Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52018IP0216

Europaparlamentets resolution av den 29 maj 2018 om resultattavlan för rättskipningen i EU 2017 (2018/2009(INI))

EUT C 76, 9.3.2020, p. 36–41 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:
29/05/2018; omröstningsdag
Date of vote:
29/05/2018
Date of debate:
28/05/2018
Author:
Europaparlamentet, Utskottet för framställningar, Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Utskottet för rättsliga frågor
Form:
Resolution på eget initiativ
Parliamentary term:
Åttonde valperioden
Internal reference:
2018/2009(INI)
Session:
2018-2019
Treaty:
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt , Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna , Fördraget om Europeiska unionen
Legal basis:
Link
Link
Link
Select all documents mentioning this document
Earlier related instruments:
Instruments cited:
Link

9.3.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 76/36

P8_TA(2018)0216

Resultattavlan för rättskipningen i EU 2017

Europaparlamentets resolution av den 29 maj 2018 om resultattavlan för rättskipningen i EU 2017 (2018/2009(INI))

(2020/C 76/05)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2, 6 och 7,

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 70, 85, 86, 258, 259 och 260,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av sina relevanta resolutioner på områdena rättsstaten och rättskipning:

—

med beaktande av meddelandet av den 10 april 2017 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om resultattavlan för rättskipningen i EU 2017 (COM(2017)0167),

—

med beaktande av kommissionens gemensamma forskningscentrums studie från 2017 The judicial system and economic development across EU Member States (1),

—

med beaktande av Förenta staternas handelskammares Institute for Legal Reforms undersökning från 2017 The Growth of Collective Redress in the EU (2),

—

med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) databas för jämställdhetsstatistik (3),

—

med beaktande av rapporterna från Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen), särskilt dess förteckning över rättsstatskriterier (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om utvärderingen av rättskipningen med avseende på straffrätt och rättsstatsprincipen (5),

—

med beaktande av Milieus Comparative study on access to justice in gender equality and anti-discrimination law från 2011 (6),

—

med beaktande av Europarådets rekommendation om domares oberoende, effektivitet och ansvar (CM/Rec(2010)12) (7),

—

med beaktande av studien från Europaparlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor från 2017 Mapping the Representation of Women and Men in Legal Professions Across the EU (8),

—

med beaktande av de årliga utvärderingsrapporter om de europeiska domstolsväsendena som utarbetas av Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet (Cepej) (9),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0161/2018), och av följande skäl:

A.

Rättssystemens oberoende, effektivitet och kvalitet är viktiga faktorer för att upprätthålla rättsstaten, rättvisa rättsliga förfaranden samt medborgarnas och företagens förtroende för rättssystemet, och för att enskilda och företag ska kunna utnyttja sina rättigheter fullt ut. Ett effektivt rättssystem är oskiljaktigt från rättsväsendets oberoende, gynnar ekonomisk tillväxt, skyddar de grundläggande rättigheterna och främjar korrekt tillämpning av EU:s lagstiftning. Rättskipningen är ett värde i sig, särskilt när det gäller medborgarnas tillgång till rättslig prövning och respekten för rätten till en rättvis rättegång.

B.

Kommissionen har offentliggjort resultattavlan för rättskipningen i EU 2017. Denna resultattavla är ett informativt, komparativt, icke-bindande verktyg som i princip bedömer effektiviteten, oberoendet och kvaliteten hos de nationella domstolsväsendena, i syfte att fastställa eventuella brister, identifiera god praxis och framsteg samt bättre definiera medlemsstaternas strategier på det rättsliga området. Resultattavlan är därför inriktad på de parametrar i ett rättssystem som bidrar till att förbättra affärs-, investerings- och konsumentklimatet i unionen.

C.

I den femte resultattavlan för rättskipningen i EU analyseras särskilt frågor som rör allmänhetens tillgång till rättslig prövning, rättsväsendets oberoende så som det uppfattas av enskilda och näringslivet, aktuell användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom rättssystemet och nationella rättssystem inom särskilda områden som rör den inre marknaden och företag, samtidigt som det läggs fram en första översikt över hur nationella straffrättsliga system fungerar när det gäller tillämpningen av EU:s lagstiftning om penningtvätt.

D.

Resultattavlan för rättskipningen i EU 2017 utgör inte en allmän rangordning av de nationella rättssystemen och har inte som syfte att sätta ett system före ett annat.

