EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.5.2018

COM(2018) 325 final

2018/0135(CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om systemet för Europeiska unionens egna medel

{SWD(2018) 172 final}

MOTIVERING

1.Inledning – behovet av reformer

1.1.Ett finansieringssystem som inte har reformerats sedan 1988

Det övergripande finansieringssystemet har visat sig svårt att reformera. Enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen ”se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik”. Beslutet om egna medel på grundval av denna artikel utgör en solid rättslig grund för systemet för finansiering av EU:s budget. Enhällighet bland medlemsstaterna och ratificering av de nationella parlamenten krävs för att ta hänsyn till de höga risker som föreligger. Samtidigt är detta också ett stort hinder i förfarandet som beslutsfattare måste ta sig förbi, även om argumentet för reformer i stort sett är övertygande. Det är ingen tillfällighet att den senaste stora, kvalitativa förändringen av systemet för egna medel gjordes på 1980-talet, när de så kallade Delorspaketen antogs och det BNI-baserade inslaget tillkom för att finansiera de ökande utgifterna för genomförandet av den inre marknaden och utvidgningen med nya medlemsstater.

Under 2011 lade kommissionen fram förslag till nya egna medel för att, mot bakgrund av den finansiella krisen, bidra till medlemsstaternas insatser för budgetkonsolidering 2 . Enligt förslaget skulle de momsbaserade egna medlen förenklas och en ny kategori egna medel grundad på en skatt på finansiella transaktioner införas. Europaparlamentet stödde kommissionens förslag. Även om den nödvändiga enhälliga överenskommelsen mellan medlemsstaterna inte kunde uppnås, rådde bred enighet om behovet av reformer. Europeiska rådet medgav i sina slutsatser av den 7 och 8 februari 2013 att systemet skulle kunna förbättras och uppmanade rådet att fortsätta arbetet på kommissionens förslag.

1.2.Behovet av reformer

I december 2013, då rådet, Europaparlamentet och kommissionen antog en gemensam förklaring om egna medel, inrättades högnivågruppen för egna medel som en del av den slutliga överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. I den gemensamma förklaringen fastställdes att frågan om egna medel behövde bearbetas ytterligare samt att en interinstitutionell högnivågrupp skulle sammankallas för att genomföra en allmän översyn av systemet för egna medel. Gruppen lade fram sin slutrapport i december 2016 3 . Rekommendationerna omfattade även införandet av nya kategorier av egna medel med en närmare koppling till EU:s politik och korrigeringsmekanismer med avbrutna anslag.

Kommissionen antog ett diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser i juni 2017 4 . I underlaget föreslås en rad alternativ för hur egna medel skulle kunna kopplas till EU:s politik på ett synligare sätt, särskilt till den inre marknaden och hållbar tillväxt. I underlaget fastslogs att vid införandet av nya egna medel, bör man uppmärksamma om de i) blir transparenta, enkla och stabila, ii) blir förenliga med EU:s politiska mål, iii) hur de påverkar konkurrensen och hållbar tillväxt och och iv) om de är rättvist fördelade mellan medlemsstaterna. I februari 2018 bekräftade kommissionen 5 på nytt att en reform av EU-budgetens inkomstsida skulle bidra till att debatten inriktas på målen och på de områden där EU kan ge ett verkligt mervärde.

I mars 2018 antog Europaparlamentet en resolution om reformen av EU:s system för egna medel 6 . I resolutionen framhålls, helt i linje med budskapet i slutrapporten från högnivågruppen för egna medel (nedan kallade Montirapporten), bristerna i det nuvarande sättet att finansiera EU:s budget. Därför efterlyses långtgående reformer, särskilt ett införande av olika nya kategorier av egna medel och ett avskaffande av alla rabatter.

1.3.Förslag till reformering av finansieringssystemet: EU:s ekonomiska och miljörelaterade utmaningar

I dag gör mängden nya politiska prioriteringar med budgetkonsekvenser och Förenade kungarikets utträde ur EU att särskild uppmärksamhet måste ägnas systemet för egna medel och dess uppbyggnad. Dessutom innebär digitaliseringen, globaliseringen och andra ekonomiska utvecklingskrafter en utmaning för de nationella statistikmyndigheterna. Därför är det rimligt att vänta sig mer omfattande och tätare kontroller av BNI-uppgifterna för att på adekvat sätt kunna beskriva de olika ekonomiernas nationella inkomster. I fråga om beskattning i allmänhet har marknadsintegration, kapitalets fria rörlighet och ökningen av immateriella tillgångar lett till frågor om de nationella skatteregelverkens förmåga att ordentligt följa utvecklingen på dessa områden. Slutligen ger klimatförändringarna och miljöförstöringen negativa externa effekter som kräver ett svar på EU-nivå, om så inte globalt.

Utöver att generera tillräckliga intäkter för att täcka utgifterna, vilket är ett grundläggande krav, bör systemet för egna medel reformeras så att det bidrar till en lösning av nya problem och utformas på ett sätt som också ger andra fördelar än bara ett regelbundet flöde av skatteintäkter. Med utgångspunkt i det befintliga finansieringssystemet föreslår kommissionen också en modernisering av EU-budgetens inkomstsida genom en förenkling av de befintliga momsbaserade egna medlen, som skulle göra skillnad mellan inkomstkällor och öka synergieffekterna mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna.

Tack vare principen om budgetbalans upprätthålls en strikt budgetdisciplin genom detta förslag. Ett samspel mellan olika egna medel är dock en potentiell källa till synergier som hittills inte till fullo utnyttjats. Därigenom kommer de möjligheter som erbjuds genom fördraget att lättare kunna fångas, eftersom olika typer av egna medel – nationella bidrag, en andel av befintliga eller framtida skatter och genuina EU-inkomster – ger kompletterande och ömsesidigt förstärkande fördelar. Genom diversifieringen av inkomstkällorna kommer EU-budgetens motståndskraft och justerbarhet att ökas, vilket i slutändan gynnar alla medlemsstater.

1.Uppdatera befintliga egna medel genom att

·oförändrat bibehålla tullarna som traditionella egna medel för EU, men med en minskning till 10 % av den procentandel som medlemsstaternas behåller för uppbördskostnaderna,

·bibehålla de egna medel som baseras på bruttonationalinkomst, och behålla dem som utjämnande resurs, och

·förenkla de momsbaserade egna medlen.

2.Införa en korg med nya egna medel bestående av:

·en andel av den återupptagna gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, som ska införas gradvis så snart nödvändig lagstiftning har antagits. Därigenom kopplas finansieringen av EU-budgeten direkt till de fördelar som tillkommer de företag som är verksamma på den inre marknaden.

·en andel av inkomsterna från utauktioneringen av det europeiska utsläppshandelssystemet: Det europeiska utsläppsshandelssystemet är ett av nyckelverktygen bland EU:s åtgärder för att effektivt minska kostnaderna för växthusgasutsläpp och har en direkt koppling till den inre marknadens funktionssätt,

·ett nationellt bidrag, beräknat utifrån mängden icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall. Därigenom får medlemsstaterna ett incitament att minska förpackningsavfallet och stimulera Europas övergång till en cirkulär ekonomi genom genomförandet av den europeiska plaststrategin.

