EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.12.2018

COM(2018) 856 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

ANDRA RAPPORTEN INOM RAMEN FÖR UPPHÄVANDEMEKANISMEN FÖR VISERINGAR

{SWD(2018) 496 final}

I.    Inledning

Det viseringsfria systemet medför viktiga fördelar för medborgarna och stärker de sociala, kulturella och ekonomiska banden mellan EU och dess partner. Samtidigt medför systemet ett ansvar för att se till att de framsteg som gjorts inom ramen för dialogerna om viseringsliberalisering blir bestående och att säkerställa en välorganiserad migrations- och säkerhetsmiljö, bland annat genom en viseringspolitik som är anpassad till EU:s regelverk.

Denna andra rapport inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar har sitt ursprung i kommissionens skyldighet att kontrollera att tredjeländer kontinuerligt uppfyller viseringsliberaliseringens krav, och att åtminstone en gång om året 1 rapportera om dessa frågor till Europaparlamentet och rådet. Bedömningsperioden börjar på antagningsdatumet för den första rapporten inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar 2 (nedan kallad den första rapporten), dvs. i december 2017. Vad gäller den geografiska omfattningen kommer rapporten fortsättningsvis att omfatta de länder som framgångsrikt genomfört dialoger om viseringsliberalisering. I denna rapport ligger fortsatt fokus på specifika områden 3 där ytterligare åtgärder behövs för att se till att de framsteg som uppnåtts blir bestående. Liksom var fallet i den första rapporten kommer riktmärken som fullgjorts på stabilt sätt därför inte att behandlas i denna rapport.

Den statistiska delen av denna rapport omfattar de 26 EU-medlemsstater som tillämpar förordning (EU) 2018/1806 och de fyra Schengenassocierade länderna (nedan gemensamt kallade Schengen+-området) 4 . Bedömningen av specifika områden baseras huvudsakligen på information som länderna i Schengen+-området lämnat till Eurostat 5 , information från EU-byråer (Europol, eu-LISA, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Eurojust) och utbytet av information mellan kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och myndigheter i de viseringsfria länderna. Rapporten åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, som innehåller mer utförlig bakgrundsinformation om den utveckling som konstaterats på vissa specifika områden. 

II.    Bedömning av specifika områden enligt riktmärkena för viseringsliberalisering

II.1    Västra Balkan

Albanien

Irreguljär migration inklusive återtagande

När det gäller irreguljär migration ökade det totala antalet nekade inresor mellan 2016 och 2017 med 13 % (från 30 305 till 34 310). Antalet olagliga vistelser ökade också med cirka 11 % (från 33 445 olagliga vistelser 2016 till 37 325 under 2017). Av uppgifter från europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån framgår att tendensen vad gäller irreguljär migration från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 är att antalet nekade inresor och olagliga vistelser minskar 6 . När det gäller asylansökningar minskade dessa med 32 % under första halvåret 2018 jämfört med första halvåret 2017 (från 12 635 till 8 525). Andelen godkända asylansökningar låg år 2017 på 5,19 % (en ökning jämfört med 2016 då andelen låg på 2,12 %) 7 . Återtagandet och återvändandet fungerar väl, i och med att landet snabbt tillmötesgår medlemsstaternas begäran om återtagande både för egna medborgare och tredjelandsmedborgare. Andelen återvändande (över 100 % 8 under 2017) visar att de albanska medborgare som ålagts att lämna EU verkligen återvände (29 850 under 2017). Detta goda resultat måste upprätthållas.

Albanien har vidtagit åtgärder som fastställdes i den första rapporten för att ta itu med den irreguljära migrationen, i synnerhet vad gäller ogrundade asylansökningar som lämnats in av albanska medborgare. Albanien har nått goda resultat genom att genomföra handlingsplanen mot irreguljär migration, som är inriktad på operativt samarbete vid hanteringen av irreguljär migration, identifiering av och skydd för ensamkommande barn och bekämpning av dokumentbedrägerier. Albanien har också fortsatt att utöka det operativa samarbetet med de medlemsstater som drabbats hårdast av irreguljär migration. För att öka medvetenheten om de rättigheter och skyldigheter som det viseringsfria systemet innebär, genomförde de albanska myndigheterna kampanjer som sändes på alla nationella tv-stationer.

Allmän ordning och säkerhet

Albansktalande organiserade kriminella grupper ägnar sig vanligtvis åt flera typer av brottslighet och fortsätter att vara särskilt aktiva inom ett brett spektrum av kriminella aktiviteter inom EU. Dessa organiserade kriminella grupper driver handel med heroin i stora mängder och samarbetar med turkiska och albansktalande organiserade kriminella grupper längs narkotikahandelns rutter. Flera centrala platser i Albanien har varit en källa till radikalisering och rekrytering, men antalet rekryterade utländska terroriststridande som reser till konfliktområden i Syrien och Irak har minskat.

Albanien har vidtagit ytterligare åtgärder för att effektivisera sina brottsbekämpande insatser för att bekämpa grov och organiserad brottslighet, vilket framgår av de åtgärder som ska vidtas som presenteras i den första rapporten. Handlingsplanen mot cannabis antogs i slutet av maj 2018. Samarbetsavtalet mellan Albanien och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk paraferades den 5 oktober 2018. Genom avtalet kommer de albanska myndigheterna att kunna tillhandahållas sakkunskap som är avgörande i kampen mot narkotika. Albanien har ett samarbetsavtal med Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning och deltar i EU:s program för rättsliga frågor sedan februari 2018. Den 1 november 2018 ratificerade det albanska parlamentet förbindelseavtalet med Europol, och därmed kan en sambandsman från Europol utstationeras till Albanien i början av 2019. Ett samarbetsavtal mellan Eurojust och Albanien undertecknades i oktober 2018. 

