Yttrande från Europeiska regionkommittén Målen för hållbar utveckling: utgångspunkten för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart EU 2030

(2019/C 404/04)

Föredragande	:	Arnoldas ABRAMAVIČIUS (LT–EPP) Ledamot, distriktsfullmäktige, Zarasai
Referensdokument	:	Meddelande från kommissionen – Diskussionsunderlag – Mot ett hållbart EU 2030 COM(2019) 22 final

I. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar EU:s diskussionsunderlag ”Mot ett hållbart EU 2030” och uppmanar Europeiska kommissionen och Europeiska rådet att erkänna genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling som en prioritet för sin politiska agenda och som ett övergripande mål i EU:s nästa strategiska plan för 2019–2024 och därefter. Kommittén räknar också med att den nya kommissionen ska bana väg för åtgärder i form av en EU-omfattande strategi för hållbar utveckling och en genomförandeplan, vilket redan efterlystes i Europeiska rådets slutsatser av den 18 oktober 2018.

2.

ReK ställer sig bakom den övergripande definitionen av målen för hållbar utveckling som en ram för politiska åtgärder för att möta våra många utmaningar – ekonomiska, sociala, miljömässiga, styrningsrelaterade, externa – och insisterar på att alla aktörer behöver ha samma syn på hållbar utveckling och på målen för hållbar utveckling för att fullt ut genomföra dem för människors och framtida generationers välbefinnande. Det främsta målet är att minska fattigdomen och ojämlikheterna – att inte låta någon hamna på efterkälken, att leva i en fredlig värld samt att skapa välstånd och fördela det inom vår planets gränser.

3.

Kommittén insisterar på att de 17 målen för hållbar utveckling är universella och odelbara, och att den politiska samstämmigheten mellan de åtgärder som vidtas för att genomföra dem är en central förutsättning för framsteg.

Från tanke till handling

4.

ReK anser att av de tre scenarier som lagts fram av kommissionen för att stimulera debatten om EU:s nästa steg för att genomföra Agenda 2030, är scenario 1 det enda alternativ som tar itu med både EU:s inre och yttre åtgärder och omfattar alla politikområden.

5.

Med tanke på komplexiteten hos målen för hållbar utveckling och resultaten av ReK:s och OECD:s undersökning om lokala och regionala åtgärder för att uppnå dem (1) anser kommittén att det omgående behövs en övergripande EU-strategi som samordnar genomförandet mellan alla styresnivåer med tidsfrister och konkreta mål för 2030, tillsammans med övervaknings- och översynsmekanismer, vilket talar för scenario 1.

6.

Vi betonar att genomförandemålen för målen för hållbar utveckling och de därmed sammanhängande politiska strategierna bör fastställas genom en blandning av nedifrån och upp- och uppifrån och ned-metoder, där alla styresnivåer och berörda parter deltar och där det utarbetas en uppsättning nationella och regionalt differentierade mål. Denna strategi för ett hållbart EU 2030 bör ersätta den nuvarande Europa 2020-strategin.

7.

ReK insisterar på att EU-institutionerna och medlemsstaterna omedelbart påskyndar sina åtgärder när det gäller målen för hållbar utveckling och integrerar alla de politiska strategier som räknas upp i scenario 2.

8.

Kommittén understryker att de yttre åtgärder som presenteras i scenario 3 är nödvändiga. Att uteslutande inrikta sig på yttre åtgärder skulle dock inte bara vara skadligt för EU:s trovärdighet internationellt, utan skulle också innebära att man inte erkänner att EU och dess medlemsstater ligger långt ifrån att uppnå alla mål för hållbar utveckling samt förhindra framsteg med att uppnå dem i EU.

9.

Ambitionsnivån när det gäller att genomföra målen för hållbar utveckling måste vara högre på alla nivåer – på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

Regionernas och städernas engagemang

10.

ReK betonar att målet att ingen ska hamna på efterkälken kräver att alla styresnivåer säkerställer integration över hela linjen och utformning av (territoriella) strategier som garanterar ömsesidigt stöd och sammanhållning. Kommittén efterlyser inrättandet av en mekanism för att bevaka framstegen och identifiera de viktigaste utmaningarna i samband med genomförandet av målen för hållbar utveckling lokalt och för att se till att resurserna används ändamålsenligt.