3.Fastställa principen att framtida inkomster som härrör direkt från EU:s politikområden bör gå till EU:s budget,

4.Utfasning av korrigeringar.

5.Höja taket för egna medel.

2.Uppdatering av befintliga egna medel

2.1.Bibehålla tullar (traditionella egna medel) med lägre uppbördskostnader

Numera består ”traditionella egna medel” främst av tullar. De tillfaller EU:s budget direkt och anses allmänt ”naturligt” härröra från tullunionen och den gemensamma politiken inom utrikeshandeln och handelspolitikens områden. Tullar tas ut på import av varor från länder utanför EU, enligt de satser som fastställs i gemensamma tulltaxan 7 .

Den nuvarande nivån, som innebär att 20 procent tas ut för kostnaderna i samband med tulluppbörden, kan anses vara högre än nödvändigt som ett lämpligt incitament för att nationella myndigheter med omsorg skulle samla in tullar på unionens vägnar. Därför föreslås en sänkning av den andel av uppbördskostnaderna som medlemsstaterna har rätt att hålla inne till den ursprungliga nivån på 10 % samtidigt som det finansiella stödet till utrustning och informationsteknik i högre grad inriktas på de faktiska behoven.

Mängden uppburna tullarna och kontrollintensiteten uppvisar olika tendenser. De senaste uppgifterna i Tullunionens resultat visar en nedåtgående trend för kontrollfrekvensen under de senaste åren, medan avdragssatserna för uppbördskostnaderna samtidigt steg från 10 till 25 %. På unionsnivå var 2,1 % av de importerade produkterna föremål för kontroller i samband med tullklarering under 2016, men denna andel varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Vidare skulle tillämpningen av förenklade förfaranden och automatisering bidra till att öka kontrollernas kostnadseffektivitet.

Dessutom är de belopp som medlemsstaterna håller inne för att täcka uppbördskostnaderna inte alltid direkt kopplade till tullverksamhet. Den senaste utvecklingen visar att de nationella förvaltningarna har mindre personalresurser för att genomföra kontroller 8 , vilket innebär att endast en begränsad del av de tillgängliga resurserna används till tullinspektioner och tullavgifter.

2.2.Bibehålla BNI-baserade egna medel och komplettera dem så att de bättre återspeglar EU-dimensionen

I dag står de BNI-baserade egna medlen står för den största delen av EU-budgetens inkomster. Fördelarna med stabilitet, tillräcklighet och möjligheter till justering av de egna medlen – särskilt garanterat genom de kvarvarande BNI-baserade bidragen – är obestridliga. Därför kommer dessa egna medel även fortsättningsvis att utgöra ett fundament på EU-budgetens inkomstsida.

Den senaste ekonomiska utvecklingen innebär emellertid en utmaning för de nationella myndigheterna när det gäller att exakt mäta bruttonationalinkomsten, vilket är utgångspunkten för bedömning av välstånd. Globaliseringen och den tekniska utvecklingen har lett till stora förändringar i företagens strukturer och produktionens lokalisering. Nationella myndigheter står inför utmaningar till följd av många tjänsters virtualisering, e-handelns snabba spridning, de immateriella tillgångarnas ökande betydelse och de stora och snabba variationerna i utländska kapitalinvesteringar. Nationalräkenskaperna kan påverkas, exempelvis genom en snabb och massiv överföring av immateriella tillgångar mellan länder som beslutas av stora, multinationella företag till följd av skatte- eller regleringsincitament 9 .

Eftersom utvecklingen inte alltid fångas upp av nationella bolagsskattesystem eller andra uppgiftskällor, blir detta ytterst en utmaning för både nationella skattemyndigheter och nationella statistikmyndigheter. Därför har kommissionen lagt fram initiativ till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och rättvis digital beskattning. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen kommer att förbättra den inre marknadens funktion och minska ineffektivitet och snedvridningar kopplade till skatteplanering och höga kostnader för att efterleva reglerna. Skatten på digitala tjänster är en tillfällig lösning på problemet att de nuvarande bolagsskattereglerna inte är anpassade till den digitala ekonomin.

Mot denna bakgrund finns det utrymme för att komplettera de BNI-baserade egna medlen och minska deras vikt i unionens budget genom införande av en varierad och motståndskraftig korg med egna medel, som direkt rör unionens befogenheter och mål. Dessa nya inkomstdelar blir kompletterande inslag som bättre återspeglar variationerna i medlemsstaternas ekonomiska cykler. Därmed kan EU-budgeten bidra till ökad proportionalitet, rättvisa och stabilitet.

För att inkomsternas tillräcklighet, stabilitet och förutsägbarhet ska kunna upprätthållas måste det BNI-baserade bidraget förbli den ”utjämnande” resursen, dvs. den inkomstpost vars uttagssats justeras beroende på det totala inkomstbehovet för att täcka utgifter efter beaktande av andra inkomster och andra egna medel. Underförstått säkerställer den BNI-baserade resursen att unionens allmänna budget alltid är balanserad på förhand, dvs. vid tidpunkten för antagandet. En korg med egna medel kommer att betona bruttonationalproduktens utjämnande roll och säkerställa en rättvis fördelning av bördorna mellan medlemsstaterna.

2.3.Förenkla egna medel grundade på mervärdesskatt

En momsbaserad komponent har varit en del av beslutet om egna medel sedan 1980 och säkerställer att EU:s budget är kopplad till den inre marknaden och skatteharmoniseringen. Skattebasen är tillräckligt omfattande för att ge stabila och förutsebara inkomstflöden.

Inom det nuvarande systemet har medlemsstaternas momsbaser harmoniserats i enlighet med EU-reglerna. Detta kräver omfattande korrigering och kompensation, vilket leder till tungrodda beräkningar av en viktad genomsnittlig sats. Dessa baser är begränsade till 50 % av BNI-basen i syfte att komma till rätta med de regressiva aspekterna av den momsbaserade resursen. Slutligen tas en enhetlig sats på 0,3 % ut på varje medlemsstats harmoniserade momsbas, med undantag för Tyskland, Nederländerna och Sverige som har den lägre uttagssatsen.

Den föreslagna förenklingen utgår från följande principer: i) fokusera på införsel med standardsats, ii) rationalisera förfarandet för beräkning av momsbasen och iii) tillämpa en enhetlig uttagssats på skattebasen med standardsats. Den nya strategin är ett svar på uppmaningen från Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten att närma de egna medlen till den faktiska momsbasen och i grunden förenkla beräkningarna. På så sätt uppnås ökad öppenhet och ansvarsskyldighet. Det förenklade momsbaserade egna medlen kommer att vara fullt förenliga med kommissionens förslag till en handlingsplan om mervärdesskatt och efterföljande förslag 10 .

