Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 52020BP0166

Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2021, avsnitt III – kommissionen (2019/2213(BUD))

EUT C 362, 8.9.2021, p. 195–204 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:
19/06/2020; omröstningsdag
Date of vote:
19/06/2020
Author:
Europaparlamentet, Budgetkontrollutskottet, Budgetutskottet, Fiskeriutskottet, Utskottet för ekonomi och valutafrågor, Utskottet för framställningar, Utskottet för industrifrågor, forskning och energi, Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, Utskottet för internationell handel, Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, Utskottet för konstitutionella frågor, Utskottet för kultur och utbildning, Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Utskottet för regional utveckling, Utskottet för rättsliga frågor, Utskottet för sysselsättning och socialfrågor, Utskottet för transport och turism, Utskottet för utrikesfrågor, Utskottet för utveckling
Form:
Resolution
Parliamentary term:
Nionde valperioden
Internal reference:
2019/2213(BUD)
Session:
2020-2021

8.9.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 362/195

P9_TA(2020)0166

Riktlinjer för budgeten för 2021 – avsnitt III

Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2021, avsnitt III – kommissionen (2019/2213(BUD))

(2021/C 362/44)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) av den 8 oktober 2018 om global uppvärmning på 1,5 oC (1),

—

med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (2),

—

med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (3),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (4),

—

med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (5),

—

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2020 (6) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

—

med beaktande av sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse (7), och sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 maj 2020 med rekommendationer till kommissionen om ett säkerhetsnät till skydd för unionsprogrammens stödmottagare: upprättande av en beredskapsplan för den fleråriga budgetramen (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om det 15:e mötet i partskonferensen (COP15) för konventionen om biologisk mångfald (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (14),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 februari 2020 om budgetriktlinjerna för 2021 (06092/2020),

—

med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

—

med beaktande av artikel 93 i arbetsordningen,

—

med beaktande av yttrandet från utskottet för utrikesfrågor,

—

med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

—

med beaktande av skrivelserna från utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

—

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0110/2020), och av följande skäl:

A.

Europeiska unionen står till följd av covid-19-pandemin inför en oväntad och aldrig tidigare skådad kris när det gäller hälsa, ekonomi, samhälle och miljö.

B.

Dessa exceptionella omständigheter kan inte hanteras med en budget avsedd för ett scenario med oförändrade förhållanden (business-as-usual).

C.

Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina politiska mål och budgeten ska helt finansieras av egna medel.

D.

I enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget ska den fleråriga budgetramen antas av rådet med enhällighet efter det att Europaparlamentet har gett sitt godkännande med en majoritet av sina ledamöter.

E.

Den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut i slutet av 2020, och 2021 bör vara det första genomförandeåret för nästa fleråriga budgetram i en reviderad och omarbetad form.

F.

Europaparlamentet har varit redo att förhandla om den fleråriga budgetramen sedan november 2018, men hittills har rådet inte deltagit i några meningsfulla samtal med parlamentet utöver minimala kontakter i anslutning till rådet (allmänna frågor). Tidsramen för att nå en överenskommelse i Europeiska rådet har förlängts upprepade gånger.

G.

Den 27 maj 2020 lade kommissionen fram ett uppdaterat förslag till nästa fleråriga budgetram.

H.

I sin senaste rapport efterlyser IPCC:s forskare radikala åtgärder för att öka takten på den ekologiska omställningen eftersom koldioxidkoncentrationen, enligt deras varningar, har ökat tre gånger snabbare under 2018–2019 än under 1960-talet, vilket understryker att vi endast har några få år på oss att se till att vi inte oåterkalleligen förlorar kontrollen över klimatförändringarna och deras miljöpåverkan.

I.

I samband med covid-19-utbrottet kan offer för könsrelaterat våld tvingas vara isolerade med sina förövare under långa perioder och vara avskurna från socialt och institutionellt stöd, vilket framgår av uppgifter i flera EU-länder. Det finns oproportionerligt många kvinnor i yrken där risken för att smittas är hög.

Hantering av covid-19-krisen: En budget för skydd och innovationer…

1.

 Europaparlamentet insisterar på att EU:s budget är av avgörande betydelse för att unionen ska kunna hantera de utmaningar som den står inför och som blivit ännu tydligare och mer akuta på grund av covid-19-krisen, och att den måste återspegla medlemsstaternas och institutionernas ambitionsnivå. Parlamentet betonar därför att fokus i 2021 års budget i första hand bör läggas på att mildra effekterna av covid-19-utbrottet och stödja återhämtningen, som ska bygga på den europeiska gröna given och den digitala omvandlingen.

2.

 Europaparlamentet betonar att unionen och alla dess medlemsstater måste visa fullständig solidaritet med de mest behövande, samarbeta som en gemenskap och se till att inget land måste bekämpa denna pandemi och dess efterverkningar på egen hand, bland annat genom en budget för 2021 som står i proportion till denna historiska utmaning.

3.

 Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att 2021 års budget bör vara den första som omfattas av en uppdaterad, ändrad och mycket ambitiös flerårig budgetram för 2021–2027.

4.

