EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.4.2018

JOIN(2018) 10 final

2018/0121(NLE)

Gemensamt förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 29 november 2012 antog rådet ett beslut om bemyndigande för Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) att förhandla om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan. Förhandlingarna inleddes i april 2013 och slutfördes i april 2018.

Förhandlingarna fördes i samråd med arbetsgruppen för Asien och Oceanien (COASI), som utsetts till rådgivande kommitté. Europaparlamentet har regelbundet informerats under förhandlingarnas gång.

Den höga representanten och kommissionen anser att de mål som rådet fastställde i sina förhandlingsdirektiv har uppnåtts och att utkastet till strategiskt partnerskapsavtal kan läggas fram för undertecknande och provisorisk tillämpning.

Detta förslag avser det rättsliga instrument som bemyndigar undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet.

2. AVTALETS SYFTE OCH INNEHÅLL

EU och Japan har under många år bedrivit ett omfattande politiskt, ekonomiskt och sektoriellt samarbete som har utvecklats över tiden. På grundval av gemensamma grundläggande värden upprättade EU 2001 ett strategiskt partnerskap med Japan.

Det strategiska partnerskapsavtalet är det första bilaterala ramavtalet mellan EU och Japan någonsin. Avtalet stärker i hög grad det övergripande partnerskapet genom att främja politiskt och sektoriellt samarbete och gemensamma åtgärder i frågor av gemensamt intresse, bland annat när det gäller regionala och globala utmaningar. Avtalet kommer att tillhandahålla en rättslig grund för att förbättra det bilaterala samarbetet och samarbete inom internationella och regionala organisationer och forum. Det kommer att bidra till att främja gemensamma värden och principer, i synnerhet demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Avtalet kommer att fungera som en plattform för närmare samarbete och dialog inom en rad bilaterala, regionala och multilaterala frågor. Det stärker det politiska, ekonomiska och sektoriella samarbetet inom många olika politikområden, exempelvis klimatförändringen, hållbar utveckling, forskning och innovation, havsfrågor, utbildning och kultur, migration, terrorismbekämpning och bekämpning av organiserad brottslighet och it-brottslighet. I avtalet upprepas parternas åtagande att upprätthålla internationell fred och säkerhet genom att förhindra spridning av massförstörelsevapen och vidta åtgärder för att ta itu med olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen.

Genom avtalet inrättas en gemensam kommitté med målet att samordna det övergripande partnerskap som bygger på detta avtal.

Avtalet innehåller bestämmelser om möjligheten att tillfälligt upphäva dess tillämpning vid överträdelse av dess väsentliga delar, dvs. klausulen om mänskliga rättigheter (artikel 2.1 i avtalet) och klausulen om icke-spridning (artikel 5.1 i avtalet). Parterna i det strategiska partnerskapsavtalet noterar vidare att en part i sådana fall får vidta andra lämpliga åtgärder utanför ramen för detta avtal i enlighet med folkrätten.

Det strategiska partnerskapsavtalet och det ekonomiska partnerskapsavtalet ingår i samma förhandlingssammanhang och har en tydlig rättslig koppling. Sammantaget förväntas de ge påtagliga fördelar och möjligheter för medborgarna i EU och Japan.

3.    RÄTTSLIG GRUND FÖR DET FÖRESLAGNA BESLUTET

3.1. Materiell rättslig grund

När det gäller en åtgärd som har flera målsättningar eller som innehåller flera beståndsdelar, vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra, utan att den ena är underordnad den andra, har domstolen fastslagit 1 att, när olika bestämmelser i fördraget således är tillämpliga, ska en sådan åtgärd i undantagsfall antas med stöd av de däremot svarande olika rättsliga grunderna, såvida inte förfarandena för de olika rättsliga grunderna är oförenliga med varandra.

Avtalet har målsättningar och innehåller beståndsdelar som avser i) den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och ii) ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Dessa aspekter av avtalet är oskiljaktigt förbundna utan att den ena är underordnad den andra.

Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör därför omfatta artikel 37 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

3.2. Förfarandemässig rättslig grund

Enligt artikel 218.5 i EUF-fördraget ska ett beslut antas om bemyndigande att underteckna ett avtal och att tillämpa det provisoriskt före ikraftträdandet. Enligt artikel 218.8 andra stycket i EUF-fördraget ska rådet besluta med enhällighet om avtalet avser en fråga där enhällighet krävs för att anta en unionsakt. Gusp är ett område där enhällighet krävs för att anta en unionsakt.

3.3. Slutsats

Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör därför vara artikel 37 i EU-fördraget och artikel 212 i EUF-fördraget jämförda med artikel 218.5 och 218.8 andra stycket i EUF-fördraget. Inga ytterligare bestämmelser krävs som rättslig grund 2 .

4. FÖRSLAGETS ANDRA RÄTTSLIGA ASPEKTER

Unionen och Japan var överens om att det skulle vara gynnsamt för båda parterna att säkerställa att avtalet genomförs så snart som möjligt efter undertecknandet. På grund av rättsliga begränsningar på den japanska sidan var det emellertid inte möjligt att använda EU:s standardformuleringar om provisorisk tillämpning.

Parterna har i stället kommit överens om att vissa delar av avtalet ska tillämpas ”i avvaktan på dess ikraftträdande” och att dessa delar ska ha ”samma rättsliga verkan som om avtalet var i kraft mellan parterna” (se artikel 47.2 och 47.3 i avtalet). En förklaring från Europeiska unionen som ska göras i samband med att avtalet undertecknas kommer att klargöra att den rättsliga verkan av de delar som ska tillämpas i avvaktan på avtalets ikraftträdande ska tolkas på ett sätt som är förenligt med artikel 25 (Provisorisk tillämpning) i Wienkonventionen om traktaträtten.

5. NÖDVÄNDIGHETEN AV DET FÖRESLAGNA BESLUTET

Enligt artikel 216 i EUF-fördraget får unionen ingå avtal med ett eller flera tredjeländer,

om fördragen föreskriver att sådana avtal ska ingås eller om detta i) är nödvändigt för att inom ramen för unionens politik förverkliga något av de mål som avses i fördragen, eller ii) föreskrivs i någon av unionens rättsligt bindande akter, eller iii) kan komma att inverka på gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa.

