—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Vitryssland,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Vitryssland är part i,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

I februari 2016 hävde EU de flesta av sina sanktioner mot vitryska statstjänstemän och juridiska personer som ett tecken på god vilja för att inleda en engagemangspolitik och därigenom uppmuntra Vitryssland att respektera mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer.

B.

EU har vid upprepade tillfällen framhållit att förbindelserna mellan EU och Vitryssland kan vidareutvecklas endast om de baserar sig på tillit och på värden som demokrati, rättsstatliga principer och grundläggande friheter.

C.

Den nuvarande politiken i Vitryssland urholkar dessa värden och hindrar därmed EU från att erbjuda Vitryssland ett mer omfattande samarbete i det östliga partnerskapet och närmare förbindelser och från att underteckna prioriteringarna för partnerskapet mellan EU och Vitryssland.

D.

Situationen för mediefriheten och yttrandefriheten fortsätter att försämras i Vitryssland, vilket tydliggörs av de allvarliga trakasserierna av oberoende nyhetsportaler och journalister som t.ex. i BelTA-fallet.

E.

De vitryska myndigheterna inledde nyligen en våg av trakasserier och hot mot journalister från polisens sida.

F.

Reportrar utan gränser har kommit fram till att över 100 journalister greps under 2017, i regel medan de bevakade oppositionsprotester. Samtidigt har trakasserierna av frilansjournalister som arbetar för oberoende utlandsbaserade medier nått hittills oöverträffade nivåer, och det är omöjligt för journalisterna att få ackreditering.

G.

Den ledande oberoende nyhetssajten Charta 97.org, som är inriktad på mänskliga rättigheter och oppositionsfrågor och har tagit sitt namn efter Charta 97 – en förklaring från 1997 med krav på demokrati i Vitryssland och undertecknad av journalister, oppositionspolitiker och rättighetsaktivister – har tvingats flytta till Warszawa i Polen, där den nu bedriver sin verksamhet sedan 2011 efter att ha blockerats åtskilliga gånger av de vitryska myndigheterna. Två gånger det året slog polisen till mot deras kontor och beslagtog deras utrustning.

H.

Den 24 januari 2018 blockerades sajten Charta 97 tills vidare inom Vitryssland, detta utan rättegång och med vaga anklagelser om ”hot mot nationella intressen”. Enligt Natalja Radina, som är chefredaktör för Charta 97, minskade antalet besökare på sajten inom Vitryssland med över 70 % under månaden efter blockeringen.

I.

Natalja Radina har tagit emot dödshot.

J.

Den 16 april 2018 blockerades sajten Charta 97 även av de ryska myndigheterna på Rysslands territorium.

K.

Initiativtagaren till Charta 97, Aleh Bjabenin, påträffades hängd i sitt hem i närheten av Minsk i september 2010. Den i Vitryssland födde Pavel Sjeremet, talesperson för organisationen bakom Charta 97, dödades av en bilbomb i Ukrainas huvudstad Kiev i juli 2016.

L.

I början av augusti 2018 gjorde de vitryska myndigheterna tillslag mot flera oberoende vitryska medieredaktioner, först mot Tut.by, varefter man sökte igenom redaktionerna på BelaPAN, realty.by, Belaruskaja Navuka och Kultura. Tillslagen resulterade i gripanden och kvarhållanden av journalister, däribland chefredaktören för Tut.by, som anklagades för att på olaglig väg ha kommit över och använt information från den statligt ägda nyhetsbyrån BelTA.

M.

Den 7 augusti 2018 inledde Vitrysslands undersökningskommitté ett brottmål enligt artikel 349.2 i strafflagen, med upp till två års fängelsestraff (olaglig tillgång till datorinformation av annat personligt intresse, varvid betydande skada vållats), mot journalister och redaktörer som arbetade för ett antal internetresurser. Vidare greps 18 journalister, av vilka sju placerades i fängsligt förvar som misstänkta i tre dagar. Det har förekommit fall där journalister och deras anhöriga utsatts för påtryckningar och tvingats samarbeta med underrättelsetjänsten och polisen.

N.

De senaste ändringarna av massmedielagen, som antogs 2018, innebär att regeringens kontroll utsträcks till onlinemedier. Med ändringarna, som träder i kraft den 1 december 2018, skapas ytterligare byråkratiska hinder för webbplatser som vill registrera sig som officiella onlinemedier.

O.

Webbplatser som trots den nya lagstiftningen inte väljer att registrera sig, eller som inte uppfyller de nya kriterierna, nekas ackreditering vid regeringens institutioner, vilket ytterligare skärper presscensuren. Både registrerade och oregistrerade onlinemedier kommer dessutom att behöva registrera namnen på personer som lämnar kommentarer. Ägarna av registrerade medieföretag kommer också att bli juridiskt ansvariga för innehållet i kommentarerna.

P.

Enligt ny lagstiftning måste författare av alla inlägg och kommentarer på onlineforum identifieras och sajternas ägare moderera kommentarerna.

Q.

FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Vitryssland, Miklós Haraszti, och OSSE:s representant för mediefrihet, Harlem Désir, har uttryckt åsikten att lagändringarna är en oacceptabel inskränkning av yttrandefriheten och friheten att tillgå information.

R.

Vitryssland ligger på plats 155 i 2017 års pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser, som varje år bedömer pressfriheten i 180 länder.

S.

Sedan början av 2018 har vitryska journalister, vars rätt att samla in, lagra och sprida information garanteras av konstitutionen, bötfällts över 70 gånger till ett sammanlagt värde av mer än 60 000 BYN för samarbete med utländska medier utan ackreditering. Artikel 22.9 i lagen om administrativa överträdelser har blivit ett effektivt verktyg för att trakassera oberoende journalister och medier, såsom Belsat TV, som verkar i Polen sedan 2011.

T.

Vitryssland är det enda landet i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraff.

U.

Särskilda kategorier av människor grips och fängslas på orättfärdiga och godtyckliga grunder, nekas ordentlig vård och kontakt med familjemedlemmar när de är frihetsberövade, utsätts för statligt organiserat fysiskt och psykiskt våld, åtalas och döms efter falska och påhittade anklagelser, ådöms oproportionerliga böter och administrativa påföljder och utsätts för andra former av förtryck av de vitryska myndigheterna. Det rör sig bland annat om politiska fångar (t.ex. Mikhail Zhamchuzhny och Dzmitry Paliyenka), kända politiska motståndare, människorättsaktivister, civilsamhällesaktörer, aktivister i miljöorganisationer, icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer, oberoende bloggare, journalister och redaktörer, fredliga demonstranter från alla delar av samhället och, framför allt, aktivister från oberoende fackföreningar (t.ex. Henadz Fiadynich och Ihar Komlik).

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.