E.

Resultattavlan för rättskipningen bör å andra sidan utgöra en användbar handbok som ger en översikt över bästa praxis som medlemsstaterna ska använda inom civilrätt, affärsrätt och förvaltningsrätt.

F.

Det saknas fortfarande tillgång till många uppgifter om vissa medlemsstater. Det förekommer skillnader i mängden data och i det innehåll som vissa medlemsstater tillhandahåller.

G.

Resultattavlan för rättskipningen i EU 2017 är främst inriktad på civilrätt, affärsrätt och förvaltningsrätt, men innehåller även en första översikt över hur nationella system fungerar när EU:s lagstiftning om bekämpning av penningtvätt tillämpas inom straffrätten.

H.

En fördel med detta icke-bindande verktyg är att både positiva och negativa trender identifieras och att ett forum för peer learning och utbyte av bästa praxis i hela unionen erbjuds för att främja och säkerställa överensstämmelse med rättsstatsprincipen.

I.

En förutsättning för tillgång till rättslig prövning är att ge information om rättssystemet på ett användarvänligt sätt.

J.

Rättssystemen bör anpassas till de nya utmaningar som EU står inför.

Allmänna kommentarer

1.

 Europaparlamentet understryker att rättsväsendet bekräftar rättsstaten i samhället och säkerställer att alla har rätt till en rättvis rättegång av en oberoende och opartisk domstol. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla rättsliga reformer återspeglar rättsstatsprincipen och överensstämmer med EU:s normer för rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta hänseende fortsätta övervaka nationella reformer av rättsväsendet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, som också bygger på information från resultattavlan för rättskipningen i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att också utarbeta nya kriterier för att bättre kunna utvärdera om rättssystemen överensstämmer med de rättsstatliga principerna, framför allt på grundval av Venedigkommissionens förteckning över rättsstatskriterier.

2.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in mer precisa uppgifter om det sätt på vilket kränkningar av rättsstatsprincipen och hot mot de grundläggande rättigheterna – bland annat korruption, diskriminering och kränkningar av privatlivets helgd – och mot tankefriheten, samvetsfriheten, religionsfriheten, yttrandefriheten, mötesfriheten och föreningsfriheten hanteras.

3.

 Europaparlamentet påminner om sin begäran i resolutionen av den 25 oktober 2016 om en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, och står fast vid sin begäran till kommissionen om att lägga fram ett förslag om ingående av en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (DRG-pakten). Kommissionen uppmanas att fram till dess att DRG-pakten är på plats slå samman befintliga rapporter, inklusive resultattavlan för rättskipningen.

4.

 Europaparlamentet noterar med stort intresse resultattavlan för rättskipningen i EU 2017, och uppmanar kommissionen att ytterligare främja detta verktyg i enlighet med fördragen och i samråd med medlemsstaterna.

5.

 Europaparlamentet betonar att en separat resultattavla för rättskipningen på det straffrättsliga området på ett väsentligt sätt kommer att bidra till samsyn när det gäller EU-lagstiftningen på det straffrättsliga området bland domare och åklagare, vilket därmed stärker det ömsesidiga förtroendet.

6.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till kampen mot korruption, och anser att det bör vara en prioriterad målsättning att ta med denna fråga i resultattavlan för rättsskipningen.

7.

 Europaparlamentet stöder syftet med detta utbyte och betonar att oberoende, effektivitet och hög kvalitet inom rättsväsendet kan ge företag incitament att utveckla och investera på nationell och gränsöverskridande nivå, och samtidigt skydda medborgarnas grundläggande rättigheter och stärka rättigheterna för konsumenter och arbetstagare, vilket främjar deras ekonomiska bidrag.

8.

 Europaparlamentet noterar vikten av rättslig riktmärkning för gränsöverskridande ömsesidigt förtroende, effektivt samarbete mellan domstolar och skapandet av ett gemensamt rättsligt område och en europeisk rättskultur. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att ta fram konkreta indikatorer för att bedöma i vilken utsträckning EU:s värderingar upprätthålls i praktiken, t.ex. rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna.

9.

 Europaparlamentet anser att en sådan jämförelse måste grundas på objektiva kriterier och bevis som sammanställs, jämförs och analyseras på korrekt sätt, samtidigt som enskilda konstitutionella och rättsliga ramar beaktas. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa likabehandling av alla medlemsstater när deras rättssystem bedöms på ett opartiskt sätt.