 I linje med sin resolution av den 13 maj 2020 upprepar Europaparlamentet sin begäran om att kommissionen – på grundval av den automatiska förlängningen av taken för 2020 – senast den 15 juni 2020 ska lägga fram en beredskapsplan för den fleråriga budgetramen, i syfte att skydda mottagarna av stöd från EU-program och säkerställa kontinuitet i finansieringen. Parlamentet betonar att denna beredskapsplan för den fleråriga budgetramen bör möjliggöra en förlängning av befintliga EU-program och en ny inriktning för dessa program i syfte att hantera konsekvenserna av krisen, samt inrättandet av de mest brådskande nya instrumenten och initiativen. Parlamentet understryker behovet av att undvika risken för att nuvarande fleråriga budgetram och program avbryts eller förlängs på ett oordnat sätt under 2021 och garantera att unionen kommer att kunna genomföra sin verksamhet och erbjuda en ambitiös strategi för krishantering och återhämtning.

5.

 Europaparlamentet understryker att ingen medlemsstat på egen hand kommer att kunna finansiera en omfattande återhämtningsplan så länge som det är nödvändigt för att hantera covid-19-krisen, och att nationella återhämtningsplaner, om de enbart finansieras med lån, skulle vara mycket begränsade i fråga om belopp och varaktighet. Parlamentet insisterar på att återhämtningsplanen ska inbegripa en omfattande investeringskomponent som finansieras genom unionens budget från och med 2021, och vill därför se att 2021 års budget utgör en viktig del av denna återhämtningsplan.

6.

 Europaparlamentet anser att återhämtningsplanen måste bygga på den europeiska gröna given och den digitala omvandlingen av våra samhällen för att återuppbygga vår ekonomi, säkerställa motståndskraft och inkludering, samtidigt som planetens begränsningar respekteras, skydda människors välbefinnande och hälsa mot ytterligare risker och miljöpåverkan, skapa högkvalitativa arbetstillfällen och säkerställa social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och konvergens, särskilt genom investeringar i små och medelstora företag och i de sektorer som drabbats hårdast av krisen, såsom turism, samt i utvecklingen av hållbar offentlig infrastruktur och hållbara offentliga tjänster och strategiska sektorer, såsom hälso- och sjukvårdssektorn, som hanterar krisen i främsta linjen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett budgetförslag för 2021 som ligger i linje med dessa prioriteringar.

7.

 Europaparlamentet anser att EU-budgetens inkomstsida måste ses som ett verktyg för att uppnå EU:s politik. Parlamentet understryker att för att täcka de ytterligare utgifter som krisen orsakar och för att minska BNI-bidragens dominerande inslag i EU-budgeten, kommer nya egna medel som direkt förs in i EU:s budget som allmänna intäkter att behöva spela en central roll från och med 2021. Parlamentet anser att avsaknaden av nya egna medel kommer att få negativa politiska konsekvenser för unionens budget för 2021 och äventyra kommissionens nya politiska agenda. Parlamentet anser i detta sammanhang att kommissionens förslag om egna medel från maj 2018 är en bra utgångspunkt som generellt måste fördjupas mot bakgrund av aktuella utmaningar och kriser. Parlamentet påminner, i enlighet med sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 och sin resolution av den 10 oktober 2019, om att Europaparlamentet inte kommer att godkänna den fleråriga budgetramen för 2021–2027 utan en överenskommelse om reformen av EU:s system för egna medel, inbegripet införandet av en korg med nya egna medel.

8.

 Europaparlamentet är övertygat om att den rådande krisen inte får undergräva ambitionen att nå målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050, vilket kräver en minskning av växthusgasutsläppen med 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Parlamentet påminner om att 2019 års rapport om utsläppsklyftan från FN:s miljöprogram (Unep) efterlyser en global minskning av växthusgaser med 7,6 % varje år för att begränsa temperaturökningen till under 1,5 oC, vilket innebär en minskning med cirka 6,8 % per år på EU-nivå. Parlamentet framhåller att detta innebär en enorm utmaning, särskilt när det gäller den välbehövliga, hållbara och socialt rättvisa omställningen, som bör ta hänsyn till de olika utgångspunkterna i EU:s regioner och medlemsstater och åtföljas av skapandet av arbetstillfällen i mycket stor skala. Parlamentet insisterar på att för att lyckas med denna aldrig tidigare skådade utmaning inom endast tio år måste brådskande åtgärder vidtas med stöd av en stark EU-budget från och med 2021.

9.

 Europaparlamentet är oroat över de ytterligare ekonomiska, sociala och politiska konsekvenserna av krisen om EU inte snabbt förser sig med nya och effektiva verktyg för att skydda den sociala sammanhållningen, bevara arbetstillfällen och förhindra massuppsägningar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget till instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och åtagandet från kommissionens ordförande om att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring för att genomföra SURE så snart som möjligt.

…i syfte att tillhandahålla lösningar på de förvärrade sociala, miljömässiga, ekonomiska och finansiella utmaningarna

10.

 Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om den europeiska gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa.

11.

 Europaparlamentet noterar dock att kommissionen, för att uppnå målet om en minskning av växthusgasutsläppen med 40 % senast 2030 och den förestående höjningen av denna ambition, har uppskattat att det kommer att bli nödvändigt att överbrygga ett finansieringsunderskott på minst 260 miljarder EUR per år, plus extra kostnader för miljöskydd, resurshantering och åtgärder för social anpassning. Parlamentet anser att för att bidra till att minska EU:s växthusgasutsläpp och totala koldioxidavtryck bör en koldioxidjusteringsmekanism, EU:s utsläppshandelssystem och EU:s klimatlagstiftning fullt ut bidra till att stora framsteg görs i de politiska och finansiella insatserna. Parlamentet anser att en rättvis omställning, som en del av svaret på krisen, kräver en rättvis och tillräcklig finansiering.