Fördragen innehåller bestämmelser om ingående av sådana avtal som det strategiska partnerskapsavtalet, närmare bestämt i artiklarna 37 och 212 i EUF-fördraget. Dessutom är ingåendet av det strategiska partnerskapsavtalet nödvändigt för att – inom ramen för Gusp och för ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer – förverkliga mål som avses i fördragen. Till dessa hör mål på områdena mänskliga rättigheter, icke-spridning av massförstörelsevapen, terrorismbekämpning, bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, migration, miljö, klimatförändringen, transport, sysselsättning och sociala frågor, utbildning samt jordbruk. Det strategiska partnerskapsavtalet lyfter partnerskapet och samarbetet till en mer strategisk nivå.

Avtalet måste undertecknas innan det kan ingås på unionens vägnar.

2018/0121 (NLE)

Gemensamt förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 37,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.1 jämförd med artikel 218.5 och 218.8 andra stycket 3 ,

med beaktande av det gemensamma förslaget från Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

av följande skäl:

1.Den 29 november 2012 bemyndigade rådet kommissionen och den höga representanten att inleda förhandlingar med Japan om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Japan.

2.Förhandlingarna slutfördes med framgång den i april 2018.

3.Syftet med avtalet är att stärka samarbete och dialog inom en rad bilaterala, regionala och multilaterala frågor.

4.Avtalet bör därför undertecknas på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

5.Med tanke på vikten av att avtalet genomförs så snart som möjligt efter dess undertecknande bör delar av avtalet tillämpas provisoriskt.

6.En förklaring från Europeiska unionen som ska göras i samband med att avtalet undertecknas kommer att klargöra att artikel 47.3 i avtalet ska tolkas på ett sätt som är förenligt med artikel 25 (Provisorisk tillämpning) i Wienkonventionen om traktaträtten; denna förklaring bör godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Härmed godkänns på unionens vägnar undertecknandet av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan, med förbehåll för att det nämnda avtalet ingås.

2.Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

1. Förklaringen från Europeiska unionen om artikel 47.3 i avtalet godkänns härmed på unionens vägnar.

2. Texten till förklaringen från Europeiska unionen om artikel 47.3 i avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 3

Rådets generalsekretariat ska utfärda det instrument som ger den eller de personer som anges av avtalets förhandlare full befogenhet att underteckna avtalet, med förbehåll för att det ingås.

Artikel 4

1. I avvaktan på att avtalet träder i kraft ska följande artiklar i avtalet tillämpas provisoriskt mellan unionen och Japan i enlighet med artikel 47 i avtalet och med förbehåll för de anmälningar som föreskrivs däri:

Artiklarna 1, 2, 3, 4, 5.1, 11, 12, 13, 14, 15 (med undantag av punkt 2 b), 16, 17, 18, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 37, 38.1, 39, 40, 41, 42 (med undantag av punkt 2 c), 43, 44, 45, 46, 47, 48.3, 49, 50, 51.

2. Den dag från och med vilken de delar av avtalet som anges i punkt 1 andra stycket i denna artikel ska tillämpas provisoriskt ska offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har antagits.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Mål C-490/10, parlamentet mot rådet, ECLI: EU: C: 2012: 525, punkt 46.

(2)    Mål C-377/12, kommissionen mot rådet, ECLI: EU: C: 2014: 1903.

(3)    EUT L […], […], s. […].

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den27.4.2018

JOIN(2018) 10 final

Gemensamt förslag till

BILAGA

till

rådets beslut

om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan

BILAGA

STRATEGISKT PARTNERSKAPSAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCN JAPAN, Å ANDRA SIDAN    

Europeiska unionen, nedan kallad unionen,

och

Konungariket Belgien,

Republiken Bulgarien,

Republiken Tjeckien,

Konungariket Danmark,

Förbundsrepubliken Tyskland,

Republiken Estland,

Irland,

Republiken Grekland,

Konungariket Spanien,

Republiken Frankrike,

Republiken Kroatien,

Republiken Italien,

Republiken Cypern,

Republiken Lettland,

Republiken Litauen,

Storhertigdömet Luxemburg,

Ungern,

Republiken Malta,

Konungariket Nederländerna,

Republiken Österrike,

Republiken Polen,

Republiken Portugal,

Rumänien,

Republiken Slovenien,

Republiken Slovakien,

Republiken Finland,

Konungariket Sverige,

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,

nedan kallade unionsparten,

å ena sidan,

och

JAPAN,

å andra sidan, 

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM BEKRÄFTAR sitt åtagande i fråga om de gemensamma värden och principer, i synnerhet demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som utgör grunden för deras djupa och långvariga samarbete som strategiska partner,

SOM ERINRAR OM de allt närmare banden mellan dem sedan utfärdandet av den gemensamma förklaringen om förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Japan 1991,

SOM ÖNSKAR bygga vidare på och stärka det värdefulla bidrag till sina förbindelser som lämnats genom de befintliga avtalen mellan dem på olika områden,

SOM KONSTATERAR att det växande globala ömsesidiga beroendet har lett till ett behov av ökat internationellt samarbete,

SOM ÄR MEDVETNA OM att de i detta avseende, i egenskap av likasinnade globala partner, har ett gemensamt ansvar och åtagande i fråga om att inrätta en rättvis och stabil internationell ordning i enlighet med principerna och målen i Förenta Nationernas stadga, och att uppnå fred, stabilitet och välstånd i världen liksom säkerhet för människor.