10.

 Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att för första gången utvärdera vissa aspekter av rättskipningen i brottmål när det gäller kampen mot penningtvätt, och rekommenderar att kommissionen vidtar de åtgärder som krävs för att uppmuntra medlemsstaterna att tillhandahålla uppgifter om längden på domstolsförfarandena på detta område, med anledning av ikraftträdandet av det fjärde och därefter det femte penningtvättsdirektivet.

11.

 Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar i fråga om att lägga fram mätbara uppgifter och dra konkreta slutsatser om hur medlemsstaterna har förbättrat eller kan förbättra rättssystemens kvalitet och effektivitet ytterligare, särskilt när det gäller domares status och utnämningen av domare, deras oberoende och balansen mellan könen. Parlamentet påpekar att bristen på data har fortsatt att minska, särskilt när det gäller data som rör indikatorerna för rättssystemens effektivitet. Parlamentet beklagar dock att det fortfarande finns fall där uppgifter inte har lämnats av vissa medlemsstater för vissa kategorier, trots att dessa uppgifter varit tillämpliga eller tillgängliga. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att tillhandahålla jämförbara uppgifter och att till fullo samarbeta med kommissionen genom att lämna begärda uppgifter. Parlamentet betonar att medlemsstaterna måste fortsätta att minska bristen på data för att uppnå sina prioriteringar för effektivitet inom rättsväsendet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att nära samarbeta med Cepej och kommissionen, särskilt via den informella gruppen med nationella experter från ministerierna och respektive rättssystem, för att fylla i de uppgifter som saknas i vissa kategorier av resultattavlan för rättskipningen i EU.

12.

 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att noga gå igenom resultaten från resultattavlan för rättskipningen 2017 och fastställa vilka lärdomar som bör dras från dem samt överväga om nationella åtgärder behöver vidtas för att korrigera eventuella oegentligheter när det gäller de nationella rättssystemens kvalitet, effektivitet och oberoende.

13.

 Europaparlamentet noterar att många medlemsstater genom reformer har fortsatt att förbättra sina nationella rättssystems effektivitet. Parlamentet välkomnar att många nya reformer planeras i fråga om rättshjälp, metoder för alternativ tvistlösning, domstolarnas specialisering och förändringar av domstolsväsendet.

Effektivitet

14.

 Europaparlamentet framhåller vikten av effektiva och snabba förfaranden i enlighet med artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artikel 47 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet framhåller även vikten av effektiva och snabba förfaranden i frågor som rör konsumentskydd, immateriella rättigheter och skydd av personuppgifter. Parlamentet noterar med oro att handläggningstiderna fortfarande blir alltför fördröjda i vissa medlemsstater. Parlamentet understryker att ett stort antal vilande rättsfall också kan rubba medborgarnas och företagens förtroende för rättsväsendet, vilket är en hörnsten för uppslutningen kring rättsstaten, samt minska rättssäkerheten.

15.

 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i användningen och den fortsatta utvecklingen av IKT-verktyg i rättssystemen i syfte att göra dem mer tillgängliga, mer begripliga och lättare att använda för alla EU-medborgare, framför allt personer med någon form av funktionsnedsättning samt utsatta grupper, inbegripet nationella minoriteter och/eller migranter. Parlamentet framhåller fördelarna med IKT-system för gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter och på nationell nivå i fråga om att minska kostnaderna för alla berörda parter och även i fråga om att förbättra rättssystemens allmänna effektivitet och kvalitet, exempelvis genom ingivande av rättsanspråk på elektronisk väg, möjligheten att övervaka och driva en process på nätet samt elektronisk kommunikation mellan domstolar och jurister. Parlamentet beklagar att deras potential fortfarande inte till fullo har uppnåtts inom hela EU. Parlamentet välkomnar öppenheten i de flesta medlemsstater när det gäller offentliggörandet av rättsliga avgöranden. Parlamentet understryker att tillgången till användarvänlig information online i hög grad bidrar till att medborgare och företag har tillgång till rättslig prövning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentliggöra alla rättsliga avgöranden på nätet, eftersom det bidrar till att medborgarna och företagen bli bättre bekanta med rättssystemet och gör det mer insynsvänligt. Parlamentet noterar att det också kan bidra till att öka samstämmigheten i rättspraxis.