12.

 Europaparlamentet upprepar att parlamentets mandat för den fleråriga budgetramen fastställdes i dess interimsbetänkande av den 14 november 2018 om tak, programanslag, egna medel och flexibilitetsbestämmelser, halvtidsrevideringen och övergripande principer, såsom integrering av målen för hållbar utveckling och klimat och jämställdhet. Parlamentet noterar att resultatet av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen till stor del kommer att bli avgörande för finansieringsnivån för EU:s program under nästa period och upprepar sin ståndpunkt att åtagandebemyndigandena för perioden 2021–2027 bör fastställas till 1 324,1 miljarder EUR i 2018 års priser, vilket motsvarar 1,3 % av bruttonationalinkomsten (BNI) för EU-27. Parlamentet är fast beslutet att försvara 2021 års budget på 192,1 miljarder EUR i löpande priser i åtagandebemyndiganden. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare tilläggsanslag för att hantera den pågående krisen.

13.

 Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att målen för integrering av klimatåtgärder och biologisk mångfald i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör vara mer ambitiösa än de nivåer för specifika utgiftsandelar som anges i interimsbetänkandet. Parlamentet strävar därför efter att uppnå en utgiftsnivå på 10 % för den biologiska mångfalden och en utgiftsnivå för integrering av klimatåtgärder på 30 % för 2021. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att fastställa tydliga kriterier för stödberättigande för en ny strikt och övergripande metod, i form av en ramförordning, för att definiera och spåra utgifter som är relevanta för klimatet och den biologiska mångfalden i linje med principen om att inte göra någon skada, när så är lämpligt tillsammans med motsvarande korrigerande åtgärder, och säkringsmekanismen för att identifiera potentiella skadliga effekter av EU:s åtgärder för den biologiska mångfalden och klimatet i enlighet med unionens åtaganden enligt Parisavtalet och dess krav på en gradvis utfasning av direkta och indirekta subventioner av fossila bränslen.

14.

 Europaparlamentet stöder utnyttjandet av medel och möjligheten att mobilisera medel för forskning och utveckling till covid-19-relaterade åtgärder såsom utveckling av vaccin, nya behandlingar, diagnostiska tester och medicinska system för att förhindra spridningen av coronaviruset och rädda liv.

15.

 Europaparlamentet betonar med kraft att unionens klimatmål kräver hållbara och långsiktiga lösningar. Parlamentet framhåller den avgörande roll som forskning och utveckling spelar för att hitta effektiva, realistiska och genomförbara lösningar för medborgare, företag och samhället. Parlamentet understryker att Horisont Europa kommer att vara det viktigaste programmet för att utveckla nya lösningar för klimatet. Parlamentet begär ökad finansiering till alla bidragande forsknings- och utvecklingsprogram för att etablera unionen som en global ledare inom miljövänlig teknik och stärka dess globala konkurrenskraft i större omfattning, minska dess beroende av utländsk viktig teknik, etablera unionen som ledare inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), artificiell intelligens (AI) och it-säkerhet, utveckla nya behandlingsmetoder för allvarliga sjukdomar såsom cancer, och bygga upp kapacitet inom superdatorer och databehandling.

16.

 Europaparlamentet noterar med stor oro att många utmärkta forskningsförslag inte kan genomföras, inte på grund av dålig kvalitet, utan på grund av betydande underfinansiering av de relevanta programmen. Parlamentet betonar att forskning och innovation är mycket konkurrensutsatta marknader, där forskare lockas till andra regioner i världen till följd av bristen på finansieringsmöjligheter i Europa. Parlamentet understryker att Förenade kungariket kommer att gå från att vara den största mottagaren av medel från många av unionens forsknings- och utvecklingsprogram till att bli en stark konkurrent. Parlamentet uppmanar rådet att beakta det faktum att varje underskott på 10 miljarder EUR i Horisont Europa kommer att leda till en BNP-förlust på 110 miljarder EUR under de kommande 25 åren. Parlamentet drar slutsatsen att låga budgetambitioner för forskning och utveckling skulle stå i strid med utfästelser som gynnar konkurrenskraften eller kampen mot klimatförändringar, särskilt när det gäller de ansträngningar som ännu återstår för att uppnå Europa 2020-målet på 3 % av BNP.

17.

 Europaparlamentet understryker att investeringar i transportinfrastruktur både kan leda till att uppfylla målet att stödja EU:s ekonomi i det nuvarande sammanhanget och bidra till insatserna för att bekämpa klimatförändringarna, samt övergången till hållbar rörlighet, särskilt med hjälp av fullbordandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), Shift2Rail och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa alla FSE-projekt till Parisavtalets mål.

18.

 Europaparlamentet upprepar att en konkurrenskraftig rymdindustri är avgörande för Europas företagsklimat genom att tillhandahålla högkvalitativa arbetstillfällen, betydande verksamhet inom forskning och utveckling och säkerställa autonomin för en europeisk satellitinfrastruktur. Parlamentet framhåller fördelarna med uppgifter som genereras i rymden som ett viktigt verktyg för övervakning av mark och miljö.

19.

 Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör 99 % av alla företag i medlemsstaterna och i betydande utsträckning bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk stabilitet och i allt högre grad till hållbarhetsinsatser, och att dessa företag med störst sannolikhet drabbas hårdast av den ekonomiska nedgång som följer av covid-19-utbrottet. Parlamentet betonar att små och medelstora företag har svårt att hitta finansieringsmöjligheter och påminner om den roll som spelas av EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) i detta avseende. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt om att fördubbla finansieringsbeloppet för Cosmes efterträdare inom ramen för programmet för den inre marknaden i nästa fleråriga budgetram, vilket förväntas möjliggöra att andelen godkända högkvalitativa förslag uppgår till minst 80 %. Parlamentet betonar att det ekonomiska stödet till små och medelstora företag också bör kanaliseras genom InvestEU-delen för små och medelstora företag, för att göra produkter och tjänster tillgängliga och möjliggöra en snabb ökning av dem på de globala marknaderna. Parlamentet upprepar behovet av att ytterligare utöka möjligheterna att skapa och utvidga nystartade företag och att lägga särskild vikt vid den digitala omvandlingen av små och medelstora företag, också med stöd av den gemensamma digitala ingången som en företagskontaktpunkt för e-förvaltning, i enlighet med en ambitiös konsumentskyddspolitik samt en ekologisk omställning av dessa. Parlamentet välkomnar dessutom i detta sammanhang de olika initiativen från Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen), nämligen utnyttjandet av 40 miljarder EUR för berörda små och medelstora företag, de 5 miljarder EUR som finns tillgängliga för företag inom hälso- och sjukvårdssektorn och den garantifond på 25 miljarder EUR som ska finansieras av dess aktieägare.

20.

 Europaparlamentet betonar att den pågående krisen kommer att påverka många regioner och sektorer avsevärt. Parlamentet är i detta sammanhang övertygat om att sammanhållningspolitiken kommer att spela en central roll och vara viktigare än någonsin tidigare för att stimulera den ekonomiska återhämtningen inom alla EU:s territorier, stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och kräva ytterligare finansiering och större flexibilitet för att kunna hantera de framtida komplexa miljömässiga, sociala, ekonomiska och demografiska utmaningarna. Parlamentet understryker att om antagandet av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och den relevanta rättsliga grunden försenas kommer det att vara nödvändigt med en övergångsperiod mellan de två programperioderna.

21.

 Europaparlamentet anser att turismen, som är en av de sektorer som har drabbats hårdast av krisen, behöver en övergripande strategi som stöds av en särskild tilldelning genom ett separat EU-program i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet insisterar på att särskild uppmärksamhet och särskilt stöd ska ges till små företag och familjeföretag, särskilt när det gäller landsbygdsturism och små aktörer inom besöksnäringen som kommer att ställas inför större svårigheter när det gäller att uppfylla nya säkerhetsstandarder, liksom öregioner och de yttersta randområdena.

22.

 Mot bakgrund av de omedelbara och långsiktiga betydande negativa sociala effekterna av den nuvarande situationen, understryker Europaparlamentet vikten av att fullt ut genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter i EU:s budget för 2021 och den avgörande roll som stärkta sociala åtgärder från EU:s sida, särskilt Europeiska socialfonden+, spelar för den ekonomiska återhämtningen, och särskilt för att bekämpa arbetslösheten bland unga och äldre, barnfattigdom, risken för fattigdom och social utestängning och diskriminering, för att säkerställa en förstärkt social dialog, ta itu med långsiktiga strukturella demografiska förändringar och garantera tillgång för alla, särskilt för den åldrande befolkningen, till livsviktiga och viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, rörlighet, tillräcklig näring och anständiga bostäder.

23.

 Europaparlamentet vill se att 2021 års budget ägnar särskild uppmärksamhet åt de utomeuropeiska ländernas och territoriernas behov samt förbindelserna med dessa länder och regioner, eftersom de kan vara särskilt sårbara för klimatförändringarnas negativa effekter. Parlamentet betonar vidare att tillgången till finansiering för de utomeuropeiska länderna och territorierna måste förbättras eftersom de på grund av sin särskilda status och storlek har begränsade administrativa resurser och expertis.

24.

 Europaparlamentet betonar att den inre säkerheten är en integrerad del av EU-medborgarnas förväntningar på en union som skyddar. Parlamentet understryker att säkerhetshot såsom terroristattacker, gränsöverskridande organiserad brottslighet och nya typer av brottslig verksamhet såsom it-brottslighet, utgör ett ständigt hot mot EU:s sammanhållning och kräver ett kraftfullt och samordnat europeiskt svar. Parlamentet anser att detta kräver ett intensivare gränsöverskridande samarbete mellan behöriga myndigheter. Parlamentet betonar att det är obligatoriskt att stärka och modernisera it-systemen, med fokus på bättre kompatibilitet mellan systemen, enklare tillgång till och läsbarhet för uppgifter, för att säkerställa ett effektivt och snabbt samarbete mellan polis, rättsväsende och andra behöriga myndigheter. Parlamentet noterar att kommissionen förväntas lägga fram en ny strategi för säkerhetsunionen under 2021, som kommer att omfatta ett antal initiativ på viktiga områden med anknytning till dessa hot.