11.

Kommittén påpekar att det för 65 % av de 169 delmålen inom ramen för de 17 målen för hållbar utveckling krävs att regioner och städer involveras starkt i genomförandet och övervakningen av målen för hållbar utveckling, om de ska uppnås (2). Städer och regioner lokalanpassar målen för hållbar utveckling på fältet, inte bara som genomförare utan också som de beslutsfattare som befinner sig närmast medborgarna, näringslivet och lokalsamhällena. Resultaten av ReK:s och OECD:s undersökning bekräftar ytterligare mobiliseringen av städer och regioner, i och med att 59 % av de svarande håller på att genomföra målen för hållbar utveckling. Många europeiska regioner och städer har varit pionjärer (3) när det gäller lokal anpassning av målen för hållbar utveckling och har visat att regioner och städer är nödvändiga för att genomföra målen på ett effektivt och snabbt sätt.

12.

Vi framhåller den roll som lovande föregångsinitiativ, t.ex. OECD:s ”Cities and Regions for the Sustainable Development Goals” och FN:s ”25 + 5 SDG Cities Leadership Platform”, spelar för att hjälpa regioner och städer, som har anmält sig som frivilliga, att lokalanpassa målen för hållbar utveckling, fem år före 2030 när det gäller det sistnämnda initiativet.

13.

Kommittén betonar, på grundval av sin studie om en territoriell strategi för målen för hållbar utveckling (4), vikten av att bygga upp regionernas och städernas kapacitet och förmåga att lokalanpassa målen för hållbar utveckling och öka synligheten för pågående initiativ samt främja regioners och städers användning av EU:s stödtjänst för strukturreformer (5), vars målsättningar bör anpassas till målen för hållbar utveckling.

14.

ReK åtar sig att stödja processen för att anpassa målen för hållbar utveckling på lokal och territoriell nivå och undvika dubbelarbete genom att främja partnerskap med internationella (6) och europeiska sammanslutningar (7).

15.

Kommittén understryker den viktiga roll som kommissionen och ReK, tillsammans med andra europeiska organisationer, spelar för att stimulera kollegial granskning, utbyte, samarbete och ömsesidigt lärande mellan regioner och städer i hela EU.

16.

Vi anser att man fullt ut bör erkänna regionernas roll när det gäller att lokalanpassa målen för hållbar utveckling i EU. De lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll i utvecklingen av värderingar och utformningen av sociala relationer, och därför finns det ett tydligt behov av att involvera dem i arbetet med att bygga upp en hållbar utveckling i EU som helhet.

17.

ReK påpekar att EU präglas av stora variationer när det gäller utvecklingsnivå, demografi, produktionsstruktur och industrialiseringsgrad. Det krävs därför ett flexibelt och platsbaserat förhållningssätt till mindre utvecklade regioner, randområden och öregioner samt regioner som står inför en energiomställning.

18.

Vi stöder inrättandet av en European Regions Community of Practice avseende målen för hållbar utveckling, under ledning av nrg4SD.

19.

Kommittén understryker de ekonomiska, sociala och territoriella klyftorna globalt sett, liksom inom och mellan EU:s medlemsstater. Även om det i målen för hållbar utveckling genom mål 11 tas hänsyn till utmaningen i samband med urbanisering måste vi säkerställa en balanserad regional utveckling i EU för att se till att inga människor eller territorier tillåts hamna på efterkälken.

20.

Vi betonar vikten av en effektiv synergi mellan och integration av lokala, regionala och nationella medel samt EU-medel, både offentliga och privata, och samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn när det gäller strategisk utveckling och strategiska investeringar för att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030.

21.

ReK framhåller att sammanhållning är EU:s viktigaste investeringsinstrument för att regioner och städer ska kunna genomföra målen för hållbar utveckling och säkerställa sin ekonomiska, sociala och territoriella utveckling. Därför efterlyser vi att de finansiella medlen under den kommande perioden för EU:s sammanhållningspolitik (2021–2027) förblir tillgängliga för alla regioner och främjar deltagande av alla medborgare, på grundval av en rättsligt bindande europeisk uppförandekod för partnerskap. Målen för EU:s framtida sammanhållningspolitik bör vara bättre anpassade till målen för hållbar utveckling, för att säkerställa bättre genomförande av och samstämmighet mellan åtgärderna.