Även om den nya lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism som antogs 2017 stärkte det övergripande regelverket, kommer förstärkta uppföljningar av Albanien att göras. Detta efter antagandet av Moneyvals rapport 9 . I september 2018 antog regeringen en handlingsplan för att beakta Moneyvals rekommendationer.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Goda framsteg har gjorts vad gäller genomförandet av åtgärder för att hantera irreguljär migration, men ytterligare insatser krävs för att se till att resultaten förbättras och att de blir bestående. Följande åtgärder måste vidtas:

·Gränskontrollerna måste stärkas ytterligare, med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna.

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·Effektiviteten i lagföringen och brottsbekämpande insatserna mot organiserad brottslighet måste förbättras ytterligare.

·Rekommendationerna i Moneyvals rapport om förhindrande av penningtvätt och motverkande av finansiering av terrorism måste genomföras snabbt.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Irreguljär migration inklusive återtagande

När det gäller irreguljär migration ökade det totala antalet nekade inresor mellan 2016 och 2017 med 28 % (från 2 495 avslag 2016 till 3 200 under 2017). Även antalet olagliga vistelser ökade med 43 % under 2017 (6 555) jämfört med 2016 (4 595). När det gäller tendenserna från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 skedde en ökning av antalet nekade inresor, men ingen ökning av olagliga vistelser. Detta enligt uppgifter från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. När det gäller asylansökningar lämnades 2 360 ansökningar in under första halvåret 2018, vilket motsvarar en minskning med 39 % jämfört med första halvåret 2017 då sammanlagt 3 860 asylansökningar lämnades in. Andelen godkända asylansökningar var fortsatt låg (0,81 % 2016 och 1,45 % 2017). Återtagandet och återvändandet fungerar bra och bör fortsätta på samma sätt i framtiden. Andelen återvändande (som 2017 uppgick till 130 %) visar att medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som beordrats att lämna EU effektivt återvände (5 580 under 2017).

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien fortsatte att vidta åtgärder som fastställdes i den första rapporten, i synnerhet vad gäller irreguljär migration. Gränskontrollerna har stärkts och kontrollerna av handlingar har skärpts. Inrikesministeriet anordnade fortbildning för gränspolisen vad gäller respekt för de mänskliga rättigheterna. Genomförandet av handlingsplaner för att öka stödet till utsatta befolkningsgrupper har stärkts, men ytterligare insatser krävs för att upprätthålla åtgärderna. 

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet är organiserade kriminella grupper från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien delaktiga i olaglig handel och distribution av narkotika. Vissa grupper är mångkriminella och involverade i andra typer av olaglig handel (varor, cigaretter). F.d. jugoslaviska republiken Makedonien är fortfarande centralt för smuggling av arkeologiska och religiösa föremål samt kulturföremål till EU. Nätverk för smuggling av migranter är aktiva i gränsområdena, framför allt vid gränserna till Grekland och Serbien. Detta trots flera gripanden under hela året.

Inrikesministeriet vidtog åtgärder för att bekämpa narkotikahandel och fortsatte med sin verksamhet för att bekämpa organiserad brottslighet. En nationell arbetsgrupp och mobila enheter har inrättats för att förhindra människohandel och bidra till att potentiella offer tidigt identifieras. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro undertecknade ett avtal om samarbete i kampen mot människohandel. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har tagit fram en egen hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet (Socta) och även en regional sådan tillsammans med Serbien och Montenegro. Det brottsbekämpande samarbetet med partnerländerna på västra Balkan, Italien och Slovenien har förbättrats, liksom det operativa samarbetet med Europol. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har utsett en sambandsåklagare som varit utstationerad hos Eurojust sedan november 2018.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare. Följande åtgärder måste vidtas:

·Gränskontrollerna måste stärkas ytterligare, med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna.

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·Effektiviteten av de brottsbekämpande insatserna för att bekämpa kriminella nätverk som särskilt är inriktade på narkotikahandel måste förbättras och ett trovärdigt register måste upprättas.

·Granskningen av och lagföringen mot organiserade kriminella grupper, inbegripet de som är inblandade i smuggling av migranter, måste förstärkas.

Bosnien och Hercegovina 

Irreguljär migration inklusive återtagande

När det gäller irreguljär migration skedde det mellan 2016 och 2017 ingen ökning av nekade inresor (från 5 150 till 5 145), medan antalet olagliga vistelser ökade en aning med cirka 13 % (från 3 645 till 4 135). När det gäller tendenser från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 har det skett en ökning av antalet nekade inresor men ingen ökning av olagliga vistelser. Detta enligt uppgifter från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Under första halvåret 2018 lämnade 1 080 medborgare från Bosnien och Hercegovina in asylansökningar, vilket motsvarar en minskning med 27 % jämfört med samma period år 2017 då sammanlagt 1 485 asylansökningar lämnades in. Andelen godkända asylansökningar var 3,10 % under 2016 men minskade till 5,66 % under 2017. Bosnien och Hercegovinas beslut att bevilja kinesiska medborgare viseringsfriinresa (beslut som gäller från och med maj 2018) måste noggrant övervakas. Samarbetet kring återtagande och återvändande fungerar bra. Andelen återvändande ligger fortfarande på en bra nivå, men den bör förbättras i förhållande till alla medlemsstater (år 2017 låg andelen på 72 %, då 2 680 bosniska medborgare effektivt återvände).

Bosnien och Hercegovina har vidtagit de åtgärder som fastställdes i den första rapporten. Strategin och handlingsplanen för migration och asyl (2016–2020) har genomförts. Informationskampanjer om rättigheter och skyldigheter vad gäller det viseringsfria systemet har genomförts. Den 15 maj 2018 antog regeringen en handlingsplan för nödåtgärder. Genomförandet av handlingsplanen påverkades av bristen på samordning mellan de ansvariga förvaltningsnivåerna. I synnerhet gränspolisen har påverkats av detta och är för närvarande underbemannad.