25.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå nödvändiga budgetmedel för att säkerställa att EU:s civilskyddsmekanism har större kapacitet, så att EU är bättre förberett och kapabelt att hantera alla typer av naturkatastrofer, pandemier och nödsituationer, till exempel kemiska, biologiska, radiologiska och kärntekniska nödsituationer. Parlamentet upprepar betydelsen av EU:s civilskyddsmekanism för att på ett bättre sätt kunna skydda medborgarna mot katastrofer.

26.

 Europaparlamentet betonar att programmet Erasmus+ har varit framgångsrikt när det gäller att öka ungdomars rörlighet, utbildning och färdigheter. Parlamentet betonar behovet av att finansiera programmet på lämpligt sätt, bland annat för att göra programmet tillgängligt för människor från alla bakgrunder och åldersgrupper.

27.

 Europaparlamentet påminner om att främjandet av europeiska värden och kulturer spelar en aktiv roll när det gäller att stödja demokrati, icke-diskriminering och jämställdhet samt bekämpa desinformation och falska nyheter. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att tillhandahålla tillräcklig finansiering för programmen för rättsliga frågor, rättigheter och värden och att stärka de resurser som avsätts för stöd till offer för könsbaserat våld inom ramen för detta program. Parlamentet understryker att de kulturella och kreativa sektorerna samt turismen tillhör och kommer att tillhöra de sektorer som drabbas av den kris som EU genomgår. Parlamentet efterlyser nödåtgärder för dessa sektorer och en förstärkning av programmet Kreativa Europa.

28.

 Europaparlamentet förväntar sig senast 2021 en stark EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör innehålla en villkorlighetsklausul till skydd för demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna som garanterar att medlemsstater för att få EU-finansiering måste efterleva artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen fullt ut.

29.

 Europaparlamentet anser att Europeiska solidaritetskåren är ett grundläggande verktyg för att främja medborgarengagemang i hela unionen och stärka unionsmedborgarskapet. Parlamentet insisterar på att 2021 års budget för Europeiska solidaritetskåren ska stå i proportion till de många förväntningar som solidaritetskåren har skapat hos ungdomar i Europa, särskilt inom den del som handlar om volontärarbete. Parlamentet efterlyser tillräckliga anslag för att täcka den stora efterfrågan på volontärplatser.

30.

 Europaparlamentet efterlyser tillräcklig finansiering som en prioritering för att stödja verksamheten inom det civila samhällets organisationer och hos andra aktörer som arbetar för att främja rättigheter och stärka och främja unionens värden och rättsstatsprincipen, bland annat genom det framtida programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, i tider då det finns ett krympande utrymme för det civila samhället i flera medlemsstater.

31.

 Europaparlamentet betonar det oroande och allt större bakslaget mot jämställdhet och kvinnors rättigheter samt vikten av EU:s instrument, däribland instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), för att bekämpa denna situation. Parlamentet beklagar att kommissionen inte inkluderade ett särskilt jämställdhetsprogram i sitt förslag och efterlyser ambitiösa och specifika budgetanslag till stöd för kvinnliga människorättsförsvarare och skyddet och främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet betonar därför att det är nödvändigt att förstärka budgetanslagen till stöd för allmän respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

32.

 Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken är hörnstenar i den europeiska integrationen, som syftar till att säkerställa en trygg och högkvalitativ livsmedelsförsörjning och livsmedelssuveränitet för européerna, välfungerande livsmedelsmarknader, hållbar landsbygdsutveckling, generationsskiften och hållbar förvaltning av naturresurser samt bevarande av biologisk mångfald. Parlamentet påminner om att denna politik spelar en central roll när det gäller att bidra till stabila och skäliga inkomster för jordbrukare och fiskare, särskilt i det rådande svåra läget. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt inför förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 om att bevara budgetarna för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet begär att denna politik ska stärkas och att särskild hänsyn ska tas till småskaligt jordbruk och småskaligt fiske. Parlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken, tillsammans med övrig unionspolitik, kommer att spela en viktig roll när det gäller att uppfylla ambitionerna inom den gröna given.

33.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt förslag och senare ändringsakt avseende budgetförslaget för 2021, beakta resultatet av den politiska överenskommelse som ska nås om övergångsbestämmelserna för 2021 (i enlighet med kommissionens förslag av den 31 oktober 2019 (COM(2019)0581)). Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att säkerställa att man i god tid anslår tillräckliga resurser för en fortsatt förbättring av kvaliteten på de uppgifter och indikatorer som rapporteras till unionen för att till fullo iaktta initiativet om en resultatinriktad EU-budget. Parlamentet insisterar på att uppgifter och indikatorer måste hålla hög kvalitet för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna bedömas korrekt.

34.

 Europaparlamentet noterar den senaste utvecklingen när det gäller migrationssituationen vid EU:s yttre gräns mot Turkiet, vilken ledde till att ändringsbudget nr 1/2020 nyligen antogs för att bemöta det ökade migrationstrycket. Parlamentet understryker att en lämplig resursnivå måste säkerställas i 2021 års budget inför en eventuell fortsättning eller till och med försämring av denna situation. Parlamentet påminner om behovet av solidaritet och samarbete mellan alla medlemsstater på detta område och av en gemensam asylpolitik. Parlamentet betonar de ytterligare behov som följer av covid-19-utbrottet för att anta särskilda åtgärder för migranter som kan anses vara särskilt sårbara personer, bland annat förebyggande evakuering och omplacering. Parlamentet påminner om det återkommande behovet av att stärka asyl- och migrationsfonden under den senaste perioden för att hjälpa medlemsstaterna att hantera flyktingkrisen, och att mobilisera de särskilda instrumenten i detta syfte eftersom taket i rubrik 3 var för lågt, eller genom ändringsbudgetar. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna förstår sina egna intressen och kompenserar för effekterna av det försenade antagandet av Dublin IV-förordningen genom att stödja de nödvändiga anslagen och genomföra solidaritetsprincipen på detta område. Parlamentet påminner om behovet av tillräcklig finansiering för att förbättra migranters och flyktingars levnadsvillkor i EU:s flyktingläger, till brottsbekämpande myndigheter, utbildning av gränsvakter och kustbevakning samt till effektiva åtgärder för integration av migranter och flyktingar.