22.

Kommittén betonar att målen för hållbar utveckling omfattar ett mål som avser städer, mål 11, men att det inte finns något särskilt regionalt mål, och regional utveckling nämns endast indirekt under rubriken om markanvändning. En noggrann anpassning av sammanhållningspolitiken till målen för hållbar utveckling kräver därför att programplaneringen av den nya finansieringen av EU:s sammanhållningspolitik tar hänsyn till alla territoriellt relevanta mål för hållbar utveckling och inte bara mål 11.

23.

Vi vill lyfta fram EU-agendan för städer som en modell för främjande av dialog mellan alla styresnivåer när det gäller hållbar stadsutveckling. Denna process skulle kunna fungera som inspirationskälla vid utformningen av styrningen i EU:s framtida strategiska agenda för 2019–2024, så att EU på ett mer effektivt sätt kan ta itu med utmaningarna kring att uppnå målen för hållbar utveckling.

24.

ReK betonar potentialen i sitt förslag (8) om att den framtida sammanhållningspolitiken efter 2020 bör stödja regioner och städer när det gäller att ”lokalanpassa målen för hållbar utveckling” och anpassa genomförandet av strategier för hållbar stadsutveckling till de lokala förhållandena.

25.

ReK framhåller vikten av EU-finansieringsinstrument för jordbruk, forskning och innovation samt Efsi och av att de används i synergi med sammanhållningsfonderna för att till fullo uppnå målen för hållbar utveckling.

Göra alla intressenter delaktiga

26.

Kommittén framhåller att alla nivåer i samhället och ekonomin måste vara delaktiga i målen för hållbar utveckling med tanke på deras omdanande karaktär. Vi understryker den privata sektorns och affärsnyttans betydelse när det gäller att genomföra och uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030.

27.

ReK erinrar om att människor står i centrum för målen för hållbar utveckling och att partnerskap, deltagande och egenmakt är grundläggande värden för hållbar utveckling. Det krävs deltagande av medborgare i alla åldrar, det civila samhället i dess mångfald, den akademiska världen, offentliga organ och den privata sektorn i flerpartsdialoger för att identifiera och gemensamt utarbeta lösningar för att uppnå målen för hållbar utveckling och samtidigt göra de rätta avvägningarna i de oundvikliga kompromisserna.

28.

ReK betonar den viktiga roll som gräsrotsrörelser, gynnsamma förhållanden och entreprenörsanda spelar i städer och regioner när det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling och smart och hållbar tillväxt för alla.

29.

ReK efterlyser omfattande informationskampanjer om fördelarna med en hållbar utveckling så att lämpliga sociala attityder skapas i alla åldersgrupper och på lång sikt.

En EU-styrning för målen för hållbar utveckling

30.

Den nya kommissionen uppmanas att ta på sig en ledande roll i att inrätta ett sektorsövergripande styre på flera nivåer och med flera aktörer, som en del av scenario 1, så att alla dimensioner av målen för hållbar utveckling kan integreras i all EU-politik, samtidigt som man säkerställer samstämmighet i politiken mellan olika sektorer och involverar alla styresnivåer och intressenter, inklusive medborgarna, i alla skeden av det politiska beslutsfattandet.

31.

ReK betonar den avgörande betydelsen av lärande, eftersom politiskt ledarskap är av yttersta vikt, och konstaterar att både politiker och förvaltningar måste utbildas och involveras i målen för hållbar utveckling samt att varje EU-institution måste integrera målen för hållbar utveckling i sina egna styrelseformer.

32.

Vi rekommenderar att nästa kommissionsordförande utser ett särskilt team som är knutet till hennes/hans kansli och som ska samarbeta med alla kommissionsledamöter och granska alla politiska förslag om målen för hållbar utveckling. Teamet bör belysa potentiella konflikter och nödvändiga kompromisser och kommer att ha i uppgift att integrera målen för hållbar utveckling i all EU-politik. Detta kommer att inbegripa en stark samordning mellan generaldirektoraten.

33.

