EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den1.6.2018

COM(2018) 394 final

2018/0218(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter, (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och (EU) nr 229/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna

{SWD(2018) 301 final}
{SEC(2018) 305 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I kommissionens förslag till en flerårig budgetram (FBR) för perioden 2021–2017 1 fastställs finansieringsramen och allmänna riktlinjer för den gemensamma jordbrukspolitiken. På grundval av detta lägger kommissionen fram ett antal förordningar om den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2021–2027 tillsammans med en konsekvensanalys av ett antal alternativa scenarier för jordbrukspolitikens utveckling. I dessa förslag föreskrivs tillämpningsdatumet den 1 januari 2021 och det läggs fram för en union bestående av 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

Den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken beslutades 2013 och genomfördes 2015. Sedan dess har de förutsättningar som låg till grund för utarbetandet av reformen förändrats avsevärt. Detta beror i synnerhet på följande tendenser:

Priserna på jordbruksprodukter har minskat kraftigt under pressen av makroekonomiska faktorer, geopolitiska spänningar och andra krafter.

Tonvikten i handelsförhandlingarna har flyttats från multilaterala till bilaterala överenskommelser, och EU har blivit öppnare för världsmarknaderna.

EU har förbundit sig att göra nya internationella åtaganden, bland annat rörande åtgärder för att lindra effekterna av klimatförändringarna (genom COP21) och rörande allmänna aspekter av den internationella utvecklingen (genom FN:s mål för hållbar utveckling), samt att vidta åtgärder för att bättre hantera andra geopolitiska händelser, som migrationen.

Dessa förändringar har föranlett en offentlig debatt om huruvida 2013 års reform har varit tillräckligt långtgående för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna hantera de pågående utmaningarna för jordbrukssektorns ekonomiska hälsa, omsorgen för miljön, insatserna mot klimatförändringarna samt skapandet av ett starkt ekonomiskt och socialt nät för EU:s landsbygdsområden – särskilt mot bakgrund av de nya möjligheterna inom handeln, bioekonomin, den förnybara energin, den cirkulära ekonomin och den digitala ekonomin.

Den gemensamma jordbrukspolitiken måste moderniseras för att kunna hantera dessa utmaningar, förenklas för att kunna uppnå detta med minsta möjliga administrativa börda och anpassas ännu mer till EU:s politik inom andra områden för att maximera dess bidrag till kommissionens tio prioriteringar och målen för hållbar utveckling. Som kommissionen påpekade i sitt senaste meddelande om den fleråriga budgetramen måste en moderniserad gemensam jordbrukspolitik stödja övergången till en fullständigt hållbar jordbrukssektor och utvecklingen av en levande landsbygd som kan tillhandahålla säkra, trygga och högkvalitativa livsmedel till över 500 miljoner konsumenter. EU behöver en smart, motståndskraftig, hållbar och konkurrenskraftig jordbrukssektor så att produktionen av säkra, högkvalitativa, överkomliga, näringsrika och varierade livsmedel säkerställs för invånarna och en stark socioekonomisk struktur skapas i landsbygdsområden. En moderniserad gemensam jordbrukspolitik måste höja det europeiska mervärdet genom att uppvisa en högre ambitionsnivå när det gäller miljön och klimatet och uppfylla medborgarnas förväntningar på hälsa, miljö och klimat.

I enlighet med arbetsprogrammet för år 2017 har kommissionen genomfört ett omfattande samråd i syfte att förenkla och modernisera den gemensamma jordbrukspolitiken för att maximera dess bidrag till kommissionens tio prioriteringar och målen för hållbar utveckling. Detta arbete var inriktat på politikens prioriteringar för framtiden, utan att föregripa tilldelningen av medel i jordbrukspolitikens nästa budget. Processen omfattade ett brett samråd såväl som en analys av tillgängliga uppgifter om jordbrukspolitikens resultat, däribland relevanta yttranden från Refit-plattformen.

Resultaten presenterades i ett meddelande som antogs den 29 november 2017 med titeln Framtiden för livsmedel och jordbruk. Meddelandet möjliggör en strukturerad dialog om den framtida jordbrukspolitiken i EU:s institutioner såväl som med övriga berörda parter. I detta policydokument beskrevs utmaningar, mål och vägar för en ”framtidssäker” jordbrukspolitik som måste vara enklare, smartare och modernare för att leda till en övergång mot ett mer hållbart jordbruk.

Som de främsta prioriteringarna för jordbrukspolitiken efter år 2020 utsåg kommissionen en högre ambitionsnivå för miljöskydd och klimatåtgärder, en bättre målinriktning av stödet och en starkare tillit till den positiva kopplingen mellan forskning, innovation och rådgivning. För att förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens resultat föreslog kommissionen även en ny genomförandemodell som flyttar den politiska inriktningen från efterlevnad till prestation och återställer balansen mellan ansvarsområdena på EU-nivå och medlemsstatsnivå genom mer subsidiaritet. Syftet med den nya modellen är att uppnå EU:s mål på ett bättre sätt med utgångspunkt i strategisk planering, bredare politiska insatser och gemensamma prestationsindikatorer för att förbättra den politiska samstämmigheten inom den framtida jordbrukspolitiken och gentemot andra av EU:s mål.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

I artikel 39 i EUF-fördraget fastställs att den gemensamma jordbrukspolitikens mål ska vara att

·höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften,

·på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket,

·stabilisera marknaderna,

·trygga försörjningen,

·tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

Detta förslag är helt i linje med målen för jordbrukspolitiken i fördraget. Det innebär en modernisering och förenkling av det sätt på vilket bestämmelserna i fördraget genomförs.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 43.2 i EUF-fördraget vad gäller ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013, artikel 114 i EUF-fördraget och artikel 118 första stycket vad gäller ändringar av förordningarna EU) nr 1151/2012 och (EU) nr 251/2014, artiklarna 43.2 och 349 vad gäller ändringar av förordning (EU) nr 228/2013 och artikel 43.2 vad gäller förordning (EU) 229/2013.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att befogenheterna för jordbrukspolitiken ska delas mellan unionen och medlemsstaterna, och att en gemensam jordbrukspolitik ska utarbetas med gemensamma mål och ett gemensamt genomförande. Det nuvarande genomförandesystemet för den gemensamma jordbrukspolitiken bygger på detaljerade krav på EU-nivå och strikta kontroller, sanktioner och revisionssystem. Dessa bestämmelser är ofta mycket normativa ända ner på gårdsnivå. I EU där jordbruks- och klimatförhållandena varierar mycket är dock varken uppifrån och ned-strategier eller lösningar som ska passa alla lämpliga för att uppnå önskat resultat och mervärde på EU-nivå.

I den genomförandemodell som presenteras i detta förslag fastställer unionen de grundläggande politiska parametrarna (den gemensamma jordbrukspolitikens mål, breda typer av interventioner, grundläggande krav), medan medlemsstaterna har ett större ansvar för hur de uppfyller och når de överenskomna målen.

En utökad subsidiaritet kommer att göra det möjligt att ta större hänsyn till lokala förhållanden och behov mot bakgrund av sådana mål. Medlemsstaterna kommer att vara ansvariga för att anpassa den gemensamma jordbrukspolitikens interventioner så att de på bästa sätt bidrar till att uppfylla EU:s mål. Samtidigt som medlemsstaterna bibehåller nuvarande styrningsstrukturer – som måste fortsätta att säkerställa en effektiv övervakning och uppfyllandet av alla politiska mål – kommer de även att ha ett större inflytande över utformningen av ramen för övervakning och kontroll av stödmottagarna (inklusive kontroller och sanktioner).

•Proportionalitetsprincipen

De ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningarna för EU:s jordbrukssektor och landsbygdsområden kräver omfattande insatser som tar hänsyn till EU-dimensionen av dessa utmaningar. Den ökade valfrihet som kommer att erbjudas medlemsstaterna när det gäller att välja och anpassa jordbrukspolitikens tillgängliga politiska instrument för att uppfylla målen, i en mer resultatbaserad modell, gör det ännu mindre troligt att jordbrukspolitiken överskrider en proportionell åtgärdsnivå.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Den gemensamma jordbrukspolitiken är nära förbunden med utformningen och utvecklingen av Europeiska unionen. Sedan den gemensamma jordbrukspolitiken skapades i början av 1960-talet kring mål som fastställts i fördraget har politiken genomgått flera reformvågor i syfte att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft, främja landsbygdsutvecklingen, hantera nya utmaningar och tillgodose samhällets behov på ett bättre sätt. Den senaste stora reformen antogs år 2013. I 2013 års reform anpassades de allmänna målen för den gemensamma jordbrukspolitiken kring följande tre olika block:

i.    Hållbar livsmedelsproduktion.

ii.    Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.

iii.    Balanserad territoriell utveckling.

För att bedöma framstegen mot uppnåendet av ovanstående mål och identifiera framtida utmaningar genomfördes en bred samrådsprocess som uppmuntrade en strukturerad debatt med alla berörda parter, däribland aktörer utanför jordbruksverksamheten. Uppgifter om jordbrukspolitikens resultat samlades dessutom in från en rad olika informationskällor (se sammanfattningen i ruta 1 nedan), vilka låg till grund för bedömningen av jordbrukspolitikens framsteg och brister under åren, med särskild betoning på de senaste reformerna. Detta gäller särskilt följande:

·Uppgifter som samlats in genom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som används vid mätning av jordbrukspolitikens resultat 2 .

·En serie av utvärderingar som schemalagts under den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) för att bedöma de nuvarande målen för jordbrukspolitiken, med de första resultaten tillgängliga under 2017/18 3 .

Resultat angående framstegen mot målen och motsvarande finansieringsramar som finns tillgängliga i de årliga genomföranderapporterna för landsbygdsutvecklingen.

·Ytterligare bakgrundsdokument, uppgifter, fakta och siffror som är relevanta för konsekvensbedömningen har publicerats på generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutvecklings webbplats 4 .

•Samråd med berörda parter

Ett öppet offentligt samråd anordnades med fler än 322 000 inlämnade förslag, en strukturerad dialog med de berörda parterna, fem expertseminarier, yttranden från Refit-plattformen samt bidrag från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och de nationella parlamenten. Hänsyn togs också till rekommendationerna från arbetsgruppen för jordbruksmarknader (AMTF) 5 och från konferensen i Cork om landsbygdsutveckling (2016) 6 .

