1.   

Europaparlamentet gläder sig över att den övergripande felnivån för rubrik 5 (Administration) i den fleråriga budgetramen, inbegripet budgeten för Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten), enligt revisionsrätten fortsätter att vara relativt låg och beräknas till 0,5 % år 2017.

2.   

Europaparlamentet konstaterar att domstolen inte identifierade några väsentliga felnivåer i utrikestjänstens årliga verksamhetsrapport.

3.   

Europaparlamentet konstaterar även att revisionsrätten rapporterade alla specifika problem för utrikestjänsten, i motsats till tidigare år.

4.   

Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrättens rekommendationer till största delen har genomförts när det gäller att förbättra systemet för att kontrollera att uppgifterna om de anställdas personliga situation och uppgifter om personalen uppdateras i tid, eftersom detta kan påverka beräkningen av familjetillägg. Parlamentet anser dock att löpande uppmärksamhet bör fästas vid enhetlighetskontrollerna i förbindelse med förvaltningen av familjebidrag.

5.   

Europaparlamentet välkomnar utrikestjänstens insatser för att förbättra upphandlingsförfarandena i delegationerna, däribland införandet av verktyget för förvaltning av offentliga upphandlingar, upprättandet av en upphandlingsplan för kontrakt med lågt och medelhögt värde och utvecklingen av mallar för anbudsdokument och utbildningar. Parlamentet anser att de tidigare svagheter som konstaterats i förbindelse med offentliga upphandlingar och förvaltningen av säkerhetstjänster fortfarande kräver konstant uppmärksamhet och övervakning.

6.   

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att hålla parlamentet informerat om de resultat som uppnåtts med stöd av ovannämnda insatser för att förbättra upphandlingsförfarandena i delegationerna, i synnerhet genom verktyget för förvaltning av offentliga upphandlingar och förfarandena för e-upphandling och e-tendering.

7.   

Europaparlamentet noter att orsakerna till de fel som konstaterats vid förhandskontroller av både åtaganden och betalningar är av samma art, nämligen brist på styrkande handlingar, precis som under tidigare år. Parlamentet konstaterar att utrikestjänstens efterhandskontroller för första gången innefattade utgifterna för slutet av året (november-december 2016).

8.   

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de allmänna gemensamma omkostnaderna för alla delegationskontor (hyra, säkerhet, rengöring och andra omkostnader), inklusive EUF-delegationerna, finansierades uteslutande från utrikestjänstens budgetposter för andra året i rad under 2017.

9.   

Europaparlamentet konstaterar att överföringarna av anslag har ökat under 2017 och uppgick till 85 911 000 EUR (jämfört med 77 450 000 EUR år 2016). Parlamentet påminner om att överföringar till efterföljande år undantagsvis kan genomföras under strikta villkor.

10.   

Europaparlamentet konstaterar att utrikestjänstens totala budget för 2017 uppgick till 660 miljoner EUR, en ökning på 3,75 % jämfört med 2016.

11.   

Europaparlamentet noterar att ett bidrag på 54,9 miljoner EUR också mottogs från EUF och förvaltningsfonderna. Tillsammans med ytterligare överföringar och anslag som frigjorts från åtaganden som dragits tillbaka uppgick beloppet till totalt 59,7 miljoner EUR (inklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål under budgetåret). Parlamentet noterar att i slutet av 2017 var genomförandet för åtaganden 52,6 miljoner EUR (88,1 %) och för betalningar 46,5 miljoner EUR (78,0 %). Parlamentet konstaterar att EUF-anslag för vilka åtaganden inte har ingåtts förs över till påföljande år som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och att det inte sker någon förlust av anslag.

12.   

Europaparlamentet noterar att huvudkontorets budget uppgick till 236,7 miljoner EUR, varav 153,8 miljoner EUR (eller 64,6 %) anslagits till utbetalning av löner och andra ersättningar till tjänstemän och extern personal, 32,2 miljoner EUR (eller 14 %) till byggnader och därtill hörande kostnader och 33 miljoner EUR (dvs. 14 %) till it-system, utrustning och inventarier.

13.   