Kommittén uppmanar med kraft nästa kommissionsordförande att årligen rapportera om genomförandet av målen för hållbar utveckling till Europaparlamentet i sitt tal om tillståndet i unionen, samt till rådet (allmänna frågor).

34.

Vi uppmanar med kraft rådet att främja genomförandet av målen för hållbar utveckling och stimulera ömsesidigt lärande på nationell nivå genom diskussioner om frivilliga nationella översyner inom rådet (allmänna frågor), före de presentationer som planeras under FN:s politiska forum på hög nivå.

35.

ReK uppmanar med kraft Europaparlamentet, som medlagstiftare, att integrera målen för hållbar utveckling i alla sina relevanta politiska ärenden och att involvera alla utskott i hanteringen av genomförandet av målen för hållbar utveckling. Vi efterlyser ständiga föredragande för målen för hållbar utveckling i Europaparlamentets olika utskott.

36.

Kommittén åtar sig att arbeta på ett integrerat och konsekvent sätt när det gäller målen för hållbar utveckling och att integrera dem i alla ReK:s utskott och yttranden.

37.

Vi föreslår ett samarbete med kommissionen och andra partner om övervakningen av genomförandet av målen för hållbar utveckling på lokal/regional nivå. Vi välkomnar arbetet i den flerpartsplattform för målen för hållbar utveckling som organiserats av kommissionen som ett uttryck för en öppen och delaktighetsbaserad styrning. ReK ger sitt fulla stöd till att detta arbete fortsätter i syfte att involvera regioner, städer, det civila samhället, den akademiska världen och näringslivet i en inkluderande hållbarhetsdialog och för att skapa egenansvar för målen för hållbar utveckling.

38.

Kommittén välkomnar att kommissionen tagit med plattformens rekommendationer i diskussions-underlaget.

39.

Vi ser plattformen som ett permanent rådgivande organ som EU:s beslutsfattare – kommissionen, rådet och Europaparlamentet – kan konsultera angående en övergripande strategi för ett hållbart EU 2030, och som kan informera de nya kommissionsledamöterna och parlamentsledamöterna om målen för hållbar utveckling.

40.

ReK efterlyser ett regelbundet deltagande av europeiska, nationella och subnationella plattformar i arbetet i EU:s flerpartsplattform i syfte att stärka dess arbete och representativitet.

41.

Kommittén uppmanar alla EU-institutioner, däribland kommissionen, rådet, Europaparlamentet samt Europeiska regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, att delta i en regelbunden interinstitutionell dialog om målen för hållbar utveckling i syfte att säkerställa politisk samstämmighet, i de 17 hållbarhetsmålens anda.

Integrering av målen för hållbar utveckling i EU:s politik

42.

Kommittén uppmanar kommissionen att använda riktlinjerna för bättre lagstiftning som ett verktyg för att utforma lagstiftning där hänsyn tas till alla aspekter av målen för hållbar utveckling. Dessa riktlinjer bör tydligt visa alla de variabler som ska beaktas om man vill anta en hållbar strategi.

43.

Det kommer att bli nödvändigt att hitta kompromisser mellan de olika dimensionerna av målen för hållbar utveckling och kommittén efterlyser systematiska förhandsbedömningar för att identifiera möjliga synergier och konflikter, samt för att bedöma kompromisser på ett klart och tydligt sätt, med beaktande av omedelbara och långsiktiga effekter. Territoriella konsekvensbedömningar och debatter med medborgare och berörda parter på lokal och regional nivå kommer att vara avgörande för att säkra att besluten godtas och politiken utformas på ett bra sätt.

44.

Kommittén önskar föregå med gott exempel inför andra institutioner och organisationer och åtar sig att anordna årliga konferenser där erfarenheter och god praxis från lokal och regional nivå kommer att presenteras.

45.

ReK uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstater att anpassa den europeiska planeringsterminen till målen för hållbar utveckling och en efterföljande EU-strategi för ett hållbart EU 2030. Genom flerårig vägledning bör man säkerställa att den europeiska planeringsterminen verkställer EU:s strategi och blir ett samordnings- och verkställighetsverktyg för målen för hållbar utveckling samt att den årliga tillväxtöversikten på så sätt blir den ”årliga översikten över hållbar utveckling”.

