(5)

Unionens och medlemsstaternas klimatarbete syftar till att skydda jorden och människorna, välfärd, välstånd, hälsa, livsmedelssystem, ekosystemens integritet och den biologiska mångfalden mot hotet från klimatförändringarna, inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och med sikte på att uppnå målen i Parisavtalet, samt att maximera välståndet inom planetens gränser och stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar och minska dess sårbarhet.

(5)

Unionens, medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas klimatarbete syftar till att skydda jorden och människorna, välfärd, välstånd, hälsa, livsmedelssystem, ekosystemens integritet och den biologiska mångfalden mot hotet från klimatförändringarna, inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och med sikte på att uppnå målen i Parisavtalet, samt att maximera välståndet inom planetens gränser och stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar och minska dess sårbarhet.

(14)

Anpassningsåtgärder är en viktig del av de långsiktiga globala åtgärderna i samband med klimatförändringarna. Medlemsstaterna och unionen bör därför öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna, i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet, samt maximera sidofördelarna med annan miljöpolitik och miljölagstiftning. Medlemsstaterna bör anta heltäckande nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner.

(14)

Anpassningsåtgärder är en viktig del av de långsiktiga globala åtgärderna i samband med klimatförändringarna. Medlemsstaterna och unionen bör därför öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna, i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet, samt maximera sidofördelarna med annan miljöpolitik och miljölagstiftning. Medlemsstaterna bör anta heltäckande nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner som tar hänsyn till de varierande ekonomiska, sociala och geografiska förutsättningarna i Europa och dess yttersta randområdens särdrag .

(17)

I meddelandet om den gröna given angav kommissionen sin avsikt att bedöma och lägga fram förslag för att höja unionens 2030-mål för minskade växthusgasutsläpp för att säkerställa att det är förenligt med klimatneutralitetsmålet för 2050. I sitt meddelande betonade kommissionen att all unionspolitik bör bidra till klimatneutralitetsmålet och att alla sektorer bör bidra. Senast till september 2020 bör kommissionen, på grundval av en heltäckande konsekvensbedömning och med beaktande av sin analys av de integrerade nationella energi- och klimatplaner som den mottagit i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (1), se över unionens klimatmål för 2030 och undersöka alternativ för ett nytt mål för 2030 med en utsläppsminskning på 50– 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Om kommissionen anser det nödvändigt att ändra unionens 2030-mål bör den lägga fram förslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av denna förordning enligt vad som är lämpligt. Dessutom bör kommissionen senast den 30 juni 2021 bedöma hur den unionslagstiftning som är relevant för att uppnå målet skulle behöva ändras för att uppnå utsläppsminskningar på 50– 55 % jämfört med 1990.

(17)

I meddelandet om den gröna given angav kommissionen sin avsikt att bedöma och lägga fram förslag för att höja unionens 2030-mål för minskade växthusgasutsläpp för att säkerställa att det är förenligt med klimatneutralitetsmålet för 2050. I sitt meddelande betonade kommissionen att all unionspolitik bör bidra till klimatneutralitetsmålet och att alla sektorer bör bidra. Så snart som möjligt och senast i början av september 2020 bör kommissionen, på grundval av en heltäckande konsekvensbedömning och med beaktande av sin analys av de integrerade nationella energi- och klimatplaner som den mottagit i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (1), se över unionens klimatmål för 2030 och undersöka alternativ för ett nytt mål för 2030 med en utsläppsminskning på minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Om kommissionen anser det nödvändigt att ändra unionens 2030-mål bör den lägga fram förslag för Europaparlamentet och rådet om ändring av denna förordning enligt vad som är lämpligt. Dessutom bör kommissionen senast den 30 juni 2021 bedöma hur den unionslagstiftning som är relevant för att uppnå målet skulle behöva ändras för att uppnå utsläppsminskningar på minst 55 % jämfört med 1990.

(18)

För att säkerställa att unionen och medlemsstaterna är på rätt spår mot att uppnå klimatneutralitetsmålet och går framåt med klimatanpassningsarbetet bör kommissionen regelbundet bedöma framstegen. Om medlemsstaternas gemensamma framsteg mot att uppnå klimatneutralitetsmålet eller med klimatanpassningsarbetet inte är tillräckliga eller om unionsåtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet eller olämpliga för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften eller minska sårbarheten, bör kommissionen vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen. Kommissionen bör också regelbundet bedöma relevanta nationella åtgärder och utfärda rekommendationer om den anser att en medlemsstats åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet eller otillräckliga för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna.

