EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.10.2020

COM(2020) 641 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan

{SWD(2020) 223 final}

Kommissionens meddelande

En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan

I.Inledning

Västra Balkan är en integrerad del av Europa och en geostrategisk prioritering för EU. Den 14 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt tal om tillståndet i unionen och sade att ”hela regionens framtid ligger [...] i EU”. Under covid-19-pandemin kunde man tydligt märka de nära banden mellan EU och västra Balkan. Även om unionen själv har drabbats hårt av pandemin, har den tillhandahållit ett viktigt och unikt stöd till västra Balkan, vilket anges i kommissionens meddelande av den 29 april 1 och Zagrebförklaringen av den 6 maj 2020.

Covid-19 har en omstörtande effekt på regionens ekonomi, som redan släpar efter när det gäller ekonomisk konvergens med EU. Regionen har fortsatta utmaningar med svag konkurrenskraft, hög arbetslöshet och många högutbildade som flyttar från regionen. Med tanke på regionens framtid i EU är det viktigare än någonsin för den att intensifiera insatserna för ekonomisk konvergens med EU genom att genomföra strukturreformer, övervinna strukturella svagheter, stärka innovationspotentialen och påskynda den gröna och digitala omställningen.

Syftet med denna ekonomiska plan och investeringsplan är att stimulera den långsiktiga återhämtningen. Med stöd av den gröna och digitala omställningen leder detta till långvarig ekonomisk tillväxt och genomförande av reformer som krävs för att föra västra Balkan närmare EU och dess inre marknad. Planen syftar till att frigöra den outnyttjade ekonomiska potentialen samt det stora utrymmet för ökat ekonomiskt samarbete och handel inom regionen. 2 Regionen är en viktig marknad för EU och är ett område för transitering av europeiska och internationella varor. Med en befolkning på nästan 18 miljoner människor finns här kompetent arbetskraft för företag som är villiga att investera i regionen. Västra Balkan har därför en nyckelroll bland de globala värdekedjor som levererar till EU, och denna roll kan förstärkas ännu mer. På lång sikt kommer detta också att bidra till EU:s strategiska autonomi.

Denna ekonomiska plan och investeringsplan innehåller ett kraftfullt investeringspaket för regionen. Den grundar sig på ett prestationsbaserat och reforminriktat förslag om instrumentet för stöd inför anslutningen III, (IPA III) 3 , och förstärkta instrument som stöder offentliga och privata investeringar. 

Med förbehåll för antagandet av nästa fleråriga budgetram och tillhörande rättsliga grunder föreslår kommissionen att under perioden 2021-2027 mobilisera finansiering inom ramen för IPA III på upp till 9 miljarder euro för att stödja ekonomisk konvergens med EU. Detta ska främst ske genom investeringar, stöd till konkurrenskraft och tillväxt för alla, hållbar konnektivitet samt den gröna och digitala omställningen. Kommissionen föreslår att största delen av detta stöd riktas till viktiga investeringar i produktion och hållbar infrastruktur på västra Balkan. Investeringskapaciteten i regionen bör stärkas genom mobilisering av ett nytt garantiinstrument för västra Balkan 4 för att potentiellt anskaffa investeringar på upp till 20 miljarder euro.

En bättre sammanlänkning av ekonomierna på västra Balkan, både inom regionen och med EU, behöver prioriteras. Det krävs ett starkt engagemang hos länderna på västra Balkan för att genomföra grundläggande reformer, fördjupa den regionala ekonomiska integrationen och utveckla en gemensam regional marknad enligt EU:s regelverk för att göra regionen mer attraktiv för investerare. EU kommer att arbeta för att föra regionen närmare EU:s inre marknad. Dessutom har västra Balkan mycket att vinna på ökade ansträngningar i syfte att övervinna arvet från det förflutna. Det gäller främst en normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo 5*, och ett framgångsrikt slutförande av den EU-stödda dialogen.

Den europeiska gröna given 6 tillhandahåller en plan för gemensamma åtgärder när det gäller utmaningarna med grön omställning, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, överdriven användning av resurser och föroreningar, brytandet av sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning, och miljöförstöring. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt EU:s åtagande att bli klimatneutralt till 2050. Mot bakgrund av denna ambition, och med tanke på västra Balkans framtid i EU behöver regionen, med EU:s stöd, förstärka sina insatser på klimatområdet.

Västra Balkan kommer att behöva fortsätta genomförandet av 2030-agendan för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och internationellt överenskomna mål för biologisk mångfald. Om EU och västra Balkan agerar ambitiöst tillsammans för att fullfölja denna agenda kommer detta att ge dem fördelen av att vara först på den internationella ekonomiska arenan och öka deras konkurrenskraft på de växande globala marknaderna för hållbar och grön teknik. Våra nuvarande samarbetsplattformar gör det möjligt att stärka ömsesidigt fördelaktiga allianser och säkerställa lika villkor i fråga om ny hållbar teknik, t.ex. förnybar vätgas, avancerad sol- och vindkraftsteknik, batterier, avskiljning av koldioxid samt viktiga råvaror för dessa tekniker, såsom sällsynta jordartsmetaller.

Detta meddelande åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med en grön agenda för västra Balkan som bygger på strategin inom den europeiska gröna given. I arbetsdokumentet anges relevanta åtgärder och rekommendationer, bland annat rörande anpassning till EU:s normer och regelverk.

Länderna på västra Balkan bör på samma sätt använda EU:s digitala strategi 7 som vägledande princip för en digital omställning av sina ekonomier och samhällen med människan i centrum. Detta kommer att ge länderna bättre möjligheter att integreras i EU:s försörjningskedjor med högre mervärde, och i framtiden kommer de att kunna ansluta sig till EU:s digitala inre marknad som är stadd i snabb utveckling Denna investeringsplan bygger på den digitala agendan för västra Balkan från 2018 och erbjuder en möjlighet att påskynda digitaliseringen av statliga myndigheter, offentliga tjänster och företag i överensstämmelse med EU:s värderingar och rättsliga ramar.

Om konkurrenskraften ska kunna upprätthållas beror oundvikligen på regionens förmåga att bygga upp mänsklig och entreprenörsmässig kapacitet att skapa och utveckla en ekonomisk nisch. Att investera i framtiden innebär också att investera i forskning, innovation, hälsa, utbildning, kultur, ungdom och idrott. Dessa är kraftfulla verktyg som ökar regionens ekonomiska utveckling, motståndskraft och konkurrenskraft. De ökar också den sociala sammanhållningen, vilket innebär fullt ekonomiskt deltagande för alla medborgare, inklusive romer. Att integrera romer i samhället genom att stödja deras fulla deltagande i utbildning och på arbetsmarknaden är av särskild betydelse och kommer att vara en nyckelprioritering i EU-integreringsprocessen 8 . 

För att västra Balkan lättare ska kunna nå målen i denna ekonomiska plan och investeringsplan och för att säkerställa hållbara investeringar kommer kommissionen inom kort att föreslå en särskild agenda för västra Balkan om innovation, forskning, utbildning, kultur, ungdom och idrott (nedan kallad innovationsagendan för västra Balkan). Denna övergripande långsiktiga samarbetsstrategi kommer att vara avgörande för att förbättra utvecklingen av humankapitalet, stoppa kunskapsflykten och uppmuntra till kompetenscirculation. Den kommer också att främja utvecklingen av ett långsiktigt ekosystem för innovation samt omställningen till en kunskapsbaserad ekonomi. Den kommer att lägga grunden för evidensbaserat beslutsfattande och främja inkluderande och högkvalitativa utbildningssystem och därmed ge bättre perspektiv för ungdomarna i regionen.

Denna plan är en integrerad del av stödet till västra Balkan på vägen mot EU. Den ekonomiska utvecklingen och genomförandet av grundläggande reformer bör vara ömsesidigt förstärkande och bidra till att partnerländerna uppfyller de väletablerade kraven i anslutningsprocessen. Detta inkluderar genomförandet av reformer som rör rättsstatsprincipen och strukturella ekonomiska reformer, särskilt de som anges i de ekonomiska reformprogrammen 9 och som maximerar den potentiella effekten av detta investeringspaket.