SOM ÄR BESLUTNA att i detta avseende samarbeta nära för att möta de stora globala utmaningar som det internationella samfundet står inför, såsom spridning av massförstörelsevapen, terrorism, klimatförändringen, fattigdom och infektionssjukdomar samt hot mot det gemensamma intresset på det marina området, i cyberrymden och i yttre rymden,

SOM ÄVEN ÄR BESLUTNA i detta avseende att de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att i detta avseende bredda sitt övergripande partnerskap genom en utvidgning av de politiska, ekonomiska och kulturella banden och genom avtal,

SOM ÄVEN ÄR FAST BESLUTNA att i detta avseende stärka sitt samarbete och att bibehålla den övergripande samstämmigheten i samarbetet, bland annat genom att öka samråden på alla nivåer och vidta gemensamma åtgärder i alla frågor av gemensamt intresse, och

SOM KONSTATERAR att om parterna inom tillämpningsområdet för detta avtal beslutar att ingå särskilda avtal på området med frihet, säkerhet och rättvisa, som skulle ingås av Europeiska unionen i enlighet med avdelning V i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, skulle bestämmelserna i sådana framtida särskilda avtal inte vara bindande för Förenade kungariket och/eller Irland, såvida inte Europeiska unionen parallellt med Förenade kungariket och/eller Irland, vad gäller deras respektive tidigare bilaterala förbindelser, meddelar Japan att Förenade kungariket och/eller Irland har blivit bundet/bundna av sådana framtida särskilda avtal som en del av Europeiska unionen i enlighet med protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt; likaså skulle alla eventuella därpå följande EU-interna åtgärder som antas i enlighet med ovannämnda avdelning V för att genomföra detta avtal inte vara bindande för Förenade kungariket och/eller Irland, såvida de inte har anmält sin önskan att delta i eller godta sådana åtgärder i enlighet med protokoll nr 21, och SOM ÄVEN KONSTATERAR att sådana framtida särskilda avtal eller efterföljande EU-interna åtgärder skulle omfattas av protokoll nr 22 om Danmarks ställning, som är fogat till dessa fördrag.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

ARTIKEL 1

Syfte och allmänna principer

1. Syftet med avtalet är att parterna ska

a) stärka det övergripande partnerskapet mellan parterna genom att främja politiskt och sektoriellt samarbete och gemensamma åtgärder i frågor av gemensamt intresse, bland annat regionala och globala utmaningar,

b) tillhandahålla en varaktig rättslig grund för att stärka det bilaterala samarbetet och samarbete inom internationella och regionala organisationer och forum,

c) gemensamt bidra till internationell fred och stabilitet genom att främja fredlig tvistlösning i enlighet med rättvisans och folkrättens principer, och

d) gemensamt bidra till att främja gemensamma värden och principer, i synnerhet demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

2. I enlighet med det syfte som anges i punkt 1 ska parterna genomföra detta avtal grundat på principerna om ömsesidig respekt, jämlikt partnerskap och respekt för folkrätten. 

3. Parterna ska stärka sitt partnerskap genom dialog och samarbete i frågor av gemensamt intresse på områdena politiska frågor, utrikes- och säkerhetspolitik och annat sektoriellt samarbete. För detta ändamål ska parterna hålla möten på alla nivåer, bland annat för stats- och regeringschefer, ministrar och högre tjänstemän, och främja ett ökat utbyte mellan sina folk samt parlamentariska utbyten.

ARTIKEL 2

Demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna

Parterna ska fortsätta att upprätthålla sina gemensamma värden och principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som ligger till grund för parternas interna och externa politik. I detta hänseende bekräftar parterna respekten för den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och relevanta internationella fördrag om mänskliga rättigheter som de är parter i.

2.  Parterna ska främja dessa gemensamma värden och principer i internationella forum. Parterna ska, när så är lämpligt, samarbeta och samordna arbetet med att främja och förverkliga dessa värden och principer, även tillsammans med eller i tredjeländer.

ARTIKEL 3

Främjande av fred och säkerhet

1. Parterna ska arbeta tillsammans för att främja internationell och regional fred och säkerhet.

2. Parterna ska gemensamt främja en fredlig lösning av konflikter, bland annat i sina respektive regioner, och uppmuntra det internationella samfundet att lösa konflikter på fredlig väg i enlighet med folkrätten.

ARTIKEL 4

Krishantering

Parterna ska förbättra utbytet av synpunkter och sträva efter att agera gemensamt i frågor av gemensamt intresse när det gäller krishantering och fredsbyggande, bland annat genom att främja gemensamma ståndpunkter, samarbeta kring resolutioner och beslut i internationella forum och organisationer, stödja de nationella insatser som länder som befunnit sig i en konflikt vidtar i syfte att uppnå hållbar fred samt samarbeta vid krishanteringsinsatser och andra relevanta program och projekt.

ARTIKEL 5

Massförstörelsevapen

1. Parterna ska samarbeta för att stärka systemet för icke-spridning och nedrustning i syfte att förhindra spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att till fullo iaktta och fullgöra sina skyldigheter enligt folkrätten, inbegripet relevanta internationella avtal och andra internationella skyldigheter, i den mån de är tillämpliga på parterna.

2. Parterna ska främja fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, som är en grundförutsättning för fortsatt kärnvapennedrustning, en hörnsten i det globala systemet för förhindrande av spridning av kärnmaterial och utgör grunden för främjandet av en fredlig användning av kärnenergi. Parterna ska även föra en politik och fortsätta att aktivt bidra till internationella insatser i syfte att verka för en säkrare värld för alla, vilket understryker vikten av att ta itu med alla utmaningar för systemet för icke-spridning och nedrustning och behovet av att upprätthålla och stärka icke-spridningsfördraget och att skapa förutsättningar för en värld utan kärnvapen, i enlighet med icke-spridningsfördragets mål på ett sätt som främjar internationell stabilitet, och grundar sig på principen om oförminskad säkerhet för alla.

3. Parterna ska fortsätta att bekämpa spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, särskilt genom att utveckla och upprätthålla ett effektivt system för exportkontroll av varor och teknik med dubbla användningsområden och varor och teknik med anknytning till massförstörelsevapen, inbegripet kontroll av slutanvändningen och effektiva sanktioner mot överträdelser av exportkontrollen.

4. Parterna ska upprätthålla och stärka sin dialog på detta område för att befästa parternas åtaganden enligt denna artikel.