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

För att samla in bevis/kunskap från sakkunniga i jordbruksrelaterade frågor anordnades ett antal specialseminarier mellan mars 2017 och februari 2018. Dessa seminarier gav möjlighet till ett utbyte av åsikter mellan de sakkunniga och kommissionens tjänstemän samt en formulering av vilka viktiga slutsatser/frågor som bör beaktas i moderniserings- och förenklingsprocessen.

De fem frågor som behandlades i seminarierna valdes ut för att täcka de mest relevanta områden där kunskapsluckor och meningsskiljaktigheter om de politiska strategierna hade påvisats. Seminarierna utformades med liknande metoder på grundval av följande:

1.Insamling av de senaste uppgifterna från experter, akademiker, yrkesverksamma och internationella institutioner.

2.Fokus på praktiska erfarenheter.

3.Bedömning av potentialen hos nya tekniker/metoder för att förbättra utformningen av den framtida politiken inom det specifika området.

Sammanfattningar av seminarierna och presentationerna finns tillgängliga på följande adress:

https://ec.europa.eu/agriculture/events/cap-have-your-say/workshops_en

Seminarium 1: Bästa praxis för att tillgodose behoven inom miljö- och klimatområdet  (23/24 mars 2017)

Detta tvådagarsseminarium genomfördes tillsammans med en rad olika experter med kunskap om utmaningarna inom miljö- och klimatområdet. Under seminariet behandlades

·de verktyg som finns tillgängliga för bedömning av de miljömässiga behoven,

·de metoder som finns tillgängliga för att förbättra genomförandet av åtgärderna (med fokus på beteendeinriktade strategier).

Seminarium 2: Riskhantering (18/19 maj 2017)

Målet med detta tvådagarsseminarium var att förbättra insamlingen av uppgifter inom debatten om vilka verktyg som kan hjälpa jordbruksnäringen att hantera riskerna med produktion, prissättning och inkomster. Under seminariet behandlades

·utmaningarna för EU-marknadens säkerhetsnät och den senaste utvecklingen av det riskhanteringssystem som tillämpas i USA,

·frågan om framtida marknader inom EU, EU:s försäkrings- och återförsäkringssektor i fråga om jordbruk, frågan om offentlig-privata partnerskap och ett program för skördeförsäkringar,

·beteendemässiga aspekter av riskhanteringen.

Seminarium 3: Livsmedel och relaterade frågor (31 maj 2017)

Vid seminariet om livsmedel och relaterade frågor undersöktes jordbrukspolitikens anpassning till hälsopolitiken och dess möjligheter att underlätta jordbrukarnas anpassning till förändrade konsumtionsmönster. Frågan om antimikrobiell resistens förtjänar särskild uppmärksamhet.

Seminarium 4: Socioekonomiska frågor (9 juni 2017)

Seminariet om socioekonomiska frågor fokuserade på en analys av dynamiken inom området för tillväxt och arbetstillfällen i EU:s jordbruks- och livsmedelssektor. Vid seminariet undersöktes kopplingarna mellan det globala jordbruket och livsmedelsindustrins värdekedjor i EU ur både ett begreppsmässigt och ett praktiskt perspektiv baserat på fallstudier.

Seminarium 5: Mätning av jordbrukspolitikens resultat när det gäller miljö och klimat (26 februari 2018)

Under seminariet undersöktes vilka grundläggande politiska mål som kan fastställas på EU-nivå, hur de kan genomföras på medlemsstatsnivå samt hur de kan övervakas, kontrolleras och utvärderas.

•Konsekvensbedömning

1.olika ambitionsnivåer när det gäller miljö och klimat, med fokus på de möjliga effekterna av obligatoriska och frivilliga genomförandeprogram,

2.olika sätt att stödja jordbruksinkomsterna och i synnerhet fördelningen mellan olika jordbruksverksamheter, med fokus på de möjliga effekterna för små och medelstora jordbruk,

3.bredare socioekonomiska insatser, i synnerhet inom politiken för landsbygdsutveckling, såväl som övergripande strategier för moderniseringen.

I det första alternativet provas möjligheten att införa ett frivilligt miljöprogram för att höja ambitionsnivån för miljö- och klimatfrågor. I detta alternativ undersöks även om det går att använda riskhanteringsverktyg med lägre direktstöd till jordbrukarnas inkomster. Två delalternativ avspeglar medlemsstaternas olika miljöambitioner och synsätt när det gäller direktstöd inom den nya genomförandemodellen.

I ett annat alternativ är direktstödet mer målinriktat och genomförandet av villkorlighet är mer ambitiöst i syfte att förbättra jordbrukspolitikens gemensamma ekonomiska och miljömässiga resultat såväl som att hantera utmaningarna när det gäller klimatet. Delalternativ utarbetas även för att illustrera möjliga skillnader i medlemsstaternas ambition när det gäller miljö- och klimatmål.

Slutligen provas ett alternativ som lägger stark tonvikt på miljöskydd och sysselsättning – och flyttar fokus till små och medelstora jordbruksföretag som ett sätt att behålla arbetstillfällen i landsbygdsområdena. Medlemsstaterna är skyldiga att fördela 30 % av betalningarna i den första pelaren för att tillhandahålla kompletterande stöd till fyra program som ska vara frivilliga för jordbrukarna, dvs. ekologiskt jordbruk, permanent gräsmark, områden med naturliga begränsningar och linjära landskapselement, för att ytterligare uppmuntra klimatåtgärder och hållbar förvaltning av naturresurserna.

I konsekvensbedömningen framhålls de svåra avvägningar som följer av en politik som strävar efter många olika mål när de grundläggande parametrarna förändras.

En av de viktigaste grundläggande parametrarna är stödnivån för jordbruksstödet. Den andel på 5 % som föreslogs av kommissionen i maj 2018 i meddelandet om budgetramen för 2021–2027 ligger inom det intervall som låg till grund för konsekvensbedömningen.

När det gäller jordbruksinkomsterna har både nivån och fördelningen av stödet stor betydelse. En tillräcklig nivå av stöd som ger tillräckliga jordbruksinkomster är grundläggande för att säkerställa livsmedelsförsörjningen, ambitionerna för miljö och klimat samt en levande landsbygd. Bättre målinriktning av stödet till små och medelstora jordbruksföretag och områden med naturliga begränsningar kan bidra till att arbetstillfällena bevaras och att verksamheten stärks i hela territoriet, vilket stärker den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena. Införande av tak och användning av konvergens kan förbättra fördelningen av direktstöd. Det är uppenbart att alla alternativ som innebär en omfördelning av direktstödet till jordbruk och regioner med lägre produktivitet kommer att leda till en minskning av EU:s konkurrenskraft på kort sikt och samtidigt förstärka skyddet av miljön. Mindre uppenbar är emellertid den kombination av åtgärder som kan lindra de negativa inkomsteffekterna och på samma gång bemöta utmaningar som också är relevanta för jordbruket – till exempel miljö och klimat eller samhällets förväntningar. Detta förutsätter uppmuntrande justeringar som förbättrar både det socioekonomiska och det miljömässiga resultatet i sektorn.

Bidrag från samråden och analyserna med de berörda parterna visar att detta är möjligt, under förutsättning att de nödvändiga åtgärder som är inriktade på en högre ambition när det gäller miljö- och klimatinsatser gör det möjligt att anta en bästa praxis (både för konventionella och andra former av jordbruk) som omfattar kunskap, innovation och den senaste relevanta tekniken.

På grundval av de antaganden och val som görs i analysen kan det vara nödvändigt att göra vissa avvägningar för att uppnå jordbrukspolitikens ekonomiska, miljömässiga och sociala mål, såväl som den önskvärda moderniseringen och förenklingen. Sammanfattningsvis kan omfördelningen leda till hanterbara inkomsteffekter och öka ambitionen när det gäller miljö- och klimatåtgärder och andra synergieffekter inom jordbrukspolitiken. Detta kräver emellertid att sektorn och politiken tar vara på de möjligheter som erbjuds genom innovation och teknik och som redan möjliggör modernisering och förenkling.

Andra antaganden och val kan förändra de detaljerade resultaten, men inte det viktigaste underliggande budskapet – att det bästa alternativet för den framtida jordbrukspolitiken bör kombinera de bästa delarna av de olika alternativen, men undvika deras svagheter genom att det införs nödvändiga garantier för att säkerställa lika villkor inom EU. Detta innebär att det finns ett behov av tydliga kriterier för nivån och fördelningen av inkomststöd (t.ex. införande av tak och/eller successiv nedtrappning), ambitionsnivån för miljö och klimat, villkorligheten, insatserna för modernisering och den lämpliga graden av subsidiaritet/förenkling.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Komplexiteten i genomförandet av den nuvarande politiken är i stor utsträckning kopplad till betoningen på överensstämmelse med detaljerade regler som fastställts på EU-nivå. Den nya genomförandemodell som föreslås innebär att stödvillkoren på EU-nivå försvinner, vilket kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att definiera stödvillkor som är anpassade till deras särskilda förhållanden. Detta förväntas medföra en betydande förenkling.

Historiskt sett har den gemensamma jordbrukspolitiken utvecklats i successiva reformer till olika instrument. Ibland har det visat sig vara svårt att samordna dessa instrument. Enligt det föreliggande förslaget sammanförs alla de olika stödreglerna i den gemensamma jordbrukspolitiken i en enda sammanhängande ram, vilket kommer att minska den administrativa bördan vid genomförandet av jordbrukspolitiken.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

I kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 (COM(2018) 322 final) föreskrivs att en betydande del av EU:s budget även i fortsättningen ska avsättas till jordbruket, vilket är en gemensam politik av strategisk betydelse. Räknat i löpande priser föreslås därför att den gemensamma jordbrukspolitiken ska fokusera på sin kärnverksamhet med 286,2 miljarder euro som tilldelas EGFJ och 78,8 miljarder euro som tilldelas Ejflu.

Dessa jordbruksfonder kompletteras med ytterligare finansiering från Horisont Europa, eftersom det föreslagna rambeloppet för detta program omfattar 10 miljarder euro som stöd till forskning och innovation inom livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi. En ny jordbruksreserv kommer att inrättas inom ramen för EGFJ för att finansiera ytterligare stöd till jordbrukssektorn. Om det finns outnyttjade belopp i reserven ska dessa överföras till efterföljande år.