Inkomsterna från momsbaserade egna medel till EU:s budget ligger för närvarande på 15–20 miljarder euro om året, vilket är en nivå som skulle kunna upprätthållas med förenklad beräkning genom justering uppåt av uttagssatsen.

3.Införa en korg med nya egna medel bestående av

Kommissionen föreslår att tre nya kategorier egna medel införs. Alla tre har sina specifika förtjänster och kan motiveras på egna meriter, men att föreslå dem som ett paket ger ett mervärde.

Genom ”korgstrategin” införs genuina egna medel med koppling till viktiga EU-politikområden, bl.a. klimatfrågan, miljöpolitiken, plaststrategier, cirkulär ekonomi och den inre marknaden. Den ger en stark koppling till EU-politiken och ett EU-mervärde Till exempel kan problemet med urholkning av skattebasen och överföring av vinster inte kan lösas på ett tillfredsställande sätt enbart på nationell nivå. I detta sammanhang bidrar EU:s initiativ om mervärdesskatt och bolagsskatt till att skapa lika konkurrensvillkor för företag och konsumenter. På liknande sätt kan miljöskatter bidra till att korrigera negativa externa effekter och påverka beteenden. Exempelvis är klimatförändringarna och plastavfall i haven problem av globalt slag som måste hanteras på EU-nivå, bland annat genom skatteincitament. Europeiska unionen har redan infört EU-instrument för att ta itu med dessa utmaningar.

En korg med nya egna medel kommer att förse EU-budgeten med färska medel som kan bidra till att hantera effekterna av att en stor nettobidragsgivare träder ur EU-budgeten. Även om flertalet av de föreslagna nya inkomstkällor inte kommer att ge helt nya inkomstflöden, har de en tydlig koppling till EU-nivån och visar direkt eller indirekt mervärdet av systemet för egna medel. Vad gäller beräknade inkomster, kommer de nya egna medlen att stå för en betydande del av den nödvändiga inkomsten, men de kommer inte att ersätta mer än en del av de BNI-baserade bidragen. Skattebaserna och uttagssatserna för de egna medlen har utformats på ett sådant sätt att i genomsnitt omkring 12 % av budgeten kommer att täckas av de nya inkomstkällorna under perioden 2021-2027.

Tack vare korgen med nya egna medel, som är ett resultat av diversifieringen av inkomstkällor, kommer systemet för egna medel att bättre tåla fluktuationer mellan enskilda komponenter. Det kommer också att innebära ett bättre ”vertikal” samordning med de nationella budgetarna, eftersom systemet kommer att innehålla komponenter med direkt koppling till miljö, konsumtion och företagsbeskattning.

Slutligen kommer en större och mer diversifierad korg med egna medel att bättre kunna följa konjunktursvängningarna i medlemsstaternas ekonomier. De BNI-baserade egna medlen kommer också fortsättningsvis att spela en utjämnande roll, men deras funktion som utjämningspost, dvs. rollen för att minska variationerna mellan olika inkomstposter, kommer att bli ännu mer uttalad och fördelas mellan alla medlemsstater. Inkomstsystemet kommer med andra ord att säkerställa en viss fördelning av bördorna inom budgetdisciplinens strikta ram.

3.1.Egna medel baserade på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas

En kategori egna medel för EU-budgeten baserad på bolagsbeskattning har länge betraktats som ett alternativ möjligt att motivera med sin inneboende koppling till fördelarna med den inre marknaden, där företag bedriver sin verksamhet. Medan just skillnaderna i skattesatser mellan medlemsstaterna inte utgör något stort hinder för egna medel baserade på bolagsbeskattning, har avsaknaden av en harmoniserad bolagsskattebas hittills hindrat Europeiska unionen ifrån att vidta särskilda åtgärder på detta område. När 2016 års förslag från kommissionen om en gemensam bolagsskattebas 11 och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas 12 väl antagits, kommer det dock att leda till ett harmoniserat system för bolagsbeskattning som blir en grund för rättvisa och öppna nya egna medel genom konsolidering och fördelning av den konsoliderade skattebasen.

Egna medel baserade på bolagsskatt skulle vara motiverade eftersom multinationella företag drar nytta av friheterna på den inre marknaden. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen kommer att bidra till unionens ansträngningar att bekämpa skatteflykt. Bolagsskatten skulle lämna ett betydande bidrag till EU:s budget. När den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen väl har antagits i enlighet med kommissionens förslag från 2016, blir det enkelt att införa en ny kategori egna medel på grundval av denna nya bas.

Enligt de nya reglerna kommer ett bidrag som grundar sig på en gemensam skattebas, dvs. på bolagsvinster som gjorts nationellt, att vara direkt. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att ge stabila och relativt omfattande intäkter till EU:s budget, samtidigt som den inte inkräktar på medlemsstaternas beskattningsrätt. Genom den föreslagna kategorin egna medel baserad på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle en uttagssats på den gemensamma konsoliderade skattebasen tillämpas. Med en uttagssats på 3 % för EU, skulle den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen i genomsnitt kunna ge 12 miljarder euro om året under perioden. De egna medlen kommer inte att uppbäras förrän de nya skattereglerna till fullo genomförts i medlemsstaterna.

3.2.Egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem

Med EU:s utsläppshandelssystem har unionen infört ett gemensamt instrument för att bekämpa klimatförändringarna. EU:s utsläppshandelssystem är förankrat i gemensamma mål, strategier och internationella åtaganden och ger sektorer som täcker flera medlemsstater samma prissignal. EU:s utsläppshandelssystem är harmoniserat på unionsnivå och inkomsterna går till de nationella budgetarna.

Ett bidrag från EU:s utsläppshandelssystem till unionens budget som en kategori egna medel föreslås 13 . Detta skulle innebära att en andel på 20 % av vissa inkomster av det totala antalet utsläppsrätter som är tillgängliga för utauktionering anslås EU:s budget.

En betydande andel av inkomsterna från EU:s utsläppshandelssystem i medlemsstaterna med lägre inkomster kommer från utauktioneringen av utsläppsrätter som omfördelas av hänsyn till solidaritet, tillväxt och infrastruktur. För att säkerställa rättvisa kommer de egna medlen inte att bygga på inkomster från dessa omfördelade utsläppsrätter. Enligt det reviderade direktivet om utsläppshandelssystemet ska en innovationsfond inrättas till stöd för utvecklingen av banbrytande teknik och en moderniseringsfond för modernisering av energisektorn i medlemsstater med lägre inkomster. De belopp som avsätts för finansieringen av innovationsfonden och moderniseringsfonden 14 kommer heller inte att omfattas av bidraget till de egna medlen. Utsläppsrätter tillgängliga för utauktionering som en medlemsstat gratis kan tilldela energisektorn bör räknas av mot bidraget till egna medel för att säkerställa, att beslut om huruvida denna möjlighet ska utnyttjas fattas av ekonomiska skäl.