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet finns organiserade kriminella grupper från Bosnien och Hercegovina högt upp på listan över nationaliteter som bedriver organiserad brottslighet mot enskild egendom i EU, såväl som människohandel och olaglig narkotikahandel. Bosnien och Hercegovina är därutöver ett destinationsland för fordon som blivit stulna i medlemsstaterna. Det finns fortfarande stora vapenlager i Bosnien och Hercegovina, vilket utgör en risk när det gäller den olagliga handeln med skjutvapen. Bosnien och Hercegovina antog en ny strategi för att bekämpa organiserad brottslighet och håller på att genomföra handlingsplanen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Myndigheterna fortsatte att öka de brottsbekämpande organens kapacitet så att de ska kunna hantera organiserad brottslighet och utredningar. Förbättringar krävs dock för att garantera en effektivare rättslig uppföljning. Handlingsplanen för 2016–2019 om bekämpning mot människohandel håller på att genomföras. I maj 2017 undertecknades ett avtal om att utstationera en sambandsman till Europol. Bosnien och Hercegovina har ännu inte utsett en nationell kontaktpunkt i enlighet med avtalet om operativt samarbete med Europol. Bosnien och Hercegovina får inte skicka sin sambandsman till Europol tills en nationell kontaktpunkt finns.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Genomförandet förväntas att bli ännu bättre, särskilt vad gäller irreguljär migration. Följande åtgärder måste vidtas:

·Fördelningen av tillräckliga resurser till gränsförvaltningen måste bli effektivare och mer hållbar och gränskontrollerna måste stärkas ytterligare, även i samband med åtgärder som rör identifiering och registrering och med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·En nationell kontaktpunkt måste utses, vilket föreskrivs i samarbetsavtalet med Europol.

·Ytterligare insatser krävs för att effektivt förhindra och bekämpa organiserad brottslighet och penningtvätt, på ett samordnat sätt bland brottsbekämpande myndigheter.

Montenegro 

Irreguljär migration inklusive återtagande

När det gäller irreguljär migration har antalet nekade inresor mellan 2016 och 2017 ökat med cirka 63 % (från 335 till 545). Även antalet olagliga vistelser ökade, med 42 % under 2017 (810 år 2017 jämfört med 570 år 2016). Siffrorna är dock fortsatt låga i absoluta tal. Enligt uppgifter från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån är tendensen från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 att antalet nekade inresor och antalet olagliga vistelser ökat något. Under första halvåret 2018 lämnade 330 montenegriner in asylansökning, vilket motsvarar en minskning med 38 % jämfört med samma period år 2017 då sammanlagt 530 asylansökningar lämnades in. Sammantaget lämnades totalt 970 asylansökningar in under hela 2017, jämfört med 1 830 år 2016 (en minskning med 47 %). Andelen godkända asylansökningar är låg (0,96 % år 2016 och 2,10 % år 2017). Återtagandet och återvändandet fungerar väl, i och med att landet snabbt tillmötesgår medlemsstaternas begäran om återtagande både för egna medborgare och tredjelandsmedborgare. Andelen återvändande (över 100 % under 2017) visar att montenegrinska medborgare som beordrats att lämna EU effektivt återvände (820 under 2017) och detta bör fortsätta på samma sätt.

Montenegro har vidtagit de åtgärder som beskrivs i den första rapporten . Montenegro anordnade ingen mediekampanj om de rättigheter och skyldigheter som viseringsfria resor innebär under 2018, men har planerat en till 2019. I mars 2018 antog regeringen en ny handlingsplan inom ramen för strategin för återintegrering av återvändande personer enligt återtagandeavtalet, för att förbättra återintegrering av återtagna medborgare. Den rättsliga ramen för laglig och irreguljär migration har anpassats till EU:s ramar i och med antagandet i februari 2018 av den nya utlänningslagen. Lagen om internationellt och tillfälligt skydd för utlänningar trädde i kraft den 1 januari 2018.

Montenegro antog den 22 november 2018 ett system för medborgarskap för investerare. Detta system måste noggrant övervakas, eftersom det kan utgöra risker vad gäller migration och säkerhet. Lämpliga due diligence- och säkerhetskontroller bör därför tillämpas.

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet är transitvägen som går via Montenegro till EU fortfarande en källa till oro. Organiserade kriminella grupper är aktivt involverade i den olagliga handeln med cannabis och kokain (med direkta kopplingar till kriminella grupper i Sydamerika). Trots flera framgångsrika initiativ som de montenegrinska myndigheterna tagit för att minska förekomsten av skjutvapen är dessa fortfarande allmänt tillgängliga. Montenegro är ett viktigt transitland och ett potentiellt ursprungsland för förfalskade och insmugglade cigaretter.

Montenegro har ett väletablerat samarbete med Europol och Interpol. Polissamarbetet med medlemsstaterna i EU stärks ständigt, vilket framgår av den polisiära samtjänstgöring som nyligen organiserats. Samarbetet med Eurojust löper också smidigt, och under 2018 har Montenegro medverkat i 16 fall som registrerats hos Eurojust. Flera utredningar av högprofilerade brottmål har pågått sedan 2017, där penningtvätt lagförs som egen brottstyp. I juli 2018 antog Montenegro ändringar av lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism samt lagen om internationella restriktiva åtgärder. En särskild avdelning har inrättats inom polistjänsten för att förbättra kampen mot människohandel och smuggling av migranter. Den 20 juli 2018 undertecknade Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ett avtal om samarbete i kampen mot människohandel. Antalet fall av människohandel som utretts och som lett till lagföring är fortfarande lågt.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Man förväntar sig att genomförandet kommer att förbättras ytterligare. Följande åtgärder måste vidtas:

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·Registret på området för bekämpning av organiserad brottslighet, bl.a. människohandel, narkotikahandel, penningtvätt och korruption på hög nivå måste konsolideras.