Europaparlamentet kräver att utrikestjänstens fastighetspolitik bifogas den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med hänsyn till vikten av att dess kostnader rationaliseras på lämpligt sätt och inte är alltför höga. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att överlämna den förteckning över byggnadskontrakt som ingicks 2017, tillsammans med detaljer om kontrakten, det land där kontrakten ingicks och kontraktens löptid, till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten, vilket också gjordes i utrikestjänstens årliga verksamhetsrapport för 2011. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att tillhandahålla samma information om byggnadskontrakt i sin årliga verksamhetsrapport för 2018.

14.   

Europaparlamentet konstaterar att delegationernas budget på 423,3 miljoner EUR delades mellan 116,1 miljoner EUR (dvs. 27,4 %) för löner till tjänstemän, 165,6 miljoner EUR (39,1 %) för byggnader och därtill hörande kostnader, 68,5 miljoner EUR (eller 16,2 %) för extern personal och externa tjänster, 27,9 miljoner EUR (6,6 %) för övriga utgifter avseende personal och 45 miljoner EUR (10,6 %) för andra administrativa utgifter. Parlamentet konstaterar vidare att 196,4 miljoner EUR (jämfört med 185,6 miljoner EUR år 2016 och 204,7 miljoner EUR år 2015) erhölls från kommissionen för de administrativa kostnaderna för kommissionens personal vid unionens delegationer och delades mellan kommissionens rubrik V (49,6 miljoner EUR), de administrativa posterna för operativa program (91,8 miljoner EUR) samt EUF och förvaltningsfonder (55 miljoner EUR jämfört med 45,4 miljoner år 2016). Parlamentet konstaterar att förvaltningsfonderna bidrog för första gången till dessa administrativa kostnader under 2017.

15.   

Europaparlamentet konstaterar att antalet budgetposter som används för att finansiera insatser som rör kommissionens personal vid delegationerna (34 olika budgetposter med ursprung i olika rubriker i kommissionens budget plus EUF-medel) ökar komplexiteten i budgetförvaltningen. Parlamentet påminner om att denna fråga behandlades i betänkandet av den 18 april 2018 (1) om ansvarsfrihet för 2016, och noterar komplexiteten när det gäller förenklingen för att minska antalet budgetposter. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten att fortsätta att arbeta med kommissionen för att förenkla budgetposterna när så är möjligt i syfte att minska komplexiteten i budgetförvaltningen.

16.   

Europaparlamentet noterar att delegationscheferna lämnade en revisionsförklaring år 2017. Parlamentet konstaterar att alla delegationschefer, utom chefen för delegationen till Syrien, har lämnat en förklaring utan reservation. Parlamentet konstaterar att delegationen till Syrien för närvarande håller på att evakueras och att delegationen har utformat en handlingsplan för att avhjälpa de problem som uppstår vid arbete i en krigszon. Parlamentet noterar att reservationen betraktas som icke-väsentlig när det gäller beloppen för hela utrikestjänstens budget.

17.   

Europaparlamentet konstaterar att utrikestjänstens slutliga budget på 660 miljoner EUR för 2017 hade genomförts till 99,7 % (precis som år 2016) för åtaganden och 86,7 % (87,5 % år 2016) för betalningar i slutet av året.

18.   

Europaparlamentet noterar att värdet av alla överföringar som gjordes inom utrikestjänstens administrativa budget uppgick till 14,4 miljoner EUR, varav det största beloppet gällde ett förhandskontrakt avseende säkerheten i Afghanistan. Parlamentet noterar också att överföringarna minskade budgeten för utrikestjänstens huvudkontor med 5,1 miljoner EUR och ökade delegationsbudgeten med ett motsvarande belopp.

19.   

Europaparlamentet konstaterar att 1,3 % av budgetökningen 2017 avsåg säkerhetsinvesteringar i samband med genomförandet av säkerhetspaketet, som inkluderade förstärkning av nätverket av regionala säkerhetsansvariga och anskaffning av bepansrade fordon i linje med utrikestjänstens aktsamhetsplikt samt fältsäkerhet, cybersäkerhetsstrategin och fortlöpande utbildning i personalsäkerhet för att möta potentiella hot och krissituationer i delegationer och huvudkontor. Parlamentet välkomnar de förbättringar som hittills uppnåtts, men uppmanar utrikestjänsten särskilt att ta itu med de olika utmaningar som återstår, t.ex. behovet av att uppdatera it-säkerhetsverktygen. Parlamentet uppmanar dessutom utrikestjänsten att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att utveckla en gemensam strategi och för att förbättra sammankopplingen av säkerhetssystemen med andra institutioner och medlemsstater.