När det gäller fördelningen av direktstödet bland medlemsstaterna föreslås att alla medlemsstater med direktstöd under 90 % av EU-genomsnittet ska fortsätta den process som påbörjades under perioden 2014–2020 för att fylla ut 50 % av den befintliga skillnaden till 90 %. Alla medlemsstater kommer att bidra till finansieringen av denna externa konvergens av nivåerna för direktstöd. Medlemsstaternas anslag för direktstöd enligt förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken beräknas på grundval av detta.

När det gäller landsbygdsutvecklingen föreslås en återbalansering av finansieringen mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar. I linje med vad som planeras för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, är det genom en ökning av de nationella samfinansieringsgraderna möjligt att bibehålla i princip oförändrade stödnivåer i stödet till EU:s landsbygdsområden. Stödet från Ejflu kommer att fördelas på grundval av objektiva kriterier som bygger på de politiska målen och med hänsyn tagen till den nuvarande fördelningen. På samma sätt som idag bör de regioner som utvecklas långsammare även fortsättningsvis omfattas av högre samfinansieringsnivåer, och detta gäller även vissa åtgärder som Leader och stöden för förvaltningsåtaganden.

Medlemsstaterna kommer att ges en viss nivå av flexibilitet för överföringar mellan anslagen. Upp till 15 % av respektive direktstöd kan överföras till Ejflu-anslagen och omvänt. En större andel kan överföras från direktstöd till anslag i Ejflu för interventioner som är inriktade på miljö- och klimatmässiga mål och startstöd till unga jordbrukare.

Mer detaljerad information om vilka budgetkonsekvenser förslaget om den gemensamma jordbrukspolitiken får finns i den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

En övergång mot en mer resultatinriktad politik kräver en stabil resultatram som, på grundval av en förutbestämd uppsättning av gemensamma indikatorer, gör det möjligt för kommissionen att bedöma och övervaka resultatet av politiken. Den nuvarande gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen och det nuvarande övervakningssystemet för direktstöd och landsbygdsutveckling kan användas som grund för övervakning och bedömning av politikens prestation, men de måste i så fall anpassas och utvecklas ytterligare (för att skapa enhetlighet mellan de två pelarna). Ytterligare investeringar behövs också för att ta fram lämpliga indikatorer och säkerställa tillräckliga dataströmmar.

En ny ram för övervakning och utvärdering av prestation kommer att omfatta alla instrument i den framtida jordbrukspolitiken: de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken såväl som de delar av jordbrukspolitiken som inte omfattas av de strategiska planerna (vissa delar av den gemensamma organisationen av marknaden och särskilda program). Resultaten kommer att mätas i förhållande till politikens särskilda mål med hjälp av en uppsättning av gemensamma indikatorer.

Den nya modellen kommer att organiseras kring följande principer:

·Kontextindikatorerna förblir betydelsefulla, eftersom de avspeglar relevanta aspekter av de allmänna tendenserna inom ekonomin, miljön och samhället och sannolikt har en inverkan på resultatet.

·En begränsad, men mer målinriktad uppsättning av indikatorer bör i första hand väljas ut för att så nära som möjligt avspegla huruvida den intervention som stöds bidrar till möjligheten att uppnå målen i förhållande till den fastställda referensnivån och använder tydliga definitioner.

·Politikens övergripande prestation kommer att utvärderas under flera år på grundval av effektindikatorer. Den årliga uppföljningen av politikens prestation kommer att utgå från den fullständiga förteckningen över resultatindikatorer.

·Outputindikatorer kommer att användas årligen för att koppla samman utgifterna med den prestation som är resultatet av politikens genomförande. Det sistnämnda är en årlig översyn som är beroende av en förteckning över (i första hand redan tillgängliga) outputindikatorer.

·Tillförlitligheten hos de relevanta prestationsindikatorerna kan förstärkas med hjälp av synergieffekter mellan statistiska och administrativa uppgifter, men det förutsätter att det finns ett system av kvalitetskontroller.

Vad som föreslås är i huvudsak en förskjutning av ansvarsområdena och möjligheterna inom en gemensam ram, som har definierats och verkställts på ett tydligt sätt, för att kunna uppfylla flera huvudmål på samma gång, nämligen förenkling, resultatorientering (snarare än efterlevnad) samt en effektiv och ändamålsenlig politik.

En årlig prestationsöversyn planeras som den viktigaste delen av den pågående övervakningen och styrningen av politikens genomförande. För att en årlig prestationsöversyn ska kunna fungera i praktiken måste lämpliga outputindikatorer och resultatindikatorer lämnas in tillsammans i en årlig rapport om genomförandet av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, den så kallade årliga prestationsrapporten. Medlemsstaterna kommer att rapportera årligen om output och utgifter såväl som avståndet till de mål som fastställts för hela perioden, uttryckta som värdena för resultatindikatorerna.

Utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 7 , om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingarna av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/särskilda mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter.

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

·Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för stöd till de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (nedan kallad förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken)

· Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (nedan kallad den övergripande förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken)

·Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter, (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och (EU) nr 229/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna (nedan kallad ändringsförordningen)

För att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruket, livsmedelssektorn och landsbygdsområdena är de allmänna målen för jordbrukspolitiken inriktade på ekonomisk lönsamhet, jordbrukens motståndskraft och inkomster, förbättrade resultat när det gäller miljö och klimat samt på en förstärkning av den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena. Dessutom är främjandet av kunskap, innovation och digitalisering inom jordbruket och på landsbygden ett övergripande mål.

(a)Att stödja en livskraftig jordbruksinkomst och motståndskraft över hela EU:s territorium för att förbättra livsmedelssäkerheten.

(b)Att öka konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.

(c)Att förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan.

(d)Att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och att främja hållbar energi.

(e)Att främja en hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.

(f)Att bidra till skyddet av den biologiska mångfalden, förbättra ekosystemtjänsterna och bevara livsmiljöer och landskap. 

(g)Att locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden.

(h)Att främja sysselsättning, tillväxt, social integration och lokal utveckling i landsbygdsområdena, däribland inom bioekonomi och hållbart skogsbruk.

(i)Att förbättra jordbrukets möjligheter att tillmötesgå samhällets krav när det gäller livsmedel och hälsa, däribland kravet på säkra, näringsrika och hållbara livsmedel, såväl som respekten för djurens välfärd.

För att uppfylla dessa mål ska medlemsstaterna säkerställa ett förenklat och resultatbaserat jordbruksstöd. De ska utforma interventioner som är lämpliga för deras förhållanden baserat på de typer av interventioner som beskrivs i förordningen. Medlemsstaterna kommer att behöva vara särskilt uppmärksamma på de miljö- och klimatspecifika målen, generationsskiftet och moderniseringen av politikens genomförande genom en bättre användning av kunskap, råd och ny (digital) teknik.

Var och en av medlemsstaterna kommer att presentera sina förslag på interventioner för att uppnå de EU-specifika målen i en strategisk plan inom jordbrukspolitiken. I lagstiftningen fastställs regler för innehållet i en sådan strategisk plan inom jordbrukspolitiken, och kommissionen kommer att granska och godkänna varje plan. De strategiska planerna inom jordbrukspolitiken kommer att kombinera de flesta av de stödinstrument som finansieras av EGFJ (inklusive de sektorspecifika program som hittills har fastställts enligt förordningen om en samlad marknadsordning) och Ejflu. På detta sätt kommer en enda sammanhängande interventionsstrategi per medlemsstat att utformas av de olika medlemsstaterna. I de strategiska planerna inom jordbrukspolitiken kommer medlemsstaterna att fastställa mål för vad de vill uppnå under programperioden med hjälp av gemensamt definierade resultatindikatorer.

När de strategiska planerna inom jordbrukspolitiken har fastställts ska medlemsstaterna lämna in en årlig rapport om genomförandet med hjälp av ett system av gemensamma indikatorer. Medlemsstaterna och kommissionen kommer att övervaka framstegen och utvärdera interventionernas ändamålsenlighet.

Förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken

Den övergripande förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken

Ändringsförordningen

För det tredje föreslogs i meddelandet om framtiden för livsmedel och jordbruk att de geografiska beteckningarna bör bli mer attraktiva för jordbrukare och konsumenter och göra systemet mer lätthanterligt. Därför föreslås en ändring av de nuvarande reglerna för geografiska beteckningar, som är uppdelade över fyra grundläggande rättsakter, för att möjliggöra ett enklare system, en snabbare registrering av geografiska beteckningar och ett effektivare godkännande av ändringar av produktspecifikationer. Syftet med dessa ändringar är att skapa ett förenklat system för geografiska beteckningar som underlättar för kunderna, är enklare att marknadsföra och leder till minskade administrativa kostnader för förvaltningen av systemet.

När det gäller reglerna för geografiska beteckningar för vin skulle en begränsning av EU:s granskning av ansökningar för att kontrollera uppenbara felaktigheter, en separering av reglerna om immateriella rättigheter från andra krav som fastställs i produktspecifikationen och ett bemyndigande att låta medlemsstaterna besluta om ändringar som inte har någon inverkan på EU-nivå leda till effektivare godkännanden, kortare tidsramar och en mer rationell användning av resurserna i linje med de två principerna om subsidiaritet och proportionalitet. I samma syfte planeras en förenkling av vissa specifika förfaranden, däribland invändningsförfarandet, för att göra godkännandeprocessen mer effektiv.

Ett förtydligande av definitionen av skyddad ursprungsbeteckning för vin gör att producentgrupperna kan använda nya sorter, vilket är nödvändigt i takt med klimatförändringarna, och att ansökningarna kan motiveras i linje med vinsektorns faktiska förutsättningar. Ett starkare skydd mot förfalskningar av geografiska beteckningar på internet och på varor i transit föreslås också.

Den förenkling som föreslås för geografiska beteckningar för vin måste även tillämpas på jordbruksprodukter och livsmedel för att säkerställa en rimlig nivå av samstämmighet mellan systemen, så att producenterna inom denna sektor också kan ta del av de fördelar som nämns ovan. Systemet med geografiska beteckningar för aromatiserade viner, som bara omfattar fem av totalt 3 350 beteckningar, är inte ändamålsenligt och bör sammanfogas med ett annat system. Systemet för jordbruksprodukter och livsmedel är ett lämpligt alternativ, eftersom det redan omfattar andra alkoholhaltiga drycker.