Serbien 

Irreguljär migration inklusive återtagande

När det gäller irreguljär migration skedde det mellan 2016 och 2017 ingen ökning av nekade inresor (från 8 070 till 7 910), medan antalet serbiska medborgare som olagligt vistades i landet ökade med 31 % mellan 2016 och 2017 (från 11 180 till 14 665). Tendenser från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 visar på en ökning av antalet nekade inresor och antalet olagliga vistelser. Detta enligt uppgifter från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Under första halvåret 2018 lämnade 3 460 serber in asylansökningar, vilket motsvarar en minskning med mer än 20 % jämfört med samma period år 2017 då 4 375 asylansökningar lämnades in. Det totala antalet asylansökningar under 2017 låg på 8 325, vilket innebär en minskning med 38 % jämfört med 2016 då 13 515 ansökningar lämnades in. Andelen godkända asylansökningar är fortsatt låg (1,57 % 2016 och 3,23 % 2017). Andelen återvändande (över 100 % under 2017) visar att de serbiska medborgare som beordrats att lämna EU effektivt återvände (7 920 under 2017). Serbiens samarbete kring återtagande och återvändande av egna medborgare fungerar bra och bör fortsätta på samma sätt. Det är dock oroväckande att den nationella bestämmelsen avseende tredjeländer i återtagandeavtalet mellan EU och Serbien fortfarande inte genomförts, framför allt för Rumänien och Bulgarien.

Serbien har vidtagit de åtgärder som fastställdes i den första rapporten . En lokal sambandsman från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har varit utstationerad i Belgrad sedan september 2017.

I den första rapporten som antogs i december 2017 uttryckte kommissionen oro vad gäller det viseringsfria systemet som Serbien beviljat iranska medborgare. Beslutet har haft en mycket negativ inverkan på säkerheten i fråga om migrationshanteringen med tanke på det höga antalet iranska medborgare som missbrukar de viseringsfria inresor till Serbien för att ta sig in i EU. Den tillgängliga statistiken visar att det från den 2 september 2017 till den 16 oktober 2018 registrerades 46 493 iranska medborgare vid inresa och 33 568 vid utresa. Kommissionen ser positivt på Serbiens meddelande om att avsluta den viseringsfria statusen för iranska medborgare, som gäller från och med den 17 oktober 2018. Den viseringsfria status som Serbien givit till andra länder som finns på EU:s lista över visumkrav är fortfarande en källa till oro på grund av migrations- och säkerhetsrisker, och måste noggrant övervakas. En sådan risk har nyligen uppmärksammats när det gäller indiska medborgare då det finns indikationer på att det serbiska viseringsfria systemet har missbrukats på ett liknande sätt som i fallet med iranska medborgare. Vidare bör förfarandet för utfärdande av viseringar anpassas till normerna för EU:s visumpolitik, särskilt när det gäller kontroller av viseringssökande. Detta på grund av migrations- och säkerhetsrisker.

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet återfinns serbiska medborgare fortsatt bland de nationaliteter som mest frekvent rapporteras begå organiserade egendomsbrott i EU, framför allt i Belgien, Frankrike, Tyskland och Italien. Bland länderna på västra Balkan fortsätter även medborgare från Serbien att höra till dem som oftast faller offer för människohandel. Organiserade kriminella grupper bestående av iranska medborgare är verksamma inom olaglig handel av heroin längs denna rutt såväl som längs rutten genom Sydkaukasien. Det finns fortfarande stora vapenlager i Serbien, vilket utgör en risk när det gäller den olagliga handeln med skjutvapen.

För att stärka kampen mot den organiserade brottsligheten trädde lagen om statliga myndigheters organisation och jurisdiktion för att stävja organiserad brottslighet, terrorism och korruption i kraft i mars 2018. För att stärka sin administrativa kapacitet inrättade Serbien i juni 2018 ett nytt samordningsorgan för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Samarbetsavtalet mellan inrikesministeriet och Europeiska polisakademin ratificerades i mars 2018 och trädde i kraft i april 2018. Förberedelser pågår för att utstationera en sambandsman från Europol till Serbien.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Genomförandet förväntas att bli ännu bättre, särskilt när det gäller att möta behovet att minska irreguljär migration. Följande åtgärder måste vidtas:

·Ytterligare anpassning till EU:s visumpolitik måste ske, vilket är ett underliggande villkor för att kunna uppfylla riktmärkena kring migrationshantering.

·Gränskontrollerna måste stärkas ytterligare, med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna.

·Genomförandet av återtagandeavtalet mellan EU och Serbien om återtagande av tredjelandsmedborgare måste effektiviseras ytterligare.

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·Förbindelseavtalet med Europol måste ratificeras så snart som möjligt, så att en sambandsman kan utstationeras i god tid.

·Arbetet måste fortsätta med att intensifiera underrättelsestyrda utredningar i syfte att utveckla ett hållbart register över slutgiltiga domar och för att avslöja organiserad brottslighet.

II.2    Östra partnerskapet

Moldavien

Irreguljär migration inklusive återtagande

När det gäller irreguljär migration ökade antalet nekade inresor mellan 2016 och 2017 med 56 % (från 4 660 till 7 270). Antalet olagliga vistelser ökade något, från 7 660 år 2016 till 8 785 år 2017 (en ökning med 15 %). Tendenser från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 visar på en ökning av antalet nekade inresor och en avsevärd ökning av olagliga vistelser. Detta enligt uppgifter från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. När det gäller asylansökningar registrerades totalt 1 665 ansökningar under första halvåret 2018, vilket är 128 % högre än under samma period år 2017 (730 ansökningar). Detta efter en betydande minskning med mer än 50 % mellan 2016 och 2017 (från 3 675 till 1 610). Andelen godkända asylansökningar är låg (1,48 % år 2016 och 1,35 % år 2017). Andelen återvändande (cirka 83 % under 2017) har ökat avsevärt jämfört med 2016 (cirka 48 %) och 3 835 moldaviska medborgare återvände effektivt under 2017. Samarbetet kring återtagande och återvändande med Moldavien fungerar bra och bör fortsätta på samma sätt.