De befintliga strukturella svagheterna beror till stor del på dålig samhällsstyrning och i synnerhet de begränsade framstegen när det gäller att åtgärda brister rörande rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption. Rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna samt de demokratiska institutionernas och den offentliga förvaltningens funktion står inte bara i centrum för anslutningsprocessen utan de är också de viktigaste motorerna för ekonomisk återhämtning och förbättrar resiliensen mot eventuella kriser och ekonomiska chocker framöver. Respekten för rättsstatsprincipen är också nödvändig för att skydda EU-medel och se till att de används för att stödja utvecklingen av västra Balkan.

II.God samhällsstyrning som grund för hållbar ekonomisk tillväxt

Kraftigt ökade investeringar och ekonomisk tillväxt kommer endast att vara möjliga om västra Balkan förbinder sig till och genomför grundläggande reformer i enlighet med europeiska värden. Oavsett om det rör sig om strukturella socioekonomiska reformer, särskilt de som anges i de ekonomiska reformprogrammen och den gemensamma politiska vägledningen, förstärkning av rättsstatsprincipen, respekten för mänskliga rättigheter eller förbättring av den offentliga förvaltningen, så är dessa reformer avgörande för ett gynnsamt klimat för entreprenörskap, skapande av sysselsättning och hållbara investeringar. Västra Balkans ledare måste på ett mer trovärdigt sätt fullgöra sitt åtagande att genomföra de grundläggande reformer som krävs och även ha ett tydligare politiskt engagemang, i enlighet med den reviderade utvidgningsmetoden 10 .

Rättsstatsprincipen är en avgörande aspekt av en demokratisk omvandling samt det viktigaste riktmärke som EU använder sig av i sin bedömning av framstegen på vägen mot ett medlemskap. I detta avseende har framstegen mellan länderna på västra Balkan varierat mycket. Västra Balkans operativa samarbete med EU:s medlemsstater och EU:s byråer har fortsatt att förbättras. Trovärdiga framsteg inom rättsstatsområdet är fortfarande en betydande utmaning, som ofta är relaterat till brist på politisk vilja, fortsatt förekomst av tydliga inslag av state capture (att staten tas över av privata intressen) och begränsade framsteg när det gäller domstolsväsendets oberoende.

2020 års utvidgningspaket 11 , som antas parallellt detta meddelandet, ger en detaljerad översikt över läget när det gäller grundläggande reformer samt vägledning om dessa reformprioriteringar, som fortfarande är kärnan i processen för anslutning till EU.

Medborgarna har ett intresse av ett fungerande system för kontroller och balanser där ett oberoende, opartiskt och effektivt rättsväsende säkerställer att alla statliga institutioner följer lagen, upprätthåller integritet och att medborgarna kan utöva sina rättigheter fullt ut och skyddas från godtyckliga beslut. Företag behöver rättssäkerhet, avsaknad av korruption och effektivt fungerande förvaltningar för att kunna starta sin verksamhet och kunna förlita sig på effektiva och oberoende institutioner för att kunna utöva sina ekonomiska rättigheter. Utländska investerare behöver garantier på lika villkor som skyddar deras investeringar. Anpassning till EU:s regler för offentlig upphandling, ökad öppenhet och tillsyn är av avgörande betydelse, särskilt för sund ekonomisk förvaltning av större offentliga investeringar, inbegripet de investeringar som föreslås i denna plan, och för att förhindra korruption inom detta område. En strategisk metod för att effektivt upplösa kriminella organisationer och deras ekonomiska grund måste upprättas, inklusive bättre resultat när det gäller ekonomiska utredningar och beslagtagande av tillgångar. Samarbete mellan partnerna i regionen och med EU är avgörande för att hantera specifika säkerhetsutmaningar såsom bekämpning av terrorism och extremism, penningtvätt, olaglig vapenhandel, människohandel och smuggling av migranter.

För att undvika brister i skyddet av EU-medel är det absolut nödvändigt att parterna på västra Balkan ser till att bedrägerier, korruption, penningtvätt och förskingring bemöts med effektiva, avskräckande och proportionella brottspåföljder. Partner på västra Balkan-partner som är parter i internationella avtal om ömsesidig rättslig hjälp bör godkänna Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) som en behörig myndighet i de medlemsstater som deltar i Eppo för genomförandet av dessa avtal. 12 Genom att avsluta samarbetsavtal 13 bör samarbetet mellan Eppo och parterna på västra Balkan underlättas.

Att skapa en offentlig förvaltning av hög kvalitet är grunden för en välfungerande stat. Det är avgörande för en effektiv och verkningsfull offentlig förvaltning som levererar tjänster av hög kvalitet till medborgare och företag. När det gäller förvaltning av investeringar behöver staten stark förmåga att identifiera, prioritera, utveckla och hantera framtidsinriktad infrastruktur och andra strategiska investeringsprojekt, i nära samråd med medborgare och andra intressenter. En professionell offentlig förvaltning spelar också en nyckelroll för att bidra till förebyggande av korruption, bland annat genom ökad öppenhet och användning av e-förvaltning. Den offentliga upphandlingen måste anpassas till EU:s regler som bör genomföras fullt ut. Undantag från offentliga upphandlingsförfaranden bör tillämpas restriktivt, inklusive begränsning av användningen av mellanstatliga avtal. Detta kommer att bidra till att säkerställa att korruption vid upphandling inte är ett hinder för ekonomisk utveckling, snedvrider marknaden och skapar ineffektivitet som minskar konkurrenskraft, handel och investeringar. Dessa reformer kommer också att stärka skyddet mot missbruk av EU-medel.

EU kommer att fortsätta att tillhandahålla betydande finansiering och stöd till reformer för god förvaltning och grundläggande delarna av anslutningsprocessen, till minst de nuvarande nivåerna. Länder som gör reformprioriteringar i enlighet med villkoren i den reviderade utvidgningsmetoden bör få mer finansiering och investeringar, bland annat genom ett prestationsbaserat och reforminriktat instrument för stöd inför anslutningen. Men det finns även ett behov av beslutsamma åtgärder som sanktion för allvarlig eller långvarig stagnation eller tillbakagång. Dessa åtgärder inkluderar eventuella justeringar nedåt av EU-finansieringen utifrån kommissionens bedömning av framstegen i sina årliga rapporter.

III.Ett omfattande investeringspaket

Kommissionens förslag till instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) 14 uppgår till ett belopp av över 14 miljarder euro 15 under 2021–2027, varav största delen är avsedd för västra Balkan.

IPA III innebär en gedigen policydriven strategi, med ett strategiskt och dynamiskt tillhandahållande av stöd, där de grundläggande kraven för EU-medlemskap i står i centrum för EU-stödet. Genom att EU:s stöd fokuserar mer på de viktigaste prioriteringarna kommer IPA III att ge ännu större hävstångseffekt för att stödja reformer som främjar hållbar socioekonomisk utveckling och för partnerna närmare EU:s värderingar och standarder.

Kärnan i denna ekonomiska plan och investeringsplan är ett betydande investeringspaket för regionen där största delen av stödet riktas till viktiga produktiva investeringar och infrastruktur. Detta kommer att återspegla och stödja den gröna och digitala omställningen samt utvecklingen av uppkopplade och kunskapsbaserade, hållbara innovationsinriktade och blomstrande ekonomier på västra Balkan, med en alltmer dynamisk privat sektor. Investeringspaketet kommer att vara en viktig drivkraft för att underlätta ökade offentliga och privata investeringar i regionen från Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och andra internationella finansinstitut, institutioner för utvecklingsfinansiering i EU:s medlemsstater, regeringarna på västra Balkan och privata investerare, inbegripet utländska direktinvesteringar, och integrering av marknader.