Beräknat årligt genomsnitt av inkomster kan variera mellan 1,2 och 3,0 miljarder euro, beroende på marknadspriset för utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem. Den kan också variera beroende på den årliga auktionsvolymen, vilken bland annat är beroende av tillämpningen av stabilitetsreserven inom utsläppshandelssystemet.

3.3.Egna medel baserade på plastförpackningsavfall

Den 18 januari antog kommissionen en europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi 15 . Det är en strategi som kommer att bidra till att lösa miljöproblemen, särskilt genom att förbättra lönsamheten av materialutnyttjande och minska läckaget av plastavfall till miljön. Strategin syftar också till att öka plastens hållbarhet samtidigt som innovation, konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen stimuleras och belönas. I meddelandet 16 anges att skattepolitiska åtgärder kan uppmuntra ett miljövänligt beteende. Den 22 mars 2018 bjöd kommissionen in till rundabordssamtal med berörda parter för att diskutera hur EU:s budget kan bidra till plaststrategin. Det rådde på det hela taget samsyn om behovet av att på olika sätt minska föroreningarna till följd av plastavfall. Införandet av en ny skatt på EU-nivå skulle bli problematiskt ur ett konkurrens- och subsidiaritetsperspektiv, men samtidigt erkändes allmänt att EU-budgeten hade en potentiell roll i arbetet med att lösa detta problem.

Det föreslagna bidraget till de egna medlen skulle stå i direkt proportion till den mängd icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat. Bidraget kommer därför att utgöra ett incitament för medlemsstaterna att minska dessa avfallsflöden. På detta sätt skulle EU:s budget bidra till att plaststrategins och den cirkulära ekonomins mål uppfylls.

Bidraget till de egna medlen skulle stå i proportion till den mängd icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat enligt Eurostat. Medlemsstaternas bidrag till de egna medlen skulle beräknas genom tillämpning av en uttagssats 0,80 euro/kg för denna kvantitet, vilket skulle kunna ge 7 miljarder euro om året.

3.4.Förväntade förändringar i EU:s finansieringsstruktur 2027

Vid en jämförelse mellan den nuvarande inkomstsammansättningen under 2018 och inkomststrukturen under perioden 2021–2027 framträder både inslag av kontinuitet och inslag av innovation i kommissionens förslag. Enligt det nuvarande systemet täcker, beroende på året och stadiet i den årliga budgetcykeln, BNI-baserade egna medel mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av de totala inkomsterna. Så snart de föreslagna ändringarna genomförts, förväntas mellan 50 % och 60 % av de totala inkomsterna kunna täckas.

Förväntad utveckling av EU:s finansieringsstruktur

Beloppen för perioden 2021–2027 grundar sig på de tillämpliga uttagssatserna i enlighet med kommissionens förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018) 327, artikel 1).

4.Fastställa principen att framtida inkomster som härrör direkt från EU:s politikområden bör gå till EU:s budget

Det finns också andra inkomster som, trots att de inte omfattas av detta beslut, är en potentiellt intressant, kompletterande källa till budgetinkomster som bör beaktas vid utformningen av program och strategier för nästa budgetperiod.

”Andra inkomster” uppfyller de flesta traditionella bedömningskriterier relativt väl, dock med undantag av ”tillräcklighet och stabilitet”. De är direkt kopplade till EU:s politik och rättsliga befogenheter. De är också lätta att administrera och tränger, om de är öronmärkta, inte undan utgifter under taken för den fleråriga budgetramen eller egna medel under taket för egna medel. Eftersom de inte överförs från de nationella budgetarna, omfattas de inte heller av de nationella bidrag som skulle infogas i de operativa budgetbalanserna och utgör därför en oberoende, ”verklig” inkomstkälla för EU.

Principen bör vara att låta intäkter som genererats direkt vid genomförandet av EU:s politik och genomförandet av unionens gemensamma regler automatiskt tillfaller EU-budgeten. Ett exempel på en källa till inkomster som skulle kunna tillfalla EU:s budget på grundval av andra rättsakter än beslutet om egna medel eller skatteharmonisering är EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Enligt kommissionens förslag ska de avgifter som erläggs av besökare till Schengenområdet från tredjeländer utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål (för att möjliggöra ytterligare anslag under motsvarande budgetposter). Dessa intäkter kommer att ge kompletterande finansiering av handläggningskostnaderna för Europeiska reseuppgifter och resetillstånd och på annat sätt stödja den allmänna budgeten. Inkomster avsatta för särskilda ändamål ska inte avräknas mot taket för egna medel, eftersom det inte innebär någon kostnad för de nationella budgetarna. Andra, eller ”diverse”, inkomster som inte är öronmärkta, men som registreras som allmänna inkomster (t.ex. avgifter eller dröjsmålsränta), kommer att leda till minskningar i förhållande till de BNI-baserade nationella bidragen.

5.Fasa ut korrigeringar

Främst av historiska skäl har ett antal medlemsstater dragit nytta av ett komplext system med korrigeringar och rabatter. Vid Europeiska rådets möte i Fontainebleau i juni 1984 beslutades att ”varje medlemsstat som bär en för tung budgetbörda i förhållande till sitt relativa välstånd vid lämplig tidpunkt kan beviljas en korrigering”. Den mest omfattande av dessa var Förenade kungarikets korrigering som av rättviseskäl kunde motiveras för 34 år sedan.

Vid sidan av Förenade kungarikets korrigering tillkom ett ökande antal andra korrigeringsmekanismer genom åren. Sedan 2002 har Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige åtnjutit ”rabatter på rabatten”, dvs. en permanent minskning av deras bidrag till Förenade kungarikets rabatt. Ytterligare avdrag beviljades också vissa medlemsstater vars budgetbörda alltjämt ansågs vara för stor. Tyskland, Nederländerna och Sverige fick tillfälligt nedsatta uttagssatser för mervärdesskatt för perioden 2014–2020. Österrike, Nederländerna, Sverige och Danmark hade också ett schablonavdrag för de BNI-baserade bidragen.

Över tiden har beloppen för korrigeringar och rabatter ökat så att de överstiger ett årligt belopp om 5 miljarder euro för den nuvarande fleråriga budgetramen, även om inte Förenade kungarikets rabatt tas med i beräkningen. Detta har gjort systemet för finansiering av EU-budgeten komplext och mindre transparent.

Genom förslaget till ny flerårig budgetram säkerställs ett rättvist och balanserat paket. Genom reformen av inkomstsidan kommer inkomstkällorna att diversifieras och omfatta en portfölj med resurser som påverkar medlemsstaterna på ett rättvist sätt. Unionsbudgetens utgiftssida inriktas i allt högre grad på ett brett spektrum av utgifter med odiskutabelt mervärde för unionen, exempelvis forskning och innovation, Erasmus, försvar och gränskontroll. I och med införandet av en korg med egna medel och med nya utgiftsprioriteringar kommer unionsbudgeten att gynna alla medlemsstater på ett rättvist sätt, utan något föråldrat och komplicerat korrigeringssystem. För att undvika en betydande och plötslig ökning av bidraget från länder som åtnjutit korrigeringar föreslås en minskning med ett schablonbelopp av deras BNI-baserade bidrag, vilket kommer att fasas ut gradvis under fem år fram till 2025. Utgångspunkten för fastställandet av dessa minskningar med ett schablonbelopp är den korrigering som beviljades dessa medlemsstater 2020.

