna mindre än 70 % av sina intäkter till digitala och innovativa projekt, och användningen av byggnadsinformationsmodellering (BIM) är fortfarande på en väldigt låg nivå. Sådan teknik som sakernas internet, artificiell intelligens och digitala tvillingar minskar den tid som krävs för de fysiska arbetena.
Däribland byggnadsinformationsmodellering (BIM), geografiskt informationssystem (GIS) och förstärkt verklighet.
”Klimatneutrala och smarta städer” inom Horisont Europa syftar till att stödja, främja och visa upp 100 europeiska städer i deras systemomfattande omställning till klimatneutralitet senast 2030 och göra dessa städer till knutpunkter för experiment och innovation för alla städer, och därmed visa vägen för den europeiska gröna given och de europeiska insatserna för att bli klimatneutrala till 2050.
Det medfinansierade partnerskapet för ren energi, som omfattar alla områden av den strategiska energiteknikplanen, är kopplat till de nationella energi- och klimatplanerna.
Såsom definition av gröna bolån, fastighetskopplad finansiering eller nya modeller för gemensamma kontaktpunkter.
Smarta mätare har en stor potential för att öka konsumenternas medvetenhet om energikonsumtionsmönster. Smarta gasmätare är ett krav enligt energieffektivitetsdirektivet som ett komplement till skyldigheten avseende smarta elmätare.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.
Många byggnader optimerar energianvändningen både mellan byggnader och i energisystemet i stort. Dessa områden kännetecknas av en årlig positiv energibalans och integrerar lokal förnybar energi, lokal lagring (både el och värme), smarta energinät, efterfrågeflexibilitet, avancerad energiförvaltning (el, uppvärmning, kylning), användarinteraktion/användarinvolvering och IKT. Projekt för ”plusenergiområden” utvecklas genom fyrtornsprojekten inom Horisont 2020 ( https://smartcities-infosystem.eu/scc-lighthouse-projects ), i projekt där medlemsstaterna samarbetar genom det gemensamma programplaneringsinitiativet för ett urbant Europa ( https://jpi-urbaneurope.eu/ped ), samt genom den strategiska energiteknikplanen som har en särskild grupp för att stödja sådana projekt.
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU.
Detta kan innefatta lärdomar från EU-finansierade projekt, se exempelvis https://www.rescoop.eu/the-rescoop-model.
Såsom de som deltar i det uppdrag betecknat ”100 klimatneutrala städer senast år 2030 – av och för medborgarna” som föreslås inom Horisont Europa.
Data från 2018. Eurostat, SILC [ilc_mdes01]).
Rapport från högnivågruppen för investeringar i social infrastruktur i Europa, januari 2018.
EEFIG har exempelvis hittat studier som visar att fallissemangsnivån för byggnader med god energiprestanda enligt energicertifikaten kan vara så låg som 0,92 %, vilket kan jämföras med 1,18 % när det gäller for byggnader med dålig energiprestanda enligt energicertifikaten (28 % högre fallissemangsnivå).
År 2018 var det 30,3 miljoner personer som inte kunde betala sina räkningar för allmännyttiga tjänster, inklusive sina energiräkningar, utan riskerade ett avbrott i försörjningen.
Europeiska miljöbyrån, Rapport nr 22/2018: Unequal exposure and unequal impacts: social vulnerability to air pollution, noise and extreme temperatures in Europe.
Se gemensamma forskningscentrumets rapport Energy companies in the EU status report, https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC106624/kjna28716enn.pdf. Ett exempel är Estland, där 1 100 flerfamiljshus byggts om sedan april 2010 (framför allt med hjälp av prefabricerade element).
Estlands revolverande KredEx-fond stöder kombinationer av lån, lånegarantier och bidrag. Den nationella revolverande fonden för energisparande i Nederländerna arbetar i kombination med det totala hyresbestånd som förväntas uppnå klass B av energicertifikaten i genomsnitt till 2021.
I Danmark innebar energiöverenskommelsen från 2018 att 200 miljoner danska kronor per år under perioden 2021–2024 anslås till energibesparingar i byggnader. Bidraget kommer att ges till de fastighetsägare som kan visa störst energibesparingspotential för att säkerställa att bidragen styrs mot de minst energieffektiva segmenten av det nationella byggnadsbeståndet.
Kommissionens rekommendation C(2020) 9600 om energifattigdom.
BE, regionen Flandern. Sårbara grupper har rätt till en kostnadsfri energisundersökning av sina hem. Mer än 20 000 sådana undersökningar utförs varje år.
https://ec.europa.eu/energy/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/eu-bso_en .
https://www.covenantofmayors.eu/.
Exempel på projekt för att industrialisera byggrenoveringsprocesser som har medfinansierats av EU: Transition Zero , Energiesprong , 4RinEU , BERTIM , MORE-CONNECT , P2Endure , Pro-GET-OnE , DRIVE 0 .
År 2017 uppgick den totala andelen fossila bränslen i byggnader till 76,5 %.
I Danmark och Lettland kommer dock upp till 60 % av värmen från fjärrvärmesystem.
Jämfört med 33 % i grundscenariot.
