EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.11.2018

COM(2018) 776 final

Rekommendation till

RÅDETS BESLUT

om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett avtal mellan Europeiska unionen och varje enskilt sydligt land inom den europeiska grannskapspolitiken för att nå en överenskommelse om villkoren för att utvidga tillhandahållandet av European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos) till den europeiska grannskapspolitiken

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Egnos (European Geostationary Navigation Overlay System) gör befintliga öppna satellitnavigeringssignaler lämpliga för säkerhetskritiska tillämpningar i transportmedel, såsom flygande och landande luftfartyg när ingen eller nästan ingen markbaserad utrustning för radiostöd finns tillgänglig.

Egnos och Galileo är Europeiska unionens två satellitnavigeringsprogram som regleras av GNSS-förordningen 1 .

Samarbete på området satellitnavigering mellan de sydliga länderna inom den europeiska grannskapspolitiken 2 och EU är en del av EuroMeds transportsamarbete. Inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken 3 bygger EuroMeds transportsamarbete på den ram som inrättades i Barcelona (1995) och som sedan 2008 utvecklats till unionen för Medelhavsområdet enligt den gemensamma förklaring 4 som antogs vid stats- och regeringschefernas möte.

Egnos utvidgning till de sydliga länderna inom den europeiska grannskapspolitiken (nedan kallade de sydliga EGP-länderna) uppfyller dessa kriterier och kommer att inledas så snart vissa av Egnos markstationer installerats utanför Europa. Den har två mål: att stärka Egnos täckning i EU:s utkanter och att tillhandahålla täckning i de sydliga EGP-länderna så att användarna börjar använda systemet.

Egnos utvidgning till de sydliga EGP-länderna kommer inte att försena arbetet med att utvidga Egnos geografiska täckning i EU. Tvärtom kommer täckningen att förbättras i EU:s sydliga/sydöstra/sydvästra regioner, framför allt på de portugisiska och spanska öarna i Atlanten, på Cypern och Malta samt i Grekland och i Italien.

I en analys som Europeiska rymdorganisationen gjorde 2015 6 , och som styrktes av näringslivets erbjudande 2017 att utveckla version 3 av Egnos, bekräftades det att utvidgningen var tekniskt genomförbar. I analysen drogs också slutsatsen att tre Egnosmarkstationer var tillräckligt för att täcka de sydliga EGP-ländernas hela luftrum.

Sedan 2009 har berörda avdelningar på kommissionen samarbetat med Europeiska utrikestjänsten för att utvidga täckningen av Egnos till södra Medelhavsområdet (dvs. de sydliga EGP-länderna) och för att där införa Egnos tjänst för skydd av människoliv inom luftfarten och andra transportområden. Att utvidga täckningen av Egnos gynnar alla. För EU innebär det stärkta band med grannländerna och möjligheter till marknadstillträde för EU:s näringsliv, medan de sydliga EGP-länderna kommer att få tillgång till Egnos till ett mycket rimligt pris jämfört med de offentliga investeringar som EU hittills gjort.

Betydande framsteg har gjorts under åren och intresset från transportmyndigheterna i de sydliga EGP-länderna har varit stort. De anser att Egnos tjänst för skydd av människoliv är ett effektivt verktyg för att uppfylla Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) krav samt att den tillhandahåller möjliggörande teknik för nya tjänster och tillämpningar på andra transportområden och områden som inte gäller transport.

7 Sex av de sydliga EGP-länderna uttryckte sålunda formellt på högsta politiska nivå 2014–2016 att de är intresserade av att sluta ett internationellt Egnosavtal med EU.

Det är lämpligt att EU svarar positivt på de förväntningar som de sydliga EGP-länderna har på Egnos tjänst för skydd av människoliv. Att en utvidgning av Egnos är strategiskt betydelsefull framgår tydligt av den verksamhet som andra tillhandahållare av globala system för satellitnavigering bedriver i regionen.