20.   

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en mekanism för årlig översyn, som ska användas för att analysera utrikestjänstens resurser och deras effektiva användning med avseende på kommande omfördelningar av personal till följd av nya operativa eller politiska prioriteringar eller andra ytterligare utmaningar.

21.   

Europaparlamentet noterar att den årliga självbedömningen av det interna kontrollsystemet 2017 gav rimliga garantier om utrikestjänstens förvaltning när det gäller efterlevnaden av de flesta interna kontroller. Parlamentet konstaterar dock att följande tre normer för internkontroll – personalens fördelning och rörlighet, driftskontinuitet och dokumenthantering – fortfarande är de svagaste delarna i utrikestjänstens interna kontrollsystem. Parlamentet noterar med oro att driftskontinuiteten har fortsatt att vara problematisk i flera år, både när det gäller efterlevnad och effektivitet, och är särskilt viktig inom delegationerna.

22.   

Europaparlamentet välkomnar den fortsatta minskningen av antalet delegationer som överskrider det maximala utrymmet på 35 m2 per person från 83 (2016) till 73 (2017) i överensstämmelse med revisionsrättens rekommendation år 2016. Parlamentet välkomnar lanseringen av it-verktyget för fastighetsförvaltning (ImmoGest) och anlitandet av interna och externa experter för att stödja fastighetsförvaltningen, i synnerhet när det gäller delegationerna. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att, när detta är möjligt, rimligt och ändamålsenligt för unionens budget, fortsätta att genomföra revisionsrättens rekommendationer i den särskilda rapporten om hur utrikestjänsten förvaltar sina fastigheter runtom i världen (2) och att hålla parlamentet informerat om förbättringarna.

23.   

Europaparlamentet gläder sig över att utrikestjänsten har inlett sju nya samlokaliseringsprojekt med sex olika medlemsstater, och noterar det stigande intresset för samlokaliseringssystem med 14 nya avtal, inte bara med medlemsstater utan även med Frontex eller Easo. Parlamentet konstaterar att samlokaliseringsarrangemangen har bidragit till en minskning av det genomsnittliga lokalutrymmet så att det närmar sig det föreskrivna utrymmet på 35 m2/person. Parlamentet anser att samlokaliseringar är kostnadseffektiva och gläder sig över att de bidrar till en gemensam representation för unionen och dess medlemsstater gentemot tredjeländer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att i samband med övervakningen av kostnader utvidga sådana samförståndsavtal till andra unionsenheter som t.ex. GSFP-uppdragen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att införa en effektiv förvaltning av täckningen av kostnader i samband med samlokaliseringar.

24.   

Europaparlamentet är medvetet om att utrikestjänsten hellre köper än hyr fastigheter för sina delegationer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att hålla parlamentet informerat om den omfattande analysen av alla unionsdelegationer för att avgöra i vilka länder det skulle vara mer kostnadseffektivt för delegationerna att köpa kontors- eller bostadsfastigheter i stället för att hyra dem. Parlamentet konstaterar att andelen ägda fastigheter utgjorde 18 % år 2017.

25.   

Europaparlamentet påminner om vikten av att tillhandahålla ett resultatorienterat stöd till delegationerna på alla områden och uppmanar utrikestjänsten att rapportera om erfarenheterna med Regional Centre Europe och sin bedömning av möjligheterna att utvidga denna ram till andra geografiska områden. Parlamentet välkomnar de ökade ansträngningarna för att stödja delegationerna, i synnerhet via den nya horisontella samordningsavdelningen, som bidrar till att stärka den allmänna säkerhetsnivån för de uppgifter som utförs av delegationerna, i synnerhet när det gäller stora offentliga upphandlingar.

26.   

Europaparlamentet anser att det är av största vikt att regelbundet och före utstationeringen, i förbindelse med ad hoc-seminarier och den årliga konferensen för ambassadörer, påminna delegationscheferna om deras väsentliga roll i konsolideringen av utrikestjänstens kontrollkedja och deras övergripande ansvar för och ansvarsskyldighet när det gäller förvaltningen av administrativa utgifter och projektportföljer, utöver deras politiska funktioner. Parlamentet anser att erfarenhet inom en unionsinstitution bör betraktas som en fördel vid urvalet av delegationschefer.