(18)

För att säkerställa att unionen och medlemsstaterna är på rätt spår mot att uppnå klimatneutralitetsmålet och går framåt med klimatanpassningsarbetet bör kommissionen regelbundet mäta och bedöma framstegen samt göra alla relevanta data tillgängliga för allmänheten . Om medlemsstaternas gemensamma framsteg mot att uppnå klimatneutralitetsmålet eller med klimatanpassningsarbetet inte är tillräckliga (målens kvantitet eller tidsfrister uppfylls inte) eller om unionsåtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet till 2050 eller olämpliga för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften eller minska sårbarheten, bör kommissionen vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med fördragen. Kommissionen bör också regelbundet bedöma relevanta nationella åtgärder och utfärda rekommendationer om den anser att en medlemsstats åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet eller otillräckliga för att öka anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten gentemot klimatförändringarna.

(20)

Eftersom medborgare och lokalsamhällen spelar en viktig roll när det gäller att driva på omställningen till klimatneutralitet bör man göra det lättare att uppbåda ett starkt allmänt och socialt engagemang för klimatåtgärder. Kommissionen bör därför samverka med alla delar av samhället för att stärka deras ställning och möjligheter i arbetet mot ett klimatneutralt och klimattåligt samhälle, bland annat genom att lansera en europeisk klimatpakt .

(20)

Eftersom medborgare och lokalsamhällen spelar en viktig roll när det gäller att driva på omställningen till klimatneutralitet bör man göra det lättare att uppbåda ett starkt allmänt och socialt engagemang för klimatåtgärder. Kommissionen bör därför samverka med alla delar av samhället för att stärka det dubbelriktade samarbetet, informationsutbytet och de gemensamma ansträngningarna för att öka medvetenheten i arbetet mot ett klimatneutralt och klimattåligt samhälle, bland annat genom att lansera den europeiska klimatpakten som ett innovativt styrningsverktyg för att involvera lokala och regionala myndigheter samt det civila samhället och medborgarna i stort .

(21)

För att situationen ska vara förutsägbar för alla ekonomiska aktörer, inbegripet företag, arbetstagare, investerare och konsumenter, och för att de ska känna förtroende, för att säkerställa att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig, för att säkerställa en gradvis minskning över tiden och som hjälp vid bedömningen av om åtgärderna och framstegen är förenliga med klimatneutralitetsmålet, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att fastställa en utvecklingsbana mot att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i unionen senast 2050. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete , inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(21)

För att situationen ska vara förutsägbar för alla ekonomiska aktörer, inbegripet företag, arbetstagare, investerare och konsumenter, och för att de ska känna förtroende, för att säkerställa att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig, för att säkerställa en gradvis minskning över tiden och som hjälp vid bedömningen av om åtgärderna och framstegen är förenliga med klimatneutralitetsmålet ska kommissionen föreslå en utvecklingsbana mot att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i unionen senast 2050. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd i samband med utarbetandet av förslaget , framför allt på expertnivå och på förvaltningsnivå i medlemsstaterna, inbegripet regionala och lokala myndigheter .

e)

Rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna.

e)

Rättvisa och solidaritet mellan och inom medlemsstaterna , med fullt beaktande av EU:s territoriella sammanhållning .

k)

Åtagandet om globalt ledarskap i fråga om klimatneutralitet.

l)

Bedömningen av koldioxidavtrycket, vattenfotavtrycket och fotavtrycket när det gäller biologisk mångfald i handelsförbindelser med tredjeländer samt EU:s åtaganden enligt relevanta internationella fördrag.

(f)

Ytterligare information från lokala och regionala myndigheter om framsteg och territoriella konsekvenser.

(e)

Kompletterande information om miljömässigt hållbara investeringar från unionen och medlemsstaterna, bland annat om investeringar som överensstämmer med förordning (EU) 2020/… [taxonomiförordningen] när sådan information finns tillgänglig.

(e)

Kompletterande information om miljömässigt hållbara investeringar från unionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna , bland annat om investeringar som överensstämmer med förordning (EU) 2020/… [taxonomiförordningen] när sådan information finns tillgänglig.