En första uppsättning av projekt som formulerats kring tio flaggskeppsinvesteringar anges i bilagan. Projektförslagen baseras på resultaten av preliminära samråd med regeringarna i regionen och deras politiska och ekonomiska reformprioriteringar. Ett första steg i genomförandet av denna ekonomiska plan och investeringsplan skulle kunna vara ett paket med infrastrukturprojekt som förhandstilldelats finansiering för 2021–2022 med förväntningen att dessa skulle frigöra betydande investeringar. Detta skulle möjliggöra att mogna projektförslag, särskilt inom det digitala området, transport, energiomställning och miljö, efter lämplig bedömning slutförs eller väsentligt förs framåt senast 2024.

Ytterligare IPA-finansiering kan därefter stödja infrastrukturprojekt och produktiva investeringar med starkt fokus på den gröna och digitala omställningen för regionen. Detta skulle öka den cirkulära ekonomin och den biologiska mångfalden och gemensamt genomföra den kommande gröna agendan för västra Balkan. Man kunde även stödja investeringar i landsbygdsområden och jordbruket, inom de kulturella och kreativa sektorerna, i utveckling av hälsovård och humankapital, inklusive utbildning, och för att öka gränsöverskridande samarbete, bland annat när det gäller innovation.

Förutom EU:s betydande bidragsfinansiering till regionen kan EU tillhandahålla garantier för att minska finansieringskostnaderna för både offentliga och privata investeringar samt för att minska risken för investerare: Stödet i form av den föreslagna lånegarantin för västra Balkan förväntas mobilisera cirka 20 miljarder euro i investeringar under det kommande årtiondet.

Investeringsramen för västra Balkan, inklusive plattformen för den privata sektorn, faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan och garantiinstrumentet för västra Balkan, som samlar partner från västra Balkan, bilaterala givare och internationella finansiella institutioner, kommer att utgöra det främsta verktyget för att säkerställa att investeringspaketet snabbt kan utnyttjas för att

-stärka grundläggande infrastrukturförbindelser, särskilt de viktigaste transport- och energiförbindelserna, som är viktiga för ekonomisk utveckling, marknadsintegration och gränsöverskridande handel inom regionen och med Europeiska unionen 16 ,

-stödja de gröna och digitala omställningarna,

-öka den privata sektorns konkurrenskraft, öka innovation och utveckla viktiga sociala sektorer,

-koppla samman ekonomier genom stärkt regional ekonomisk integration och integration med EU.

För att maximera investeringarnas långsiktiga effekter är det viktigt att partnerländerna genomför strukturella ekonomiska reformer och reformer av samhällsstyrningen, inbegripet reformer rörande konnektivitet och en ökning av kapaciteten på statistikområdet. Framsteg inom de grundläggande delarna av anslutningsprocessen bör fortsätta parallellt med genomförandet av flaggskeppsinitiativen. EU kommer också att stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad där det behövs för att förbättra den offentliga upphandlingen och den offentliga kapaciteten för investeringsförvaltning för att förbereda, hantera och övervaka genomförandet av projekt. EU kommer att samarbeta med västra Balkan för att säkerställa att investeringar i projekt med gemensamt strategiskt intresse gås igenom på lämpligt sätt för att identifiera, bedöma och mildra potentiella säkerhetsrisker eller risker för den allmänna ordningen, i enlighet med relevanta regler från EU och världshandelsorganisationen (WTO).

Slutliga beslut om vägledande projekt- och finansieringsförslag som anges i denna plan kommer att tas med beaktande av beslutsförfarandena, programplaneringsprocessen och den prestationsbaserade och reforminriktade strategin för den framtida IPA III-förordning som för närvarande diskuteras av medlagstiftare, och särskilt med beaktande av framstegen inom ramen för EU:s utvidgningsagenda, förslagens relevans och mognad samt i enlighet med relevanta EU-regler. Den gröna principen om ”att vålla skada” bör respekteras. För att maximera hävstångseffekten av denna ekonomiska plan och investeringsplan kommer EU, i Team Europe-strategins anda, att försöka få med sina partner och befintliga regionala initiativ som Berlinprocessen för att skapa maximal komplementaritet mellan EU och andra multilaterala och bilaterala åtgärder.

IV.Investera i hållbara transporter

EU kommer att prioritera projekt och program för en vägledande utvidgning av stomnätet inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som är av strategiskt intresse för regionen och EU. Åtgärder kommer att vidtas för att påskynda byggandet av ny transportinfrastruktur och uppgradering av befintlig infrastruktur, med målet att stomnätet för transporter ska uppfylla EU-standarder. 

Snabba och effektiva transportförbindelser, både inom regionen och med angränsande EU-medlemsstater samt hållbara transporter med ytterligare investeringar i järnväg och inre vattenvägar är avgörande. För att ytterligare stimulera till regionalt samarbete och integration kommer anslutning av huvudstäder i regionen och med EU att vara en viktig prioritering, liksom främjande av multimodala transportlösningar och transportomställning liksom minskning av transportrelaterade föroreningar.

Skapandet av dessa förbindelser kommer att generera investeringar, underlätta regional handel och skapa hållbar ekonomisk tillväxt, vilket förbättrar vardagen för människor i regionen. Ny digital teknik kommer att utnyttjas, med förbättringar av informationssystem, prioritering av vägsäkerhet (och eliminering av olycksdrabbade vägsträckor och järnvägskorsningar) och hjälp med utformning och genomförande av underhållssystem. Arbetet med transportgemenskapen kommer att intensifieras ytterligare för att stödja skapandet av en helintegrerad regional transportmarknad som bygger på EU:s lagstiftning och standarder. Detta kommer att rejält påskynda genomförandet av tekniska standarder och åtgärder för konnektivitetsreformer, inklusive anpassning och förenkling av gränsövergångsförfaranden samt uppföljning av järnvägsreformer (inklusive åtskillnaden mellan infrastruktur och tillhandahållande av tjänster, tredjepartstillträde), särskilt för att bli av med problem i anslutning till gårdagens fragmenterade nät. Detta kommer att bana väg för en friktionsfri integration av transportmarknaderna på västra Balkan med EU, vilket i sin tur kommer att erbjuda nya affärsmöjligheter för företag och människor i regionen.

För västra Balkan bör dessa investeringar stödjas av:

·Antagande och genomförande av regionala handlingsplaner för tåg, trafiksäkerhet, underlättande av transporter och landsvägar som utarbetas av transportgemenskapen.

·Snabba framsteg när det gäller reformåtgärder för transportförbindelser för att påskynda integrationen med TEN-T, EU:s regelverk och dess digitala teknik och rena energiteknik.

·Stegvis antagande och genomförande av EU:s transportlagstiftning och tekniska standarder samt transparenta anbudsförfaranden inom transportområdet, inklusive snabbare anpassning till EU:s regler för offentlig upphandling för att underlätta marknadsintegrationen.

Kommissionen planerar att höja sina samfinansieringssatser för vägtransportprojekt med upp till 40 %. Hållbar mobilitet är ett väsentligt inslag när man bygger upp en transportinfrastruktur som är lämpad för framtiden. För varje väginfrastrukturprojekt kommer kommissionen att främja utvecklingen av gröna multimodala transportlösningar. Målet bör vara att sammanlänka parterna i regionen samt mellan regionen och EU genom integrering av hållbara och smarta komponenter inom vägtransport (som elektriska laddstationer och multimodala anslutningar till järnvägs- och vattenvägsnät där så är tillämpligt). Denna inriktning stimulerar innovation samt riktade och väldimensionerade investeringar. Kommissionen kommer också att främja genomförandet av planer för hållbar mobilitet i de städer i regionen som är förbundna med nätverket.

V.Investera i ren energi

Stödet inom energiområdet kommer att förstärkas. Stark tonvikt kommer att läggas på integrering av energimarknaden, minskning av koldioxidutsläpp, ren energi, rättvis omställning, ökad digitalisering av systemet och smarta nät, energieffektivitet, inklusive modernisering av fjärrvärme, och energisäkerhet. Minskning av koldioxidutsläpp är en central pelare i denna ekonomiska plan och investeringsplan i enlighet med målen för den europeiska gröna given. Förbättrad anslutning och utvidgning av energiunionen till västra Balkan kommer också att vara avgörande för en framgångsrik omställning till ren energi i regionen.