2018/0218 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter, (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och (EU) nr 229/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2, artikel 114, artikel 118 första stycket och artikel 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 8 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 9 ,

med beaktande av revisionsrättens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén av den 29 november 2017 med titeln Framtiden för livsmedel och jordbruk fastställs utmaningar, mål och inriktning för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Bland målen ingår bland annat att den gemensamma jordbrukspolitiken måste bli mer resultatinriktad, förstärka åtgärder för modernisering och hållbarhet, även den ekonomiska, sociala, miljömässiga och klimatrelaterade hållbarheten inom jord- och skogsbruket och i landsbygdsområden, samt bidra till att minska den administrativa bördan för stödmottagare.

(2)Eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken måste kunna reagera bättre på de utmaningar och möjligheter som uppkommer på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå, och på gårdsnivå, måste förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken förenklas och i sina resultat bättre anpassas till unionens mål, samtidigt som den administrativa bördan måste minskas avsevärt. Inom en gemensam jordbrukspolitik som grundas på prestation (genomförandemodellen) bör unionen fastställa de grundläggande politiska parametrarna, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitikens mål och grundläggande regler, samtidigt som medlemsstaterna bör ha större ansvar för hur de uppfyller målen. Genom stärkt subsidiaritet är det möjligt att ta större hänsyn till lokala villkor och behov och skräddarsy stöden så att de så mycket som möjligt bidrar till att unionens mål uppnås.

(3)I syfte att säkra en koherent gemensam jordbrukspolitik bör alla framtida interventioner inom denna ingå i en strategisk plan för stöden som bör omfatta vissa sektorsåtgärder som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 10 .

(4)I bilaga II till förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs vissa definitioner avseende de sektorer som omfattas av förordningens räckvidd. De definitioner för sockersektorn som fastställs i bilaga II del II avsnitt B bör utgå, då de inte längre är tillämpliga. I syfte att aktualisera definitionerna för övriga sektorer i bilaga II, mot bakgrund av nya vetenskapliga rön eller utvecklingen på marknaden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende att ändra de definitionerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. Följaktligen bör den befogenhet som i bilaga II del II avsnitt A punkt 4 delegeras till kommissionen med avseende på att ändra definitionen för inulinsirap utgå.

(5)I förordning (EU) nr 1308/2013 bör del I förenklas. Överflödiga och föråldrade definitioner och bestämmelser genom vilka kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter bör utgå.

(6)De gränser för unionsstödet till utdelning av frukt och grönsaker i skolan och av skolmjölk som fastställs i artikel 23a i förordning (EU) nr 1308/2013 bör aktualiseras.

(7)Bestämmelserna om stödordningar i del II avdelning I kapitel II avsnitt 2–6 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör utgå, eftersom alla typer av interventioner inom dessa sektorer kommer att ingå i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... 11 (förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken).

(8)Med tanke på att den areal som faktiskt är planterad med vinstockar har minskat i flera medlemsstater under åren 2014–2017 och med tanke på det produktionsbortfall som följer därav, bör medlemsstaterna, i samband med fastställandet av den areal för vilken tillstånd för nyplantering får beviljas som avses i artikel 63.1 i förordning (EU) nr 1308/2013, kunna välja mellan det befintliga underlaget och en procentandel av den areal som faktiskt var planterad med vinstockar på deras territorier den 31 juli 2015 ökad med en areal motsvarande de planteringsrätter enligt förordning (EG) nr 1234/2007 som fanns att tillgå för konvertering till tillstånd i den berörda medlemsstaten den 1 januari 2016.

(9)Reglerna för hur medlemsstaterna klassificerar druvsorter för vinframställning bör ändras så att reglerna även omfattar sorterna Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton och Herbemont, vilka tidigare inte omfattades. I syfte att sörja för att det vin som odlas i unionen utvecklar en högre motståndskraft mot sjukdomar och för att främja användning av druvsorter som är bättre lämpade med tanke på klimatförändringar bör det antas bestämmelser som tillåter att druvsorter av släktet Vitis Labrusca och druvsorter som kommer från korsningar av släktena Vitis vinifera, Vitis Labrusca och andra sorter av släktet Vitis planteras för vinproduktion i unionen.

(10)I syfte att göra det möjligt för producenterna att använda druvsorter som är bättre lämpade med tanke på klimatförändringar och som har bättre motståndskraft mot sjukdomar, bör bestämmelser antas som tillåter att ursprungsbeteckningar används på produkter som inte enbart innehåller druvsorter av släktet Vitis vinifera utan även druvsorter som kommer från korsningar mellan Vitis vinifera och andra sorter av släktet Vitis.

(11)Bestämmelserna beträffande intyg om överensstämmelse och om analysrapporter för import av vin bör tillämpas i enlighet med de internationella avtal som ingåtts på grundval av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

(12)Definitionen för begreppet ursprungsbeteckning bör anpassas efter den definition som ges i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter 12 (Trips-avtalet), vilket godkändes av rådet genom beslut 94/800/EG 13 , särskilt artikel 22.1, såtillvida att namnet bör ange att produkten har sitt ursprung i en viss region eller ort.

(13)I syfte att garantera ett enhetligt beslutsfattande när det gäller ansökningar om skydd och invändningar som lämnas in inom ramen för det förberedande nationella förfarande som avses i artikel 96 i förordning (EU) nr 1308/2013, ska kommissionen underrättas i god tid och regelbundet när förfaranden inleds vid nationella domstolar eller andra organ avseende en ansökan om skydd som medlemsstaten vidarebefordrat till kommissionen i enlighet med artikel 96.5 i förordning (EU) nr 1308/2013. Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att i tillämpliga fall stoppa granskningen av en ansökan tills att en nationell domstol eller annan nationell instans har kunnat bedöma hur en invändning förhåller sig till den bedömning som har gjorts av medlemsstaten i det preliminära nationella förfarandet.

(14)Registrering av geografiska beteckningar bör göras enklare och snabbare genom att bedömningen av överensstämmelse i förhållande till bestämmelserna om immateriella rättigheter skiljs från bedömningen av huruvida produktspecifikationen följer handelsnormerna och märkningsreglerna.

(15)Den bedömning som görs av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna är ett avgörande steg i förfarandet. Medlemsstaterna har kunskap, expertis och tillgång till uppgifter och fakta som innebär att de är bäst lämpade att kontrollera att uppgifterna i ansökan är korrekta och sanningsenliga. Medlemsstaterna bör därför se till att resultatet av bedömningen samlas i ett sammanfattande dokument som bör innehålla en sammanfattning av relevanta delar av produktspecifikationen, samt sörja för att bedömningsresultaten är tillförlitliga och korrekta. I enlighet med subsidiarietetsprincipen bör kommissionen därefter granska ansökningarna för att säkra att de inte innehåller några uppenbara felaktigheter och att unionsrätten och intressen som företräds av aktörer utanför ansökningsmedlemsstaten har beaktats.

(16)Den period under vilken invändningar kan göras bör förlängas till tre månader för att säkerställa att alla berörda parter får tillräckligt med tid för att granska ansökan om skydd och möjlighet att lämna in invändningar. I syfte att säkerställa att det är samma förfarande för invändningar som tillämpas, både enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 14 , vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att vidarebefordra invändningar från fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller etablerade på deras territorier till kommissionen på ett samordnat och effektivt sätt, bör invändningar från fysiska eller juridiska personer lämnas in till myndigheterna i den medlemsstat där de fysiska eller juridiska personerna är bosatta eller etablerade. I syfte att förenkla förfarandet för invändningar bör kommissionen tilldelas befogenhet att avvisa ogiltiga invändningar i den genomförandeakt genom vilken skyddet beviljas. Därför bör artikel 111 i förordning (EU) nr 1308/2013, genom vilken kommissionen ges befogenhet att avslå ogiltiga invändningar genom att anta en separat genomförandeakt, utgå.

(17)I syfte att sörja för effektiva förfaranden och säkerställa att enhetliga villkor tillämpas för beviljandet av skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att anta genomförandeakter om skydd utan tillämpning av granskningsförfarandet i de fall då det inte inkommit någon giltig invändning mot en ansökan om skydd. För de fall då en giltig invändning inkommer bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att anta genomförandeakter i enlighet med granskningsförfarandet och att antingen bevilja skydd eller avslå ansökan om skydd.

(18)Med beaktande av Trips-avtalet, särskilt artiklarna 22 och 23, och Allmänna tull- och handelsavtalet 15 (nedan kallat GATT-avtalet), särskilt artikel V om rätten till fri transitering, vilka båda godkändes genom rådets beslut 94/800/EG och som syftar till att stärka skyddet för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och att bekämpa förfalskning mer effektivt, bör det skydd som ges genom artikel 103.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 utvidgas till att även omfatta varor som transiteras genom unionens tullområde och varor som säljs via Internet eller genom andra former av elektronisk handel.

(19)Det bör vara möjligt att återkalla skyddet för en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning om den inte längre används eller om den sökande som avses i artikel 95 i förordning (EU) nr 1308/2013 inte längre önskar behålla skyddet.

(20)Med tanke på den ständigt ökande efterfrågan från konsumenterna på nya vinprodukter som har en lägre alkoholhalt än den lägsta verkliga alkoholhalt för vinprodukter som anges i bilaga VII del II till förordning (EU) nr 1308/2013 bör det göras möjligt att producera sådana innovativa vinprodukter även i unionen.

(21)Det är därför nödvändigt att fastställa definitioner för avalkoholiserade vinprodukter och delvis avalkoholiserade vinprodukter. Definitionerna bör utformas med hänsyn tagen till de definitioner som ges i följande resolutioner från Internationella vinorganisationen (OIV): OIV-ECO 433-2012 Beverage Obtained By Partial Dealcoholisation of Wine och OIV-ECO 523-2016 Wine With An Alcohol Content Modified by Dealcoholisation.