27.   

Europaparlamentet välkomnar den nya strategin för inspektioner som infördes 2017 och som utgör en lovande metod för beviljande av stöd till förvaltningen av delegationerna samt till främjandet av större samstämmighet och förenklingen av delegationernas arbete.

28.   

Europaparlamentet erkänner svårigheterna med förvaltningen och tilldelningen av de mänskliga resurserna i förbindelse med de ”tre rekryteringskällorna” inom utrikestjänsten och med förvaltningen av tjänsterna vid delegationerna. Parlamentet noterar dessutom att utrikestjänsten minskade sin personal med 5 % under perioden 2013–2017 i överensstämmelse med det interinstitutionella avtalet, vilket utgjorde en minskning med 16 tjänster för 2017 vid huvudkontoren och en övergripande minskning med 84 tjänster under de senaste fem åren. Parlamentet är bekymrat över att en ökande genomsnittlig arbetsbelastning och underbemanningsproblem kan få negativa effekter på personalens hälsa och livskvalitet och på institutionens långsiktiga organisatoriska utveckling.

29.   

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att könsfördelningen nästan var helt jämn över det totala antalet tjänster, med 49,6 % kvinnor. Parlamentet beklagar dock att antalet kvinnor i chefspositioner förblev otillräckligt, både för avdelningschefer och delegationschefer, där 57 av 219 befattningar (26 %) och endast 18 % av de högre chefstjänsterna (9 av 50 tjänster) innehades av kvinnor. Parlamentet påpekar att det fanns en liknande obalans bland handläggarna, där 33 % var kvinnor, samt bland utstationerade nationella experter, där 23 % var kvinnor.

30.   

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att i största möjliga mån fortsätta att förbättra könsfördelningen bland chefstjänster på hög och mellanhög nivå i samarbete med medlemsstaternas diplomatiska beskickningar. Parlamentet konstaterar att endast 18,28 % av de sökande till chefstjänster under det senaste mobilitetsförfarandet var kvinnor. Parlamentet konstaterar att även bland övriga tjänster som offentliggjordes av utrikestjänsten minskade procentandelen kvinnor bland de sökande från 39 % år 2016 till 31,7 % år 2017.

31.   

Europaparlamentet anser att förbättringar krävs i detta avseende och uppmanar därför utrikestjänsten att identifiera och reflektera över orsakerna till denna obalans, och därefter eventuellt finslipa sina villkor och rekryteringspolicyer för att locka både kvinnor och män i lika utsträckning till ledande befattningar. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att samarbeta med nationella universitet som erbjuder kurser med inriktning på en diplomatisk karriär för att främja de europeiska diplomatiska tjänsterna i ett tidigt skede.

32.   

Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett institut för utbildning av framtida europeiska diplomater, och föreslår att man undersöker möjligheten för de berörda myndigheterna att utnyttja Europaparlamentets lokaler i Strasbourg för att hysa detta diplomatiska institut.

33.   

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av arbetsgrupperna för ”karriärutveckling, jämställdhet och lika möjligheter” och ”lärande och utveckling” (LEAD) samt nätverket ”Kvinnor och utrikestjänsten” och mentorprogrammet för kvinnliga ledare (WEEAS), som viktiga milstolpar för att främja lika möjligheter inom utrikestjänsten. Parlamentet noterar den färdplan för genomförandet som antogs efter offentliggörandet av de två arbetsgruppernas slutrapporter och begär att hållas underrättat om hur genomförandet framskrider.

34.   

Europaparlamentet konstaterar att med en andel på 32,83 % av personalen i lönegrad AD som kommer från medlemsstaterna i slutet av 2017, respekterar utrikestjänsten den bemanningsmodell som fastställs i rådets beslut om inrättande av utrikestjänsten, nämligen att en tredjedel av personalen ska komma från medlemsstaterna och resten från unionsinstitutionerna.

35.   