Den ökade användningen av förnybara energikällor bör stödjas, i enlighet med regionens potential och planer för anpassning till klimatförändringar. Detta kan inkludera miljövänliga investeringar i vatten-, sol- och vindkraft samt geotermiska värmekällor. Utbyggnaden av ren och modern energiteknik måste åtföljas av ett bättre investeringsklimat inom ramen för ett övergripande regelverk baserat på regler för konkurrensutsatt upphandling. Detta kommer att mildra riskerna för en inlåsningseffekt för ekonomierna på västra Balkan med för mycket ohållbar och allt dyrare ny kolbaserad elproduktion.

Omställningen från kol till hållbar och ren energi kommer att vara avgörande för att minska både koldioxidutsläpp och luftföroreningar. ”Plattformen för kolregioner i omställning på västra Balkan och Ukraina” håller på att inrättas, och återspeglar motsvarande initiativ inom EU. Den kommer att stödja övergångsstrategier som är inkluderande och inte lämnar någon parter utanför, och kommer samtidigt att erbjuda renare alternativ till kol och stödja skräddarsydda projekt för dessa kolberoende regioner.

För de länder som är starkt beroende av kol, kan nyckeln för en omställning från kol på kort till medellång sikt vara en övergång till modern gasinfrastruktur med låga utsläpp. Detta kan erbjuda regionen en allmänt tillgänglig, säker och prisvärd energikälla som kommer att hålla regionen konkurrenskraftig på internationell nivå, samtidigt som luftkvaliteten förbättras avsevärt och utsläppen minskar. 

Kärnan i ny gasinfrastruktur måste vara nya rörledningar, inklusive utbyggnaden av den transadriatiska gasledningen, som kan vara en möjlighet för att bredda gaskällorna till den europeiska marknaden och förse regionen med gas för att påskynda omställningen från kol i energiproduktionen. Varje ny rörledning på västra Balkan måste helt och hållet respektera EU:s regler, i enlighet med fördraget om upprättande av en energigemenskap, och påvisa en långsiktig lönsamhet. Den växande globala rollen för flytande naturgas bör också beaktas som en möjlighet att bredda gastillförseln i regionen via naturgasterminaler i Grekland och Kroatien.

På längre sikt kommer dessa investeringar i gasinfrastruktur att ligga till grund för nästa steg i miljöskyddet, eftersom de kommer att möjliggöra införande av koldioxidfri gas när den blir tillgänglig och konkurrenskraftig, vilket möjliggör ytterligare minskningar av koldioxidutsläpp och luftföroreningar. Därför kommer dessa investeringar att framtidssäkra regionens energiförsörjning.

Ansträngningar för att öka energieffektiviteten kommer att underlättas. Inom ramen för EU:s gröna giv föreslår kommissionen att utvidga ”EU:s renoveringsvåg” till västra Balkan. Ett renoverat och förbättrat byggnadsbestånd hjälper till att bana väg för ett koldioxidfritt och rent energisystem, eftersom byggsektorn är en av de största energikonsumenterna i Europa. För detta ändamål kommer EU att använda bland annat de befintliga plattformarna som fonden för grön tillväxt och det regionala programmet för energieffektivitet som hittills har möjliggjort gröna investeringar på totalt 700 miljoner euro.

En prioritering av sammanlänkningar av energinät pågår redan inom ramen för energigemenskapen med projekt av intresse för energigemenskapen och projekt av ömsesidigt intresse. Partnerländerna på västra Balkan kommer att behöva genomföra marknadsreformer för att påskynda integrationen med gas- och elmarknaderna i Central- och Sydösteuropa. Inom ramen för sammankopplingen av energinäten i Central- och Sydösteuropa (CESEC) kommer kommissionen fortsätta att noggrant övervaka marknadsreformerna i länderna på västra Balkan för att påskynda integrationen av gas- och elmarknaderna i Central- och Sydösteuropa.

Innovationsagendan för västra Balkan kommer att ytterligare främja tekniköverföring 17 och underlätta tillgång till forskningsinfrastruktur, kunskapscentrum, kompetenscentrum och onlineplattformar i världsklass samt till avancerade datorsimuleringar, exempelvis genom det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC) 18 . Det kommer att stödja övergången till en ren och effektiv energiproduktion och energianvändning, bland annat genom att främja öppen vetenskap och banbrytande forskningsinfrastruktur såsom Sydösteuropeiska internationella institutet för hållbar teknik (SEEIIST).

Länderna på västra Balkan måste stödja dessa investeringar på följande sätt:

·Göra snabba framsteg med reformåtgärder för sammankoppling av energinäten för att skapa en regional energimarknad och ytterligare integration med EU:s energimarknad i nära samarbete med sekretariatet för fördraget om energigemenskapen.

·Slutföra reformen av fördraget om energigemenskapen och energigemenskapens antagande av paketet om ren energi för alla i EU.

·Stärka målformuleringsprocessen för energigemenskapen 2030 genom att anta energi- och klimatmålen för 2030 i enlighet med EU:s ambition om minskning av koldioxidutsläpp, med beaktande av de avtalsslutande parternas väsentliga socioekonomiska skillnader.

VI.Miljöanpassa västra Balkan – investera i miljö och klimat

Den europeiska gröna given stöds av politik som är utformad för att utveckla moderna, resurseffektiva och konkurrenskraftiga ekonomier där tillväxten är frikopplad från utsläpp av växthusgaser, resursanvändning och avfallsproduktion och där klimatresiliens eftersträvas.

Den europeiska gröna given kan vara verkningsfull bara om EU:s närmaste grannskap också vidtar åtgärder i ett tidigt skede. Detta gäller västra Balkan i högsta grad med tanke på ländernas europeiska perspektiv. Därför presenterar kommissionen tillsammans med detta meddelande en grön agenda för västra Balkan, såsom fastställts i den europeiska gröna given. Den gröna agendan förväntas godkännas av västra Balkans ledare vid toppmötet i Sofia i november. Denna agenda bygger på de fem breda områden som omfattas av den gröna given: minskning av koldioxidutsläpp, rening av luft, vatten och mark, cirkulär ekonomi, jordbruk och livsmedelsproduktion samt skydd av biologisk mångfald. Ekonomisk tillväxt och nya affärsmöjligheter kommer att kopplas till mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster, inklusive främjande av en cirkulär ekonomi, bevarande av knappa resurser och bättre återanvändning av avfallsprodukter, kopplade till alla ekonomiska sektorer, inklusive stads- och landsbygdsperspektiv samt bygga på ekosystemens hållbarhet som en förutsättning för framgång. Befintliga plattformar, såsom Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (Eusair) och EU-strategin för Donauområdet, där länderna på västra Balkan spelar en viktig roll, kan bidra till genomförandet av denna process på plats eftersom samordnade och gemensamma åtgärder inom dessa områden är av avgörande betydelse.

Luftföroreningarna är en viktig fråga på västra Balkan. En utbredd användning av kol och ved för energiproduktion, liksom förorenande lastbilar och bilar, leder till att städerna i regionen registrerar luftkvalitetsnivåer som vintertid är bland de värsta i Europa. De 16 koleldade kraftverken i regionen släpper ut mer svaveldioxid än de 250 liknande anläggningarna i EU. I denna region går minskningen av koldioxidutsläpp och föroreningar hand i hand. Att göra sig av med användningen av kol skulle förbättra medborgarnas livskvalitet och medföra viktiga hälsorelaterade besparingar i de årliga budgetarna i länderna på västra Balkan.

Hållbar mobilitet är ett annat inslag som kommer att vara viktigt för övergången till ren energi. EU bör främja genomförandet av planer för hållbar mobilitet i städer i regionen samt utveckla gröna multimodala transportlösningar. När det gäller vägnätet bör målet vara att ansluta partnerna i regionen samt regionen och EU genom integrering av hållbara och smarta inslag för vägtransporter (såsom elektriska laddstationer) för att stimulera innovation samt genom riktade och väldimensionerade investeringar.