ARTIKEL 6

Konventionella vapen inklusive handeldvapen och lätta vapen

1. Parterna ska samarbeta och samordna sina insatser när det gäller kontroll av överföring av konventionella vapen, samt varor och teknik med dubbla användningsområden, på global, regional, lokal och intern nivå i syfte att förhindra att dessa sprids, bidra till fred, säkerhet och stabilitet samt minska mänskligt lidande på var och en av dessa nivåer. Parterna ska utveckla och genomföra sin politik för kontroll av överföring på ett ansvarsfullt sätt, bland annat med vederbörlig hänsyn tagen till varandras säkerhetsöverväganden på global nivå och med avseende på deras respektive regioner samt andra regioner.

2. Parterna bekräftar sina respektive åtaganden inom ramen för relevanta internationella instrument, såsom vapenhandelsfördraget, Förenta nationernas handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen samt relevanta resolutioner från Förenta nationerna, och ska samarbeta och, när så är lämpligt, samordna sitt arbete inom ramen för dessa instrument för att reglera den internationella handeln och förebygga och utrota olaglig handel med och avledning av konventionella vapen, inbegripet handeldvapen och lätta vapen samt ammunition. Samarbetet enligt denna punkt ska, när så är lämpligt, inbegripa främjande av en allmän anslutning till och stöd för ett fullständigt genomförande av den ovannämnda ramen i tredjeländer.

3. Parterna ska upprätthålla och stärka en dialog som ska ledsaga och befästa deras åtaganden enligt denna artikel.

ARTIKEL 7

Allvarliga brott som angår det internationella samfundet och Internationella brottmålsdomstolen

1. Parterna ska samarbeta för att främja utredning och lagföring av allvarliga brott som angår det internationella samfundet, bland annat genom Internationella brottmålsdomstolen och, i förekommande fall, domstolar som inrättats i enlighet med Förenta nationernas relevanta resolutioner.

2. Parterna ska samarbeta när det gäller att främja målen i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, upprättad i Rom den 17 juli 1998. I detta syfte ska de

a) fortsätta att främja allmän anslutning till denna stadga, inbegripet, när så är lämpligt, genom att utbyta erfarenheter när det gäller antagandet av de åtgärder som krävs för dess ingående och genomförande,

b) skydda stadgans integritet genom att skydda dess grundläggande principer, och

c) arbeta tillsammans för att ytterligare förbättra Internationella brottmålsdomstolens effektivitet.

ARTIKEL 8

Terrorismbekämpning

1. Parterna ska arbeta tillsammans på bilateral, regional och internationell nivå för att förebygga och bekämpa terroristdåd i alla dess former och yttringar i enlighet med tillämpligfolkrätt, bland annat internationella avtal om terrorismbekämpning, internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, i den mån de är tillämpliga på parterna, och principerna i Förenta nationernas stadga.

2. Parterna ska stärka samarbetet med hänsyn tagen till Förenta nationernas globala strategi för terrorismbekämpning och relevanta resolutioner från Förenta nationernas säkerhetsråd.

3. Parterna ska främja dialog och utbyte av information och synpunkter i fråga om alla handlingar, metoder och bruk som utgör terrorism, under iakttagande av skyddet för privatliv och personuppgifter i enlighet med internationell och nationell rätt.

ARTIKEL 9

Begränsning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker

1. Parterna ska stärka samarbetet när det gäller att förebygga, minska, kontrollera och reagera på kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker.

2. Parterna ska stärka samarbetet i syfte att förstärka den institutionella kapaciteten i tredjeländer för att hantera kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker.

ARTIKEL 10

Internationellt och regionalt samarbete och reform av Förenta nationerna

1. Parterna ska, till stöd för sitt engagemang för effektiv multilateralism, sträva efter att utbyta synpunkter, stärka samarbetet och, när så är lämpligt, samordna sina ståndpunkter inom ramen för Förenta nationerna och andra internationella och regionala organisationer och forum.

2. Parterna ska samarbeta för att främja reformen av Förenta nationerna i syfte att stärka effektiviteten, ändamålsenligheten, transparensen, ansvarigheten, kapaciteten och representativiteten i hela FN-systemet, bland annat säkerhetsrådet.

ARTIKEL 11

Utvecklingspolitik

1. Parterna ska förbättra utbytet av synpunkter om utvecklingspolitik, bland annat genom en regelbunden dialog och, när så är lämpligt, samordna sin specifika politik om hållbar utveckling och utrotning av fattigdom på global nivå.

2. Parterna ska, när så är lämpligt, samordna sina ståndpunkter om utvecklingsfrågor i internationella och regionala forum.

3. Parterna ska sträva efter att i än större utsträckning uppmuntra informationsutbyte och samarbete mellan sina respektive utvecklingsorgan och utvecklingsavdelningar samt, när så är lämpligt, samordning av verksamhet inom länder.

4. Parterna ska på området för utvecklingsbistånd också sträva efter att utbyta information, bästa praxis och erfarenheter samt efter att samarbeta i syfte att hindra olagliga finansiella flöden och förebygga och bekämpa oriktigheter, bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som skadar deras och mottagarländernas ekonomiska intressen på alla nivåer.

ARTIKEL 12

Katastrofhantering och humanitära insatser

1. Parterna ska stärka samarbetet och, när så är lämpligt, främja samordning på bilateral, regional och internationell nivå när det gäller förebyggande, begränsning, beredskap, insatser och återhämtning vid katastrofer i syfte att minska risken för katastrofer och öka resiliensen på detta område.

2. Parterna ska sträva efter att samarbeta vid humanitära insatser och nödhjälpsinsatser, med sikte på ett effektivt och samordnat agerande.

ARTIKEL 13

Ekonomisk politik och finanspolitik

1. Parterna ska förbättra utbytet av information och erfarenheter i syfte att främja en nära bilateral och multilateral politisk samordning till stöd för sitt gemensamma mål om en hållbar och balanserad tillväxt och att främja skapandet av nya arbetstillfällen, motverka alltför stora makroekonomiska obalanser och bekämpa alla former av protektionism.

