EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52019PC0002

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om övergångsbestämmelserna för utnämningen av europeiska åklagare för och under den första mandatperioden, som föreskrivs i artikel 16.4 i förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

COM/2019/2 final

Bryssel den 11.1.2019

COM(2019) 2 final

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om övergångsbestämmelserna för utnämningen av europeiska åklagare för och under den första mandatperioden, som föreskrivs i artikel 16.4 i förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Rådets förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten antogs den 12 oktober 2017 och trädde i kraft den 20 november 2017. I enlighet med artikel 16.3 i rådets förordning (EU) 2017/1939 ska de europeiska åklagarna utnämnas för en period på sex år som inte kan förnyas. Denna period kan förlängas genom beslut av rådet med en period på högst tre år.

I artikel 16.4 i rådets förordning (EU) 2017/1939 föreskrivs att vart tredje år ska en tredjedel av de europeiska åklagarna ersättas. Rådet ska med enkel majoritet anta övergångsbestämmelser för utnämningen av europeiska åklagare för och under den första mandatperioden.

Detta förslag innehåller övergångsbestämmelser för att ersätta den första gruppen av utnämnda europeiska åklagare. Enligt de regler som föreslås ska en tredjedel av dessa europeiska åklagare tjänstgöra under ett treårigt mandat, i stället för det vanliga sexåriga mandat som inrättats genom förordning (EU) 2017/1939 och ska därefter ersättas för att följa regeln om delvis förnyelse som anges i artikel 16.4.

Det föreslås att man skapar ett system baserat på lottdragning för att säkerställa ett opartiskt, transparent och rättvist system för att fastställa vilka europeiska åklagare som ska utses för en kortare första mandatperiod. Genom detta system säkerställs att utnämningen av de berörda europeiska åklagarna inte påverkas, inte heller på grund av deras nationalitet. Medlemsstaternas geografiska spridning i Europeiska åklagarmyndighetens kollegium säkerställs genom att en europeisk åklagare per deltagande medlemsstat fortsätter att vara närvarande, som en del av Europeiska åklagarmyndighetens kollegium och genom användning av ett slumpbaserat system som är neutralt i geografiska termer. Detta är i linje med vad som anges i skäl 42 i förordning (EU) 2017/1939.

Inrättandet av ett system baserat på lottdragning är också förenligt med liknande mekanismer som antagits inom andra jämförbara EU-politikområden 1 .

Förslaget innehåller vidare bestämmelser om det förfarande som ska följas vid lottdragningen, samt uppgift om de ansvariga institutionerna.

Dessa åtgärder krävs i förordning (EU) 2017/1939, som ett villkor för inrättandet av Europeiska åklagarmyndighetens kollegium.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Denna genomförandeåtgärd är ett nödvändigt steg i processen för att inrätta den europeiska åklagarmyndigheten och är därför helt i linje med andra befintliga bestämmelser på detta politikområde. Genom att lägga fram detta förslag till rådets genomförandebeslut uppfyller kommissionen sin skyldighet i enlighet med artikel 16.4 i rådets förordning (EU) 2017/1939. Förslaget kommer att göra det möjligt att införa lämpliga övergångsbestämmelser för de europeiska åklagarnas första mandat.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med unionens politik och lagstiftningsutveckling och syftar till att stärka skyddet av unionens finansiella intressen.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Förslaget grundas på artikel 291 i EUF-fördraget jämförd med artikel 16.4 i rådets förordning (EU) 2017/1939.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

I enlighet med rådets förordning (EU) 2017/1939 måste rådet anta övergångsbestämmelser för utnämningen av europeiska åklagare för och under den första mandatperioden. Åtgärder på unionsnivå krävs därför enligt den förordningen.

Proportionalitetsprincipen

Detta förslag är begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå de föreslagna målen, och är därför förenligt med proportionalitetsprincipen Det är direkt kopplat till ikraftträdandet av rådets förordning (EU) 2017/1939 och är väsentligt för att säkerställa att Europeiska åklagarmyndigheten snabbt kan inrättas.

3.    RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Med tanke på förslagets riktade och begränsade karaktär och att kommissionen genom förslaget uppfyller sin skyldighet i enlighet med artikel 16.4 i rådets förordning (EU) 2017/1939, utfördes inte efterhandsutvärderingar, samråd med berörda parter och en konsekvensbedömning.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag medför inga budgetkonsekvenser. Bidraget från EU-budgeten kommer att täcka Europeiska åklagarmyndighetens löpande kostnader för de europeiska åklagarnas löner och tillägg.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Med tanke på åtgärdens art finns det inget behov av genomförandeplaner eller regler för övervakning av genomförandet.