Europaparlamentet noterar att andelen diplomater från medlemsstaterna utgör 32,83 % av utrikestjänstens totala AD-personal (dvs. 307 personer) jämfört med 33,8 % år 2014. Parlamentet betonar att antalet diplomater från medlemsstaterna på delegationschefstjänster minskade från 46 % till 43,8 % av det totala antalet. Parlamentet noterar den lätta ökningen av andelen kvinnor bland delegationscheferna till 21,9 %. Parlamentet noterar att endast 10 av 60 delegationschefer som kommer från medlemsstaterna redan hade arbetat på en befattning i Bryssel.

36.   

Europaparlamentet upprepar att den geografiska balansen bör noga övervakas, särskilt i fall av underrepresentation, för att säkerställa en proportionerlig representation av varje medlemsstat bland personalen. Parlamentet konstaterar att i de åtta fall där andelen av personalen var lägre än andelen av det berörda landets befolkning av unionens totala befolkning, kom fem från medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004.

37.   

Europaparlamentet konstaterar att antalet utstationerade nationella experter från medlemsstaterna ökade något under 2017 till 449 (med 387 placerade vid huvudkontor och 62 vid delegationer). Parlamentet konstaterar att 55 % av denna personalkategori i Bryssel (eller 214 personer) betalades av sina nationella myndigheter. Parlamentet erkänner behovet av utstationerade nationella experter inom olika specifika områden i samband med försvars- och säkerhetsfrågor och strategisk kommunikation. Parlamentet uppmanar emellertid utrikestjänsten att, inom ramen för strategin för utstationerade nationella experter eller med stöd av den nyligen inrättade årliga översynsmekanismen, ta fram en mer detaljerad prognos av sina kommande behov och motsvarande nödvändiga kvalifikationer för att möjliggöra bättre förutsägbarhet, bättre hantera potentiella intressekonflikter, undvika en stadig ökning av dessa kontrakt och förstärka den interna expertisen. Parlamentet anser att antalet utstationerade nationella experter inte bör överskrida en viss andel av utrikestjänstens totala personal, för att upprätthålla en stark och hållbar kåranda, och ber utrikestjänsten att fastställa en sådan tröskel.

38.   

Europaparlamentet välkomnar införandet av betalda praktikplatser vid delegationerna som en positiv uppföljning av 2016 års resolution om beviljande av ansvarsfrihet för utrikestjänsten. Parlamentet noterar att utrikestjänsten kommer att fortsätta att erbjuda praktikplatser enligt olika system, t.ex. i samband med obligatoriska praktikprogram för studenter eller provanställda tjänsteman som en del av deras obligatoriska utbildning. Parlamentet konstaterar att det externa finansiella stödet i genomsnitt uppgick till 885 EUR för praktikanter inom olika system, vilket är betydligt lägre än det månatliga arvodet på 1 200 EUR enligt utrikestjänstens system. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att garantera ett lämpligt arvode till alla praktikanter vid utrikestjänsten, så att tillräcklig ersättning tillhandahålls för praktikanternas insatser och för att undvika ökad diskriminering på ekonomiska grunder.

39.   

Europaparlamentet noterar samrådet mellan kommissionens avdelningar liksom samråden med fackföreningarna för att modernisera och förbättra rambestämmelserna och de relaterade socialförsäkringssystemen för lokalanställda. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att säkerställa en lämplig sjukförsäkring efter pensioneringen, i synnerhet vid invaliditet, med stöd av översynsprocessen. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att se till att de fastställda reformåtgärderna träder i kraft 2018 och att göra sin lokala personal mer delaktig och bättre utnyttja dess expertis.

40.   

Europaparlamentet noterar med oro att 171 medlingsfall registrerades år 2017 (vilket utgör en ökning på 16 % sedan 2016), varav 60 % var i delegationer, och att 32 av dessa fall fortfarande var öppna i slutet av året. Parlamentet noterar även med oro att det enligt enkäten om personalens tillfredsställelse endast var 10,2 % av personalen som inte alls instämde och 6,21 % av personalen inte helt instämde i påståendet ”jag har inte upplevt trakasserier vid utrikestjänsten”. Parlamentet erkänner dock att den kontinuerliga ökningen av antalet rapporterade fall verkar återspegla en ökad vilja att berätta, snarare än en ökning av antalet konflikter på arbetsplatsen. Parlamentet understryker vikten av att främja en kultur av nolltolerans mot trakasserier och att vederbörligen följa upp rapporterade fall.