2. Parterna ska förbättra utbytet av information om sin finanspolitik och sina regelverk i syfte att stärka samarbetet för att säkerställa finansiell stabilitet och hållbara offentliga finanser, bland annat genom att förbättra reglerings- och tillsynssystem för redovisning, revision, bankverksamhet, försäkringsverksamhet, finansmarknader och i andra delar av finanssektorn till stöd för det arbete som genomförs i berörda internationella organisationer och forum.

ARTIKEL 14

Vetenskap, teknik och innovation

På grundval av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete, utfärdat i Bryssel den 30 november 2009, i dess senaste version, ska parterna stärka samarbetet inom vetenskap, teknik och innovation med särskild tonvikt på gemensamma prioriteringar.

ARTIKEL 15

Transport

1. Parterna ska eftersträva samarbete genom att förbättra informationsutbyte och dialog om transportpolitik, transportmetoder och andra områden av gemensamt intresse med avseende på alla transportsätt, och, när så är lämpligt, samordna sina ståndpunkter inom internationella transportforum.

2. De samarbetsområden som avses i punkt 1 ska omfatta

a) luftfartssektorn, såsom flygsäkerhet, luftfartsskydd, flygledningstjänst, och andra relevanta bestämmelser i syfte att underlätta bredare och ömsesidigt gynnsamma luftfartsrelationer, inbegripet, när så är lämpligt, genom tekniskt samarbete och regleringssamarbete och ytterligare avtal grundat på gemensamt intresse och samtycke,

b) sjötransportsektorn,

c) järnvägssektorn. 

ARTIKEL 16

Yttre rymden

1. Parterna ska förbättra utbytet av synpunkter och information om sin respektive rymdpolitik och rymdverksamhet.

2. Parterna ska sträva efter att samarbeta när så är lämpligt, bland annat genom en regelbunden dialog, när det gäller utforskande och fredlig användning av yttre rymden, inbegripet frågan om kompatibiliteten mellan deras system för satellitnavigering, jordobservation och jordövervakning, klimatförändringen, rymdforskning och rymdteknik, säkerhetsaspekterna av rymdverksamhet och andra områden av gemensamt intresse.

ARTIKEL 17

Industriellt samarbete    

1. Parterna ska främja industriellt samarbete för att förbättra konkurrenskraften för sina företag. För detta ändamål ska de förbättra utbytet av synpunkter och bästa praxis avseende vardera partensindustripolitik på områden som innovation, klimatförändringen, energieffektivitet, standardisering, företagens sociala ansvar samt förbättrad konkurrenskraft och stöd för små och medelstora företags internationalisering.

2. Parterna ska underlätta samarbetsåtgärder som fastställts av deras offentliga och privata sektorer i syfte att öka konkurrenskraften för och samarbetet mellan deras respektive företag, inbegripet dialogen mellan dem.

ARTIKEL 18

Tull

Parterna ska förstärka samarbetet på tullområdet, vilket inbegriper underlättande av laglig handel, samtidigt som en effektiv tullkontroll och kontroll av efterlevnad av tullagstiftningen säkerställs grundat på avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor, utfärdat i Bryssel den 30 januari 2008, i dess senaste version. De ska också utbyta synpunkter och samarbeta inom relevanta internationella strukturer.

ARTIKEL 19

Beskattning

I syfte att främja god förvaltning i skattefrågor ska parterna sträva efter att stärka samarbetet i enlighet med internationellt fastställda skattenormer, särskilt genom att uppmuntra tredjeländer att öka transparensen, säkerställa utbyte av information och avskaffa skadlig skattepraxis.

ARTIKEL 20

Turism

Parterna ska stärka samarbetet vad gäller en hållbar utveckling av turismen och ökad konkurrenskraft inom turistnäringen, vilket kan bidra till ekonomisk tillväxt, kulturellt utbyte och mellanmänskliga kontakter.

ARTIKEL 21

Informationssamhället

Parterna ska utbyta synpunkter om respektive parts politik och lagstiftning på området informations- och kommunikationsteknik i syfte att stärka samarbetet på viktiga områden, bland annat

a) elektronisk kommunikation, inbegripet förvaltning av internet och säkerhet och trygghet på nätet,

b) sammanlänkning av forskningsnätverk, även i ett regionalt sammanhang,

c) främjande av forsknings- och innovationsverksamhet, och

d) standardisering och spridning av ny teknik.

ARTIKEL 22

Konsumentpolitik

Parterna ska främja dialog och utbyte av synpunkter om politik och lagstiftning som syftar till ett starkt konsumentskydd och stärka samarbetet på viktiga områden, bland annat produktsäkerhet, efterlevnad av konsumentlagstiftningen samt konsumentupplysning, konsumentinflytande och konsumenters möjligheter att få sin sak prövad.

ARTIKEL 23

Miljö

1. Parterna ska förbättra utbytet av synpunkter och information, inbegripet bästa praxis, om miljöpolitik och miljölagstiftning samt stärka samarbetet på områden som bland annat

a) en effektiv resursanvändning,

b) biologisk mångfald,

c) hållbar konsumtion och produktion,

d) teknik, varor och tjänster till stöd för miljöskyddet,

e) skogsskydd och hållbart skogsbruk, när så är lämpligt även med avseende på olaglig skogsavverkning, och

f) andra områden som de enas om inom ramen för den relevanta politiska dialogen.

2. Parterna ska sträva efter att stärka samarbetet inom ramen för relevanta internationella avtal och instrument, beroende på vad som är tillämpligt, samt i internationella forum.

ARTIKEL 24

Klimatförändringen

1. Parterna erkänner behovet av en omedelbar, kraftig och varaktig minskning av de globala utsläppen av växthusgaser för att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen klart under 2 °C över förindustriell nivå och av att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, och kommer att inta en ledande roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen och dess negativa verkningar, bland annat genom inhemska och internationella insatser för att minska de antropogena utsläppen av växthusgaser. Parterna ska samarbeta, när så är lämpligt, inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar för att uppnå konventionens mål, vid genomförandet av Parisavtalet och för att stärka det multilaterala regelverket. De ska också sträva efter att stärka samarbetet inom andra relevanta internationella forum.