35.

 Europaparlamentet påpekar att en väl hanterad laglig migration är viktig för att säkerställa en lämplig reaktion på den föränderliga arbetsmarknaden.

36.

 Europaparlamentet noterar att Turkiet fortsätter att hysa flest antal flyktingar i världen, och att diskussioner för närvarande pågår om hur EU bör fortsätta sitt stöd till Turkiet efter det att de åtaganden som gjorts inom ramen för EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet har löpt ut.

37.

 Europaparlamentet betonar att omedelbara solidaritetsåtgärder, särskilt ett omplaceringsprogram, bör vidtas i avvaktan på en meningsfull reform av EU:s asylregler. Parlamentet begär vidare att det i EU:s budget även i fortsättningen avsätts medel till stöd till flyktingar i Turkiet.

38.

 Europaparlamentet efterlyser en ambitiös budget för 2021 för EU:s politik för yttre åtgärder som skulle göra det möjligt för unionen att möta de utmaningar den står inför. Parlamentet påminner om att fred och solidaritet utgör grundläggande värden som konsekvent bör stödjas av EU:s budget. Parlamentet betonar behovet av att öka finansieringen för länderna på västra Balkan och länderna i det östra och södra grannskapet för att stödja politiska och ekonomiska reformer, samt för andra regioner som behöver ekonomiskt stöd för sin utveckling.

39.

 Europaparlamentet anser att instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) bör inriktas på att finansiera de demokratiska institutionernas funktionssätt, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och offentlig förvaltning. Parlamentet välkomnar klartecknet för att anslutningsförhandlingar inleds med Albanien och Nordmakedonien och efterlyser tillräckliga finansiella anslag för att stödja politiska reformer och en anpassning till EU:s regelverk.

40.

 Europaparlamentet understryker att finansiella anslag inom ramen för IPA III bör förutsätta att europeiska värden såsom rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende, den demokratiska processen, respekt för grundläggande värden och goda grannförbindelser iakttas. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av denna villkorlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda de medel som nu finns inom ramen för IPA III för att genom direkt förvaltning av EU stödja det civila samhället, människorättsförsvarare och journalister i Turkiet och öka möjligheterna till direkta personkontakter, akademisk dialog, turkiska studenters tillträde till europeiska universitet och medieplattformar för journalister med målet att skydda och främja demokratiska värden och principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

41.

 Europaparlamentet betonar att parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen om NDICI antogs den 4 mars 2019, och att dess mandat avseende NDICI bekräftades den 8 oktober 2019. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att ett bidrag på 45 % av NDICI:s totala budget bör anslås till klimatmål, miljöförvaltning och miljöskydd, biologisk mångfald och bekämpning av ökenspridning och till hanteringen av de bakomliggande orsakerna till migration och tvångsförflyttning, och lägger stor vikt vid främjande av demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, inbegripet rättigheterna för kvinnor, barn, flyktingar, fördrivna personer, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning och ursprungsbefolkningar samt etniska och religiösa minoriteter.

42.

 Europaparlamentet påminner om att den långsiktiga lösningen på det nuvarande migrationsfenomenet kan nås genom en politisk, ekonomisk och social utveckling i de länder i vilka migrationsströmmarna har sitt ursprung. Parlamentet begär att de respektive programmen för yttre politik ska förses med tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja ett rättvist och ömsesidigt fördelaktigt partnerskap mellan EU och ursprungs- och transitländer, inbegripet länder på den afrikanska kontinenten. Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situation som FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) befinner sig i uppmanas EU att öka sitt ekonomiska stöd till UNRWA under 2021 för att upprätthålla ett oavbrutet tillhandahållande av livsviktiga tjänster till miljoner palestinska flyktingar.

43.

 Europaparlamentet är oroat över den snabba globala spridningen av covid-19-pandemin och dess inverkan på de drabbade länderna. Parlamentet är övertygat om att internationellt samarbete är avgörande för att komma till rätta med denna globala kris. Parlamentet anser att EU bör inta en ledande roll i de globala insatserna för att begränsa pandemin och mildra dess konsekvenser. Parlamentet anser att unionen måste visa solidaritet med drabbade tredjeländer, bland annat genom att mobilisera ytterligare medel för att hjälpa dem att återuppbygga sina ekonomier, mildra de socioekonomiska effekterna av krisen och stärka kapaciteten inom de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen i hela världen.

44.