Artikel 15.7 i direktivet om förnybar energi (2018/2001/EU).
Artikel 14 i energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU).
Många komplexa industribyggnader och tjänstebyggnader, såsom datacentraler, släpper i dagsläget ut överskottsvärme eller överskottskyla, som skulle kunna återanvändas, i miljön. Några områden där potentialen är anmärkningsvärd är köpcentrum och datacentraler.
Vilket understryks av kravet på att senast den 31 december 2020 göra en övergripande bedömning av potentialen för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla i linje med artikel 14.1 i och bilaga VIII till direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, ändrat genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/826. Den kommande andra omgången av övergripande bedömningar bör också integrera kraven enligt artikel 15.7 i det omarbetade direktivet om förnybar energi genom att integrera bedömningarna av potentialen för användning av förnybar energi och spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1).
COM(2020)562 final.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.10.2020
COM(2020) 662 final
BILAGA
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv
{SWD(2020) 550 final}
Bilaga: Renoveringsvågen: kommissionens viktigaste åtgärder och preliminära tidsplaner
|
Ökad information, stärkt rättssäkerhet och bättre incitament för renovering |
|
|
Översyn av energicertifikat och förslag om att införa obligatoriska minimistandarder för energiprestanda för alla typer av byggnader i direktivet om byggnaders energiprestanda |
2021 |
|
Översyn av krav på energibesiktningar i energieffektivitetsdirektivet |
2021 |
|
Förslag om byggnadsrenoveringspass och införande av ett gemensamt digitalt verktyg som sammanlänkar dem med digitala loggböcker för byggnader |
2023 |
|
Utarbetande av en färdplan för hela livscykeln fram till 2050 för att minska koldioxidutsläppen från byggnader och främja nationell benchmarking tillsammans med medlemsstater |
2023 |
|
Förstärkt, tillgänglig och mer målinriktad finansiering med tekniskt stöd |
|
|
Förslag till förstärkt finansiering för Elena-instrumentet från InvestEU:s rådgivningscentrum och eventuellt från andra EU-program |
2021 |
|
Överväga införandet av en standard för ”genomgripande renovering” som en del av översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda |
2021 |
|
Översyn av klimatsäkringsriktlinjerna för projekt som stöds av EU |
2021 |
|
Stödja riskminskande investeringar i energieffektivitet och föreslå att miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker (ESG-risker) införlivas i kapitalkravslagen och Solvens II-direktivet |
2021 |
|
Översyn av den allmänna gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för energi- och miljöstöd |
2021 |
|
Skapa gröna jobb, höja arbetstagarnas kompetens och locka nya talanger |
|
|
Hjälpa medlemsstaterna att uppdatera sina nationella färdplaner för utbildning av arbetstagare inom byggsektorn genom initiativet Build Up Skills och bidra till genomförandet av 2020 års nya kompetensagenda för Europa |
2020 |
|
Hållbar byggd miljö |
|
|
Översyn av målen för materialåtervinning och stöd till den inre marknaden för returråvaror |
2024 |
|
Lägga fram en enhetlig EU-ram för digital tillståndsgivning och rekommendera byggnadsinformationsmodellering vid offentlig upphandling |
2021 |
|
Stöd till digitalisering inom byggsektorn genom Horisont Europa, digitala innovationsknutpunkter samt test- och experimentanläggningar |
2021 |
|
Sätta en integrerad deltagande- och grannskapsbaserad strategi i centrum för renoveringen |
|
|
Skapa en kreativ europeisk Bauhaus-plattform för att kombinera hållbarhet med konst och design |
2020 |
|
Stödja hållbara och koldioxidsnåla energilösningar genom Horisont Europa och det forsknings- och innovationsbaserade området för gemensamt skapande |
2020 |
|
Underlätta utvecklingen av energisamhällen och lokala åtgärder genom den europeiska marknadsplatsen för smarta städer |
2020 |
|
Stödja utvecklingen av klimatresilienta byggstandarder |
2020 |
|
Åtgärder mot energifattigdom och byggnader med sämst prestanda |
|
|
Lansering av initiativet för bostäder till ett överkomligt pris med pilotprojekt för 100 renoveringsdistrikt |
2021 |
|
Offentliga byggnader och social infrastruktur som visar vägen |
|
|
Förslag om att utvidga kraven för byggnadsrenovering i energieffektivitetsdirektivet till att omfatta alla nivåer inom den offentliga förvaltningen |
2021 |
|
På grundval av ”Level(s)”, utveckla kriterier för grön offentlig upphandling med koppling till livscykel och klimatresiliens för vissa offentliga byggnader |
2022 |
|
Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning |
|
|
Utveckla ekodesign- och energimärkningsåtgärder |
2020 |
|
Ta ställning till en utvidgning av användning av utsläppshandel till utsläpp från byggnader |
2021 |
|
Se över direktivet om förnybar energi och energieffektivitetsdirektivet och överväga ett skärpt mål för förnybar uppvärmning och kylning och införa ett krav på minimiandelar förnybar energi i byggnader. Även främja användning av spillvärme, förnybar värme, spillkyla och förnybar kyla i energisystem |
2021 |