2. Parterna ska, i syfte att främja en hållbar utveckling, även sträva efter samarbete genom att förstärka utbyte av information, inbegripet bästa praxis och, i förekommande fall, främja politisk samordning, om frågor av gemensamt intresse vad gäller klimatförändringen, inklusive frågor som

a) begränsning av klimatförändring genom olika åtgärder såsom forskning och utveckling av koldioxidsnål teknik, marknadsbaserade mekanismer och minskning av kortlivade klimatpåverkande ämnen,

b) anpassning till de negativa effekterna av klimatförändringen, och

c) bistånd till tredjeländer.

ARTIKEL 25

Stadspolitik

Parterna ska underlätta utbytet av erfarenheter och god praxis på området stadspolitik, särskilt för att ta itu med gemensamma utmaningar på detta område, inklusive utmaningar till följd av den demografiska dynamiken och klimatförändringen. Parterna ska också, när så är lämpligt, uppmuntra utbytet av erfarenheter och god praxis mellan sina lokala eller kommunala myndigheter.

ARTIKEL 26

Energi

Parterna ska sträva efter att stärka samarbetet samt, när så är lämpligt, en nära samordning i internationella forum och organisationer på energiområdet, bland annat vad gäller energitrygghet, global handel med och investeringar i energi, de globala energimarknadernas funktion, energieffektivitet samt energirelaterad teknik.

ARTIKEL 27

Jordbruk

1. Parterna ska stärka samarbetet på politikområdena jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk, inklusive hållbart jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och integrering av miljökrav i jordbrukspolitiken, utvecklingspolitik för landsbygden och främjande av och kvalitetspolitik för livsmedel från jordbruket, inklusive geografiska beteckningar, ekologisk produktion, allmänna utsikter för jordbruket i världen, hållbart skogsbruk samt kopplingarna mellan politiken för ett hållbart jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk, och inom miljö- och klimatpolitiken.

2. Parterna ska stärka samarbetet om forskning och innovation på området jordbruk och skogsbruk.

ARTIKEL 28

Fiskeri

1. Parterna ska främja dialog och stärka samarbetet om fiskeripolitik i enlighet med försiktighetsstrategin och den ekosystembaserade strategin, i syfte att främja ett långsiktigt bevarande, en effektiv förvaltning och ett hållbart nyttjande av fiskeresurserna baserat på bästa tillgängliga vetenskapliga information.

2. Parterna ska förstärka utbytet av åsikter och information och främja internationellt samarbete för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

3. Parterna ska förstärka samarbetet inom de relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

ARTIKEL 29

Havsfrågor

I enlighet med internationell rätt såsom den uttrycks i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (nedan kallad UNCLOS) ska parterna främja dialog och stärka den ömsesidiga förståelsen vad gäller havsfrågor och arbeta tillsammans för att främja

a) rättsstatsprincipen på detta område, bland annat rätten att fritt navigera på och flyga över havet och havens frihet i övrigt i enlighet med artikel 87 i UNCLOS, och

b) långsiktigt bevarande, hållbar förvaltning och bättre kunskap om ekosystemen och icke levande resurser i haven och oceanerna i enlighet med tillämplig internationell rätt.

ARTIKEL 30

Sysselsättning och sociala frågor

1. Parterna ska stärka samarbetet på området sysselsättning, sociala frågor och anständigt arbete, såsom sysselsättningspolitiken och systemen för social trygghet i samband med globaliseringens sociala dimension och demografiska förändringar genom utbyte av synpunkter och erfarenheter och, när så är lämpligt, samarbete i frågor av gemensamt intresse.

2. Parterna ska sträva efter att respektera, främja och genomföra internationellt erkända arbetsnormer och sociala normer och främja anständigt arbete på grundval av sina respektive åtaganden i relevanta internationella instrument såsom Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, som antogs 1998, och 2008 års förklaring om social rättvisa för en rättvis globalisering.

ARTIKEL 31

Hälsa

Parterna ska främja utbyte av åsikter, information och erfarenheter på hälsoområdet för att effektivt angripa gränsöverskridande hälsoproblem, särskilt genom samarbete vad gäller förebyggande och kontroll av smittsamma och icke smittsamma sjukdomar, bland annat genom att främja, när så är lämpligt, internationella överenskommelser på hälsoområdet.

ARTIKEL 32

Rättsligt samarbete

1. Parterna ska förstärka det civil- och handelsrättsliga samarbetet, särskilt när det gäller att främja konventioner om civilrättsligt samarbete och deras ändamålsenliga verkan.

2. Parterna ska förstärka det straffrättsliga samarbetet på grundval av avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål, utfärdat i Tokyo den 15 december 2009 och i Bryssel den 30 december 2009, i dess senaste version.

ARTIKEL 33

Bekämpning av korruption och organiserad brottslighet

Parterna ska stärka samarbetet när det gäller att förebygga och bekämpa korruption och gränsöverskridande organiserad brottslighet, inklusive olaglig handel med skjutvapen och ekonomisk och finansiell brottslighet, bland annat genom att, när så är lämpligt, främja relevanta internationella avtal.

ARTIKEL 34

Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

Parterna ska stärka samarbetet, bland annat genom utbyte av information, när det gäller att förhindra att deras respektive finansiella system används för tvätt av vinning av brott och finansiering av terrorism, med beaktande av allmänt erkända normer inom ramen för relevanta internationella organ, exempelvis arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

ARTIKEL 35

Bekämpning av olaglig narkotika

Parterna ska stärka samarbetet när det gäller att förebygga och bekämpa olaglig narkotika i syfte att

a) minska tillgången till, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika,

b) förhindra avledning av prekursorer som används för olaglig tillverkning av narkotika eller psykotropa ämnen,

c) skydda folkhälsan och den allmänna välfärden, och

d) upplösa gränsöverskridande kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotikasmuggling, särskilt för att förhindra att de infiltrerar laglig kommersiell och finansiell verksamhet, bland annat genom utbyte av information och bästa praxis.