46.

Vi efterlyser en flerårig EU-undersökning om hållbar utveckling som skulle inleda en flerårig nationell cykel för översyn och rapportering av rekommendationer. Undersökningen bör inbegripa en bedömning av genomförandet av EU-strategin och medlemsstaternas handlingsplaner för hållbar utveckling. Detta skulle ligga till grund för EU-ländernas frivilliga nationella översyner i FN-sammanhang.

47.

ReK uppmanar till att styrningen av den hållbara europeiska planeringsterminen inom kommissionen ska inbegripa alla relevanta avdelningar inom kommissionen så att man undviker ”siloinitiativ”.

48.

Kommittén upprepar sin uppmaning att styrningen av den europeiska planeringsterminen ska baseras på principerna om partnerskap och flernivåstyre, där EU:s regioner och städer ses som fullvärdiga partner från början av den årliga cykeln, på grundval av en uppförandekod (9) (10).

49.

EU:s institutioner uppmanas att använda EU-budgeten för att integrera målen för hållbar utveckling i all politik, bl.a. genom att stoppa bidragen till fossila bränslen och stärka hållbarhetskriterierna vid offentlig upphandling.

50.

ReK bekräftar behovet av att övervaka genomförandet av målen för hållbar utveckling och efterlyser att uppgifter, åtminstone på Nuts 2-nivå, ska delas upp, och där så krävs ned till lokal nivå, för att möjliggöra bättre beslutsfattande där det nationella genomsnittet är missvisande.

51.

ReK upprepar (11) behovet av att gå bortom BNP och använda ytterligare indikatorer som inte är rent ekonomiska till sin natur, utan som tar hänsyn till den omdanande karaktären hos målen för hållbar utveckling, och som bör mätas på Nuts 2-nivå åtminstone med hjälp av disaggregerade data som är relevanta för uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

52.

ReK påpekar att pionjärregioner och pionjärstäder utarbetar sina egna indikatorer och samlar in sina uppgifter i partnerskap med lokala aktörer, inklusive den privata sektorn. Utarbetandet av lokala indikatorer utgör en god möjlighet att främja delaktighet och egenansvar. 40 % av de svarande i ReK:s och OECD:s undersökning använder dock inga indikatorer. EU:s indikatorer får inte användas eftersom det saknas tillgängliga uppgifter på Nuts 2-nivå som kan användas lokalt.

53.

ReK föreslår att EU:s gemensamma forskningscentrum inrättar en plattform för uppgifter om städer när det gäller målen för hållbar utveckling i syfte att utarbeta en europeisk handbok om städer som frivilligt genomför målen för hållbar utveckling. Kommittén noterar vidare arbetet i World Council City Data, som fastställer ISO-standarder för indikatorer för smarta och motståndskraftiga städer, och OECD:s arbete med ett visualiseringsverktyg som kombinerar officiella indikatorer med modellerade indikatorer på regional och lokal nivå för att ta hänsyn till regionala skillnader.

54.

Vi uppmanar Eurostat att ta fasta på detta arbete och de framsteg som uppmätts i sin årliga övervakningsrapport, som också bör omfatta kvalitativa uppgifter. ReK är redo att samarbeta och främja samarbete med dessa partner i syfte att övervaka genomförandet av målen för hållbar utveckling på lokal/regional nivå.

55.

Vi upprepar att många regioner och städer tar initiativ och blir föregångare i denna omställning, med framgångsrika gräsrotsinitiativ, t.ex. borgmästaravtalet för klimat och energi och ReK:s ambassadörer som är verksamma på detta område. Dessa gräsrotsrörelser kan få ny kraft och verkligen ta ett stort steg framåt i genomförandet av målen för hållbar utveckling.

Den yttre dimensionen av målen för hållbar utveckling

56.

Kommittén insisterar på att EU tar hänsyn till den externa dimensionen av målen för hållbar utveckling vid genomförandet av dessa, inklusive de externa effekterna av unionens inhemska politik, t.ex. när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken eller handeln. Interna och externa dimensioner är inte skilda världar, och strävan efter en samstämmig politik för hållbar utveckling är av avgörande betydelse.

57.

Vi efterlyser ett partnerskap mellan EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå för att bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling genom utvecklingssamarbete.