 Europaparlamentet påminner om att mänskliga rättigheter är en integrerad del av EU:s politik för yttre åtgärder. Parlamentet upprepar behovet av ökad finansiering till stöd för mänskliga rättigheter i hela världen, med särskilt fokus på skyddet av människorättsförsvarare, särskilt de som är mest utsatta. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att fortsätta med mekanismen för människorättsförsvarare (ProtectDefenders.eu) och att öka anslagen till den. Parlamentet anser att EU strikt bör avstå från budgetstöd som ett sätt att tillhandahålla bistånd i länder som grovt misslyckas med att uppfylla internationella normer på området för mänskliga rättigheter och demokrati eller som inte lyckas visa sitt engagemang för att bekämpa korruption. Parlamentet betonar vikten av valobservatörsuppdrag, särskilt de som genomförs av lokala grupper i det civila samhället, och efterlyser en lämplig finansieringsnivå.

45.

 Europaparlamentet efterlyser ytterligare finansiering för strategisk kommunikation för att motverka desinformationskampanjer, som i allt större utsträckning används för att undergräva den demokratiska ordningen i unionen och i unionens nära grannskap. Parlamentet framhåller betydelsen av flaggskeppsprojektet EUvsDisinfo – inom ramen för utrikestjänstens arbetsgrupp East StratCom – i kampen mot desinformation, propaganda och utländskt inflytande.

46.

 Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd för att skapa en verklig europeisk försvarsunion, främja strategisk autonomi och stärka EU:s roll på global nivå. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla sin ståndpunkt i fråga om beloppen för Europeiska försvarsfonden och för militär rörlighet. Parlamentet betonar att fortsatt stöd till och förbättrad samordning av försvarsrelaterad politik och försvarsrelaterade åtgärder inom ramen för Europeiska försvarsbyrån (EDA), det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), EUF och andra initiativ bör säkerställas. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att tillhandahålla medel till administrativa utgifter och driftsutgifter för EDA och Pesco från unionens budget, och därigenom återställa parlamentets budgetfunktion i enlighet med artikel 41 i EU-fördraget.

47.

 Europaparlamentet upprepar att den nya strukturen för finansieringsinstrumenten för externa åtgärder bör öka samstämmigheten, ansvarigheten, effektiviteten och den demokratiska kontrollen. Parlamentet betonar behovet av en större roll för parlamentet i den strategiska styrningen av de nya instrumenten. Parlamentet förväntar sig att bli delaktigt redan i ett tidigt skede av den (förberedande) programplaneringen för de nya instrumenten.

48.

 Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att bedöma och förbereda sig för alla möjliga scenarier för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget, fastställa tydliga åtaganden och utforma mekanismer och skydda EU:s budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Förenade kungarikets framtida deltagande i EU-program respekterar en rättvis balans när det gäller avgifter och förmåner.

49.

 Europaparlamentet uttrycker sin avsikt att Förenade kungariket ska förbli en nära partner i så många EU-program som möjligt, särskilt Erasmus+ och Horisont Europa.

50.

 Europaparlamentet påminner om den avgörande roll som EU:s byråer spelar vid genomförandet av EU:s politiska mål och bekräftar vikten av att dessa organ förses med tillräcklig och förutsägbar finansiering och personal för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som man avvisar alla omotiverade och godtyckliga nedskärningar av deras budgetar i reala termer. Parlamentet betonar den viktiga roll som Europeiska miljöbyrån spelar för att öka medvetenheten om klimatförändringar, Europeiska arbetsmyndigheten när det gäller att främja arbetskraftens rörlighet, samt Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter när det gäller att stödja asylsökande som söker skydd i Europa.

51.

 Europaparlamentet betonar samtidigt det stora behovet av att bekämpa människohandel och människosmuggling samt av att stödja EU:s organ för rättsliga och inrikes frågor, som bistår medlemsstaterna vid de yttre gränserna, såsom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Parlamentet noterar den roll som Frontex uppmanas att spela i samband med den pågående migrationskrisen vid EU:s yttre gränser med Turkiet. Parlamentet efterlyser lämpliga finansieringsnivåer för gränsförvaltning i 2021 års budget.

52.

 Europaparlamentet noterar att byråer som är verksamma på området för säkerhet, brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete tilldelas allt fler uppgifter. Parlamentet begär ökade ekonomiska resurser och tjänster för dessa byråer, särskilt för Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska polisakademin (Cepol), Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), samt adekvat finansiering och personal för de som kommer att arbeta med penningtvätt och finansiering av terrorism.

53.

 Europaparlamentet är bekymrat över den otillräckliga finansiering och personal som tillhandahölls Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i samband med 2020 års budgetförfarande och uppmanar kommissionen att med avseende på 2021 öka personalen och resurserna för detta institutionella organ och skydda dess självständighet i budgetfrågor. Parlamentet understryker att inrättandet av Eppo inte får leda till en försämring av Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) kapacitet att fungera korrekt.

54.

 Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att till följd av det nyligen inträffade utbrottet av covid-19 i Europa och behovet av en snabb, samordnad och konsekvent reaktion från EU:s sida, tillhandahålla lämplig och nödvändig finansiering till de relevanta EU-organ som behöver arbeta och stödja kommissionen och medlemsstaterna i arbetet med att hantera denna pandemi, särskilt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Parlamentet insisterar på att kommissionen och rådet ska avstå från att skära ned på resurserna till Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

55.

 Europaparlamentet understryker behovet av att avsevärt förstärka Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) med hänsyn till de ytterligare uppgifter som byrån tilldelats genom den senaste lagstiftningen, bland annat paketet för ren energi. Parlamentet påminner vidare om att Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån) måste få ytterligare resurser för att kunna utföra sina uppgifter enligt Berecförordningen och den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation.