(22)I syfte att säkerställa att reglerna om märkning och presentation av produkter inom vinsektorn även gäller avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade vinprodukter, att det fastställs regler om metoderna för avalkoholisering för framställning av vissa avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade vinprodukter inom unionen och att det fastställs regler om villkoren för användning av nedläggningar inom vinsektorn i syfte att se till att konsumenterna skyddas från vilseledande användning av nedläggningar i samband med vissa drycker och om farliga material som används vid nedläggning och som kan förorena dryckerna, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. I syfte att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(23)Produktionsreglerna och de tillämpliga kraven inom sockersektorn upphörde att gälla vid utgången av regleringsåret 2016/2017. Artikel 124 och artiklarna 127–144 i förordning (EU) nr 1308/2013 är föråldrade och bör utgå.

(24)Bestämmelserna och reglerna avseende import av hampa i artikel 189 i förordning (EU) nr 1308/2013 är överflödiga och föråldrade och bör utgå.

(25)Artiklarna 192 och 193 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör utgå, då dessa inte längre behövs mot bakgrund av att produktionsregleringen i sockersektorn upphör. I syfte att trygga försörjningen av unionsmarknaden genom import från tredjeländer bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att tillfälligt avskaffa importtullarna för melass från sockerrör eller sockerbeta.

(26)I ministerbeslutet av den 19 december 2015 om exportkonkurrens från WTO:s ministerkonferens i Nairobi 16 fastställs regler om åtgärder avseende exportkonkurrens. WTO:s medlemmar uppmanas att ta bort sina exportsubventioner från och med den dag då beslutet träder i kraft. Unionens bestämmelser om exportbidrag i artiklarna 196–204 i förordning (EU) nr 1308/2013 bör därför utgå.

(27)När det gäller exportkrediter, exportkreditgarantier, försäkringsprogram avseende dessa, statliga handelsföretag för jordbruksexport och internationellt livsmedelsbistånd får medlemsstaterna anta nationella åtgärder i enlighet med unionsrätten. Eftersom unionen och dess medlemsstater är medlemmar i WTO bör sådana nationella åtgärder också överensstämma med de regler som anges i WTO:s ministerbeslut av den 19 december 2015, som ett led i unionslagstiftningen och internationell rätt.

(28)Rapporteringskraven avseende marknaden för mjölk och mjölkprodukter, utvidgningen av skolprogrammets tillämpningsområde och tillämpningen av konkurrensbestämmelserna inom jordbrukssektorn är föråldrade och bör utgå. Rapporteringskraven inom biodlingssektorn bör införlivas med förordning (EU) .../... (förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken)

(29)Mot bakgrund av att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 17 kommer att upphävas genom förordning (EU) .../... (förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken) bör bestämmelserna om kontroller och sanktioner när det gäller handelsnormer, skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och traditionella uttryck införlivas med förordning (EU) nr 1308/2013.

(30)Bestämmelserna om reserven för kriser inom jordbrukssektorn i del V kapitel III i förordning (EU) nr 1308/2013 bör utgå eftersom aktualiserade bestämmelser om jordbruksreserven fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU).../... 18 (den övergripande förordningen)

(31)Mot bakgrund av att det endast registrerats ett begränsat antal geografiska beteckningar för aromatiserade viner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 19 bör den rättsliga ramen för skydd av geografiska beteckningar för sådana produkter förenklas. Aromatiserade viner och andra alkoholhaltiga drycker, med undantag för de spritdrycker och vinprodukter som förtecknas i bilaga VII del II till förordning (EU) nr 1308/2013, bör omfattas av samma rättsliga ram och samma förfaranden som andra jordbruksprodukter och livsmedel. Räckvidden för förordning (EU) nr 1151/2012 bör utvidgas till att även omfatta dessa produkter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 bör, för att avspegla denna ändring, ändras med avseende på titel, tillämpningsområde, definitioner och bestämmelser om märkning av aromatiserade vinprodukter. Det bör säkras att övergången går smidigt vad gäller de beteckningar som är skyddade enligt förordning (EU) nr 251/2014.

(32)Förfarandena för registrering av skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter i enlighet med förordning (EU) nr 1151/2012 bör rationaliseras och förenklas för att se till att nya namn kan registreras inom kortare tidsfrister. Förfarandet för invändningar bör förenklas.

(33)Det bör antas bestämmelser om särskilda undantag som gör det möjligt att använda andra namn vid sidan av de registrerade namnen för garanterade traditionella specialiteter. Kommissionen bör fastställa övergångsperioder för användingen av beteckningar som innehåller namn på garanterade traditionella specialiteter, i enlighet med de villkor för sådana övergångsperioder som redan finns för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

(34)Förfarandet för ändring av produktspecifikationer, vilket fastställs i förordning (EU) nr 1151/2012, bör förenklas genom att det införs en distinktion mellan unionsändringar och standardändringar. I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör medlemsstaterna ansvara för godkännandet av standardändringar av produktspecifikationer och kommissionen bör ansvara för godkännandet av unionsändringar av produktspecifikationer.

(35)De belopp som finns tillgängliga för att finansiera åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013 20 och (EU) nr 229/2013 21 bör aktualiseras.

(36)Förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 251/2014, (EU) nr 228/2013 och (EU) nr 229/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(37)Övergångsåtgärder bör fastställas för de ansökningar om skydd och registrering av skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter som har lämnats in före den dag då denna förordning träder i kraft och för de utgifter som uppkommer före den 1 januari 2021 inom de stödordningar för olivolja och bordsoliver, frukt och grönsaker, vin, biodling och humle som fastställs i artiklarna 29–60 i förordning (EU) nr 1308/2013.

(38)För att säkerställa en smidig övergång till den nya rättsliga ram som fastställs i förordning (EU) .../... (förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken), bör bestämmelserna om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller vissa stödordningar, reserven för kriser inom jordbrukssektorn och bestämmelserna om ändring av förordningarna (EU) nr 228/2013 och (EU) nr 229/2013 tillämpas från och med den 1 januari 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska utgå.

(b)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3.De definitioner som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/...*[den övergripande förordningen] , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/...**[förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] ska gälla i denna förordning om inte annat föreskrivs i denna förordning.

4.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på ändring av de definitioner för de sektorer som anges i bilaga II i den utsträckning som krävs för att uppdatera definitionerna mot bakgrund av marknadsutvecklingen.

----------------------------

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L...,..., s....).

** Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L …, ......, s. …).”.

(2)Artikel 5 ska ersättas med följande:

”Artikel 5
Omräkningstal för ris

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa omräkningstalen för ris vid olika bearbetningsstadier.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”.

(3)Artikel 6 ska utgå.

(4)I del II avdelning I ska kapitel II ändras på följande sätt:

(a)Rubriken ska ersättas med följande:

”KAPITEL II

Stöd till utdelning av frukt och grönsaker samt av mjölk och mjölkprodukter vid utbildningsanstalter”.

(b)Rubriken ”Avsnitt 1” och efterföljande titel ska utgå.

(c)    Artikel 23a ska ändras på följande sätt:

i) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 får stödet enligt skolprogrammet för utdelning av produkter, kompletterande utbildningsåtgärder och de därmed sammanhängande kostnader som avses i artikel 23.1 inte överstiga 220 804 135 miljoner EUR per läsår.

Inom denna allmänna gräns får stödet inte överstiga följande belopp:

(a)För frukt och grönsaker i skolan: 130 608 466 EUR per läsår.

(b)För skolmjölk: 90 195 669 EUR per läsår.”

ii) Punkt 2 tredje stycket sista meningen ska utgå.

iii) Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.En medlemsstat får, utan att överskrida den allmänna gräns på 220 804 135 EUR som fastställs i punkt 1, en gång per läsår överföra upp till 20 % av det ena av sina preliminära anslag.”

(d)    Avsnitten 2–6, vilka omfattar artiklarna 29–60, ska utgå.

(5)Artikel 63.1 ska ersättas med följande:

”1.Medlemsstaterna ska varje år lämna tillstånd för nyplantering motsvarande antingen

a) 1 % av den sammanlagda areal som faktiskt är planterad med vinstockar på deras territorier, enligt mätning utförd den 31 juli föregående år, eller

b) 1 % av den sammanlagda areal som faktiskt är planterad med vinstockar på deras territorier, enligt mätning utförd den 31 juli 2015, och det område som omfattas av planteringsrätter som beviljats producenter inom medlemstaternas territorier i enlighet med artikel 85h, artikel 85i eller artikel 85k i förordning (EG) nr 1234/2007, och som den 1 januari 2016 finns tillgängliga för omvandling till tillstånd, i enlighet med artikel 68 i denna förordning. ”

(6)Artikel 81.2 ska ersättas med följande:

”2.Med förbehåll för punkt 3 ska medlemsstaterna klassificera vilka druvsorter som får planteras, återplanteras eller ympas på deras territorier.

Medlemsstaterna får endast klassificera druvsorter

a) som tillhör arterna Vitis vinifera eller Vitis Labrusca, eller

b) kommer från en korsning mellan en av arterna Vitis vinifera, Vitis Labrusca och andra arter av släktet Vitis.

Om en druvsort stryks ur klassificeringen enligt första stycket ska den röjas inom 15 år efter det att den har strukits.”.

(7)Artikel 90.3 ska ersättas med följande:

”3. Om inte annat föreskrivs i internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget, ska följande visas upp vid import av de produkter som avses i punkt 1:

a) Ett certifikat som styrker att bestämmelserna i punkterna 1 och 2 har följts och som har utfärdats av ett behörigt organ i produktens ursprungsland som finns upptaget på en förteckning som ska offentliggöras av kommissionen.

b) En analysrapport som upprättats av ett organ eller en myndighet som har utsetts av produktens ursprungsland, om produkten är avsedd för direkt konsumtion som livsmedel.”

(8)I del II avdelning II kapitel 1 avsnitt 1 ska följande läggas till som underavsnitt 4a:

”Underavsnitt 4a

Kontroller och sanktioner

Artikel 90a
Kontroller och sanktioner med avseende på handelsnormerna

1.Utan att det påverkar tillämpningen av rättsaker för vinsektorn som antas på grundval av artikel 57 i förordning (EU) [.../...] (den övergripande förordningen) ska medlemstaterna vid överträdelser av unionens regler för vinsektorn tillämpa effektiva, proportionella och avskräckande administrativa sanktioner i enlighet avdelning IV kapitel I i den förordningen (den övergripande förordningen).