41.   

Europaparlamentet välkomnar utvidgningen av nätverket av konfidentiella rådgivare till 13 utbildade frivilliga rådgivare år 2017. Parlamentet är bekymrat över att endast fem av 13 rådgivare stationerades vid 140 delegationer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att öka närvaron av konfidentiella rådgivare vid delegationerna och att fortsätta att öka medvetenheten om trakasserier och psykosociala risker samt om metoder att avhjälpa och reagera på dem.

42.   

Europaparlamentet konstaterar att utrikestjänsten har uppdaterat sitt administrativa avtal med Olaf och stärkt sitt samarbete i bedrägerirelaterade frågor med generaldirektorat som är verksamma inom yttre förbindelser, såsom FPI, GD NEAR och GD DEVCO under 2017. Parlamentet konstaterar att Olaf har tre pågående utredningar av potentiella intressekonflikter inom utrikestjänsten, och begär att hållas underrättat om hur dessa utredningar fortskrider.

43.   

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av uppgifter avseende kostnaderna för tjänsteresor för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordförande, som nu är helt tillgängliga på hennes sida på kommissionens webbplats och uppdateras varannan månad i linje med den uppdaterade uppförandekod som antogs den 31 januari 2018.

44.   

Europaparlamentet konstaterar att det under 2017 anslogs 1,1 miljoner EUR till utrikestjänsten för utveckling av dess åtgärd ”Strategic Communication Plus” för att bekämpa desinformation och informera om de positiva effekterna av unionens politik. Parlamentet betonar även vikten av att informera medborgarna om utrikestjänstens arbete och uppmanar utrikestjänsten att tillhandahålla mer information om sin verksamhet i detta avseende i nästa årliga verksamhetsrapport.

45.   

Europaparlamentet anser att utrikestjänsten är en väsentlig aktör i det internationella samarbetet när det gäller fred, säkerhet och mänsklig utveckling. Parlamentet betonar därför vikten av att använda de knappa resurserna på ett klokt sätt, och att fortlöpande förbättra konsekvensen och samstämmigheten i unionens yttre och inre åtgärder, samt behovet av att sträva efter gemensamma ståndpunkter och samordnade ageranden för att unionen ska kunna verka effektivt i denna roll. Parlamentet understryker vikten av offentlig diplomati och strategisk kommunikation som en integrerad del av unionens yttre förbindelser, inte endast som ett instrument för att informera om unionens värderingar och intressen och för att öka unionens synlighet, utan även som ett verktyg för att bekämpa utländskt inflytande på västra Balkan och i vårt grannskap samt strategisk propaganda mot unionen och dess medlemsstater. Parlamentet betonar det fortsatta och växande behovet av att avslöja desinformation och ta i bruk kontextspecifika analyser för att bekämpa propaganda mot unionen. Parlamentet är fast övertygat om att unionen bör öka sina insatser för att utveckla effektiva strategier för offentlig diplomati. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta sina insatser för att modernisera sina metoder och investera i nya färdigheter och ny kapacitet. Parlamentet anser att det arbete som utförs av utrikestjänstens arbetsgrupp för strategisk kommunikation är nödvändigt och värdefullt, och kräver att denna grupp förses med tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser.

46.   

Europaparlamentet konstaterar att utrikestjänsten har gjort en bedömning av konsekvenserna av Förenade kungarikets beslut att lämna Europeiska unionen med hänsyn till mänskliga resurser (dvs. 122 brittiska anställda) och de operativa justeringar som krävs vid huvudkontoret och i delegationerna. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens avsikt att besluta från fall till fall om förlängningen av kontrakt för brittiska tillfälligt anställda och kontraktsanställda. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att snabbt utarbeta en sammanhängande strategi för att skapa säkerhet för de berörda personerna.

47.   

Europaparlamentet konstaterar att den inledande bedömningen av de administrativa utgifterna uppgår till 6,7 miljoner EUR för personal- och infrastrukturutgifter under en period av nio månader i samband med öppnandet av en delegation i London till följd av att Förenade kungariket blir ett tredjeland.

48.   

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att utarbeta en uppföljningsrapport till ansvarsfriheten för 2017 i enlighet med artikel 262 i budgetförordningen som förberedelse för ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2018.