6.Höja taket för egna medel

Beslutet om egna medel omfattar även ett tak för årliga ansökningsomgångar för egna medel. Tanken med dem är att ge medlemsstaterna säkerhet, skydda dem från ”överraskningar” som påverkar deras nationella budgetpolitik och möjliggöra ekonomisk planering. För närvarande är taket fastställt till ”1,20 % av summan av alla medlemsstaters bruttonationalinkomst”. I och med Brexit kommer värdet av beloppet under detta tak automatiskt att minska med omkring 16 % (dvs. andelen av Förenade kungarikets bruttonationalinkomst). Dessutom bör det noteras, att utöver betalningsbehoven inom den fleråriga budgetramen måste budgetmedel som krävs för att täcka betalningsansvar med koppling till lån eller finansiella medel som garanteras genom EU:s budget fortsatt ligga under detta tak. Med den ökande användningen av sådana instrument, samt eventuella stabiliseringsinstrument för euroområdet, kommer detta tak sannolikt att behöva höjas.

Integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i EU-budgeten kommer att behöva åtföljas av en höjning av de tak som fastställs i beslutet om egna medel. Det krävs en tillräcklig marginal mellan betalningarna och taket för egna medel för att garantera att unionen under alla omständigheter kan uppfylla sina finansiella skyldigheter, även i tider av ekonomisk tillbakagång. Kommissionen föreslår en höjning av taken för egna medel för betalningar respektive åtaganden till 1,29 % och 1,35 % av bruttonationalprodukten i EU-27.

Eventuella ytterligare bidrag från Förenade kungariket för att uppfylla landets skyldigheter som EU-medlemsstat, som förfaller till betalning efter 2020, skulle kunna minska de finansieringsbehov som ska täckas av egna medel, särskilt i början av nästa fleråriga budgetram.

7.Lagstiftningspaketet om egna medel

7.1.Den rättsliga ramen

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt försågs med viktiga nya inslag som möjliggör betydande ändringar, inte enbart gällande EU:s budgetförfarande utan även formerna för finansiering av EU-budgeten. Två bestämmelser i fördraget är särskilt relevanta med avseende på kommissionens förslag:

Enligt artikel 311.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ”kan nya kategorier av egna medel inrättas eller en befintlig kategori upphävas” av rådet inom ramen för beslutet om egna medel. Denna bestämmelse möjliggör uttryckligen skapandet av nya egna medel.

Enligt artikel 311.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådet, ”i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande fastställa genomförandebestämmelser för systemet med unionens egna medel i den mån som detta föreskrivs i beslut[et om egna medel]”. Genom denna bestämmelse införs möjligheten att fastställa särskilda genomförandebestämmelser för systemet för egna medel med stöd i en genomförandeförordning inom de gränser som anges i beslutet om egna medel.

Kommissionens aktuella förslag drar till fullo nytta av dessa möjligheter genom att inleda inrättandet av flera nya kategorier av egna medel samt genom att föreslå införande av ett antal bestämmelser i en tillämpningsförordning enligt artikel 311.4.

Denna strategi syftar till att göra systemet tillräckligt flexibelt inom de ramar och gränser som fastställs i beslutet om egna medel, genom att samla alla praktiska frågor avseende unionens resurser som bör skötas med ett mer förenklat förfarande i en genomförandeförordning snarare än i själva beslutet. Förslagen återspeglar lagstiftarens avsikter, vilka kom till uttryck vid konventet om Europeiska unionens framtid och bekräftades av den påföljande regeringskonferensen 17 .

När så krävs föreligger redan de grundläggande rättsakter och uppgifter för skattebaserade eller ”bidragsbaserade” egna medel samt de beräkningar som lett fram till dem, eller har de föreslagits. De har alla nära kopplingar till områden med en tydligt unionspolitisk dimension, t.ex. den inre marknaden eller miljöskydd.

7.2.Nyckelinslag i beslutet om egna medel

I beslutet om egna medel fastställs följande: i) de kategorier av egna medel som ska tas upp i unionens budget, ii) de högsta uttagssatser som ska tillämpas, iii) taket för egna medel, iv) korrigeringsmekanismer (om de anses nödvändiga) och finansieringen av dem, och v) vissa budgetprinciper. Beslutet ska också innehålla en förteckning över vilka bestämmelser som kan omfattas av genomförandebestämmelserna. Slutligen föreskrivs övergångsregler i beslutet.

7.3.Tillämpningsförordningen

Den föreslagna genomförandeförordningen enligt artikel 311.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt omfattar alla praktiska frågor och tekniska detaljer avseende unionens medel som bör omfattas av ett mer förenklat förfarande för att göra systemet tillräckligt flexibelt inom de ramar och gränser som fastställs i beslutet om egna medel. Den omfattar inte aspekter av systemet för egna medel som avser tillhandahållande av egna medel och hur likviditetsbehov ska täckas (se avsnitt 6.4 nedan).

Genomförandeförordningen kommer också att innehålla bestämmelser av allmän karaktär, tillämpliga på alla typer av egna medel, för vilka det är särskilt viktigt med adekvat parlamentarisk kontroll. De täcker huvudsakligen frågor som gäller kontroll och övervakning av inkomster och de befogenheter som kommissionens kontrollansvariga har.

Följaktligen återfinns följande bestämmelser, i enlighet med förteckningen i beslutet om egna medel, i genomförandeförordningen:

(1)ansökningsomgången för var och en av de kategorier egna medel som fastställs i beslutet. Detta skapar en viss flexibilitet inom de gränser som fastställs i beslutet om egna medel. Utan sådan flexibilitet skulle förmågan att göra nödvändiga och lägliga justeringar av egna medel försämras av de betungande och långdragna förfarandena för antagande av besluten om egna medel,

(2)referens-BNI enligt Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet, och de bestämmelser som ska tillämpas om denna ändras (förfinade metoder för mätning av bruttonationalinkomsten som kan införas i samband med uppdateringar av Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet kan påverka taken för egna medel), och

(3)justeringen av det årliga budgetsaldot. Medan den allmänna principen om överföring av överskott till följande år fastställs i själva beslutet, fastställs genomförandebestämmelserna i förordningen,

(4)bestämmelserna om kontroll och övervakning, inbegripet kompletterande rapporteringskrav.

Tillsammans med beslutet om egna medel säkerställer genomförandeförordningen att alla tekniska justeringar av systemet måste godkännas av både medlemsstaterna och Europaparlamentet.

