(1a)

Europaparlamentet bör höras i alla relevanta skeden av genomförandet och utvärderingen av programmet. Rådet har bett Europaparlamentet yttra sig över Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025. Eftersom det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte gäller enligt fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen kan Europaparlamentet dock inte betraktas som jämställt med rådet vid lagstiftning om kärnenergi. Med tanke på Europaparlamentets roll som medlagstiftare i budgetfrågor, och för att se till att unionens ramprogram för forskning och innovation utformas och genomförs på ett konsekvent sätt, bör även Euratoms forsknings- och utbildningsprogram antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

(2)

Kärnforskning kan bidra till social och ekonomisk välfärd och miljöhållbarhet genom att öka kärnsäkerheten och förbättra strålskyddet. Strålskyddsforskning har lett till förbättringar inom medicinsk teknik som många medborgare har nytta av, och denna forskning kan nu leda till förbättringar inom andra sektorer såsom industri, jordbruk, miljö och säkerhet. Av lika stor betydelse är kärnforskningens potentiella bidrag till en långsiktig utfasning av fossila bränslen i energisystemet på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

(2)

Kärnforskning kan bidra till social och ekonomisk välfärd genom att öka kärnsäkerheten och förbättra strålskyddet. Kärnforskning lämnar ett viktigt bidrag till miljöhållbarhet och kampen mot klimatförändringar genom att minska unionens beroende av importerad energi, samtidigt som strålskyddsforskning har lett till förbättringar inom medicinsk teknik som många medborgare har nytta av, och denna forskning kan nu leda till förbättringar inom andra sektorer såsom industri, jordbruk, miljö och säkerhet. Av lika stor betydelse är kärnforskningens bidrag till en långsiktig utfasning av fossila bränslen i energisystemet på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

(4)

I kommissionens rapport om interimsutvärderingen av Euratomprogrammet för forskning och utbildning 2014-2018 (COM(2017)0697) ingår en rad vägledande principer för programmet. Dessa omfattar: fortsätta att stödja forskning inriktad på kärnsäkerhet, kärnämneskontroll, fysiskt skydd, avfallshantering , strålskydd och utveckling av fusionsenergi; tillsammans med bidragsmottagarna ytterligare förbättra de europeiska gemensamma programmens organisation och förvaltning på kärnenergiområdet; fortföra och förstärka Euratoms utbildnings- och fortbildningsåtgärder för att utveckla kompetens som kan ligga till grund för alla aspekter av kärnsäkerhet, fysiskt skydd och strålskydd; ytterligare utnyttja synergier mellan Euratomprogrammet och andra tematiska områden inom EU:s ramprogram; och ytterligare utnyttja synergier mellan direkta och indirekta åtgärder.

(4)

I kommissionens rapport om interimsutvärderingen av Euratomprogrammet för forskning och utbildning 2014-2018 (COM(2017)0697) ingår en rad vägledande principer för programmet. Dessa omfattar: fortsätta att stödja forskning inriktad på kärnsäkerhet, kärnämneskontroll, prestation, fysiskt skydd, hantering av radioaktivt avfall , strålskydd och utveckling av fusionsenergi; tillsammans med bidragsmottagarna ytterligare förbättra de europeiska gemensamma programmens organisation och förvaltning på kärnenergiområdet; fortsätta och förstärka Euratoms utbildnings- och fortbildningsåtgärder för att utveckla kompetens som kan ligga till grund för alla aspekter av kärnsäkerhet, fysiskt skydd och strålskydd i syfte att säkerställa en hög kunskapsnivå, särskilt hos den nya generationens ingenjörer ; ytterligare utnyttja synergier mellan Euratomprogrammet och andra tematiska områden inom EU:s ramprogram; och ytterligare utnyttja synergier mellan direkta och indirekta åtgärder för att bidra till att säkerställa konsekvens och effektivitet i hela Euratomprogrammet .