Med tanke på EU:s perspektiv för regionen måste EU:s mål, däribland att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, utgöra ramen för den systemiska moderniseringen av regionen och dess framtida tillväxt. Detta innebär en övergång från fossila bränslen till förnybar energi och investeringar i infrastruktur som stöder en sektorsövergripande omvandling till en klimatneutral ekonomi och undviker strandade tillgångar. För att främja en minskning av koldioxidutsläppen bör EU också fortsätta att hjälpa parter på västra Balkan med att utveckla och genomföra långsiktiga klimatstrategier och nationella energi- och klimatplaner som syftar till att uppfylla EU:s regelverk. En bedömning av de socioekonomiska effekterna av en minskning av koldioxidutsläppen i regionen kommer också att göras.

De ekonomiska aktörerna är avgörande för att den gröna övergången ska bli en framgång. Den gröna agendan kommer att inkludera en dimension inom den privata sektorn som syftar till att stimulera privata företag som är aktiva i den gröna och cirkulära ekonomin samt rikta in alla sektorer av ekonomin mot hållbarhet, oavsett om det gäller energi, mobilitet eller jordbruk. EU bör samarbeta med regionen för att främja hållbara produktionsmönster och livsmedelssystem. Att fastställa och genomföra handlingsplaner för cirkulär ekonomi, strategier för förebyggande av avfall och återvinning samt regionalt samarbete för att minska plastföroreningar kommer att säkerställa stadiga framsteg i regionen mot en grön ekonomi och ett uppfyllande av EU:s regelverk.

Regionen bör ta till sig innovativ grön och digital teknik som skapar nya affärsmodeller och som gör det möjligt för industrin att vara mer produktiv, förser arbetarna med nya färdigheter samt stöder utfasningen av fossila bränslen i ekonomin. Det krävs ökad offentlig finansiering för att forsknings- och innovationssystemen ska kunna spela en nyckelroll i dessa insatser. Kommissionen kommer att främja finansieringssystem för företag som arbetar inom grön innovation och teknik för att främja detta mål.

Regionen måste också börja övergå mot en cirkulär ekonomi, där återvinning och återanvändning är regeln och användningen av naturresurser minskar avsevärt. Europeiska institutet för innovation och teknik kommer att spela en viktig roll i detta avseende genom att stärka samarbetet med sina kunskaps- och innovationsgemenskaper, särskilt de som arbetar med frågor om energi, råvaror, livsmedelshantering och mobilitet i städer. Detta skulle hjälpa till att vidareutveckla de tematiska innovationsekosystemen i regionen samt stödja att partner från västra Balkan tas med i europeiska strategiska värdekedjor, och att uppmärksamhet ägnas åt hållbara produktionsmönster och livsmedelssystem.

Primär livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling, tillsammans med skogsbruk och fiske, står fortfarande för en stor del av BNP och arbetskraft i regionen (upp till 40 % av arbetskraften i Albanien), med en stor potential för ytterligare hållbar ekonomisk utveckling. Detta skulle göra samhällen mer attraktiva och minska migrationen av ungdomar till stadsområden och EU. Trots den rika naturresursbasen är dock jordbruken små med låg produktivitet och avkastning, dålig teknik och fortsatt självhushållsjordbruk. Stora ansträngningar är fortfarande nödvändiga när det gäller livsmedelssäkerhet, djurskydd och omställningen till hållbara livsmedelssystem, vilket blir allt viktigare med tanke på den nödvändiga anpassningen till EU:s regelverk om livsmedelssäkerhet och EU:s strategi Från jord till bord. Ipard kommer att främja landsbygdsekonomier, en omstrukturering av de jordbruksbaserade livsmedelssektorerna och en minskning av avfallet. Det kommer att bidra till den cirkulära ekonomin och bioekonomin samt göra landsbygdsområdena mer dynamiska som livsmiljöer och samtidigt mer motståndskraftiga mot utmaningar som klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald.

Skyddet av biologisk mångfald och återställande av naturresurser samt effektiva system för insamling av avfall och förebyggande av miljöföroreningar bör också tas upp. Detta kan hjälpa till att utnyttja den enorma turismpotentialen i regionens naturliga miljö, både för den lokala och den europeiska marknaden, samt den ökande efterfrågan på hållbar turism.

När det gäller avfallshantering måste uppmärksamhet ägnas åt korrekt avfallsinsamling och separering av viktiga avfallsflöden. Det behövs större ansträngningar för att minska vattenföroreningar och för att ta itu med skydd av vatten och skydd mot översvämningar. Nedskräpning i haven är ett globalt problem som påverkar alla världens hav. Floderna i västra Balkan för oproportionerliga mängder skräp till sjöar och hav.

VII.Investeringar i en digital framtid

Digitaliseringen innebär en möjlighet för ekonomierna och samhällena i regionen tack vare digitala lösningar som bidrar till en hållbar, klimatneutral och resurseffektiv ekonomi samt bättre styrelseformer och offentliga tjänster för medborgarna 19 . Digitala tjänster står för en allt större andel av exporten från västra Balkan. Med stöd av EU och regionala samarbetsrådet genomför västra Balkan sedan 2018 en digital agenda för västra Balkan. Västra Balkan bör utvärdera genomförandet hittills, fastställa var arbetet behöver påskyndas och utvidga omfattningen av och ambitionsnivån för regionens digitala omställning. Stöd till framför allt utveckling av digitala färdigheter, e-förvaltning, e-upphandling och e-hälsotjänster skulle göra offentliga myndigheter mer transparenta och ansvarsskyldiga, minska kostnaderna och förbättra tillhandahållandet av tjänster till medborgare och företag, samtidigt som den sociala dimensionen skulle beaktas.

Digitala affärsmöjligheter kan utnyttjas till fullo genom stöd till digitala nystartade företag och expanderande företag och till digitala färdigheter. Genom åtgärder såsom handlingsplanen för digital utbildning stöder EU utvecklingen och spridningen av digitala färdigheter på västra Balkan för att göra den digitala omställningen så omfattande och inkluderande som möjligt. Ytterligare deltagande i EU-omfattande initiativ, såsom Selfie 20 , HEInnovate 21 , hackatonet om digital utbildning, EU:s kodvecka och det europeiska datanätverket för forsknings- och utbildningssektorn (europeiska multigigabitnätet för forskning), skulle bidra till att i högre grad koppla regionen till banbrytande digital forskning och innovation. Regionen bör också utarbeta och genomföra sina strategier för digital utbildning samtidigt som den stöder lärarutbildningen och initiativ för lärande och utbildningsinnehåll online.

Den digitala agendans mål att arbeta för att minska roamingkostnaderna inom regionen bygger på att samarbeta med berörda parter för att även betydligt sänka kostnaderna för roaming till och från EU. Detta sker på ett öppet, inkluderande och transparent sätt. Utarbetandet av en färdplan är ett delat ansvar mellan regeringar, lagstiftare och teleoperatörer, medan det regionala samarbetsrådet och EU kan hjälpa till. Att sänka roamingavgifterna kräver åtgärder från de operatörer som är aktiva i regionen och verkar på stabila, förutsägbara och konkurrensutsatta marknader under oberoende nationella tillsynsmyndigheters överinseende.

Hur västra Balkan kan utnyttja fördelarna med EU:s digitala inre marknad kommer att undersökas ytterligare för att förbättra tillgången till digitala varor och tjänster, skapa lika villkor och maximera den digitala ekonomins tillväxtpotential.

Det är viktigt att ett stort antal sektorer kan dra nytta av digitala innovationer på ett öppet och transparent sätt samtidigt som integritetsaspekterna respekteras. Stöd bör ges för att bygga upp cybersäkerhetskapacitet i regionen, som ska utvecklas utifrån en behovsbedömning som ska göras 2021.

Det uppskattas att 3,7 miljarder euro i kapitalutgifter (planering och anläggning) kommer att behövas under de kommande fem åren (fram till 2025) 22 för att säkerställa de nivåer som krävs för digital konnektivitet. Den privata sektorn kommer att spela en viktig roll i den digitala omställningen av västra Balkan, inbegripet 5G, och EU-garantier kan fungera som en viktig främjande faktor. EU-stödet till investeringar i digital infrastruktur bör ökas betydligt, även för att bygga ut ett ultrasnabbt och säkert bredbandsnät med sikte på att säkerställa allmän tillgång. 