Moldavien håller på att genomföra handlingsplanen för 2016–2020 inom ramen för den nationella strategin för migration och asylfrågor 2011–2020. Moldavien har ökat insatserna för att utveckla målinriktade informationskampanjer i syfte att klargöra de rättigheter och skyldigheter som viseringsfritt resande innebär. Särskild tonvikt har lagts på utsatta kategorier i dessa informationskampanjer, bland annat om de risker som är förknippade med vistelse i Schengen+-området utöver den fastställda perioden och relaterade påföljder. I november 2018 lanserade Moldavien ett system för medborgarskap för investerare. Systemet måste övervakas noggrant, eftersom det kan utgöra risker vad gäller migration och säkerhet. Lämpliga due diligence- och säkerhetskontroller bör därför tillämpas.

Allmän ordning och säkerhet

Organiserade kriminella grupper från Moldavien fortsätter att utgöra ett betydande säkerhetshot, särskilt i Österrike, Frankrike, Tyskland, Lettland och Polen. Deras huvudsakliga verksamhetsområden omfattar egendomsbrott, olaglig handel med tobaksvaror, olaglig narkotikahandel (heroin), punktskattebrott, bedrägeri i samband med kortbetalning och penningtvätt. Rysktalande organiserade kriminella grupper utnyttjar i synnerhet Moldavien som transitland för att tvätta pengar och överföra dem till EU. De huvudsakliga terroristrelaterade riskfaktorerna innefattar användningen av moldaviskt territorium som en transitzon till konfliktområden i Mellanöstern, radikalisering och legosoldatverksamhet i östra Ukraina. It-brottsrelaterade tjänster från Moldavien och attacker mot uttagsautomater, såsom attacker mot svarta lådor, ökar i antal.

Moldavien har vidtagit några av de åtgärder som fastställdes i den första rapporten, däribland antagandet av ny lagstiftning för att bekämpa penningtvätt, inrättandet av operativa korruptionsbekämpande institutioner, utvidgningen av verksamhetsområdet för byrån för återvinning av kriminella tillgångar och genomförandet av informationskampanjer om viseringsfritt resande. Det finns dock fortfarande betydande brister när det gäller att uppfylla riktmärket kring bekämpning av korruption. Antagandet av paketet av lagar som rör skattereformen i juli 2018 har väckt oro för den politiska viljan att bekämpa korruption. Bland de rättsliga initiativen i paketet finns en kapital- och skatteamnesti som tidigare dragits tillbaka från lagstiftningsagendan efter kritik från bland annat EU. Paketet innehåller också ett så kallat ”företagspaket” som återigen ”avkriminaliserar” flera ekonomiska brott.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. I den första rapporten noterade kommissionen att uppfyllandet av riktmärken kring bekämpning av korruption och penningtvätt kan äventyras om inte omedelbara åtgärder vidtas för att se till att riktlinjerna genomförs kontinuerligt och på ett hållbart sätt. Vissa av de rekommenderade åtgärderna har dock inte genomförts. Omedelbara åtgärder krävs för att ta itu med irreguljär migration, inbegripet vad gäller ogrundade asylansökningar från moldaviska medborgare. Moldavien måste även vidta omedelbara åtgärder så snabbt som möjligt för att se till att riktmärkena kring bekämpning av korruption uppfylls. Följande åtgärder måste vidtas:

·Gränskontrollerna måste stärkas, med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna.

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·Det operativa samarbetet måste stärkas för att uppnå en snabb minskning av antalet ogrundade asylansökningar från moldaviska medborgare i Schengen+-området.

·Lagarna om skattereformer måste anpassas till EU:s normer.

·Den nationella integritetsmyndigheten måste stärkas genom att tillräckligt många integritetsinspektörer utses. Det måste säkerställas att systemet för redovisning av tillgångar genomförs på ett effektivt sätt vad gäller alla högnivåaktörer.

·Insatserna för att utveckla ett register för kampen mot korruption på hög nivå måste ökas, strategin för återvinning av tillgångar genomföras, noggrann och opartisk lagföring mot bankbedrägeri säkerställas och förskingrade medel återvinnas. Alla ansvariga måste lagföras utan ytterligare dröjsmål.

Georgien

Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl

När det gäller irreguljär migration har antalet nekade inresor mellan 2016 och 2017 ökat med cirka 200 % (från 810 till 2 655), medan antalet olagliga vistelser ökade en aning mellan 2016 (5 240) och 2017 (5 860). Tendenser från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 visar på en avsevärd ökning av antalet nekade inresor och en ökning av olagliga vistelser. Detta enligt uppgifter från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Under första halvåret 2018 har antalet asylansökningar fördubblats jämfört med samma period år 2017: under första halvåret 2018 lämnades 9 680 asylansökningar in, jämfört med 4 770 under samma period år 2017. Tyskland och Frankrike är de länder som drabbats hårdast av denna ökning. Andelen godkända asylansökningar låg på 14,09 % år 2016 och 5,48 % år 2017, vilket visar på en avsevärd minskning. Georgiens samarbete kring återtagande och återvändande fungerar bra och bör fortsätta på samma sätt. Andelen återvändande (cirka 63 % under 2017) har ökat avsevärt jämfört med 2016 (cirka 56 %) då 4 560 georgiska medborgare effektivt återvände under 2017.

Georgien har vidtagit åtgärder som fastställdes i den första rapportenoch har fortsatt att ta itu med utmaningen med ogrundade asylansökningar och ökat det operativa samarbetet med de medlemsstater som drabbats hårdast av irreguljär migration.