7.4.Förordningen om tillhandahållande

Utöver de ovannämnda genomförandebestämmelserna anges de operativa kraven för tillhandahållande av egna medel till EU:s budget och kommissionens räkenskaper i en förordning från rådet i enlighet med artikel 322.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Paketet med lagstiftningsförslag omfattar därmed ännu en förordning om tillhandahållande med nya bestämmelser om metoderna för beräkning och tillhandahållande av de egna medlen baserade på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, EU:s utsläppshandelssystem och plastförpackningsavfall som inte materialutnyttjas.

2018/0135 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om systemet för Europeiska unionens egna medel

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 311.3,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Systemet för unionens egna medel måste säkerställa att det finns tillräckliga medel för att unionens politik ska kunna utvecklas i god ordning och med hänsyn till behovet av strikt budgetdisciplin. Utvecklingen av systemet för egna medel kan och bör också, i möjligaste mån, bidra till utvecklingen av unionens politik och åtgärder.

(2)Europeiska rådet uppmanade vid mötet den 7–8 februari 2013 rådet att fortsätta att arbeta på kommissionens förslag om en ny kategori momsbaserade egna medel för att göra det så enkelt och överblickbart som möjligt, stärka kopplingen till unionens momspolitik och de faktiska momsintäkterna, och säkerställa likabehandling av skattebetalarna i alla medlemsstater.

(3)I juni 2017 antog kommissionen ett diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser 18 . Kommissionen föreslår en rad alternativ för hur egna medel skulle kunna kopplas till EU:s politik på ett synligare sätt, särskilt till den inre marknaden och hållbar tillväxt. Om nya egna medel införs, är det enligt underlaget nödvändigt att se till att de är transparenta, enkla och stabila, och att de överensstämmer med unionens politiska mål, får genomslag på konkurrenskraft och hållbar tillväxt samt att de fördelas rättvist mellan medlemsländerna.

(4)Genom Lissabonfördraget infördes ändringar i bestämmelserna med koppling till systemet för egna medel, vilket ger utrymme för att minska antalet befintliga kategorier av egna medel och för att införa nya.

(5)Det nuvarande systemet för fastställande av de momsbaserade egna medlen har ofta kritiserats av revisionsrätten, Europaparlamentet och medlemsstaterna för att vara alltför komplext. Det är därför lämpligt att förenkla beräkningen av denna kategori egna medel.

(6)För att bättre anpassa unionens finansieringsinstrument till dess politiska prioriteringar, bättre återspegla unionsbudgetens roll för den inre marknadens funktion, bättre understödja målen med unionens politik och minska medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till unionens årliga budget är det nödvändigt att införa nya kategorier av egna medel baserade på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, de nationella intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem och ett nationellt bidrag beräknat på grundval av icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall.

(7)EU:s inre marknad är till stor nytta för företag som bedriver verksamhet i fler medlemsstater än en. Skillnaderna mellan skattesystemen inom unionen leder dock till en orättvis fördel för företag som kan undvika att betala bolagsskatt där de skapar sitt värde. I kommissionens förslag från 2016 19 om en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas avlägsnas denna orättvisa genom att lika konkurrensvillkor återinförs. De egna medlen bör bygga på att en enhetlig uttagssats tillämpas i förhållande till andelen av de beskattningsbara vinster som tillskrivs varje medlemsstat i enlighet med unionens regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. De egna medlen bör endast gälla de enheter för vilka unionens regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är obligatoriska.

(8)För unionen är det prioriterat att uppnå utsläppsminskningsmål på minst 40 % mellan 1990 och 2030 i enlighet med åtagandet i Parisavtalet om klimatförändringar. Europeiska unionens utsläppshandelssystem är ett av de viktigaste instrumenten för genomförandet av detta mål och genererar intäkter genom utauktionering av utsläppsrätter. Med tanke på det europeiska utsläppshandelssystemets harmoniserade karaktär och finansieringen från unionen för att främja begränsnings- och anpassningsåtgärder i medlemsstaterna är det lämpligt att i detta sammanhang införa en ny kategori egna medel för EU:s budget. Dessa egna medel bör vara baserade på de utsläppsrätter som ska utauktioneras av medlemsstaterna, även på den gratis tilldelningen till elsektorn. För att beakta de särskilda bestämmelser för vissa medlemsstater som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 20 , bör utsläppsrätter som omfördelas av hänsyn till solidaritet, tillväxt och infrastruktur samt utsläppsrätter avsedda för innovationsfonden och moderniseringsfonden inte tas med i beräkningen för att fastställa bidraget till de egna medlen.

(9)I enlighet med EU:s plaststrategi kan EU-budgeten bidra till att minska föroreningarna från plastförpackningsavfall. En kategori egna medel baserad på nationella bidrag i proportion till mängden plastförpackningsavfall i varje medlemsstat som inte materialutnyttjas kommer att ge incitament att minska förbrukningen av plast för engångsbruk, främja materialutnyttjande och stärka den cirkulära ekonomin. Samtidigt kommer medlemsstaterna själva att, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, vidta de bäst lämpade åtgärderna för att uppnå dessa mål.

(10)Det är nödvändigt att undvika att medlemsstater som åtnjuter korrigeringar ställs inför en betydande och plötslig ökning av sina nationella bidrag. Därför är det nödvändigt att möjliggöra tillfälliga korrigeringar till förmån för Danmark, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike med hjälp av ett schablonbelopp av deras BNI-baserade bidrag under en övergångsperiod. De korrigeringarna bör ha fasats ut till 2025 års utgång.

(11)Avdraget, för att täcka uppbördskostnaderna, på 20 % av de belopp för traditionella egna medel som uppbärs av medlemsstaterna utgör en stor andel egna medel som inte ställs till unionsbudgetens förfogande. Den del av uppbördskostnaderna som hålls inne från de traditionella egna medlen bör återställas från 20 % till den ursprungliga nivån 10 % för att bättre anpassa stödet till tullutrustning, personal och information till de

(12)I enlighet med artikel 311 fjärde stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådet fastställa genomförandebestämmelser för systemet med unionens egna medel. Sådana regler skulle inbegripa bestämmelser av allmänt eller tekniskt slag, tillämpliga på alla typer av egna medel, för vilka det är särskilt viktigt med adekvat parlamentarisk kontroll. Dessa genomförandebestämmelser bör inbegripa ingående regler om fastställande av beloppen för de egna medel som avses i artikel 2.1 vilka ska göras tillgängliga, inbegripet de tillämpliga uttagssatserna för de egna medel som avses i artikel 2.1 b–e, de tekniska frågorna rörande bruttonationalinkomst, de nödvändiga bestämmelserna och arrangemangen för kontroll och övervakning av uppbörden av egna medel, inbegripet regler om inspektioner och om befogenheter för tjänstemän och annan personal som av kommissionen bemyndigats att utföra kontroller samt alla relevanta rapporteringskrav.