Västra Balkan bör fokusera på följande reformprioriteringar:

·Påskynda anpassningen och genomförandet av EU:s regelverk, vilket kommer att skapa en investeringsvänlig miljö (även när det gäller dataskydd), och slutföra genomförandet av det regionala roamingavtalet.

·Prioritera och integrera digitaliseringen i den nationella politiken med fokus på företagande, utbildning, hälsa, energi, forskning och innovation samt smart tillväxt. Främja en innovativ digital omställning genom att uppmuntra utvecklingen av plattformar och åtgärder såsom e-förvaltning, e-hälsa, e-handel, digital tillgång till kultur och kulturarv, digitala färdigheter i utbildningen, öppen tillgång till forskningsdata och -resultat, investeringar i bredband och deltagande av alla ekonomier i det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC).

·Främja utvecklingen av regionala digitala innovationsknutpunkter och deras sammankoppling med forskningsbyar och kunskaps- och innovationsgrupper i Europeiska institutet för innovation och teknik samt gemensamma kontaktpunkter som hjälper företag att öka sin konkurrenskraft med hjälp av digital teknik, särskilt vid tillämpningen av artificiell intelligens i företagssektorn (särskilt för små och medelstora företag) i enlighet med EU:s insatser och riktlinjer. Främja utvecklingen av digitala färdigheter och virtuellt lärande i regionen.

·Förbättra kapaciteten för cybersäkerhet och kampen mot it-brottslighet, särskilt genom att tillämpa EU:s verktygslåda för cybersäkerhetsrisker mot 5G-nät.

·Säkerställa etisk användning av teknik, däribland artificiell intelligens för övervakningssyften, i enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och med hänsyn till en dynamisk anpassning till framtida EU-lagstiftning på detta område.

·Genomföra förklaringen om e-förvaltning, som godkändes i Belgrad 2019, för att ytterligare påskynda arbetet i enlighet med EU:s handlingsplan för e-förvaltning 23 , till stöd för en reform av den offentliga förvaltningen.

VIII.Främja den privata sektorn

Sedan 1990-talet har ekonomierna på västra Balkan åstadkommit enorm tillväxt samtidigt som de minskat fattigdomen. Levnadsstandarden har ökat i hela regionen och tillgången till offentliga tjänster har förbättrats. Men västra Balkan måste fortfarande vidta viktiga åtgärder för att uppfylla de centrala ekonomiska kraven för EU-medlemskap: att säkerställa en fungerande marknadsekonomi och visa att man har kapacitet att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom Europeiska unionen. Detta kräver att systemen för ekonomisk styrning reformeras och att ekonomiska strukturreformer genomförs. Det ekonomiska reformprogrammet är fortfarande ett viktigt instrument genom vilket EU och västra Balkan tillsammans fastställer reformprioriteringar. Kommissionen ger ett betydande stöd för detta ändamål. Vid tillämpningen av denna plan kommer fokus att läggas på att utveckla en starkare privat sektor och investera i humankapital.

Utvecklingen av en stabil privat sektor är avgörande för den socioekonomiska utvecklingen och den regionala integrationen samt för att förbättra regionens konkurrenskraft och sysselsättningsskapande. De små och medelstora företagens roll är särskilt viktig med tanke på att de utgör 99 % av alla företag på västra Balkan, skapar runt 65 % av det totala mervärdet i företagssektorn och står för 73 % av den totala sysselsättningen i företagssektorn 24 . I detta sammanhang bör särskilt fokus läggas på att stödja nystartade företag och små och medelstora företag i strategiska sektorer som länderna identifierar, såsom turistsektorn och den digitala sektorn, där de har en komparativ fördel eller en särskild potential tack vare sina historiska och naturliga förhållanden. Detta kommer att bana väg för ekonomisk tillväxt genom innovation och ökad konkurrenskraft.

För att frigöra den privata sektorns potential bör EU öka finansieringen av företag genom omfattande anslag till garantier inom ramen för garantiinstrumentet för västra Balkan och genom att fördubbla de bidrag som ges inom ramen för faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan, den EU-ledda plattform som är en del av investeringsramen för västra Balkan. EU kommer att förbättra tillgången till finansiering och riskkapital för mikroföretag samt små och medelstora företag, även för att övervinna de svårigheter som covid-19 har medfört.

Kombinationen av bidrag och garantier bör främja öppna, innovativa och företagsvänliga ekosystem i regionen utifrån en triple helix-strategi. Detta kommer att göra det lättare att identifiera, utveckla och främja innovativa affärsidéer och ge små och medelstora företag stöd för att förbättra deras förmåga att anpassa sig till de föränderliga socioekonomiska och politiska förhållandena och möta ett stort antal utmaningar:

-Höja kvalitetsstandarderna för företag och tillgängligheten till exportinriktade investeringar för att regionens privata sektor ska kunna dra nytta av större marknadsintegration och handel inom regionen och med EU.

-Frigöra lämplig, diversifierad finansiering och utbildning för företag (mikroföretag, små och medelstora företag, sociala företag) för att skapa och expandera företagsverksamhet.

-Stärka små och medelstora företags konkurrenskraft genom investeringar för att stödja nystartade företag och stärka innovativa företag samt genom program för att stödja ekonomisk och digital kompetens, digitalisering av företag, företagsinkubatorer och fintechbolag.

-Hjälpa ekonomier att växa genom strategier för smart specialisering som bygger vidare på regionens styrkor och potential samt stärka forskning, innovation och tekniköverföring.

-Möjliggöra investeringar i hållbar jordbruksproduktion och forskning för att stödja en balanserad landsbygdsutveckling. och stärka de jordbruksbaserade livsmedelssektorernas konkurrenskraft och lönsamhet.

-Främja grön tillväxt och den cirkulära ekonomin genom att öka investeringarna i grön teknik och minska kostnaderna för införandet av denna i regionen. För detta ändamål kommer EU att bland annat använda befintliga plattformar såsom fonden för grön tillväxt och det regionala programmet för energieffektivitet.

Länderna i regionen bör också fortsätta att få delta i EU-program såsom Horisont Europa, Cosmeprogrammet och Europeiska innovationsrådet för att stödja innovation och ekonomisk utveckling under perioden 2021–2027.

IX.Investeringar i humankapitalet

Rättvisa och inkludering är viktigt för att se till att alla kan komma i åtnjutande av fördelarna med återhämtning och tillväxt och att ingen hamnar på efterkälken. En välfungerande arbetsmarknad och en välutbildad och produktiv arbetskraft är avgörande för en motståndskraftig ekonomi. Kommissionen kommer att stärka dialogen med västra Balkan för att främja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter 25 i regionen. EU avser att stödja utvecklingen av humankapital genom att öka finansieringen från instrumentet för stöd inför anslutningen, särskilt när det gäller de reformprioriteringar som identifierats i samband med det ekonomiska reformprogrammet och gemensam politisk vägledning på områdena utbildning och kompetens, sysselsättning samt socialt skydd och social delaktighet. Tonvikt kommer även att läggas på ungdomar, hälsa, kultur och idrott.

EU kommer att stödja ett bredare deltagande av det civila samhället och den privata sektorn genom att uppmuntra innovativa lösningar och främja socialt entreprenörskap för att hantera sociala utmaningar. Finansieringsinstrument kommer att användas för att locka privata medel som är inriktade på sociala behov (investeringar med positiv inverkan), i nära samarbete med internationella finansinstitut.

I utbildningssektorn kommer EU att fortsätta stödja utvecklingen av evidensbaserade strategier och reformer för att bemöta utbildningssystemets största utmaningar och prioriteringar när det gäller styrning, finansiering, kvalitet, jämlikhet och relevans, med fokus på att anpassa utbildningssystemen till den digitala omställningen och till kunskapsbaserade ekonomier. Särskilt fokus kommer att läggas på reformer som främjar tillräckliga kunskaper, färdigheter och kompetenser för att ta itu med obalansen mellan kompetensutbudet och arbetsmarknadens behov, bland annat genom utveckling av arbetsplatsförlagt lärande inom yrkesutbildning och yrkespraktik.