58.

ReK uppmanar till att de globala leveranskedjornas roll övervakas bättre för att se till att rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna respekteras, och att den cirkulära ekonomins metoder genomförs och överanvändning av resurser undviks.

59.

Vi framhåller vikten av decentraliserat samarbete och ReK-initiativ såsom kommissionens och ReK:s forum ”Städer och regioner för utvecklingssamarbete”, som i februari 2019 uppmärksammade hållbara stadspartnerskap, sammanförde över 500 deltagare från mer än 80 länder och utarbetade konkreta politiska rekommendationer om främjandet av hållbar utveckling genom regionala och lokala partnerskap, eller Nicosiainitiativet för stöd till libyska kommuner. Dessa ReK-initiativ visar att EU:s stöd inte enbart bör inriktas på storskaliga partnerskapsprojekt mellan storstäder, utan även bör vara tillgängligt för decentraliserade samarbetsinitiativ av olika storlek och med deltagande av olika typer av territorier.

60.

Kommittén beklagar att kommissionens förslag om ett nytt instrument för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete inte innehåller någon tematisk budgetpost för stöd till lokala myndigheter.

61.

Kommissionen uppmanas att stödja den ekonomiska och sociala integrationen av ungdomar, kvinnor och befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna. En partnerskapslogik i det decentraliserade samarbetet kan bidra till att omvandla föreställningen om migration som ett hot till migration som en möjlighet, särskilt med tanke på den nyckelroll som regioner och städer spelar när det gäller att integrera migranter i värdsamhällena.

EU:s politik

62.

ReK instämmer i diskussionsunderlagets analys och förslaget att arbeta vidare med fyra politiska kluster och fyra övergripande faktorer som en prioriterad fråga, dock med följande ytterligare synpunkter:

63.

ReK insisterar på att man i den nya fleråriga budgetramen, utöver den föreslagna höjningen av målet för integrering av klimatåtgärder till 25 %, bör anslå tillräckliga finansiella medel till hållbar utveckling och även säkerställa att ingen finansiering undergräver genomförandet av målen för hållbar utveckling.

64.

ReK understryker det brådskande behovet av att anta strategier och fastställa åtgärder för en resurseffektiv cirkulär ekonomi genom att genomföra Parisavtalet utan ytterligare dröjsmål.

65.

Kommittén framhåller att ReK i ett separat yttrande (12) mer utförligt undersöker kopplingen mellan FN:s mål för hållbar utveckling, ekologisk omställning och Parisavtalet om klimatförändringar. Yttrandet kommer att ge en bild av EU:s städer och regioners strategiska syn på hur man kan åstadkomma omställningen till en koldioxidsnål, klimatneutral och resurseffektiv ekonomi som bevarar den biologiska mångfalden.

66.

Vi insisterar på att hållbar konsumtion och produktion också innebär en minskning av användningen av icke förnybara resurser i absoluta termer med tanke på att målet är att säkerställa tillräckliga resurser och inte bara resurseffektivitet.

67.

ReK framhåller bioekonomins särskilda potential när det gäller att främja oberoende från fossila bränslen och motverka klimatförändringar med hjälp av koldioxidneutralitet. Största möjliga användning av biobaserade produkter inom så många branscher som möjligt bidrar också till att arbetstillfällen tryggas och skapas på nya och hållbara marknader, bl.a. också i hittills mindre industrialiserade regioner.

68.

Med regionernas hjälp kan man uppnå målet att kraftigt öka de innovativa biobaserade industriernas andel av bruttonationalprodukten under nästa decennium.

69.

ReK efterlyser en uppföljning av kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, eftersom finansiering måste användas för att driva på sådan förändring som ger avkastning när det gäller hållbarhet och inte bara ekonomisk avkastning (13).

70.

Kommittén efterlyser ett engagemang från de europeiska företags- och industrisektorernas sida för hållbarhet som en integrerad del av den europeiska industristrategin 2030 i syfte att hjälpa företag och industrisektorer att snabbare ställa om till mer hållbara metoder. Ett sådant förslag som redan ingår i rekommendationerna från EU:s flerpartsplattform för målen för hållbar utveckling bör diskuteras ytterligare vid högnivåkonferensen för industripolitiska åtgärder ”Industri 2030”, och innefatta en diskussion om bioekonomin som en integrerad del av målen för hållbar utveckling.