(13)Integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i EU-budgeten kommer att behöva åtföljas av en höjning av de tak som fastställs i beslutet om egna medel. Det krävs en tillräcklig marginal mellan betalningarna och taket för egna medel för att garantera att unionen under alla omständigheter kan uppfylla sina finansiella skyldigheter, även i tider av ekonomisk tillbakagång. Taket för egna medel bör därför höjas till 1,29 % av summan av medlemsstaternas bruttonationalinkomst till marknadspriser för anslag för betalningar och till 1,35 % för anslagen för åtaganden.

(14)För att garantera sammanhållning, kontinuitet och rättslig förutsebarhet är det nödvändigt att fastställa bestämmelser för att säkerställa en smidig övergång från det system som infördes genom beslut 2014/335EU, Euratom till det som föreskrivs i detta beslut.

(15)Vid tillämpningen av detta beslut bör alla belopp anges i euro.

(16)För att säkerställa en smidig övergång till det reviderade systemet för egna medel och för att komma i fas med budgetåret bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2021. Bestämmelserna om bidrag som grundar sig på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör dock inte tillämpas retroaktivt, utan bör skjutas upp eftersom unionens regler om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen ännu inte har antagits.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Syfte

I detta beslut fastställs regler om tilldelningen av egna medel till unionen i syfte att garantera finansieringen av unionens årliga budget.

Artikel 2
Kategorier av egna medel

1.Följande inkomster ska utgöra egna medel som tas upp i unionens budget:

(a)Traditionella egna medel, vilka utgörs av avgifter, bidrag, tilläggs- eller utjämningsbelopp, fyllnadsbelopp, tullar enligt gemensamma tulltaxan och andra avgifter som fastställts eller kommer att fastställas av unionens institutioner för handel med tredjeländer, tullar på produkter som omfattades av det tidigare fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen samt bidrag och avgifter som föreskrivs inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaderna för socker.

(b)En enhetlig uttagssats på en andel av momsintäkterna som uppbärs från de beskattningsbara leveranserna enligt normalskattesatsen dividerad med den nationella normalskattesatsen; den faktiska uttagssatsen ska inte överstiga 2 %.

(c)En enhetlig uttagssats på andelen av de beskattningsbara vinster som tillskrivs varje medlemsstat i enlighet med unionens regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas; den faktiska uttagssatsen ska inte överstiga 6 %.

(d)En enhetlig uttagssats på det belopp som motsvarar de inkomster som genereras av de utsläppsrätter som ska utauktioneras vilka avses i artikel 10.2 a i direktiv 2003/87/EG och marknadsvärdet av gratis utsläppsrätter för moderniseringen av energisektorn under en övergångsperiod i enlighet med artikel 10c.3 i det direktivet; den faktiska uttagssatsen ska inte överstiga 30 %.

(e)En enhetlig uttagssats på vikten av plastförpackningsavfall som inte materialutnyttjas; den faktiska uttagssatsen ska inte överstiga 1 euro kilot.

(f)En enhetlig uttagssats, som ska fastställas enligt budgetförfarandet med hänsyn till alla andra inkomster totalt, på summan av alla medlemsstaters bruttonationalinkomst.

Vid tillämpning av led c i första stycket ska den enhetliga uttagssatsen tillämpas endast på skattebetalarnas vinster, för vilka unionens regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är obligatoriska.

Vid tillämpning av led f i första stycket ska den enhetliga uttagssatsen tillämpas på varje medlemsstats bruttonationalprodukt.

Österrike ska åtnjuta en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag på 110 miljoner euro 2021, 88 miljoner euro 2022, 66 miljoner euro 2023, 44 miljoner euro 2024 och 22 miljoner euro 2025. Danmark ska åtnjuta en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag på 118 miljoner euro 2021, 94 miljoner euro 2022, 71 miljoner euro 2023, 47 miljoner euro 2024 och 24 miljoner euro 2025. Tyskland ska åtnjuta en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag på 2 799 miljoner euro 2021, 2 239 miljoner euro 2022, 1 679 miljoner euro 2023, 1 119 miljoner euro 2024 och 560 miljoner euro 2025. Nederländerna ska åtnjuta en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag på 1 259 miljoner euro 2021, 1 007 miljoner euro 2022, 755 miljoner euro 2023, 503 miljoner euro 2024 och 252 miljoner euro 2025. Sverige ska åtnjuta en bruttominskning av sitt årliga BNI-baserade bidrag på 578 miljoner euro 2021, 462 miljoner euro 2022, 347 miljoner euro 2023, 231 miljoner euro 2024 och 116 miljoner euro 2025. Beloppen ska beräknas i 2018 års priser och justeras enligt gällande priser genom tillämpning av den senaste BNI-deflator för unionen uttryckt i euro, såsom föreskrivet av kommissionen, som finns tillgänglig när budgetförslaget upprättas. Dessa bruttominskningar ska finansieras av alla medlemsstater.

2.Inkomster från nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska, förutsatt att förfarandet i artikel 311 i det fördraget har följts, också utgöra egna medel som tas upp i Europeiska unionens budget.

3.Om budgeten ännu inte har antagits när det berörda budgetåret börjar, ska de föregående procentsatserna för BNI-baserade bidrag fortsätta att tillämpas till dess att nya satser trätt i kraft.

Artikel 3
Tak för egna medel

1.Det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka årliga anslag för betalningar får inte överskrida 1,29 % av summan av samtliga medlemsstaters bruttonationalinkomster.

2.De totala anslag för åtaganden som tas upp i unionens budget får inte överskrida 1,35 % av summan av samtliga medlemsstaters bruttonationalinkomster.

3.Ett balanserat förhållande mellan anslag för åtaganden och anslag för betalningar ska upprätthållas för att säkerställa deras inbördes förenlighet och för att möjliggöra att det tak som fastställs i punkt 1 iakttas under de efterföljande åren.

Artikel 4
Universalitetsprincipen

De inkomster som avses i artikel 2 ska användas utan åtskillnad för att finansiera alla utgifter som tagits upp i unionens årliga budget.

Artikel 5
Överföring av överskott till påföljande budgetår

Om unionens inkomster överskrider de totala faktiska utgifterna under ett budgetår, ska överskottet överföras till närmast följande budgetår.

Artikel 6
Uppbörd av egna medel samt tillhandahållande av dem till kommissionen

1.Unionens egna medel enligt artikel 2.1 a ska uppbäras av medlemsstaterna enligt deras respektive nationella bestämmelser i lagar och andra författningar. Medlemsstaterna ska, i förekommande fall, anpassa dessa bestämmelser för att uppfylla kraven i unionens regler.

Kommissionen ska granska de berörda nationella bestämmelser som den underrättats om av medlemsstaterna, meddela medlemsstaterna vilka justeringar som den anser nödvändiga för att de nationella reglerna ska följa unionens regler samt, om nödvändigt, rapportera till budgetmyndigheten.

2.Medlemsstaterna ska, för att täcka sina uppbördskostnader, hålla inne 10 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a.