(4a)

Euratoms projekt för avfallshantering bidrar till att förbättra förståelsen av frågor om hantering av radioaktivt avfall i unionen, till exempel säkerheten i framtida geologiska anläggningar för slutförvaring, konditionering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsles långsiktiga beteende i en deponeringsanläggning.

(5)

Programmet är utvecklat och koncipierat för att möta behoven av en kritisk massa av understödda åtgärder. Detta uppnås genom ett begränsat antal specifika mål inriktade på säker användning av kärnklyvning för kärnkraft och andra tillämpningar, bevarande och utveckling av expertis, främjande av fusionsenergi och stöd till unionens politik i fråga om kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och fysiskt skydd.

(5)

Programmet är utvecklat och koncipierat för att möta behoven av en kritisk massa av understödda åtgärder. Detta uppnås genom ett begränsat antal specifika mål inriktade på säker användning av kärnklyvning för kärnkraft och andra tillämpningar, bevarande och utveckling av expertis, främjande av fusionsenergi och stöd till unionens politik i fråga om kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och fysiskt skydd , däribland utveckling av kunskap om säker, ändamålsenlig och kostnadseffektiv avveckling av anläggningar som nått slutet på sin livslängd, ett område där bestämmelser och investeringar har halkat efter .

(5a)

Programmet är en väsentlig del av unionens insatser för att behålla och stärka sitt vetenskapliga och industriella ledarskap inom energiteknik. För att stödja säker drift av befintlig fissionskraft och underlätta utfasning av fossila bränslen i elkraftsystemet bör fissionsforskning fortsätta att vara en integrerad del av Euratomprogrammet.

(5b)

Säker användning av kärnenergi och andra tillämpningar av joniserande strålning än kärnkraft, däribland kärnsäkerhet och avveckling, bör stödjas genom strukturella gränsöverskridande inspektioner och utbyte av kunskap och bästa praxis avseende säkerheten i reaktorsystem och bränslecykler som för närvarande är i drift, särskilt i samband med kärntekniska anläggningar som ligger i närheten av en eller flera gränser mellan medlemsstater.

(5c)

Allvarliga kärntekniska olyckor kan utgöra en fara för människors hälsa. De aspekter av kärnsäkerhet och, i lämpliga fall, det nukleära fysiska skyddet som hanteras av det gemensamma forskningscentrumet (nedan kallat JRC) bör därför ges största möjliga vikt i programmet.

(7)

Genom stödet till kärnforskning bör programmet att bidra till uppfyllandet av målen i det ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa– (nedan kallat Horisont Europa) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] (3) och underlätta genomförandet av Europa 2030-strategin samt stärka det europeiska forskningsområdet.

(7)

Genom stödet till kärnforskning bör programmet att bidra till uppfyllandet av målen i det ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa– (nedan kallat Horisont Europa) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] (3) , särskilt genom att främja spetskompetens och öppen vetenskap, och underlätta genomförandet av Europa 2030-strategin samt stärka det europeiska forskningsområdet.

(8)

Programmet bör eftersträva synergieffekter med Horisont Europa och andra unionsprogram, från utveckling och strategisk planering till projekturval, förvaltning, kommunikation, spridning och utnyttjande av resultat, övervakning, revision och styrelseformer. I syfte at undervika överlappningar och duplicering och öka EU-finansieringens genomslagskraft kan överföringar från andra unionsprogram till verksamhet inom Horisont Europa göras. I sådana fall kommer de att omfattas av reglerna för Horisont Europa.

(8)

Programmet bör eftersträva synergieffekter med och närmare anpassning till Horisont Europa och andra unionsprogram, från utveckling och strategisk planering till projekturval, förvaltning, kommunikation, spridning och utnyttjande av resultat, övervakning, revision och styrelseformer. Det är avgörande att nyckelprinciperna om spetskompetens och öppen vetenskap bibehålls i alla program. I syfte att undvika överlappningar och duplicering och öka EU-finansieringens genomslagskraft kan överföringar från andra unionsprogram till verksamhet inom Horisont Europa göras. I sådana fall kommer de att omfattas av reglerna för Horisont Europa.