Förklarande dokument (för direktiv)

Förslaget kräver inga förklarande dokument om införlivande.

Ingående redogörelse av de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 fastställs målen för rådets genomförandebeslut.

I artikel 2 föreskrivs ett förfarande för ett delvist ersättande av de europeiska åklagarna på grundval av lottdragning. I punkt 1 beskrivs det krav som anges i artikel 16.4 i förordning (EU) 2017/1939, där en grupp av europeiska åklagare bestående av en tredjedel av antalet deltagande medlemsstater vid tidpunkten för tillämpningen av dessa övergångsbestämmelser ska fastställas. I punkt 2 förtydligas det förfarande som ska följas om antalet deltagande medlemsstater vid tidpunkten för tillämpningen av övergångsbestämmelserna inte är delbart med tre. I detta fall ska antalet europeiska åklagare som ska ingå i varje grupp avrundas upp till det högre heltalet. I punkt 3 ges rådets generalsekretariat i uppgift att, i samarbete med kommissionen, vidta de åtgärder som krävs för att genomföra detta förfarande.

I artikel 3 föreskrivs att den ämbetsperiod som inte kan förnyas för de europeiska åklagarna, som har fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 2, kommer att vara tre år.

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om övergångsbestämmelserna för utnämningen av europeiska åklagare för och under den första mandatperioden, som föreskrivs i artikel 16.4 i förordning (EU) 2017/1939 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten 2 , särskilt artikel 16.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)I enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) 2017/1939 bör de europeiska åklagarna utnämnas av rådet för en period på sex år som inte kan förnyas, men som kan förlängas med högst tre år vid utgången av sexårsperioden.

(2)I enlighet med artikel 16.4 ska en tredjedel av de europeiska åklagarna ersättas vart tredje år. Rådet bör, med enkel majoritet, anta övergångsbestämmelser för utnämningen av europeiska åklagare för och under den första mandatperioden.

(3)Dessa övergångsbestämmelser bör säkerställa en korrekt tillämpning av principen om regelbunden ersättning av de europeiska åklagare son utnämns för första gången till Europeiska åklagarmyndigheten, i syfte att säkerställa kontinuitet för kollegiet av europeiska åklagare. De bör samtidigt ta hänsyn till de särskilda behoven hos Europeiska åklagarmyndigheten under de första åren efter dess inrättande och inledandet av verksamheten.

(4)I detta syfte bör särskilda regler fastställas om ämbetsperiodens varaktighet för europeiska åklagare som utnämns för första gången efter det att förordning (EU) 2017/1939 har trätt i kraft.

(5)Ett system baserat på lottdragning bör följas för att säkerställa full transparens och opartiskhet vid fastställandet av dessa europeiska åklagares första mandatperiod, vars ämbetsperiod kommer att vara tre år i stället för sex år. Detta system kommer också att säkerställa att urvalet av de europeiska åklagare vars ämbetsperiod kommer att vara kortare är neutralt geografiskt sett.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta beslut fastställs övergångsbestämmelser för utnämningen av europeiska åklagare för och under den första mandatperioden efter det att förordning (EU) 2017/1939 har trätt i ikraft.

Artikel 2

1.Omedelbart efter utnämningen av de europeiska åklagarna ska en grupp av europeiska åklagare som består av en tredjedel av antalet deltagande medlemsstater vid tidpunkten för tillämpningen av dessa övergångsbestämmelser fastställas genom lottdragning.

2.Om antalet deltagande medlemsstater vid tidpunkten för tillämpningen av dessa övergångsbestämmelser inte kan delas med tre ska antalet europeiska åklagare som ska ingå i gruppen avrundas till närmaste högre heltal.

3.Rådets generalsekretariat ska, i nära samarbete med kommissionen, vidta de åtgärder som krävs för att genomföra förfarandet med lottdragning.

Artikel 3

Ämbetsperioden för de europeiska åklagare som ingår i den grupp som inrättats i enlighet med artikel 2 ska vara tre år. Utnämningen av dessa europeiska åklagare kan inte förnyas.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft den [tjugonde...] dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Se t.ex. artikel 46.2 i akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EUT L 236, 23.9.2003, s. 47) och artikel 21.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 16).
(2)    EUT L 283, 31.10.2017, s. 1.
Top