Säkerhetsaspekterna av en utvidgning av Egnos till de sydliga EGP-länderna, som även omfattar Europeiska utrikestjänstens bedömning av den geopolitiska situationen i regionen, har beaktats i denna rekommendation. Säkerhetaspekterna kommer att övervakas även framöver och följas upp under förhandlings- och installationsfaserna. Hit hör val av platser för installation av Egnos markinfrastruktur och skyddet av dem under Egnos driftsfas i de sydliga EGP-länderna.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Utvidgningen av Egnos till de sydliga EGP-länderna ingår i den regionala transporthandlingsplanen 2014–2020 och ingick i resolutionen om unionen för Medelhavsområdet 2013 och 2014.

En utvidgad täckning för Egnos tjänst för skydd av människoliv till Nordafrika och Mellanöstern kommer att erbjuda hög säkerhet vid landning, även på små och regionala flygplatser och turistflygplatser. Säkerhetsnivån kommer därför att harmoniseras i EU och de sydliga EGP-länderna, och användningen av Egnos öka inom de flygbolag som trafikerar mellan de två regionerna.

Slutligen är Egnos utvidgning till de sydliga EGP-länderna förenlig med andra liknande utvidgningar av Egnos eller Egnosbaserade system, nämligen den liknande utvidgningen till Ukraina 8 , samt installerandet av oberoende satellitbaserade tilläggstjänster baserade på Egnosteknik i Afrika, med början i de sjutton ASECNA-länderna 9 . Egnos kommer därför att säkerställa en enhetlig täckning över de europeiska och afrikanska kontinenterna och möjliggöra säkrare flygningar och landningar.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De europeiska satellitnavigeringssystemen är vitala för EU:s strategi att säkerställa full integration av land-, sjö- och lufttransportinfrastruktur för att uppnå en säker, friktionsfri, ekonomisk och miljövänlig navigering. Systemen har främjats internationellt, bl.a. genom undertecknandet av samarbetsavtal om satellitnavigering med länder som Marocko, Ukraina, USA, Norge, Schweiz och Sydkorea.

Inom flygledningstjänsten strävar alla sydliga EGP-länder efter att uppfylla Icaos krav på prestandabaserad navigation (PBN). Egnos är en viktig drivkraft för att modernisera flygledningstjänsten i Europa och genomföra det gemensamma europeiska luftrummet. Utvidgningen till de sydliga EGP-länderna kommer att minska fragmenteringen av flygnavigeringstjänsterna i Medelhavsområdet. Egnos täckning av de sydliga EGP-länderna kommer också att bidra till att skapa ett integrerat transportområde i Europa och Medelhavsområdet med närmare en miljard människor i EU och dess grannländer.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Användningen av satellitbaserade tilläggstjänster som Egnos i de sydliga EGP-länderna har utvärderats ur såväl ett socioekonomiskt som tekniskt perspektiv. Resultaten från analysen har vidarebefordrats till och diskuterats med parter och myndigheter i de sydliga EGP-länderna vid flera tillfällen under de år man samarbetat i frågan.

Mellan 2007 och 2015 installerade EuroMed GNSS I- och II-projekten, som finansierades av kommissionen, viss Egnosmarkinfrastruktur för att tillhandahålla ett minimum av täckning och överföra teknisk sakkunskap, utföra test och försök vad gäller kapacitetsuppbyggnad med lokala civila luftfartsmyndigheter, användare av luftrum och tillhandahållare av flygtrafiktjänster för att testa landningsförfaranden och utvärdera fördelar. I det här sammanhanget gjordes också en rättslig bedömning som fastställde det luftfartsspecifika ICAO-regelverket som tillhandahållandet av tjänster ska grunda sig på samt detaljerade satellitnavigeringsstrategier och genomförandeplaner för varje land.