(12a)

De verksamheter som utvecklas inom programmet bör främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och innovation, särskilt genom att de underliggande orsakerna till obalansen mellan könen angrips, varvid både kvinnliga och manliga forskares fulla potential ska utnyttjas, och genom att genusdimensionen i projektinnehållet integreras i syfte att höja forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamheterna bör också syfta till att genomföra principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män i artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(17a)

JRC ger stöd till standardisering, öppen åtkomst för unionsforskare till enskilda kärntekniska anläggningar och utbildningsverksamhet på områden såsom kärntekniska garantier, kriminalteknik och avveckling.

(b)

Potentiellt bidra till en långsiktig utfasning av fossila bränslen på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

(b)

Bidra till en långsiktig utfasning av fossila bränslen på ett tryggt, effektivt och säkert sätt.

(a)

Förbättra en säker användning av kärnenergi och andra tillämpningar av joniserande strålning än kärnkraft, inbegripet kärnsäkerhet, fysiskt skydd, kärnämneskontroll, strålskydd, säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt avveckling.

(a)

Förbättra en säker och effektiv användning av kärnenergi och andra tillämpningar av joniserande strålning än kärnkraft, inbegripet kärnsäkerhet, fysiskt skydd, kärnämneskontroll, strålskydd, säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt avveckling.

(d)

Stödja gemenskapens politik för kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och fysiskt skydd.

(d)

Stödja gemenskapens politik för kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och fysiskt skydd , däribland utveckling av kunskap om säker, ändamålsenlig och kostnadseffektiv avveckling av anläggningar som nått slutet på sin livslängd .

(a)

724 563 000 euro för fusionsforskning och utveckling.

(a)

43 % för fusionsforskning och utveckling.

(b)

330 930 000 euro för kärnklyvning, säkerhet och strålskydd.

(b)

25 % för kärnklyvning, säkerhet och strålskydd.

(c)

619 507 000 euro för direkta åtgärder som genomförs av Gemensamma forskningscentrumet.

(c)

32 % för direkta åtgärder som genomförs av Gemensamma forskningscentrumet.

—

Respekt för rättsstatens principer.

(1)

Kärnsäkerhet: säkerhet i reaktorsystem och bränslecykler i drift inom gemenskapen eller, i den utsträckning som det är nödvändigt för att bibehålla en bred expertis på kärnsäkerhetsområdet i gemenskapen, de reaktortyper och bränslecykler som kan komma att användas i framtiden, men då enbart med inriktning på säkerhetsaspekter, inklusive alla aspekter av bränslecykeln, såsom separation och transmutation.

(1)

Kärnsäkerhet: säkerhet i reaktorsystem och bränslecykler i drift inom gemenskapen eller, i den utsträckning som det är nödvändigt för att bibehålla och utveckla en bred expertis på kärnsäkerhetsområdet i gemenskapen, de reaktortyper och bränslecykler som kan komma att användas i framtiden, men då enbart med inriktning på säkerhetsaspekter, inklusive alla aspekter av bränslecykeln, såsom separation och transmutation. Stöd till utbyte av information och bästa praxis avseende säkerheten i reaktorsystem och bränslecykler som för närvarande är i drift, särskilt i samband med kärntekniska anläggningar som ligger i närheten av en eller flera gränser mellan medlemsstater.

(3)

Avveckling: forskning om utveckling och utvärdering av tekniker för avveckling och miljösanering av kärntekniska anläggningar; stöd till att dela med sig av bästa praxis och kunskaper om avveckling.

(3)

Avveckling: forskning om utveckling och utvärdering av tekniker för avveckling och miljösanering av kärntekniska anläggningar; stöd till att dela med sig av bästa praxis och kunskaper om avveckling , bland annat genom kunskapsutbyte i samband med kärntekniska anläggningar som ligger i närheten av en eller flera gränser mellan medlemsstater och genom gemensamt utnyttjande av resurser och personal vid kompetenscentrum ;