ARTIKEL 36

Samarbete om cyberfrågor

1. Parterna ska förbättra utbytet av synpunkter och information om respektive parts politik och verksamhet vad gäller cyberfrågor och främja sådant utbyte av synpunkter och information i internationella och regionala forum.

2. Parterna ska stärka samarbetet i syfte att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och ett i största möjliga utsträckning fritt informationsflöde i cyberrymden. För detta ändamål och grundat på förutsättningen att folkrätten är tillämplig i cyberrymden, ska de samarbeta, när så är lämpligt, när det gäller att fastställa och utveckla internationella normer och främja förtroendeskapande åtgärder i cyberrymden.

3. Parterna ska samarbeta, när så är lämpligt, för att förbättra tredjeländers möjligheter att stärka sin cybersäkerhet och bekämpa it-brottslighet.

4. Parterna ska stärka samarbetet när det gäller att förhindra och bekämpa it-brottslighet, inklusive spridning av olagligt innehåll via internet.

ARTIKEL 37

Passageraruppgifter

Parterna ska sträva efter att, i den utsträckning det är förenligt med deras respektive lagar och andra författningar, använda tillgängliga verktyg såsom passageraruppgifter för att förhindra och bekämpa terroristdåd och grova brott, samtidigt som rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter respekteras.

ARTIKEL 38

Migration

1. Parterna ska främja dialog om politiken på området migration, exempelvis om laglig migration, irreguljär invandring, människohandel, asyl och gränsförvaltning, inklusive viseringar och säkerheten i fråga om resehandlingar, med beaktande av de socioekonomiska aspekterna av migration.

2. Parterna ska stärka samarbetet för att förhindra och kontrollera irreguljär invandring, bland annat genom att säkerställa återtagande av sina medborgare utan onödigt dröjsmål och förse dem med lämpliga resehandlingar.

ARTIKEL 39

Skydd av personuppgifter

Parterna ska stärka samarbetet i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för personuppgifter.

ARTIKEL 40

Utbildning, ungdomsfrågor och idrott

1. Parterna ska förbättra utbytet av synpunkter och information om sin politik på områdena utbildning, ungdomsfrågor och idrott.

2. Parterna ska, när så är lämpligt, främja samarbete inom områdena utbildning, ungdomsfrågor och idrott, såsom gemensamma program och utbytesverksamhet riktad till personer, och utbyte av kunskaper och erfarenheter.

ARTIKEL 41

Kultur

1. Parterna ska sträva efter att förstärka utbytesverksamhet för personer som deltar i kulturell verksamhet och för konstverk liksom att, när så är lämpligt, genomföra gemensamma initiativ inom olika kulturella områden, inbegripet audiovisuella verk, till exempel film.

2. Parterna ska uppmuntra dialog och samarbete mellan sina respektive civila samhällen och institutioner i kultursektorn för att främja ömsesidig medvetenhet och förståelse.

3. Parterna ska sträva efter att samarbeta i frågor av gemensamt intresse inom relevanta internationella forum, särskilt Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), för att verka för gemensamma mål och främja kulturell mångfald och skyddet av kulturarvet.

ARTIKEL 42

Gemensam kommitté

1. Det inrättas härmed en gemensam kommitté som består av företrädare för parterna. Ordförandeskapet i gemensamma kommittén ska innehas gemensamt av parterna.

2. Den gemensamma kommittén ska

a) samordna det övergripande partnerskap som bygger på detta avtal,

b)    vid behov begära information från kommittéer och andra organ som inrättats inom ramen för andra avtal eller arrangemang mellan parterna och diskutera frågor av gemensamt intresse,

c) besluta om ytterligare samarbetsområden som inte förtecknas i detta avtal, under förutsättning att dessa är förenliga med målen för detta avtal,

d) se till att detta avtal fungerar väl och genomförs,

e)    arbeta för att lösa eventuella tvister som uppkommer till följd av tolkningen, genomförandet eller tillämpningen av detta avtal,

f) vara ett forum för att förklara eventuella ändringar av politik, program eller kompetens som är relevanta för detta avtal, och

g)    utfärda rekommendationer och anta beslut, när så är lämpligt, och underlätta specifika aspekter av sådant samarbete som grundas på detta avtal.

3.    Den gemensamma kommittén ska fatta sina beslut i samförstånd.

4.    Den gemensamma kommittén ska normalt sett sammanträda en gång om året, växelvis i Tokyo och Bryssel. Kommittén ska också sammanträda på begäran av någon av parterna.

5.    Den gemensamma kommittén ska själv anta sin arbetsordning.

ARTIKEL 43

Tvistlösning

1. Parterna ska vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som krävs för fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal, på grundval av principerna om ömsesidig respekt, jämlikt partnerskap och respekt för internationell rätt.

Om tvist uppkommer avseende tolkningen, genomförandet eller tillämpningen av detta avtal, ska parterna öka sina ansträngningar för att samråda och samarbeta med varandra för att lösa frågan inom lämpliga tidsramar och i vänskaplig anda.

3.      Om en tvist inte kan lösas i enlighet med punkt 2, får endera parten begära att frågan hänskjuts till gemensamma kommittén för ytterligare diskussion och undersökning.

4.      Parterna anser att en särskilt allvarlig och väsentlig överträdelse av de skyldigheter som beskrivs i artiklarna 2.1 och 5.1 – vilka utgör en väsentlig del av grunden för samarbetet enligt detta avtal – vars allvar och karaktär är av exceptionellt slag som hotar fred och säkerhet och har internationella återverkningar kan behandlas som ett särskilt brådskande fall.

5.      För den osannolika och oväntade händelse att ett särskilt brådskande fall i den mening som avses i punkt 4 äger rum inom en parts territorium, ska den gemensamma kommittén hålla ett brådskande samråd inom 15 dagar på begäran av den andra parten.

        Om den gemensamma kommittén inte kan nå en ömsesidigt godtagbar lösning ska den snarast sammanträda på ministernivå i denna fråga. 