En kostnadsnyttoanalys per land gjordes också. Den bekräftade de positiva nettoeffekterna av att utvidga Egnos till de sydliga EGP-länderna och underströk de positiva effekterna av Egnos för varje enskilt EGP-land inom luftfarten och den multimodala transporten. Enligt analysen skulle nettofördelarna uppgå till mer än en miljard euro för hela den sydliga EGP-regionen. Parterna i de sydliga EGP-länderna deltog fullt ut i analyserna och resultaten har vidarebefordrats till och diskuterats med företrädare för och aktörer i de sydliga EGP-länderna under flera workshoppar. I slutsatserna från samtliga EuroMed GNSS-arbetsgrupper 2013, 2012 och 2011 uppmanades kommissionen att fullborda Egnos täckning av de sydliga EGP-ländernas luftrum.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Rekommendation till

RÅDETS BESLUT

om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett avtal mellan Europeiska unionen och varje enskilt sydligt land inom den europeiska grannskapspolitiken för att nå en överenskommelse om villkoren för att utvidga tillhandahållandet av European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos) till den europeiska grannskapspolitiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 218.3 och 218.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)Villkoren i artikel 2.5 i förordning (EU) nr 1285/2013 är uppfyllda vad gäller teknisk genomförbarhet och försäkran om att arbetet med att utvidga Egnossystemets geografiska täckning till medlemsstaternas alla territorier inte kommer att försenas.

(2)I förordning (EU) nr 1285/2013 fastställs att unionen är ägare till samtliga materiella tillgångar och innehavare till samtliga immateriella rättigheter som skapas eller utvecklas inom ramen för Egnosprogrammet, att unionen kan sluta avtal med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för detta program och att kostnaderna för all utvidgning av Egnossystemets täckning utanför Europa inte får täckas av de budgetmedel som fördelas enligt den här förordningen.

Förhandlingar bör inledas i syfte att sluta ett avtal med varje enskilt sydligt land inom den europeiska grannskapspolitiken för att fastställa villkoren för tillhandahållande av satellitbaserade tilläggstjänster baserade på European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos) i de sydliga EGP-länderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kommissionen bemyndigas härmed att på unionens vägnar förhandla om ett internationellt avtal med varje enskilt sydligt EGP-land om villkoren för tillhandahållande av satellitbaserade tilläggstjänster baserade på Egnossystemet i sydliga EGP-länder.

Artikel 2

Förhandlingsdirektiven anges i bilagan.

Artikel 3

Förhandlingarna ska föras i samråd med [ska fyllas i av rådet: namnet på kommittén bestående av företrädare för medlemsstaterna].

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Med Egnossystemet avses den rymd- och markinfrastruktur samt den hård- och mjukvara som gör det möjligt att tillhandahålla Egnos signal för skydd av människoliv (EGNOS Safety of Life (SoL) signal). Denna signal omvandlas till en Egnostjänst när lokala civila luftfartsmyndigheter godkänner den enligt internationella luftfartsbestämmelser. Med Egnosprogrammet avses förvaltningen av både Egnossystemet och Egnostjänsten som anförtrotts Europeiska kommissionen.

(2)    För närvarande: Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen, Egypten, Syrien, Jordanien, Palestina*, Israel och Libanon. Enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument. (*) Denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkter i frågan.

(3)

   GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Översyn av den europeiska grannskapspolitiken, JOIN(2015) 50 final.

(4)     http://ufmsecretariat.org/wp-content/uploads/2012/09/ufm_paris_declaration1.pdf  

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008.

(6)    ESA, EGNOS Project Office (EPO), FWC-2 WP-STA-004, 12 mars 2015.

(7)    Algeriet, Tunisien, Libyen, Jordanien, Libanon och Israel riktade skrivelser till kommissionsledamöter.

(8)    Den 12 april 2018 antog Europeiska unionens råd ett beslut (6934/18) som bemyndigade kommissionen att inleda förhandlingar om ett internationellt avtal med Ukraina om utvidgning av Egnos till landets luftrum.

(9)    Kommissionen undertecknade den 8 december 2016 ett samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och byrån för flygtrafiksäkerhet i Afrika och Madagaskar (ASECNA) om utveckling av satellitnavigering och tillhandahållande av tilläggstjänster för civil flygtrafik inom ASECNA:s behörighetsområde.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.11.2018

COM(2018) 776 final

BILAGA

till

Rekommendation till RÅDETS BESLUT

Godkännande av innehållet i ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

BILAGA
Direktiv för förhandlingarna om ett avtal mellan Europeiska unionen och varje sydligt land inom den europeiska grannskapspolitiken för att fastställa villkoren för tillhandahållande av satellitbaserade tilläggstjänster baserade på European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos) i de sydliga EGP-länderna

(1)Kommissionen kommer att förhandla om ett internationellt avtal med varje enskilt sydligt land inom den europeiska grannskapspolitiken för tillhandahållande av satellitbaserade tilläggstjänster baserade på European Geostationary Navigation Overlay Service (Egnos) i de sydliga EGP-länderna.