2.I syfte att skydda unionens medel och att skydda unionsvins identitet, härkomst och kvalitet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 med avseende på följande:

a) Upprättandet av en analysdatabas med isotopuppgifter, som ska bidra till att upptäcka bedrägerier utifrån de stickprov som medlemsstaterna samlat in.

b) Regler om kontrollorgan och ömsesidigt bistånd mellan dessa.

c) Regler om gemensamt utnyttjande av medlemsstaternas resultat.

3.Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på alla åtgärder som krävs för att fastställa

a)de förfaranden som rör medlemsstaternas egna databaser och analysdatabasen med isotopuppgifter som ska bidra till att upptäcka bedrägerier, 

b)de förfaranden som rör samarbetet och biståndet mellan kontrollmyndigheter och kontrollorgan, och 

c) när det gäller den skyldighet som avses i punkt 3, regler för genomförande av kontroller av efterlevnaden av handelsnormer, regler för de myndigheter som har ansvaret för att genomföra kontrollerna och för vad dessa kontroller ska innehålla, hur ofta de ska ske och i vilket handelsled de ska utföras. 

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”.

(9)Artikel 93 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

”a) ursprungsbeteckning: ett namn som identifierar en produkt i enlighet med artikel 92.1,

i) vars kvalitet eller egenskaper helt eller väsentligen beror på en viss geografisk omgivning med de naturliga faktorer och, om relevant, de mänskliga faktorer som förknippas med den,

ii) som har sitt ursprung i en viss ort eller region eller, i undantagsfall, ett visst land,

iii) som framställs av druvor som uteslutande kommer från det geografiska området,

iv)som produceras i det geografiska området,

v) som framställs av druvsorter tillhörande arten Vitis vinifera eller en korsning mellan arten Vitis vinifera och andra arter av släktet Vitis.”.

(b)I punkt 2 ska led c ersättas med följande:

”c)uppfyller kraven i punkt 1 a i–v och”.

(c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.Produktion enligt punkt 1 a iv och punkt 1 b iii ska omfatta alla berörda produktionsmoment, från skörd av druvorna till slutförandet av vintillverkningsprocessen, med undantag för eventuella processer efter framställningen.”.

(10)I artikel 94.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar ska innehålla följande:”

(11)I artikel 96 ska följande punkter läggas till som punkterna 6 och 7:

”6. Medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla förfaranden som inleds vid en nationell domstol eller annat nationellt organ avseende en ansökan om skydd som medlemsstaten vidarebefordrat till kommissionen i enlighet med punkt 5.

7.I tillämpliga fall får kommissionen anta genomförandeakter i syfte att tillfälligt avbryta granskningen av ansökan enligt artikel 97.2 tills att en nationell domstol eller ett annat nationellt organ har fattat beslut om en invändning mot ansökan om skydd i sådana fall då medlemsstaten ansåg att kraven uppfylldes i det förberedande nationella förfarandet enligt punkt 5.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.” 

(12)I artikel 97 ska punkterna 2, 3 och 4 ersättas med följande:

”2.Kommissionen ska granska de ansökningar om skydd som den tar emot i enlighet med artikel 94 och artikel 96.5. Kommissionens granskning ska avse uppenbara fel, med beaktande av resultaten av det förberedande nationella förfarandet i den berörda medlemsstaten.

Kommissionens granskning får inte pågå under mer än sex månader från den dag då ansökan inkommer från den berörda medlemsstaten. Om sexmånadersperioden överskrids ska kommissionen underrätta de sökande skriftligen om skälen till förseningen.

3.Om kommissionen, på grundval av den granskning som görs enligt punkt 2 i denna artikel, anser att villkoren i artiklarna 93, 100 och 101 är uppfyllda ska den anta genomförandeakter beträffande offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d och av hänvisningen till det offentliggörande av produktspecifikationen som gjorts under det förberedande nationella förfarandet.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.

4.Om kommissionen, på grundval av den granskning som görs enligt punkt 2 i denna artikel, anser att villkoren i artiklarna 93, 100 och 101 inte är uppfyllda ska den anta genomförandeakter om att avslå ansökan.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”.

(13)Artiklarna 98 och 99 ska ersättas med följande:

”Artikel 98
Förfarande för invändningar

Inom tre månader från dagen för offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europeiska unionens officiella tidning får myndigheterna i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett berättigat intresse som är etablerad i ett tredjeland lämna in en invändning mot det föreslagna skyddet till kommissionen. Invändningen ska motiveras.

Alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse och är bosatta eller etablerade i en annan medlemsstat än den medlemsstat som har vidarebefordrat ansökan om skydd får lämna in invändningar genom myndigheterna i den medlemsstat där de är bosatta eller etablerade inom en sådan tidsfrist att medlemsstaten kan vidarebefordra invändningen inom den tidsfrist som anges i första stycket.

Artikel 99
Beslut om skydd

1.Om kommissionen inte tar emot någon invändning enligt artikel 98 ska den anta genomförandeakter om beviljande av skydd. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller artikel 229.3.

2. Om kommissionen har mottagit en godtagbar invändning ska den anta genomförandeakter med avseende på att antingen bevilja skydd eller avslå ansökan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

3. Det skydd som beviljas enligt denna artikel ska inte påverka huruvida de berörda produkterna kan anses förenliga med andra unionsregler, som reglerna om utsläppande på marknaden, saluföring och märkning av livsmedel.”

(14)I artikel 103 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4.Det skydd som avses i punkt 2 ska också tillämpas med avseende på varor som förs in i unionens tullområde utan att övergå till fri omsättning i unionens tullområde och med avseende på varor som säljs genom e-handel i unionen.”

(15)Artikel 106 ska ersättas med följande:

”Artikel 106
Avregistrering

Kommissionen får, på eget initiativ eller på motiverad begäran av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse, anta genomförandeakter med avseende på att dra in skyddet av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning i följande fall:

(a)Om villkoren i produktspecifikationen inte längre uppfylls.

(b)Om ingen produkt med den aktuella ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen har släppts ut på marknaden under minst sju år i följd.

(c)Om en sökande som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 95 anger att denna inte längre vill behålla skyddet av den aktuella ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.”

(16)Artikel 111 ska utgå.

(17)I del II avdelning II kapitel I avsnitt 2 ska följande läggas till som underavsnitt 4a:

”Underavsnitt 4

Kontroller rörande ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck

Artikel 116a
Kontroller

1.Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra olaglig användning av de skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och skyddade traditionella beteckningar som avses i denna förordning.

2.Medlemsstaterna ska utse den myndighet som ska ansvara för att kontrollera efterlevnaden av de skyldigheter som fastställs i detta avsnitt. För detta syfte ska artiklarna 4.2, 4.4, 5.1, 5.4 och 5.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 * tillämpas.

3.Inom unionen, ska den behöriga myndighet som avses i punkt 2 eller av ett eller flera organ med delegerade uppgifter i den mening som avses i artikel 3.5 i förordning (EU) 2017/625 som utför produktcertifieringar i enlighet med de kriterier som fastställs i avdelning II kapitel III i den förordningen, årligen kontrollera att produktspecifikationerna följs när vin produceras och under eller efter tappningen.

4.Kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på följande:

(a)Medlemsstaternas meddelanden till kommissionen,

(b)föreskrifter avseende den myndighet som ska ansvara för kontrollerna av att produktspecifikationerna följs, inbegripet de fall där det geografiska området ligger i ett tredjeland,

(c)de åtgärder som medlemsstaterna ska genomföra för att förhindra olaglig användning av skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och skyddade traditionella beteckningar, och

(d)de kontroller och verifieringar medlemsstaterna ska genomföra, inbegripet provtagning.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 229.2.

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).”

(18)Artikel 119 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Vid märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11, 13, 15, 16, 18 och 19 i bilaga VII del II och som saluförs i unionen eller är avsedda för export, ska följande obligatoriska uppgifter anges:”

(b)Följande ska läggas till som punkt 4:

”4. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att de produkter som avses i punkt 1 som inte är märkta i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning inte släpps ut på marknaden, eller, om de redan har släppts ut på marknaden, dras tillbaka.”

(19)I artikel 120.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Vid märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11, 13, 15, 16, 18 och 19 i bilaga VII del II följande frivilliga uppgifter anges:”

(20)Artikel 122.1 ska ändras på följande sätt:

(a)Led b ii ska utgå.

(b)I led c ska följande läggas till som led iii:

”iii)Uttryck som avser ett företag och användningsvillkoren för dessa.”

(c)Led d i ska ersättas med följande:

”i) Villkoren för användning av vissa flaskformer och förslutningar, och en förteckning över vissa specifika flaskformer.”

(21)Del II avdelning II kapitel II avsnitt 1 ska ändras på följande sätt:

(a)Artikel 124 ska utgå.

(b)Rubriken ”Underavsnitt 1” och efterföljande titel ska utgå.

(c)Underavsnitten 2 och 3, som omfattar artiklarna 127–144, ska utgå.

(22)I artikel 145.3 ska första meningen ersättas med följande:

”De medlemsstater vars strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller omstrukturering och omställning av vinodlingar i enlighet med artikel 52.1 a i förordning (EU) .../... [förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken], ska senast den 1 mars varje år till kommissionen skicka en uppdaterad inventering av sin produktionskapacitet som grundar sig på vinodlingsregistret.”

(23)Artikel 189 ska utgå.

(24)Artiklarna 192 och 193 ska utgå.

(25)I kapitel IV ska följande läggas till som artikel 193a:

”Artikel 193a
Tillfälligt upphävande av importtullar för melass

Kommissionen får anta genomförandeakter med avseende på att helt eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna för melass enligt KN-nummer 1703.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3.”

(26)I del III ska kapitel VI, som omfattar artiklarna 196–204, utgå.

(27)I artikel 225 ska leden a–d utgå.

(28)I del V ska kapitel III, som omfattar artikel 226, utgå.

(29)I bilaga II ska del II ändras på följande sätt:

(a)I avsnitt A punkt 4 ska andra meningen utgå.

(b)Avsnitt B ska utgå.

(30)Bilaga III ska ändras på följande sätt:

(a)    Titeln ska ersättas med följande:

”STANDARDKVALITET FÖR RIS OCH SOCKER ENLIGT ARTIKEL 1a i FÖRORDNING (EU) nr 1370/2013*

*Rådets förordning (EU) nr 1370/2013 av den 16 december 2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter (EUT L 346, 20.12.2013, s. 12).”