Georgien har infört viktiga lagstiftningsändringar för att ta itu med det ökade antalet asylansökningar och förhindra irreguljär migration, däribland en ändring av lagen om civila handlingar (som begränsade villkoren för att ändra efternamn) i april 2018. Georgien har gjort framsteg när det gäller att genomföra migrationsstrategin för 2016–2020 och dess handlingsplan . Den tredje vågen av den EU-finansierade intensiva informationskampanjen om de rättigheter och skyldigheter som det viseringsfria systemet innebär lanserades i oktober 2018. Särskilt fokus låg på att förhindra missbruk av EU:s asylförfaranden. De georgiska myndigheterna publicerade en tvåspråkig handbok om laglig migration och utvecklade en mobilapplikation som gör det möjligt för georgiska medborgare att räkna ut hur länge de stannat i Schengen+-området och hur många dagar som återstår. Detta för att undvika vistelse utöver den fastställda perioden. 

Allmän ordning och säkerhet

Organiserade kriminella grupper från Georgien fortsätter att vara högt upp på listan över medborgare från länder utanför EU som är involverade i grov och organiserad brottslighet inom EU, framför allt i Frankrike, Grekland, Tyskland, Italien, Spanien och Sverige. Egendomsbrott är fortfarande den främsta brottstypen för georgiska organiserade kriminella grupper, men de är även verksamma inom penningtvätt av vinster från kriminell verksamhet. Narkotikahandel är fortfarande ett problem som måste övervakas. De senaste åren har georgiska myndigheter framgångsrikt avslöjat organiserade kriminella grupper som är baserade i Georgien.

Georgien har vidtagit åtgärder som fastställdes i den första rapporten och stärkt samarbetet på internationell nivå för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet. Den nya nationella strategin för 2017–2020 för bekämpning av organiserad brottslighet och handlingsplanen för 2017–2018 måste genomföras i god tid och på ett effektivt sätt. I enlighet med tidigare års rekommendationer är polisreformer om underrättelsestyrd brottsbekämpning och närpolisverksamhet på väg att genomföras, och det enhetliga systemet för brottsanalys håller på att inrättas. Polisattachéer finns utstationerade i viktiga medlemsstater och nya brottsbekämpningsavtal sluts. Det polisiära samarbetet med de medlemsstater som drabbats hårdast måste stärkas ännu mer för att påverkan av georgiska organiserade kriminella grupper i EU ska minskas. I mars 2018 tecknades samförståndsavtalet om säker kommunikationslinje och förbindelseavtalet med Europol. En sambandsman utstationerades även till Europol i september 2018. Förhandlingarna om samarbetsavtalet med Eurojust har slutförts.

Generellt sett har Georgien lyckats bra med att genomföra korruptionsbekämpande reformer, även om korruption på hög nivå och ytterligare medverkan från det civila samhället fortfarande är områden som kan förbättras. Mekanismen för att verifiera redovisningar av tillgångar, som infördes i januari 2017, har genomförts på ett effektivt sätt och kommer att stödjas ytterligare av EU. Georgien utsåg visserligen enheten för europeisk integration och samarbete med internationella organisationer vid chefsåklagarens byrå till sin nationella byrå för återvinning av tillgångar i juli 2018, men en oberoende byrå för återvinning av tillgångar bör ändå inrättas.

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. Även om konkreta åtgärder har vidtagits för att hantera utmaningarna med irreguljär migration, krävs ytterligare omedelbara insatser för att ta itu med dessa utmaningar som bland annat inbegriper det ökande antalet ogrundade asylansökningar. Följande åtgärder måste vidtas:

·Det operativa samarbetet med berörda länder måste stärkas för att uppnå en snabb minskning av antalet ogrundade asylansökningar från georgiska medborgare i Schengen+-området.

·Gränskontrollerna måste stärkas, med fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna.

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·Det brottsbekämpande samarbetet över gränserna för att bekämpa organiserade kriminella grupper från Georgien måste fortsätta att stärkas.

·Reformen om underrättelsestyrd brottsbekämpning måste slutföras och det enhetliga systemet för brottsanalys måste inrättas med hög prioritet.

·Det korruptionsbekämpande ramverket måste stärkas ytterligare, bland annat genom att en oberoende byrå för återvinning av tillgångar inrättas.

Ukraina

Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl

När det gäller irreguljär migration ökade antalet nekade inresor mellan 2016 och 2017 med 47 % (från 22 495 till 33 105). Antalet ukrainare som vistades olagligt ökade något (med 13 %) under 2017 (33 485) jämfört med 2016 (29 570). Tendenser från första halvåret 2017 till första halvåret 2018 visar på en avsevärd ökning av antalet nekade inresor men ingen ökning av olagliga vistelser. Detta enligt uppgifter från den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Under första halvåret 2018 minskade antalet asylansökningar med 9 % då 4 710 ukrainare lämnade in ansökningar, vilket kan jämföras med samma period år 2017 då 5 280 ansökningar lämnades in. Det totala antalet asylansökningar under hela 2017 låg på 10 075, en minskning med 19 % jämfört med 2016 då 12 460 ansökningar lämnades in. Andelen godkända asylansökningar var 20,41 % år 2016 och 16,24 % år 2017. Samarbetet kring återtagande och återvändande fungerar bra och bör fortsätta på samma sätt. Andelen återvändande ligger fortfarande på en stabil nivå (cirka 79 % under 2017) och 25 330 ukrainska medborgare återvände effektivt under 2017.

Den integrerade gränsförvaltningen är fortfarande en utmaning och samarbetet mellan byråer är fortfarande otillräckligt. En halvtidsutvärdering av den nuvarande strategin för den integrerade gränsförvaltningen slutfördes, och utarbetandet av en ny strategi för 2020–2025 samt en handlingsplan planeras till våren 2019. Ukraina genomförde en landsomfattande informationskampanj om de rättigheter och skyldigheter som det viseringsfria systemet innebär.