6.      Om ingen ömsesidigt godtagbar lösning i ett särskilt brådskande fall nås på ministernivå, får den part som framförde den begäran som avses i punkt 5 besluta att tillfälligt upphäva bestämmelserna i detta avtal i enlighet med folkrätten. Parterna noterar vidare att den part som framfört den begäran som avses i punkt 5 får vidta andra lämpliga åtgärder utanför ramen för detta avtal i enlighet med folkrätten.

        En part ska utan dröjsmål skriftligen underrätta den andra parten om sitt beslut och tillämpa beslutet för den minimiperiod som krävs för att lösa frågan på ett sätt som är godtagbart för parterna.

7.      Parterna ska fortlöpande följa upp utvecklingen av det särskilt brådskande fall som föranledde beslutet att tillfälligt upphäva bestämmelsen i avtalet. Den part som åberopar det tillfälliga upphävandet av bestämmelserna ska återkalla detta så snart det är befogat, och under alla omständigheter så snart ett särskilt brådskande fall inte längre föreligger.

8.      Detta avtal ska inte påverka tolkningen eller tillämpningen av andra avtal mellan parterna. Framför allt ska bestämmelserna om tvistlösning i detta avtal inte ersätta eller på något sätt påverka bestämmelserna om tvistlösning i andra avtal mellan parterna.

SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 44

Övrigt

Samarbete och insatser inom ramen för detta avtal ska genomföras i enlighet med parternas respektive lagar och andra författningar.

ARTIKEL 45

Definition av parterna

Vid tillämpningen av detta avtal avses med parterna unionen eller dess medlemsstater, eller unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Japan, å andra sidan.

ARTIKEL 46

Utlämnande av information

Ingenting i detta avtal ska tolkas som ett krav på en part att lämna ut sådan information som om den röjs sätter partens väsentliga säkerhetsintressen på spel.

ARTIKEL 47

Ikraftträdande och tillämpning i avvaktan på ikraftträdande

1. Detta avtal ska ratificeras av Japan och godkännas eller ratificeras av unionsparten, i enlighet med deras respektive tillämpliga rättsliga förfaranden. Japans ratifikationsinstrument och det instrument som bekräftar unionspartens godkännande och ratificering ska utväxlas i Tokyo. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på den dag då instrumenten utväxlats.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska unionen och Japan tillämpa bestämmelserna i artiklarna 1, 2, 3, 4, 5.1, 11, 12, 13, 14, 15 (med undantag av punkt 2 b), 16, 17, 18, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 37, 38.1, 39, 40, 41, 42 (med undantag av punkt 2 c), 43, 44, 45, 46, 47, 48.3, 49, 50 och 51 i detta avtal i avvaktan på dess ikraftträdande. Denna tillämpning ska börja den första dagen i den andra månad som följer på den dag då Japan till unionen har anmält att Japan har slutfört ratificeringen, eller den dag då unionen till Japan har anmält att tillämpliga rättsliga förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts, beroende på vad som infaller senast. Anmälningarna ska göras genom diplomatiska noter.

3. De bestämmelser som enligt punkt 2 ska tillämpas i avvaktan på avtalets ikraftträdande ska ha samma rättsliga verkan som om avtalet var i kraft mellan parterna.

ARTIKEL 48

Uppsägning

1. Detta avtal ska förbli giltigt såvida det inte sägs upp i enlighet med punkt 2.

2. En part får säga upp detta avtal genom att skriftligen anmäla det till den andra parten. Uppsägningen får verkan sex månader efter den dag då den andra parten har mottagit anmälan.

3. En part får till den andra parten skriftligen anmäla sin avsikt att säga upp den tillämpning i avvaktan på ikraftträdande som föreskrivs i artikel 47.2. Uppsägningen får verkan sex månader efter den dag då den andra parten har mottagit anmälan.

ARTIKEL 49

Framtida anslutningar till unionen

1. Unionen ska underrätta Japan om varje ansökan om anslutning till unionen från ett tredjeland.

2. Parterna ska, bland annat inom ramen för den gemensamma kommittén, diskutera eventuella följder som det tredjelandets anslutning till unionen kan ha för detta avtal.

3. Unionen ska underrätta Japan om undertecknandet och ikraftträdandet av ett fördrag om ett tredjelands anslutning till unionen.

ARTIKEL 50

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga och i enlighet med de villkor som fastställs i dessa fördrag och, å andra sidan, på Japans territorium.

ARTIKEL 51

Giltiga texter

   Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och japanska språken, vilka alla texter är lika giltiga. I händelse av skillnader mellan texterna till detta avtal ska parterna hänskjuta ärendet till gemensamma kommittén.

Utfärdat i………………..[ort] den…………………………[dag] ………….[månad] 2018.

FÖR KONUNGARIKET BELGIEN,

FÖR REPUBLIKEN BULGARIEN,

FÖR REPUBLIKEN TJECKIEN,

FÖR KONUNGARIKET DANMARK,

FÖR FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

FÖR REPUBLIKEN ESTLAND,

FÖR IRLAND,

FÖR REPUBLIKEN GREKLAND,

FÖR KONUNGARIKET SPANIEN,

FÖR REPUBLIKEN FRANKRIKE,

FÖR REPUBLIKEN KROATIEN,

FÖR REPUBLIKEN ITALIEN,

FÖR REPUBLIKEN CYPERN,

FÖR REPUBLIKEN LETTLAND,

FÖR REPUBLIKEN LITAUEN,

FÖR STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

FÖR UNGERN,

FÖR REPUBLIKEN MALTA,

FÖR KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

FÖR REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

FÖR REPUBLIKEN POLEN,

FÖR REPUBLIKEN PORTUGAL,

FÖR RUMÄNIEN,

FÖR REPUBLIKEN SLOVENIEN,

FÖR REPUBLIKEN SLOVAKIEN,

FÖR REPUBLIKEN FINLAND,

FÖR KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖR FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

FÖR EUROPEISKA UNIONEN,

FÖR JAPAN

(LOPPU)