Stöd kommer fortsatt att ges genom programmet Erasmus+, med bättre möjligheter till akademisk rörlighet och kapacitetsuppbyggnad, bland annat i sektorn för yrkesutbildning och yrkespraktik. Genom sin uppdatering av kompetensagendan för Europa och handlingsplanen för digital utbildning samt det europeiska området för utbildning kommer EU att prioritera västra Balkan i sin internationella dimension. EU kommer att intensifiera samarbetet med västra Balkan i genomförandet av den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv från 2018 och öka deltagandet i programmet Kreativa Europa. Regionens partner bör fortsätta att delta i andra EU-program såsom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för att förbättra det ömsesidiga utbytet och samarbetet om volontärtjänstgöring, utbildning och ungdomar.

En förbättring av deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt bland unga och kvinnor, missgynnade grupper och minoriteter, i synnerhet romer 26 , kommer att prioriteras och kan kraftigt bidra till den ekonomiska tillväxten. Att möta behoven hos den unga befolkningen prioriteras särskilt högt, inte minst med tanke på det stora antalet unga som varken arbetar eller studerar. Insatser som bygger på exemplet EU:s ungdomsgaranti är ännu mer angelägna i kristider för att erbjuda unga sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats och därmed även ge unga lösningar och perspektiv och bidra till att åtgärda kompetensflykten. Uppmärksamhet kommer även att ägnas åt uppbyggnad av arbetsmarknadens parters kapacitet och utveckling av en social dialog och förhandlingar om kollektivavtal.

Dessa investeringar måste också göras på ett inkluderande sätt genom att inriktas på de som lever i stor fattigdom och har få möjligheter till sysselsättning, till exempel personer med funktionsnedsättning. Dessa investeringar ska respektera skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Reformer av system för socialt skydd och social delaktighet, däribland socialvårdstjänster, kommer att prioriteras med tanke på klyftan till EU i fråga om mänsklig utveckling. Stöd kommer att ges till utveckling av strategier för aktiv inkludering.

Stöd kommer att ges för att reformera hälso- och sjukvårdssystemen, stärka sjukförsäkringen och öka det offentliga hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft, även mot bakgrund av de lärdomar som dragits från hanteringen av covid-19-pandemin. Kostnaderna måste minskas och det måste säkerställas att alla medborgare har tillgång till bättre behandling. Det regionala samarbetet måste förstärkas för att bemöta gränsöverskridande hot mot hälsosäkerheten. Stöd kommer därför att fortsätta att ges för att stärka beredskapen och motståndskraften hos de offentliga hälso-och sjukvårdssystemen på västra Balkan.

Det finns utrymme att utnyttja ekonomiska möjligheter i den kreativa och kulturella sektorn och dess bidrag till regionens potential för hållbar turism. EU kommer att intensifiera samarbetet med västra Balkan i genomförandet av den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv från 2018. Regionen själv bör öka samarbetet för att bevara och främja kulturarvet inom ramen för strategier för hållbar turism. För att stödja denna sektor kommer EU även att uppmuntra till integration av regionens kulturella och kreativa industrier i europeiska branschnätverk och värdekedjor.

Genomförandet av innovationsagendan för västra Balkan kommer att bidra till en starkare humankapitalbas i regionen.

X.Regional ekonomisk integration och integration i EU

Målen för denna ekonomiska plan och investeringsplan blir mycket lättare att uppnå genom stärkt regionalt samarbete på västra Balkan, bland annat genom att öka den ekonomiska integrationen i regionen.

Västra Balkan bör bygga upp en gemensam regional marknad, som ett språngbräde för att i högre grad integrera regionen med EU:s inre marknad redan innan den ansluter sig till unionen. Detta är avgörande för att regionen ska kunna utnyttja sina privilegierade förbindelser med EU. Enligt en studie från Världsbanken 27 skulle en sådan ökad marknadsintegration av västra Balkan kunna tillföra regionen ytterligare 6,7 % i BNP-tillväxt.

ØEn gemensam regional marknad…

Såsom betonas i meddelandet Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin 28 har covid-19-pandemin aktualiserat den höga nivån av marknadsintegration och det ömsesidiga beroendet mellan EU och ekonomierna på västra Balkan samt inbördes mellan ekonomierna. Under hela krisen har det varit viktigt att säkerställa ett obehindrat flöde av varor. I detta syfte har västra Balkan snabbt och effektivt upprättat ”gröna körfält” vid viktiga gränsövergångsställen. Inkluderande regionala organisationer – regionala samarbetsrådet, transportgemenskapen och centraleuropeiska frihandelsområdet (Cefta) – har haft en avgörande betydelse för dessa insatser. De har skapat en effektiv samordning med samtliga partner på västra Balkan samt inbördes och med EU. I svåra tider har ett sådant regionalt samarbete visat sig vara avgörande.

I Zagrebförklaringen (av den 6 maj 2020) 29 , som antogs av EU och stöddes av de sex partnerna på västra Balkan, angavs att ”EU kommer att fortsätta att stödja sådant inkluderande regionalt samarbete och vädjar enträget till västra Balkans ledare att fullt ut utnyttja det regionala samarbetets möjligheter för att underlätta den ekonomiska återhämtningen efter krisen. Detta kräver att hela regionen är fast besluten att fortsätta att fördjupa den regionala ekonomiska integrationen på grundval av EU:s regler och normer för att därigenom närma regionen och dess företag till EU:s inre marknad. En utveckling av denna dimension, inbegripet genom det regionala ekonomiska området, kan bidra till att göra regionen attraktivare för investeringar.”

För att fullgöra detta åtagande måste västra Balkan anamma målet att bygga upp en gemensam regional marknad, på grundval av EU:s regler. Ett sådant tillvägagångssätt säkerställer integration både inom regionen och med EU, och är en viktig milstolpe inför anslutningen till EU. Den gemensamma regionala marknaden bör bygga på resultaten av det regionala ekonomiska området, som har varit ett framgångsrikt initiativ: en regional agenda för investeringsreformer har överenskommits, rörlighet inom den högre utbildningen har främjats tack vare erkännande av kvalifikationer och roamingavgifterna i regionen har minskats. Det ledde också till antagandet av ambitiösa avtal för att främja handeln med varor och liberalisera handeln med tjänster. Det kommer att bidra till att globala investerare som vill minska avståndet till EU:s marknader och diversifiera sina leverantörer får upp ögonen för regionen.

Genomförandet av sektorsavtal inom denna regionala ram kommer att beaktas i bedömningen av hur förberedda partnerna på västra Balkan är för ett deltagande i EU:s inre marknad i en viss sektor: en framgångsrik regional ekonomisk integration banar väg för en djupare ekonomisk integration i EU:s inre marknad.

EU uppmanar regeringarna på västra Balkan att ta fram en ambitiös och inkluderande färdplan för att bygga upp denna gemensamma regionala marknad. Denna färdplan bör vara inriktad på att fastställa centrala mål för de fyra friheterna (varor, tjänster, kapital och människor), och identifiera framtidssäkra ekonomiska sektorer av gemensamt intresse där regionen kan vara intressant för den globala marknaden. EU bör uppmuntra regionen att ta fram en väl fungerande och inkluderande ram som möjliggör en sådan fördjupad regional ekonomisk integration.

Ø…. som ett språngbräde för att i högre grad integrera regionen med EU

EU är den ledande handelspartnern för samtliga partner på västra Balkan och stod för över 69,4 procent av den totala handeln i regionen 2019. När det gäller utländska direktinvesteringar är EU:s företag de överlägset största investerarna i regionen, och stod för ungefär 65,5 procent av den totala stocken av direktinvesteringar i regionen 2018.

Om en regering genomför reformprioriteringar som överenskommits med EU bör detta, i linje med den omarbetade utvidgningsmetoden 30 , leda till en större integration av landet med EU, påskyndad integration och ”infasning” till enskilda EU-strategier, EU:s marknad och EU-program som ett led i anslutningsprocessen.