Allmän ordning och säkerhet

När det gäller organiserad brottslighet är Ukraina fortfarande ett transitland för olika olagliga handelsvaror som smugglas till EU. Ukrainska organiserade kriminella grupper fortsätter att vara verksamma inom punktskattebrott, i synnerhet vad gäller produktion och smuggling av olagliga tobaksvaror in i EU. Uppmärksamhet måste ägnas åt aktiva smugglargrupper som drivs av ukrainska medborgare, som smugglar varor från Turkiet och Grekland via västra Balkan. It-brottslingar med ukrainskt medborgarskap, bl.a. ryskspråkiga, är i allt högre grad inblandade i mycket sofistikerade operationer i den underjordiska digitala världen.

Ukraina har vidtagit några av de åtgärder som fastställdes i den första rapporten. En domstol för bekämpning av korruption på hög nivå har inrättats, men den är fortfarande inte i full drift. Urvalsprocessen för de domare som ska bekämpa korruption påbörjades och planeras att slutföras i början av 2019. En grupp internationella experter (det offentliga rådet för internationella experter) har valts ut för att välja de domare som ska bekämpa korruption, men rådet har inte tillräcklig tillgång till information. Det automatiska verifieringssystemet som gör det möjligt för offentliga tjänstemän att redovisa tillgångar elektroniskt har upprättats. Verifieringsprogrammet är nu i drift, och systemet anslutet till de flesta statsregister. Trots dessa framsteg krävs ytterligare åtgärder för att upprätta ett fullt fungerande verifieringssystem och effektivt kunna hantera ouppklarade fall som rör redovisning av tillgångar. Arbetet med att bekämpa organiserad brottslighet har stärkts med en ny avdelning för bekämpning av organiserad brottslighet som nyligen inrättats inom Ukrainas nationella polis.

Det finns fortfarande åtgärder som fastställdes i den första rapporten som ännu inte har genomförts. Ukraina har hittills underlåtit att upphäva lagstiftningsändringarna från mars 2017 som utvidgar omfattningen av skyldigheten att redovisa tillgångar för antikorruptionsaktivister. De fortsatta attackerna mot civilsamhället som avslöjar korruption är bekymrande. Utredningarna av dessa attacker fortskrider långsamt. Verksamheten fortsätter inom de korruptionsbekämpande institutionerna, nationella byrån mot korruption och specialiserad lagföring av korruption, men farhågor gällande deras effektivitet och självständighet har inte hanterats. Den pågående revisionen av den nationella byrån mot korruption är bekymmersam eftersom valet av revisorer är politiskt drivet, vilket riskerar att underminera dess ledarskap. Byrån har ännu inte beviljats oberoende tillgång till telefonavlyssning. Dess förmåga att genomföra effektiva utredningar av komplexa korruptionsärenden hindras av att den nationella byrån för förebyggande av korruption underlåter att ge direkt och automatisk tillgång till sin databas över redovisningar av tillgångar, samt av de förkortade tidsfristerna för brottsutredningar (som infördes 2017 och förstärktes i september 2018). 

På det hela taget är riktmärkena för viseringsliberalisering fortfarande uppfyllda. I den första rapporten noterade kommissionen att med tanke på den senaste utvecklingen kommer omedelbara insatser att krävas för att se till att tidigare reformer genomförs till fullo och blir bestående, särskilt när det gäller riktmärket kring bekämpning av korruption. Vissa rekommendationer i den första rapporten har dock inte genomförts. Därför krävs omedelbara åtgärder för att se till att riktmärket kring bekämpning av korruption kontinuerligt uppfylls. Omedelbara åtgärder behövs för att hantera utmaningarna med irreguljär migration. Följande åtgärder måste vidtas:

·Det operativa samarbetet med berörda länder måste stärkas för att snabbt minska antalet ukrainska medborgare som på olaglig väg migrerar till Schengen+-området.

·Informationskampanjer om de rättigheter och skyldigheter som de viseringsfria inresorna innebär måste fortsatt anordnas.

·De ändringar som utvidgar omfattningen för redovisning av tillgångar till civilsamhället måste omedelbart upphävas. Det måste säkerställas att civilsamhället kan fylla sin funktion utan otillbörlig inblandning.

·Man måste säkerställa att den institutionella ramen för korruptionsbekämpning är oberoende, effektiv och hållbar, bland annat genom att se till att domstolen för bekämpning av korruption på hög nivå snabbt tas i full drift och att det offentliga rådet för internationella experter kan spela sin roll i urvalsprocessen på ett lämpligt sätt.

·Oberoendet och trovärdigheten hos den specialiserade lagföringen av korruption måste återupprättas.

·Ett fullt fungerande system för verifiering av redovisningar av tillgångar måste inrättas, framför allt genom att automatisk tillgång till alla återstående register och databaser säkerställs för att man på så vis ska kunna skapa en övertygande förteckning över effektivt verifierade redovisningar.

·Den nationella polisens kapacitet måste stärkas och samarbetet mellan brottsbekämpande organ förbättras för att den organiserade brottsligheten, framför allt it-brottslighet, ska kunna hanteras bättre.

III.    Slutsatser

Enligt artikel 8.4 i förordning (EU) 2018/1806 ska kommissionen övervaka att tredjeländer fortsatt uppfyller kraven för viseringsliberalisering och rapportera om detta. På grundval av analysen i föreliggande rapport och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar anser kommissionen, precis som i den första rapporten, att de berörda länderna fortfarande uppfyller kraven gällande viseringsliberalisering. I föreliggande rapport fastställs ytterligare åtgärder – i vissa fall omedelbara åtgärder – som specifika länder måste vidta på specifika områden för att säkerställa att riktmärkena för bekämpning av korruption kontinuerligt ska uppfyllas. Om några av kraven inte längre uppfylls, fastställs i förordningen de förfaranden som innebär tillfälligt upphävande av undantaget från viseringskravet för medborgare i det berörda tredjelandet. Dessutom måste ett fortsatt genomförande av alla övriga riktmärken säkerställas.