(b)    I del B ska avsnitt I utgå.

(31)Bilaga VI ska utgå.

(32)I bilaga VII del II ska följande punkter läggas till som punkterna 18 och 19:

”18.Termen avalkoholiserad/avalkoholiserat får användas tillsammans med namnen för de vinprodukter som avses i punkt 1 och punkterna 4–9, på villkor att produkten

a) har framställts av vin enligt definitionen i punkt 1, av mousserande vin enligt definitionen i punkt 4, av mousserande kvalitetsvin enligt definitionen i punkt 5, av mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ enligt definitionen i punkt 6, av mousserande vin med tillsats av koldioxid enligt definitionen i punkt 7, av pärlande vin enligt definitionen i punkt 8 eller av pärlande vin med tillsats av koldioxid enligt definitionen i punkt 9,

b) har genomgått en behandling för avalkoholisering i enlighet med de metoder som anges i bilaga VIII del I avsnitt E, och

c) har en verklig alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent.

19.Termen delvis avalkoholiserad/avalkoholiserat får användas tillsammans med namnen för de vinprodukter som avses i punkt 1 och punkterna 4–9, på villkor att produkten

a) har framställts av vin enligt definitionen i punkt 1, av mousserande vin enligt definitionen i punkt 4, av mousserande kvalitetsvin enligt definitionen i punkt 5, av mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ enligt definitionen i punkt 6, av mousserande vin med tillsats av koldioxid enligt definitionen i punkt 7, av pärlande vin enligt definitionen i punkt 8 eller av pärlande vin med tillsats av koldioxid enligt definitionen i punkt 9,

b) har genomgått en behandling för avalkoholisering i enlighet med de metoder som anges i bilaga VIII del I avsnitt E, och

c) har en verklig alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent och, efter det att produkten genomgått de metoder som anges i bilaga VIII del I avsnitt E, har en total alkoholhalt som reducerats med mer än 20 volymprocent i förhållande till den ursprungliga alkoholhalten.”

(33)I bilaga VIII del I ska följande läggas till som avsnitt E:

”E.Metoder för avalkoholisering

Följande metoder för avalkoholisering, använda en och en eller i kombination, ska vara tillåtna för att reducera etanolhalten, delvis eller nästan helt och hållet, i de vinprodukter som avses i punkt 1 och punkterna 4–9 i bilaga VII del II:

a)Partiell vakuumförångning.

b)Membranmetoder.

c)Destillering.

Metoderna för avalkoholisering får inte ge vinprodukterna organoleptiska defekter. Det är inte tillåtet att använda metoderna för att ta bort etanol från vinprodukter om sockerhalten i druvmusten samtidigt höjs.”.

Artikel 2
Ändringar av förordning (EU) nr 1151/2012

Förordning (EU) nr 1151/2012 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 2 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2.Denna förordning ska inte tillämpas på spritdrycker och vinprodukter enligt definitionen i del II i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013, med undantag för vinättika.

3.Denna förordning, och särskilt de registreringar som görs i enlighet med artikel 52, ska inte påverka huruvida de berörda produkterna kan anses förenliga med andra unionsregler, som reglerna om utsläppande på marknaden, saluföring och märkning av livsmedel.”

(2)I artikel 5.1 ska led b ersättas med följande:

”b)vars kvalitet eller egenskaper helt eller väsentligen beror på en viss geografisk omgivning med de naturliga faktorer och, om relevant, de mänskliga faktorer som förknippas med den,”

(3)I artikel 7.1 ska led d utgå.

(4)I artikel 10.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”En motiverad invändning som avses i artikel 51.1 ska endast anses giltig om den inkommer till kommissionen inom den tidsfrist som anges i den punkten och om den”

(5)I artikel 13 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4.Det skydd som avses i punkt 1 ska också tillämpas med avseende på varor som förs in i unionens tullområde utan att övergå till fri omsättning i unionens tullområde och med avseende på varor som säljs genom e-handel.”

(6)Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.”.

(b)I punkt 2 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 får kommissionen anta genomförandeakter som förlänger den övergångsperiod som anges i punkt 1 i denna artikel i motiverade fall då det visas att”.

(7)Följande artikel ska införas som artikel 16a:

”Artikel 16a
Befintliga geografiska beteckningar för aromatiserade vinprodukter

De namn som förts in i det register som upprättats i enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014* ska automatiskt föras in i det register som avses i artikel 11 i denna förordning. Motsvarande specifikationer ska anses vara de specifikationer som avses i artikel 7 i den här förordningen.

*Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).”

(8)I artikel 21.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”En motiverad invändning enligt artikel 51.1 ska endast anses giltig om den inkommer till kommissionen innan tidsfristen har gått ut och den”.

(9)Följande artikel ska införas som artikel 24 a:

”Artikel 24a
Övergångsperioder för garanterade traditionella specialiteter

Kommissionen får anta genomförandeakter som, beträffande produkter med beteckningar som innehåller ett namn som strider mot artikel 24.1, gör det möjligt att under en övergångsperiod på upp till fem år fortsätta att använda den beteckning med vilken produkterna släpptes ut på marknaden, på villkor att det lämnats in en giltig invändning enligt artikel 49.3 eller artikel 51 som visar att namnet använts lagligen på unionsmarknaden under minst fem år före det offentliggörande som avses i artikel 50.2.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.”.

(10)I artikel 49 ska följande punkter läggas till som punkterna 8 och 9:

”8.Medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla förfaranden som inleds vid en nationell domstol eller annat nationellt organ avseende en ansökan som lämnats in till kommissionen i enlighet med punkt 4.

9.I tillämpliga fall får kommissionen anta genomförandeakter i syfte att tillfälligt avbryta granskningen av ansökan om skydd enligt artikel 50 tills att en nationell domstol eller ett annat nationellt organ har fattat beslut om en invändning mot ansökan om registrering i sådana fall då medlemsstaten fattat ett positivt beslut inom ramen för ett nationellt förfarandet enligt punkt 4.

Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.”.

(11)Artikel 50 ska ersättas med följande:

”Artikel 50
Kommissionens granskning och offentliggörande med avseende på eventuella invändningar

1.Kommissionen ska granska de ansökningar om registrering som den tar emot i enlighet med artikel 49.4 och 49.5. Kommissionen ska granska ansökningarna med avseende på uppenbara fel, med beaktande av resultaten av det förberedande nationella gransknings- och invändningsförfarandet i den berörda medlemsstaten.

Kommissionens granskning får inte pågå under mer än sex månader från den dag då ansökan inkommer från den berörda medlemsstaten. Om denna tidsfrist överskrids ska kommissionen skriftligen informera sökanden om orsakerna till förseningen.

Kommissionen ska minst varje månad offentliggöra en förteckning över de namn för vilka det har lämnats in registreringsansökningar, med uppgift om vilken dag ansökan lämnades in.

2.Om kommissionen, på grundval av den granskning som genomförs i enlighet med punkt 1, anser att villkoren i artiklarna 5 och 6 är uppfyllda vad gäller ansökningar om registrering inom ramen för den ordning som anges i avdelning II eller att villkoren i artikel 18.1 och 18.2 är uppfyllda vad gäller ansökningar inom ramen för den ordning som anges i avdelning III, ska kommissionen offentliggöra följande i Europeiska unionens officiella tidning:

a)När det gäller ansökningar inom ramen för den ordning som avses i avdelning II: det sammanfattande dokumentet och en hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen.

b)När det gäller ansökningar inom ramen för den ordning som avses i avdelning III: specifikationen.”.

(12)Artikel 51 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.Inom tre månader från dagen för offentliggörande av en ansökan i Europeiska unionens officiella tidning får myndigheterna i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett berättigat intresse som är etablerad i ett tredjeland lämna in en motiverad invändning till kommissionen.

Fysiska och juridiska personer som har ett berättigat intresse, som är etablerade eller bosatta i en annan medlemsstat än den från vilken en ansökan kommer får lämna in en motiverad invändning till den medlemsstat där de är etablerade inom tidsfristen för att lämna in invändningar enligt första stycket.”.

(b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.Kommissionen ska bedöma huruvida den motiverade invändningen är giltig, särskilt på grundval av de skäl för invändningar som anges i artikel 10 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar och på grundval av de skäl för invändningar som anges i artikel 21 när det gäller garanterade traditionella specialiteter.”.

(c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Om kommissionen anser att den motiverade invändningen är giltig ska kommissionen inom fem månader från det att ansökan offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning uppmana den myndighet eller den person som lämnade in invändningen och den myndighet eller det organ som har lämnat in ansökan att inleda lämpliga samråd i ärendet, vilka ska pågå under en skälig tidsperiod på högst tre månader.

Den myndighet eller den person som har lämnat in den motiverade invändningen och den myndighet eller det organ som har lämnat in ansökan ska utan dröjsmål inleda sådana lämpliga samråd. De ska ge varandra den relevanta informationen för att bedöma om ansökan om registrering uppfyller de villkor som fastställs i denna förordning. Om ingen överenskommelse nås ska informationen överlämnas till kommissionen.

Kommissionen får när som helst under samrådsperioden på den sökandes begäran förlänga tidsfristen för samråden med högst tre månader.”

(d)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Den motiverade invändningen och tillhörande handlingar som skickas till kommissionen i enlighet med punkterna 1,2 och 3 i denna artikel ska avfattas på ett av unionens officiella språk.”

(13)Artikel 52.2 ska ersättas med följande:

”2.Om kommissionen inte tar emot någon giltig motiverad invändning enligt artikel 51, ska den, utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 57.2, anta genomförandeakter med avseende på registrering av namnet.”

(14)I artikel 53 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2.Ändringar av en produktspecifikation delas upp på två kategorier enligt följande beroende på hur omfattande de är: Unionsändringar, vilka kräver ett invändningsförfarande på unionsnivå, och standardändringar, vilka ska behandlas av medlemsstaterna eller tredjeländer.