EU bör därför utforska möjliga sätt att öka västra Balkans integration i EU under perioden före anslutningen. Detta skulle vara en viktig politisk signal till regionen om att dess framtid ligger i EU och avsevärt öka de ekonomiska resultaten och investeringarna. Med tanke på de betydande möjligheterna till ökad handel mellan EU och regionen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att analysera och ta itu med icke-tariffära handelshinder och avlägsna de tekniska handelshindren, samtidigt som lika villkor säkerställs.

För att kunna exportera till EU är det nödvändigt att uppfylla EU:s normer och standarder. Dessutom bör västra Balkan anamma eller införa något som motsvarar EU:s senaste politik för att skydda EU:s säkerhet och allmänna ordning – såsom systemet för granskning av utländska direktinvesteringar.

***

(1)

  COM(2020) 315 final Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin .

(2)

Världsbanken, regelbunden ekonomisk rapport om västra Balkan, hösten 2019: ”Om Cefta skulle utvidgas ytterligare med bestämmelser om överföring av kapital, konsumentskydd, arbetsmarknadsreglering och miljölagstiftning, skulle det leda till en uppskattad tillväxt om 2,5 procent inom handeln och BNP i fasta priser. Om länderna stärkte sitt åtagande till samma nivå som mellan EU:s medlemsstater, skulle man kunna uppnå en tillväxt om 6,7 procent.”

(3)

COM(2018) 465 final – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

(4)

Det nya garantiinstrumentet för västra Balkan kommer att inrättas inom ramen för EU:s garanti för yttre åtgärder efter 2020 och Europeiska fonden för hållbar utveckling plus. Det kommer att omfatta tillhandahållande av EU:s budgetgarantier till Europeiska investeringsbanken såväl som till andra genomförandepartner, till förmån för finansieringsåtgärder och investeringsprogram som genomför den politik som fastställs i IPA III och denna ekonomiska plan och investeringsplan.

(5)

* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(6)

COM(2019) 640 final.

(7)

Meddelandet Att forma Europas digitala framtid, COM(2020) 67 final.

(8)

 Planen kommer också att bidra till genomförandet av Europeiska kommissionens meddelande om EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020) 620), som är en del av EU:s ambitiösa agenda för jämlikhet och mot en union som strävar efter mer social rättvisa och välstånd.

(9)

För att dra nytta av de investeringar som stöds genom IPA III och skapa en hållbar ekonomisk tillväxt måste västra Balkan genomföra de reformer som överenskommits i den ekonomiska och finansiella dialogen med EU inom ramen för de ekonomiska reformprogrammen och rekommendationerna i det årliga utvidgningspaketet. De prioriteringar för politik och strukturreformer som har angivits i detta sammanhang bekräftar behovet av att stärka den administrativa kapaciteten för planering, urval och förvaltning av investeringsprojekt, att förbättra affärsmiljön och arbetsmarknadspolitiken. Framsteg med reformer av den ekonomiska styrningen är avgörande för att förverkliga den förväntade stora investeringsökningen på ett snabbt och effektivt sätt. Dessutom kommer dialogen inom ramen för de ekonomiska reformprogrammen att ge viktig vägledning för investeringsbeslut i enlighet med den ekonomiska planen och investeringsplanen och en noggrann planering och prioritering av resurserna.

(10)

 Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan, COM(2020) 57 final.

(11)

COM(2020) 660/2.

(12)

I enlighet med artikel 104.4 i [Eppoförordningen].

(13)

I enlighet med artiklarna 99.3 och 104.1 i rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

(14)

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), COM(2018) 465 final.

(15)

Belopp anges i löpande priser. Kommissionens förslag till IPA III är 14,5 miljarder euro, men enligt slutsatserna från Europeiska rådet den 17–21 juli 2020 minskade beloppet till 14,162 miljarder euro, med förbehåll för godkännande av Europaparlamentet.

(16)

Därför har EU sedan 1990-talet bidragit med över 11 miljarder euro till utvecklingen av transport- och energiinfrastrukturen i regionen genom bidrag och lån, vilket har resulterat i investeringar på nästan 22 miljarder euro. Åtagandet stärktes ytterligare med införandet av konnektivitetsagendan år 2015 och löftet om ytterligare 1 miljard euro fram till 2020 – och nu är man på god väg att åstadkomma investeringar på 4 miljarder euro och mer än 45 000 arbetstillfällen.

(17)

Meddelandet Att forma Europas digitala framtid, COM(2020) 67 final.

(18)

Selfie (Self-reflection on Effective Learning by Fostering the use of Innovative Educational technologies) är ett kostnadsfritt, användarvänligt och anpassningsbart verktyg för att hjälpa skolor att bedöma hur de ligger till när det gäller lärande i den digitala tidsåldern.

(19)

HEInnovate är ett verktyg för självbedömning för högre utbildningsanstalter som vill utforska sin innovativa potential.

(20)

 EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 Snabbare digital omvandling av förvaltningar, COM(2016) 179 final.

(21)

Källa: OECD SME Policy Index: Western Balkans and Turkey 2019 . 

(22)

I sitt meddelande Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar bekräftade kommissionen på nytt sin avsikt att stärka dialogen med västra Balkan för att främja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter i regionen.

(23)

I juli 2019 antog premiärministrarna på västra Balkan en förklaring om integration av romer i EU:s utvidgningsprocess och åtog sig därmed att konkret förbättra situationen för romer, även när det gäller sysselsättning. EU kommer att fortsätta att stödja målen i förklaringen, bland annat genom att genomföra EU:s övergripande strategi för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet.

(24)

  Regelbunden ekonomisk rapport om västra Balkan, Världsbanken, hösten 2019.    

(25)

COM(2020) 315 final.

(26)

https://www.consilium.europa.eu/media/43770/zagreb-declaration-sv-06052020.pdf

(27)

 Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan, COM(2020) 57 final.

(28)

Ackreditering, bedömning av överensstämmelse, marknadskontroll, legal metrologi, standardisering.

(29)

I linje med EU:s åtgärdsplan för råvaror av avgörande betydelse, COM(2020) 474 final.

(30)

I linje med EU:s strategi för massbetalningar, COM(2020) 592 final.

(31)

EU:s program för lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar, företag och medborgare i EU.

(32)

Detta program har finansierat en uppsättning generiska och återanvändbara infrastrukturer för digitala tjänster, som erbjuder grundläggande möjligheter och kan återanvändas för att främja tillhandahållandet av gräns- och sektorsöverskridande digitala offentliga tjänster. För närvarande finns det åtta byggstenar: testinfrastruktur för stordata, kontextmäklare, e-arkivering, e-leverans, e-identifiering, e-fakturering, e-signatur och maskinöversättning.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.10.2020

COM(2020) 641 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan

{SWD(2020) 223 final}

BILAGA

Inom ramen för den gröna och digitala omställningen kommer kommissionen att undersöka kostnaderna för, fördelarna med och effekterna av följande prioriterade flaggskeppsinvesteringar och tillhörande projektförslag i syfte att föra dem framåt på ett snabbt och effektivt sätt.

Inom transportområdet planerar kommissionen att följande flaggskeppsinvesteringar slutförs eller förs framåt innan den nuvarande kommissionens mandat löper ut:

Inom energi föreslår kommissionen följande flaggskeppsinvesteringar:

Inom miljöområdet planerar kommissionen följande flaggskeppsinvestering:

Inom det digitala området planerar kommissionen följande flaggskeppsinvestering:

För att stödja den privata sektorn föreslår kommissionen följande flaggskepp:

För att stödja sysselsättning samt erbjuda lösningar och perspektiv för ungdomar på lokal nivå föreslår kommissionen följande flaggskepp:

**

(1)

Källa: Sekretariatet för energigemenskapen - WB6 Energy Transition Tracker, juli 2020: https://www.energy-community.org/dam/jcr:2077a2ba-805a-4ca2-afcb-91c90ecc0878/EnC_WB6_072020.pdf