Länderna på västra Balkan och i det östra partnerskapet fortsatte att vidta åtgärder för att bemöta utmaningarna med irreguljär migration. Ytterligare insatser krävs för att se till att resultaten förbättras och blir bestående. Ett ökande antal ogrundade asylansökningar är en källa till oro när det gäller Moldavien och Georgien. En ökad irreguljär migration från Ukraina, Serbien och Bosnien och Hercegovina har konstaterats. Albanien har vidtagit effektiva åtgärder, men ytterligare ansträngningar är nödvändiga för att säkerställa att resultaten förbättras och blir bestående. Samarbetet kring återtagande och återvändande fortsätter att fungera smidigt för alla länder på västra Balkan och i det östra partnerskapet med en generellt sett hög andel återvändande, vilket bör fortsätta på samma sätt. Det finns dock utrymme för förbättring, särskilt när det gäller återtagande av tredjelandsmedborgare i fallet Serbien. 

Det faktum att den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån snabbt slöt statusavtal kommer också att bidra med ett starkare stöd i hanteringen av irreguljär migration, även om det primära ansvaret när det gäller gränsförvaltning är en befogenhet för partnerna på västra Balkan. Albanien var först med att underteckna ett sådant statusavtal, och avtalen med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har paraferats. När det gäller Montenegro och Bosnien och Hercegovina måste förfarandena slutföras, så att avtalen kan paraferas snarast.

För att säkerställa att en väl förvaltad migrations- och säkerhetsmiljö ligger till grund för riktmärkenas fortsatta uppfyllande uppmanar kommissionen länderna att säkerställa att regelverket anpassas till EU:s visumpolitik. Detta är särskilt relevant för Serbien.

Länderna på västra Balkan och i det östra partnerskapet fortsatte att vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet. Insatserna måste dock stärkas ytterligare. Organiserade kriminella grupper från dessa länder fortsätter att vara verksamma inom handel med olagliga skjutvapen och olika olagliga handelsvaror (särskilt droger och tobak), egendomsbrott, penningtvätt, människohandel, smuggling av migranter och it-relaterad brottslighet.

I den första rapporten fastställs att Moldavien behöver vidta omedelbara åtgärder för att se till att riktmärkena för bekämpning av korruption och penningtvätt genomförs samt att reformerna blir bestående. Moldavien har visserligen vidtagit några åtgärder för att bekämpa penningtvätt, men måste vidta omedelbara åtgärder för att se till att riktmärket för bekämpning av korruption uppfylls så snabbt som möjligt. I den första rapporten fastställdes även omedelbara åtgärder som Ukraina måste vidta som skydd för de åtgärder mot korruption som infördes i samband med tidigare reformer och för att ytterligare framsteg ska kunna göras. Även om vissa åtgärder har vidtagits krävs ytterligare insatser för att säkerställa att tidigare reformer genomförs till fullo och blir bestående, samt för att ta itu med ännu ogenomförda rekommendationer.

Genomförandet av riktmärkena för viseringsliberalisering är en ständigt pågående process. Fortsatt uppföljning kommer att ske, bland annat genom möten mellan högre tjänstemän såväl som genom de regelbundna mötena och dialogerna mellan EU och de viseringsfria länderna i underutskottet för rättvisa, frihet och säkerhet – och vad gäller länderna på västra Balkan kommer förhandlingar om anslutning till EU att föras där så är lämpligt.

(1)

   I enlighet med artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav, EUT L 303, 28.11.2018, s. 39.

(2)

   COM(2017) 815 final.

(3)

     Liksom förra året fastställs de specifika områdena utifrån respektive lands handlingsplaner för viseringsliberalisering. I denna rapport ligger fokus på följande områden: Albanien (irreguljär migration, brottsbekämpning, penningtvätt), f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (irreguljär migration, organiserad brottslighet), Bosnien och Hercegovina (irreguljär migration, organiserad brottslighet, penningtvätt), Montenegro (irreguljär migration, organiserad brottslighet), Serbien (irreguljär migration, visumpolitik, organiserad brottslighet, penningtvätt), Moldavien (irreguljär migration, korruptionsbekämpning), Georgien (irreguljär migration, organiserad brottslighet, korruptionsbekämpning) och Ukraina (irreguljär migration, organiserad brottslighet, korruptionsbekämpning). Kommissionen fortsätter även att noggrant följa genomförandet av de riktmärken som rör dokumentsäkerhet samt antidiskriminering och villkor för utsatta befolkningsgrupper. Vad gäller den mer allmänna situationen på området rättsliga och inrikes frågor, vilken också är relevant för genomförandet av åtagandena om viseringsliberalisering, fortsätter kommissionen att granska och avlägga rapporter inom ramen för EU:s utvidgningspaket för de viseringsfria länderna på västra Balkan och för länderna i det östliga partnerskapet. Detta inom ramen för genomförandet av respektive associeringsavtal.

(4)

   Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige samt Schweiz, Norge, Liechtenstein och Island.

(5)

     Eurostats statistik uppdateras kontinuerligt, i och med att myndigheterna i länderna i Schengen+-området hela tiden tillhandahåller mer exakta uppgifter. Med detta i åtanke har statistiken för föregående år (inbegripet den period som den första rapporten omfattar) uppdaterats i efterhand med den senaste informationen som i skrivande stund finns tillgänglig.

(6)

       Baserat på uppgifter från europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån som är tillgängliga fram till mitten av 2018. Eurostats statistik tillhandahålls endast årsvis (förutom uppgifter om asylfrågor).

(7)

   Detta innebär att 93,78 % av de asylansökningar som lämnats in fick avslag från relevanta beslutande myndigheter. Detta motsvarar 24 603 asylansökningar av de 26 235 ansökningar som albanska medborgare lämnat in i Schengen+-området under 2017.

(8)

   Antalet återvändande personer under ett visst år jämförs med antalet beslut om återvändande under samma år. Att andelen återvändande är högre än 100 % indikerar att landet effektivt hanterar ouppklarade fall från tidigare år.

(9)

     https://rm.coe.int/moneyval-56th-plenary-report-august-2018-eng-fin/16808d593a