3.Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen de medel som anges i artikel 2.1 i detta beslut i enlighet med den förordning som antas enligt artikel 322.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Artikel 7
Genomförandebestämmelser

Rådet ska, i enlighet med förfarandet i artikel 311 fjärde stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, anta genomförandebestämmelser för följande inslag i systemet för egna medel:

(a)Regler för fastställande av de egna medel som avses i artikel 2.1 som ska göras tillgängliga, inbegripet de tillämpliga uttagssatserna för de egna medel som avses i artikel 2.1 b–e, inom de gränser som anges i dessa led samt den beräkning av den tillämpliga uttagssatsen för egna medel baserad på bruttonationalinkomsten som avses i artikel 2.1 f.

(b)Nödvändiga bestämmelser och arrangemang för kontroll och övervakning av uppbörden av de inkomster som avses i artikel 2.1, inbegripet regler om inspektioner och om befogenheter för tjänstemän och annan personal som av kommissionen bemyndigats att utföra kontroller samt relevanta rapporteringskrav.

(c)För tillämpningen av artikel 2.1 f och artikel 3: referens-BNI, bestämmelserna för att justera bruttonationalinkomsten och bestämmelserna för att räkna om taken för betalningar och åtaganden ifall bruttonationalinkomsten väsentligt förändras.

(d)Förfarande för beräkning och budgetering av budgetsaldo enligt artikel 5.

Artikel 8
Slutbestämmelser och övergångsbestämmelser

1.Om inte annat följer av punkt 2 ska beslut 2014/335/EU, Euratom upphöra att gälla. Hänvisningar till rådets beslut 70/243/EKSG, EEG, Euratom 21 , rådets beslut 85/257/EEG, Euratom 22 , rådets beslut 88/376/EEG, Euratom 23 , rådets beslut 94/728/EG, Euratom 24 , rådets beslut 2000/597/EG, Euratom 25 , rådets beslut 2007/436/EU, Euratom 26 eller till beslut 2014/335/EG, Euratom 27 ska betraktas som hänvisningar till det här beslutet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan till detta beslut.

2.Artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 94/728/EG, Euratom, artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 2000/597/EG, Euratom, artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 2007/436/EG, Euratom och artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 2014/335/EU, Euratom ska även fortsättningsvis tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från tillämpningen av en för alla medlemsstater enhetlig procentsats på beräkningsunderlaget för mervärdesskatt, som begränsats till mellan 50 % och 55 % av varje medlemsstats BNP eller BNI, beroende på året i fråga, på beräkningen av den korrigering av obalanser i budgeten som beviljats Förenade kungariket för åren 1995–2020 och på finansieringen av de korrigeringar som beviljats Förenade kungariket av andra medlemsstater.

3.Medlemsstaterna ska, för att täcka sina uppbördskostnader, även fortsättningsvis hålla inne 10 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, vilka skulle ha gjorts tillgängliga av medlemsstaterna före den 28 februari 2001 i enlighet med tillämpliga unionsregler.

4.Medlemsstaterna ska, för att täcka sina uppbördskostnader, även fortsättningsvis hålla inne 25 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, vilka skulle ha gjorts tillgängliga av medlemsstaterna mellan den 1 mars 2001 och den 28 februari 2014 i enlighet med tillämpliga unionsregler.

5.Medlemsstaterna ska, för att täcka sina uppbördskostnader, även fortsättningsvis hålla inne 20 % av de belopp som avses i artikel 2.1 a, vilka skulle ha gjorts tillgängliga av medlemsstaterna mellan den 1 mars 2014 och den 28 februari 2021 i enlighet med tillämpliga unionsregler.

6.Vid tillämpningen av detta beslut ska alla belopp anges i euro.

Artikel 9
Ikraftträdande

Medlemsstaterna ska underrättas om detta beslut av rådets generalsekreterare.

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till rådets generalsekreterare anmäla när de fullföljt förfarandena för antagandet av detta beslut enligt sina respektive grundlagsfästa krav.

Detta beslut träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter mottagandet av den sista av de anmälningar som avses i andra stycket.

Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Artikel 2.1 c och artikel 2.1 andra stycket i detta beslut ska emellertid tillämpas från och med den 1 januari det andra året efter dagen för tillämpning av nationella bestämmelser om införlivande av rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Artikel 10
Offentliggörande

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    COM(2018) 321.

(2)    COM(2011) 510 final.

(3)    Den framtida finansieringen av EU. Slutrapport och rekommendationer från högnivågruppen för egna medel. December 2016.

(4)    COM(2017) 358 final.

(5)    COM(2018) 98 final.

(6)    P8_TA-PROV(2018)0076, Reform of the European Union's system of Own Resources – G. Deprez och J. Lewandowski.

(7)    Medlemsstaterna samlar in tullar för EU:s räkning och ställer dem till kommissionens förfogande efter ett avdrag på 20 % som kan behållas för att täcka ”uppbördskostnader”. Denna procentandel, som var 10 % under perioden 1970–2000, höjdes till 25 % från och med 2001. Enligt 2014 års beslut om egna medel, sänktes andelen till 20 %, som ett resultat av en politisk kompromiss i enlighet med kommissionens förslag att återställa procentandelen till 10 %.

(8)    Tullunionens resultat 2016

(9)    Nationella statistikmyndigheter arbetar för att ta hänsyn till globaliseringen när det gäller överensstämmelse, tillförlitlighet och jämförbarhet i fråga om behandling av uppgifter mellan medlemsstaterna.

(10)    COM(2016)148 final och efterföljande förslag .

(11)    COM(2016) 685 final.

(12)    COM(2016) 683 final.

(13)    utsläppshandelssystemet för luftfart omfattas inte av egnamedelbidraget.

(14)    2 % av EU:s tak för utsläppshandelssystemet totalt

(15)    COM(2018) 28 final.

(16)    COM(2018) 28 final.

(17)    Se särskilt ”Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel” till Europeiskakonventet, CONV 08/05/2003., 730/03

(18)    COM(2017) 358 final, 28.6.2017.

(19)    COM(2016) 683, 25.10.2016.

(20)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(21)    70/243/EKSG, EEG, Euratom: Rådets beslut av den 21 april 1970 om att ersätta medlemsstaternas finansiella bidrag med gemenskapernas egna medel (EGT L 94, 28.4.1970, s. 19).

(22)    85/257/EEG, Euratom: Rådets beslut av den 7 maj 1985 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 128, 14.5.1985, s. 15).

(23)    Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 155, 7.6.1989, s. 1).

(24)    94/728/EG, Euratom: Rådets beslut av den 31 oktober 1994 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel ( EGT L 293, 12.11.1994, s. 9).

(25)    2000/597/EG, Euratom: Rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 253, 7.10.2000, s. 42).

(26)    2007/436/EG, Euratom: Rådets beslut av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EUT L 163, 23.6.2007, s. 17).

(27)    Rådets beslut av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (2014/335/EU) (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den2.5.2018

COM(2018) 325 final

BILAGA

till

Förslaget till rådets beslut

om Europeiska unionens system för egna medel

{SWD(2018) 172 final}

BILAGA

Jämförelsetabell