56.

 Europaparlamentet påminner om att ingen unionspolitik, vare sig det gäller att hantera covid-19-krisen eller genomföra den europeiska gröna given, kan genomföras på ett korrekt sätt utan stöd från en särskild EU-förvaltning och tillräcklig finansiering.

57.

 Europaparlamentet anser, i det rådande politiska och ekonomiska sammanhanget, att konferensen om Europas framtid bör få tillräckligt stöd, även på budgetsidan, och att kommissionen, samt övriga institutioner som deltar i detta projekt, bör förses med de medel som krävs för att konferensen ska bli framgångsrik.

58.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen föregå med gott exempel genom att säkerställa en socialt ansvarsfull upphandling av hög kvalitet så att kontrakt tilldelas företag som respekterar miljöstandarder och grundläggande arbetsnormer, och genom att införa förbättrade och mer strikta kriterier för att förebygga intressekonflikter.

59.

 Europaparlamentet efterlyser en jämställdhetsintegrerad utvärdering av den föregående budgetperioden och genomförandet av jämställdhetsbudgetering i EU:s budget för 2021. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen i sitt budgetförslag tar med en bilaga som innehåller könsspecifik information om mål, input, output och resultat, och som innehåller finansieringsåtaganden för jämställdhet och tillhörande spårningsåtgärder.

En tillräcklig och realistisk nivå på betalningarna

60.

 Europaparlamentet är fast beslutet att undvika en ny betalningskris, särskilt i samband med covid-19-pandemin. Parlamentet upprepar att det totala betalningstaket också måste ta hänsyn till den aldrig tidigare skådade mängden utestående åtaganden i slutet av 2020 som ska åtgärdas under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet noterar vidare att fokus för betalningsbemyndigandena under 2021 till stor del kommer att ligga på slutförandet av programmen för 2014–2020. Parlamentet insisterar dock på att detta inte får hindra lanseringen av nya program.

61.

 Europaparlamentet insisterar därför, i linje med 2020 års åtgärder, på behovet av att säkerställa en hög nivå av likviditet för medlemsstaterna som en del av åtgärderna med anledning av covid-19-pandemin.

62.

 Europaparlamentet understryker att samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller inkomster från beskattning skulle återföra medel till deras nationella budgetar i mycket större utsträckning än vad som skulle vara fallet om utgifterna i EU:s årliga budgetar skulle skäras ned.

63.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inga EU-medel beviljas parter som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder (inklusive uppdragstagare eller underleverantörer, deltagare i workshoppar och/eller utbildningskurser samt mottagare av ekonomiskt stöd till tredje parter).

64.

 Europaparlamentet är övertygat om att juridiska personer som är de verkliga huvudmännen för juridiska enheter och som tar emot medel från EU:s budget ska förbjudas att ta emot medel från såväl den nuvarande som den framtida EU-budgeten enligt bestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen för 2021–2017, inklusive direktstöd på jordbruksområdet och eventuella utbetalningar, utgifter, garantier eller andra förmåner som behandlas i denna, om de befinner sig i en tydlig intressekonflikt enligt definitionen i artikel 61 i budgetförordningen (EU, Euratom) 2018/1046.

65.

 Europaparlamentet upprepar sin åsikt sedan länge att nya politiska prioriteringar och kommande utmaningar för EU bör finansieras med nya medel, och inte genom att anslagen för befintliga program minskas. Parlamentet anser att denna princip även bör gälla för ändringsbudgetar.

66.

 Europaparlamentet noterar att 2021 kommer att vara första året av den potentiellt överenskomna nästa fleråriga budgetram och att budgeten för 2021 därför kommer att vara den första som återspeglar en ny kontoplan. Parlamentet uppmanar kommissionen att involvera budgetmyndigheten på lämpligt sätt vid utarbetandet av denna. Parlamentet anser att den nya kontoplanen, som är bättre anpassad till de politiska prioriteringarna, samtidigt måste vara tillräckligt detaljerad för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att fullgöra sin beslutsfattande roll på ett effektivt sätt, och för att parlamentet i synnerhet ska kunna fullgöra sin demokratiska roll i fråga om kontroll och granskning.

67.

 Europaparlamentet noterar att parlamentet, som den gren av budgetmyndigheten som väljs direkt av medborgarna, kommer att fullgöra sin politiska roll och lägga fram förslag till pilotprojekt och förberedande åtgärder som uttrycker dess politiska vision för framtiden. Parlamentet åtar sig i detta sammanhang att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som utformas i nära samarbete med samtliga parlamentsutskott för att hitta rätt balans mellan den politiska viljan och den tekniska genomförbarheten, enligt kommissionens bedömning.

o

o o

68.

 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1)  https://www.ipcc.ch/sr15/

(2)  EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(3)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(4)  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(5)  EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

(6)  EUT L 57, 27.2.2020, s. 1.

(7)  Antagna texter, P8_TA(2018)0449.

(8)  Antagna texter, P9_TA(2019)0032.

(9)  Antagna texter, P9_TA(2020)0054.

(10)  Antagna texter, P9_TA(2020)0065.

(11)  Antagna texter, P9_TA(2020)0124.

(12)  Antagna texter, P9_TA(2020)0015.

(13)  EUT C 242, 10.7.2018, s. 24.

(14)  Antagna texter, P9_TA(2020)0005.

Top