(2)Kommissionen ska förhandla i samråd med [x], som är en särskild kommitté, och ska rapportera om resultatet av förhandlingarna, och, vid behov, om alla problem som kan uppstå under förhandlingarna.

1.SYFTET MED FÖRHANDLINGARNA

Syftet med förhandlingarna är att nå avtal om fastställande av villkoren för samarbete med varje enskilt sydligt EGP-land om tillhandahållande av satellitbaserade tilläggstjänster baserade på Egnossystemet i sydliga EGP-länder.

2.AVTALETS RÄCKVIDD

Varje avtal ska omfatta framför allt följande områden:

(1)Bestämmelser om samarbete: samarbete för att bygga upp och driva satellitbaserade tilläggstjänster i EGP-länderna. Hit hör bl.a. främjande av Egnosprogrammet och Egnostjänster, stöd till genomförandet och driften av dem, samarbete rörande frekvenser (utan att det påverkar EU:s förfaranden 1 ), standardisering och alla de frågor om satellitnavigeringssystem som behandlas av internationella organisationer och sammanslutningar samt forskning och utveckling. Samarbetet måste vara förenligt med befintliga samarbetsavtal och förpliktelser, inklusive vad gäller icke-spridning och exportkontroll 2 . Avtalet ska inte påverka nationella säkerhetsåtgärder.

(2)Finansiella bestämmelser: varje sydligt EGP-lands bidrar till de extra driftskostnaderna för underhåll av Egnossystemet när täckningen av det utvidgas till de sydliga EGP-länderna för att möjliggöra tjänsten för skydd av människoliv. Finansiellt stöd från EU för att utvidga tjänsten för skydd av människoliv till de sydliga EGP-länderna. I enlighet med artikel 2.5 sista stycket i förordning (EU) nr 1285/2013 får detta stöd på inga villkor finansieras med de budgetbidrag som är avsedda för de europeiska satellitnavigeringssystemen och som omfattas av artikel 9 i samma förordning.

(3)Fastställande av lämpliga samarbetsmekanismer för förvaltningen av avtalet, fastställande av lämpliga ansvarsregler för tillhandahållande av Egnostjänster. Garantier från varje sydligt EGP-lands sida att alla EU-ägda eller av EU hyrda Egnosanläggningar på landets territorium ges lämplig status (privilegier, immunitet etc.), och garantier för att varje sydligt EGP-land på nödvändigt sätt kommer att övervaka, informera om och skydda Egnossystem och Egnosanläggningar; bestämmelser om tvistlösning mellan parterna.

(4)Iakttagande av relevanta bestämmelser i fördragen och tillämplig EU-lagstiftning, inklusive förordning (EU) nr 1285/2013 3 och förordning (EU) nr 912/2010 4 , framför allt vad gäller styrningen av Egnosprogrammet.

(5)Förenligheten med säkerhetskrav vad gäller de element i Egnossystemet som ska installeras på de sydliga EGP-ländernas territorium.

(6)Införandet av en klausul om uppsägning som gör det möjligt att åtgärda situationer där ett enskilt sydligt EGP-land inte respekterar skyldigheterna i avtalet.

(1)    Radiospektrumpolitiken på grundval av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 (radiospektrumbeslut) som fastställer samordningen av radiospektrumfrågor på EU-nivå, inklusive samordningen med Europeiska post- och telesammanslutningens (Cept) ansvar för tekniska aspekter och företrädandet av EU:s intressen i Internationella teleunionen (ITU).

(2)    EGT L 159, 30.6.2000, Wassenaaravtalet och kontrollsystemet för missilteknik.

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 1).

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (EUT L 276, 20.10.2010, s. 11).