71.

ReK påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken, för att vara förenlig med unionens utvecklingspolitik, bör främja utvecklingen av hållbart jordbruk i utvecklingsländerna, vilket bidrar till att landsbygdsbefolkningen kan bo kvar och tryggar dess livsmedelsförsörjning. Därför bör exporten av jordbruksprodukter och livsmedel från EU inte ske till priser som ligger under produktionskostnaderna i Europa.

72.

När det gäller rörlighet beklagar kommittén att diskussionsunderlaget inte tar upp betydelsen av tillgänglig kollektivtrafik för att bygga hållbara transportsystem i städer och regioner, och de lokala och regionala myndigheternas avgörande roll i detta avseende.

73.

ReK föreslår att en ny drivkraft för EU:s hållbarhetsagenda på internationell nivå bör omfatta initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser inom ramen för IMO (sjöfart) och Icao (luftfart), särskilt genom att EU efterlyser en global skatt på fotogen och, om ingen överenskommelse nås om att ta ut en sådan skatt på Icao-nivå, att EU kan överväga att vidta ensidiga åtgärder, såsom att avskaffa skattebefrielsen för flygbränsle för flygningar inom EU, eller införa en bränsleavgift för flygfrakt.

74.

Den europeiska transportsektorn måste öka sin konkurrenskraft genom innovation. Lokala och regionala myndigheter måste tillämpa genomförandeplanen för alternativa bränslen och digital väginfrastruktur i samarbete med den privata sektorn och med stöd av EU:s budget.

75.

Mot bakgrund av den enorma sociala ojämlikhet som beskrivs i diskussionsunderlaget, t.ex. att mer än 22 % av EU:s befolkning riskerar att drabbas av fattigdom, upprepar ReK sin uppmaning om att fullt ut genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och att ägna lika stor uppmärksamhet åt faktorer som rör social hållbarhet som åt miljömässig hållbarhet för att visa att EU avser att se till att inga människor och inget territorium hamnar på efterkälken. Det finns belägg för att socialt sårbara territorier också ofta är mest utsatta för de negativa effekterna av brist på hållbar utveckling.

76.

Kommittén efterlyser en mer regionaliserad övervakning av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. ReK håller för närvarande på att utarbeta en regional resultattavla för sociala frågor, som skulle kunna användas för detta ändamål.

77.

Man måste särskilt se till att främja aktivt och hälsosamt åldrande bland EU-medborgarna och övergå från institutionella till samhällsbaserade lösningar.

78.

ReK upprepar sin uppmaning om genomförandet av en europeisk agenda för bostäder (14), vilken som uppföljning av partnerskapet om bostäder inom EU-agendan för städer i hög grad skulle bidra till genomförandet av hållbarhetsmål 11 (hållbara städer och samhällen), men också mål 1 (ingen fattigdom), mål 7 (energi till överkomliga priser) och mål 10 (minskad ojämlikhet).

79.

Kommittén framhåller att den demografiska förändringen, tack vare den digitala teknikens utveckling och med hjälp av EU:s regioner och städer, kan förvandlas till en tredubbel vinst för Europa: förbättrad livskvalitet för den åldrande befolkningen, en omställning till mer hållbara hälso- och sjukvårdssystem samt skapande av hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning i silverekonomin.

80.

Vi betonar att de lokala och regionala myndigheterna har en avgörande roll när det gäller att uppnå en jämn könsfördelning, men konstaterar att kvinnor är kraftigt underrepresenterade i EU och att endast 15 % av de valda borgmästarna, 32 % av ledamöterna i kommunfullmäktige och 33 % av ledamöterna i regionala parlament eller församlingar (15) är kvinnor.

81.

ReK stöder erkännandet och synliggörandet av icke-formellt och informellt lärande i ungdomsarbetet. Ungdoms- och idrottsorganisationer som tillhandahåller program för icke-formell och informell utbildning för aktivt medborgarskap utanför skolan är särskilt viktiga för att förbättra ungdomars färdigheter och kompetens.

82.