16.

 Europaparlamentet framhåller behovet av att intensifiera och diversifiera den utbildning som domare erbjuds, eftersom detta samtidigt utgör grunden för ett effektivt, oberoende och opartiskt rättssystem. Parlamentet understryker framför allt behovet av utbildning om könsroller, normer och stereotyper, domaretik, it-kunskaper, rättslig förvaltning, medling och kommunikation med parterna och med pressen. Parlamentet understryker vidare vikten av adekvat utbildning om EU:s lagstiftning och om EU:s olika samarbetsstrukturer, t.ex. Eurojust. Parlamentet noterar att det kanske inte räcker bara att förstå själva lagstiftningen inom särskilda områden av unionsrätten, såsom lagstiftningen om upphovsrätt och integritetsskydd, utan även den tekniska utvecklingen. Parlamentet noterar att specialiseringen av domare och domstolar förefaller inverka positivt på rättssystemens effektivitet och kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka denna fråga ytterligare under nästa år. Parlamentet understryker att det krävs systematisk fortbildning av domare och andra juridiska experter för att se till att lagstiftningen tillämpas enhetligt och med hög kvalitet samt upprätthålls effektivt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i utvecklingen av rättsliga utbildningar och fortbildningar för rättstillämpare, såsom domare, även i andra medlemsstater, i syfte att utbyta erfarenheter och bästa metoder.

17.

 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU:s institutioner att främja en fortsatt utveckling av medlingen på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt bedöma effekterna av medling i EU:s rättssystem.

Kvalitet

18.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga till förfaranden för kollektiv lösning i nästa års jämförelse av tillgänglighetsfaktorer för rättssystemen, eftersom det anser att tillgång till rättslig prövning och effektiv tvistlösning är av största vikt, samt betraktar dessa förfaranden som ett viktigt verktyg för att förstärka skyddet för konsumenter, miljö och hälsa i hela EU inom områden där ett stort antal rättssökande är direkt berörda. Parlamentet anser att förfaranden för kollektiv prövning underlättar medborgarnas tillgång till rättslig prövning och effektiv tvistlösning samt följaktligen avskaffar orimliga hinder, särskilt för medborgare som lever under fattigdomströskeln eller som är parter i mål med en gränsöverskridande dimension.

19.

 Europaparlamentet konstaterar att de flesta medlemsstater kräver att parterna ska betala en domstolsavgift när ett rättsligt förfarande inleds. Parlamentet påpekar att tillgången till rättshjälp och domstolsavgifternas storlek har en avgörande inverkan på tillgången till rättslig prövning, en grundläggande rättighet i EU, särskilt för medborgare som lever i fattigdom, och understryker rättshjälpens roll för att garantera att svagare parter också har lika tillgång till rättslig prövning. Parlamentet framhåller att rättshjälp för konsumenter som befinner sig under fattigdomströskeln fortfarande är en nödvändig utjämnande faktor. Parlamentet påpekar att svårigheten att få rättshjälp kan vara särskilt avskräckande när domstolsavgifterna och/eller de rättsliga kostnaderna utgör en betydande del av fordringsbeloppet. Parlamentet anser att rättshjälpen bör vara kopplad till fattigdomströskeln i medlemsstaterna. Parlamentet understryker att de rättsliga kostnaderna i allmänhet bör sänkas ytterligare, till exempel med hjälp av nationella e-juridikportaler online. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra informationen online än mer användarvänlig, så att medborgarna kan avgöra om de är berättigade till rättshjälp, även när det gäller tillgång till information online för synskadade.

20.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redan inom ramen för nästa års resultattavla införa en ny indikator för tillgång till rättslig prövning för grupper som skulle kunna missgynnas eller diskrimineras, för att identifiera eventuella hinder.

21.

 Europaparlamentet framhåller behovet av att ta itu med ännu existerande brister när det gäller könsbalansen och betydande klyftor när det gäller fördelningen bland domare, i synnerhet i domstolar i högre instans/högsta domstolar, både på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet beklagar den senaste negativa utvecklingen när det gäller andelen kvinnliga yrkesdomare i vissa medlemsstater.

22.