En ändring ska anses vara en unionsändring om

a)den inbegriper en ändring av namnet på en skyddad ursprungsbeteckning, en skyddad geografisk beteckning eller en garanterad traditionell specialitet,

b)den innebär en risk för att de villkor som anges i artikel 5.1 b för skyddade ursprungsbeteckningar och i artikel 5.2 för skyddade geografiska beteckningar inte längre uppfylls,

c)den innebär ändringar av produktionsspecifikationen eller att det införs råvaror och ingredienser som innebär en avvikelse från traditionell praxis och traditionella metoder när det gäller garanterade traditionella specialiteter, och

d)den innebär nya begränsningar vad gäller saluföringen av produkten.

Alla andra ändringar av produktspecifikationerna ska anses vara standardändringar. En tillfällig ändring av produktspecifikationen till följd av obligatoriska sanitära och fytosanitära åtgärder som vidtas av de offentliga myndigheterna eller en tillfällig ändring som är nödvändig på grund av en naturkatastrof eller svåra väderförhållanden som har formellt erkänts av de behöriga myndigheterna ska också anses vara standardändringar.

Unionsändringar ska godkännas av kommissionen. Godkännandeförfarandet ska, med nödvändiga ändringar, följa det förfarande som föreskrivs i artiklarna 49–52.

Standardändringar ska godkännas av den medlemsstat på vars territorium det geografiska område som produktens beteckning avser är beläget och ska anmälas till kommissionen. Tredjeländer ska godkänna standardändringar i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen i det berörda tredjelandet och anmäla dessa till kommissionen.

Ändringar ska granskas mot bakgrund av produktspecifikationens övriga delar. Vid behov får kommissionen eller den berörda medlemsstaten uppmana sökanden att ändra andra delar av produktspecifikationen.

3.För att underlätta administrationen av unionsändringar och standardändringar av produktspecifikationer, även i de fall då en ändring inte innebär någon ändring av det sammanfattande dokumentet, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 56 med avseende på att komplettera förförandet för ansökningar om ändring.

Kommissionen får anta genomförandeakter med föreskrifter för vilka förfaranden som ska gälla för ändringsansökningar, hur ansökningarna ska utformas och lämnas in, samt för hur standardändringar ska anmälas till kommissionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 57.2.”.

(15)I bilaga I.I ska följande strecksatser läggas till:

”-Aromatiserade viner enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 251/2014

-Andra alkoholhaltiga drycker, med undantag för spritdrycker och vinprodukter enligt bilaga VII del II till förordning (EU) nr 1308/2013”.

Artikel 3
Ändringar av förordning (EU) nr 251/2014

(1)Titeln ska ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91”

(2)Artikel 1.1 ska ersättas med följande:

”1.Denna förordning innehåller regler om definition, beskrivning, presentation och märkning av aromatiserade vinprodukter.”

(3)Artikel 2.3 ska utgå.

(4)Artikel 5.4 ska ersättas med följande:

”4.En försäljningsbeteckning får kompletteras eller ersättas med en geografisk beteckning som skyddas enligt förordning (EU) nr 1151/2012.

(5)Artikel 8.2 ska ersättas med följande:

”2.Namnet på en geografisk beteckning som skyddas enligt förordning (EU) nr 1151/2012 ska anges i märkningen på det eller de språk som beteckningen är registrerad på, även om den geografiska beteckningen ersätter en försäljningsbeteckning i enlighet med artikel 5.4 i denna förordning.

Om namnet på en geografisk beteckning som skyddas enligt förordning (EU) nr 1151/2012 skrivs med icke-latinska bokstäver får det också anges på ett eller flera av unionens officiella språk.”

(6)Artikel 9 ska utgå.

(7)Kapitel III ska utgå.

Artikel 4
Ändring av förordning (EU) nr 228/2013

I artikel 30 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. För varje räkenskapsår ska unionen finansiera de åtgärder som föreskrivs i kapitlen III och IV med högst följande årliga belopp:

-För de franska utomeuropeiska departementen: 267 580 000 EUR

- För Azorerna och Madeira:102 080 000 EUR

-För Kanarieöarna:257 970 000 EUR

3. De belopp som fastställs för varje räkenskapsår för att finansiera de åtgärder som föreskrivs i kapitel III får inte överstiga följande belopp:

-För de franska utomeuropeiska departementen: 25 900 000 EUR

- För Azorerna och Madeira:20 400 000 EUR

-För Kanarieöarna:69 900 000 EUR

Kommissionen ska anta genomförandeakter i vilka det fastställs enligt vilka krav medlemsstaterna får ändra fördelningen av de medel som varje år anslås för de olika produkter som omfattas av försörjningsordningen. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.”.

Artikel 5
Ändring av förordning (EU) nr 229/2013

I artikel 18 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. Unionen ska finansiera de åtgärder som anges i kapitlen III och IV med högst 23 000 000 EUR.

3. Anslaget för att finansiera den särskilda försörjningsordning som avses i kapitel III får inte överstiga 6 830 000 EUR.”

Artikel 6
Övergångsbestämmelser

1.De bestämmelser som var tillämpliga före denna förordnings ikraftträdande ska fortsätta att gälla för ansökningar om skydd för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som inkommit till kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 före den dag då denna förordning träder i kraft och för ansökningar om registrering av skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter i enlighet med förordning (EU) nr 1151/2012 som inkommit till kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 1151/2012 före den dag då denna förordning träder i kraft.

2.De bestämmelser som var tillämpliga före denna förordnings ikraftträdande ska fortsätta att gälla för ansökningar om skydd av namn på aromatiserade viner som inkommit till kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 251/2014 före den dag då denna förordning träder i kraft. Beslut om registrering ska antas i enlighet med artikel 52 i förordning (EU) nr 1151/2012 i dess ändrade lydelse enligt artikel 2.13 i denna förordning.

3.Artiklarna 29–60 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska fortsätta att gälla efter den 1 januari 2021 vad gäller utgifter som verkställs före den 1 januari 2021 inom ramen för de stödordningar som avses i de artiklarna.

Artikel 7
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den [X] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 punkterna 1 b, 4, 8, 17, 22, 28 och 31 och artiklarna 4 och 5 ska emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltning och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.1.Förslagets beteckning

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 22  

☒ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

☒ Begränsad varaktighet

–☒    Gäller från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027

–☒    Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till efter 2027 för betalningsbemyndiganden.

☒ Obegränsad varaktighet för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter, (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och (EU) nr 229/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna

–Genomförande från och med år 2021 (budgetåret).

1.6.Planerad metod för genomförandet 23  

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer,

–☒    av genomförandeorgan

☒ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och den preliminära förteckningen över föreslagna nya budgetposter i den årliga budgetens utgiftsdel 24  

Förteckningen över budgetposter i ovanstående tabell är preliminär och påverkar inte den kontoplan som kommissionen kommer att föreslå i samband med det årliga budgetförfarandet.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beloppen har avrundats och därför stämmer totalsumman inte fullt ut.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beloppen har avrundats och därför stämmer totalsumman inte fullt ut.

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beloppen har avrundats och därför stämmer totalsumman inte fullt ut.

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

–☒    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–☒    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–☒ Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ☒    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    [COM(2018) 322 final – FBR-förordningen].

(2)    Inrättas genom artikel 110 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 834/2014 av den 22 juli 2014 om tillämpningsföreskrifter för den gemensamma ramen för övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(3)    Europeiska kommissionen (2017) Evaluation and studies plan 2017-2021, generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling .

(4)    Se: https://ec.europa.eu/agriculture/statistics/facts-and-figures_en https://ec.europa.eu/agriculture/sites/agriculture/files/consultations/cap-modernising/eco_background_final_en.pdf https://ec.europa.eu/agriculture/sites/agriculture/files/consultations/cap-modernising/env_background_final_en.pdf https://ec.europa.eu/agriculture/sites/agriculture/files/consultations/cap-modernising/soc_background_final_en.pdf

(5)    Rapport från arbetsgruppen för jordbruksmarknader (AMTF-rapporten) (2016) Improving market outcomes enhancing the position of farmers in the supply chain .

(6)    Europeiska kommissionen (2016) Cork 2.0: Webbplatsen European Conference on Rural Development .

(7)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(8)    EUT C , , s. .

(9)    EUT C , , s. .

(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(11)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L …, ......, s. …).

(12)    Multilaterala förhandlingar i Uruguayrundan (1986-1994) - Bilaga 1 - Bilaga 1C - Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (WTO), (EUT L 336, 23.12.1994, s. 214). 

(13)    Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar -vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet- av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(15)    Multilaterala förhandlingar i Uruguayrundan (1986- 1994) - Bilaga 1 - Bilaga 1A -
Allmänna tull- och handelsavtalet (WTO),(EUT L 336, 23.12.1994, s. 1).

(16)    WT/MIN(15)/45, WT/L//980

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(18)    Förordning (EU) .../... av den.... om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L..., ..., s....).

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

(21)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(22)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(23)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(24)    Ett antal av de befintliga budgetposterna ska bibehållas, och numreringen ska anpassas till den nya kontoplanen (t.ex. de befintliga kapitlen 05 07 och 05 08). I takt med att förslaget till den gemensamma jordbrukspolitiken utvecklas kan kontoplanen justeras.

(25)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(26)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(27)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan

(28)    En ökning av de sektorspecifika typerna av interventioner enligt den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken förklaras av den tilldelning på 60 miljoner euro som föreslås som stöd till sektorn för biodling, såväl som av utvecklingen av utgifterna inom sektorn för frukt och grönsaker, vilka inte begränsas av ett rambelopp på EU-nivå baserat på den genomförandenivå som tidigare observerats.

(29)    Inbegriper även de belopp som för närvarande finansieras enligt kapitlen 05 07 (Granskning av jordbruksutgifter) och 05 08 (Politisk strategi och samordning av politikområdet Jordbruk och landsbygdsutveckling).

(30)    För enkelhets skull betraktas anslagen för tekniskt stöd inom EGFJ här som icke-differentierade. Beloppet för utestående åtagande är i regel obetydligt jämfört med de totala belopp som omfattas av denna finansieringsöversikt.

(31)    Inbegripet de belopp som för närvarande finansieras under posterna 05 01 04 01 – Stödutgifter för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – Icke-operativt tekniskt stöd och 05 01 06 01 – Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor – Bidrag från programmet för främjande av jordbruk

(32)    För enkelhets skull betraktas anslagen för tekniskt stöd inom Ejflu här som icke-differentierade. Beloppet för utestående åtagande är i regel obetydligt jämfört med de totala belopp som omfattas av denna finansieringsöversikt.

(33)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(34)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(35)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).