Kommittén betonar att potentialen i EU:s metod för smart specialisering är en viktig del av strategin för ett hållbart EU 2030. Det gemensamma forskningscentrumets (JRC) plattform för smart specialisering hjälper regionerna att använda strukturfonderna för att integrera sina regionala innovationsstrategier med målen för hållbar utveckling, bl.a. genom de evenemang inom ramen för ”Vetenskapen möter regionerna” som anordnas av ReK och JRC. Komplementariteten mellan smart specialisering och genomförandet av målen för hållbar utveckling på regional nivå ger ett väsentligt mervärde för hållbar tillväxt.

83.

Kommittén betonar att systemet för handel med utsläppsrätter bör vara ett av de viktigaste kommande stegen i genomförandet av diskussionsunderlaget.

84.

När det gäller handel beklagar vi att det inte hänvisades till det ”omfattande interkontinentala frihandelsavtalet mellan EU och Afrika” i det senaste talet om tillståndet i unionen. Detta avtal bör vägledas av målen för hållbar utveckling och den enorma roll som handeln kan spela för att uppnå dem.

85.

ReK efterlyser en förnyad social dialog inom bolagsstyrning för att främja målen för hållbar utveckling och nya affärsmodeller för att stärka den ekonomiska demokratin för hållbar tillväxt.

86.

Kommittén insisterar på den sociala ekonomins positiva roll när det gäller att ta itu med arbetslöshet och främja en inkluderande och hållbar tillväxt. Detta är särskilt viktigt i regioner som präglas av utvandring, en snabbt åldrande befolkning, brist på ekonomisk dynamik och svagt entreprenörskap. I sådana regioner utgör den sociala ekonomins organisationer ett av de sätt på vilka goda föresatser kommer att främja entreprenörskap och uppmuntra bästa möjliga användning av lokala resurser.

---

(1)  Denna enkät mottog mer än 400 svar. Resultat och mer information finns på https://cor.europa.eu/en/news/Pages/SDGs_survey.aspx

(2)  FN:s nätverk för hållbara utvecklingslösningar (2016), ”Getting Started with the SDGs in Cities. A Guide for Stakeholders”, http://unsdsn.org/wp-content/uploads/2016/07/9.1.8.-Cities-SDG-Guide.pdf

(3)  T.ex. Baskien, Åland, Esbo, Gent, Utrecht och Nordrhein-Westfalen.

(4)  Studie beställd av ReK: En territoriell strategi för genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU – Europeiska regionkommitténs roll (2019).

(5)  Yttrande från Europeiska regionkommittén om Reformstödsprogrammet och Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen (2018/3764, punkt 12, föredragande: Olga Zrihen (BE–PES)).

(6)  Organisationer såsom OECD, Iclei, initiativet UNDP-ART och UN-habitat, och sammanslutningar såsom nrg4SD, UCGL eller Global Task Force.

(7)  T.ex. CEMR, Eurocities, CPMR, europeiska nätverket för hållbar utveckling, EEAC-nätverket.

(8)  Yttrande från Europeiska regionkommittén om Den framtida Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden efter 2020.

(9)  Yttrande från Europeiska regionkommittén om Förbättra styrningen av den europeiska planeringsterminen: en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande (COR 2016/5386).

(10)  Yttrande från Europeiska regionkommittén om Den europeiska planeringsterminen och sammanhållningspolitiken: anpassa strukturreformer till långsiktiga investeringar (2018/5504).

(11)  Yttrande från Europeiska regionkommittén om Indikatorer för territoriell utveckling – bortom BNP av den 11 februari 2016.

(12)  ”Ett hållbart EU 2030: uppföljning av FN:s mål för hållbar utveckling, den ekologiska omställningen och Parisavtalet om klimatförändringar” (ENVE-VI/039), föredragande: Sirpa Hertell (FI–EPP).

(13)  Yttrande från Europeiska regionkommittén om Finansiering av hållbar tillväxt (2182/2018) av den 6 december 2018.

(14)  Yttrande från Europeiska regionkommittén om Mot en europeisk agenda för bostäder (CDR 1529/2017) av den 1 december 2017.

(15)  Europeiska jämställdhetsinstitutet, databasen för jämställdhetsstatistik, 2017.