 Europaparlamentet betonar att det finns mycket att göra när det gäller jämställdheten mellan könen inom de juridiska yrkena i hela Europa, bland annat för tillträdet till domarämbetet, när det gäller könsstereotyper, öppenhet i samband med utnämningar, förenande av arbete och familjeansvar eller förekomsten av program för vägledning genom en mentor. Parlamentet betonar den betydande skillnaden mellan andelen yrkeskvinnor på lägre nivåer i rättsväsendet (inbegripet annan personal än jurister) och på högre domstols- och lagföringsnivåer. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att rikta satsningar mot kvinnor i juridiska yrken, framför allt inom högre utbildning, och att främja en positiv syn på kvinnliga domare.

23.

 Europaparlamentet erinrar om det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet och rådet 2015 (10) där det anges att medlemsstaterna, i största möjliga utsträckning och med anledning av målet att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, bör se till att det finns lika många kvinnor som män vid utnämningen av kandidater till domare vid Europeiska unionens domstols tribunal. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att i detta hänseende föregå med gott exempel.

24.

 Europaparlamentet betonar att kostnaderna för rättsväsendet per invånare ökade i över hälften av medlemsstaterna 2015, samtidigt som underlaget för resurstilldelningen fortfarande främst bygger på historiska kostnader i stället för faktisk arbetsbelastning eller domstolarnas framställningar.

25.

 Europaparlamentet välkomnar att användningen av alternativa tvistlösningsmekanismer har ökat i de flesta medlemsstaterna, i synnerhet användningen av den europeiska plattformen för tvistlösning på nätet för konsumenter och handlare.

26.

 Europaparlamentet noterar bristen på tillgång till uppgifter om äktenskapsmål och mål om föräldraansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa sådana uppgifter i resultattavlan för rättsskipningen i EU när medlemsstaterna gör dem tillgängliga, möjligtvis som ett halvtidsmål som ska införas efter avslutad översyn av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar.

Oberoende

27.

 Europaparlamentet understryker att oberoende, kvalitet och effektivitet utgör grundläggande delar av ett effektivt rättssystem, som i sin tur är centralt för att upprätthålla rättsstaten, rättvisa rättsliga förfaranden samt medborgarnas och företagens förtroende för rättssystemet. Parlamentet betonar även att rättsväsendets oberoende är en nödvändig del av demokratin. Parlamentet anser att ett oberoende rättssystem är beroende av å ena sidan avsaknaden av inblandning eller påtryckningar från regeringar och politiker eller parter med specifika ekonomiska intressen och å andra sidan effektiva garantier som domarnas status och ställning ger, liksom av dess finansiella ställning. Parlamentet betonar att åklagarmyndigheterna måste vara tillräckligt oberoende för att skyddas mot otillbörligt politiskt inflytande. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna ett avsnitt åt åklagarnas ställning och deras oberoende i resultattavlan, och att även fortsätta utvärdera rättsliga skyddsåtgärder för rättsligt oberoende, bland annat i samarbete med nätverken av högsta domstolar och domstolsadministrationer.

28.

 Europaparlamentet framhåller vikten av objektivitet, dvs. avsaknad av godtyckligt utrymme för självbestämmande för den verkställande makten, och omfattande mekanismer för utnämning, utvärdering, förflyttning eller avsked av domare.

o

o o

29.

 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)  http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC104594/jrc104594__2017_the_judicial_system_and_economic_development_ across_eu_member_states.pdf

(2)  http://www.instituteforlegalreform.com/uploads/sites/1/The_Growth_of_Collective_Redress_in_the_EU_A_Survey_of_Developments_in_10_ Member_States_April_2017.pdf

(3)  http://eige.europa.eu/gender-statistics/dgs

(4)  http://www.venice.coe.int/webforms/documents/default.aspx?pdffile=CDL-AD(2016)007-e

(5)  EUT C 378, 9.11.2017, s. 136.

(6)  Milieu Ltd (2011), Comparative study on access to justice in gender equality and anti-discrimination law, sammanfattande rapport, Europeiska kommissionens GD Rättsliga frågor, Bryssel.

(7)  https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?p=&Ref=CM/Rec(2010)12&Language=lanEnglish&Ver=original&BackColorInternet=C3C3C3&BackColor Intranet=EDB021&BackColorLogged=F5D383&direct=true

(8)  http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/596804/IPOL_STU(2017)596804_EN.pdf

(9)  https://www.coe.int/t/dghl/cooperation/cepej/evaluation/default_en.asp

(10)  EUT C 436, 24.12.2015, s. 1.

Top