EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.12.2018

COM(2018) 818 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Genomförande av det tredje programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet 2015

{SWD(2018) 489 final}

INLEDNING

Denna rapport handlar om genomförandet av det årliga arbetsprogrammet för 2015 inom det tredje hälsoprogrammet 2014–2020, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 1 .

Enligt artikel 13 i förordningen ska kommissionen avlägga rapport till kommittén för hälsoprogrammet om alla åtgärder som finansierats inom programmet och även rapportera till Europaparlamentet och rådet. Genom denna rapport fullgörs det sistnämnda kravet. Rapporten innehåller detaljerad information om 2015 års budget och hur anslagen fördelades. Den beaktar även ändringen av arbetsprogrammet för 2015 i syfte att styra medel till de medlemsstater som är utsatta för särskilt stort migrationstryck och som behöver hjälp för att hantera de problem som uppstår i deras hälso- och sjukvårdssystem till följd av detta.

I det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport redovisas ett antal exempel på nyckelåtgärder som samfinansierats inom ramen för det andra 2 och det tredje hälsoprogrammet, där slutresultaten blev tillgängliga 2015. I rapporten ges även exempel på åtgärder som finansierats genom arbetsprogrammet 2015 inom kompletterande områden som utvärdering och spridning. Rapporten innehåller dessutom tabeller med en översikt av alla samfinansierade åtgärder och avtal.

Det årliga arbetsprogrammet för 2015 inriktades på innovation inom hälsa och hälso- och sjukvård, med två åtgärdsflöden (medicinsk teknik och migranters hälsa), som diskuteras särskilt i denna rapport. Kommissionen beslutade att ändra det årliga arbetsprogrammet för 2015 3 för att bemöta den höga tillströmningen av migranter med tydligt behov av internationellt skydd och behovet av att ge ekonomiskt stöd till organisationer som kan hjälpa medlemsstaterna att hantera denna nödsituation.

Kommissionen ser till att genomförandet av det tredje hälsoprogrammet övervakas noga och att resultaten får större spridning. Kommissionen fortsätter också att uppmuntra samtliga medlemsstater och andra länder som är involverade i programmet att delta och att försöka skapa synergieffekter med andra finansieringsprogram i unionen.

INNEHÅLL

INLEDNING    

TEMAN OCH ÅTGÄRDER FÖR 2015:    

BUDGETGENOMFÖRANDE    

1.    Budget    

2.    Mål, prioriteringar och finansieringsmekanismer 2015    

3.    Genomförande av driftsbudgeten för varje finansieringsmekanism    

4.    Stödmottagare    

ANDRA VIKTIGA ASPEKTER    

TEMAN OCH ÅTGÄRDER FÖR 2015:

Under det årliga arbetsprogrammet 2015 prioriterades området utvärdering av medicinsk teknik och innovation. Detta gjordes genom flera åtgärder som finansierades via olika finansieringsmekanismer med avtal som undertecknades under första kvartalet 2016, de flesta för tre år, vilket innebär att de kommer att löpa till årsslutet 2018 och i vissa fall till 2020. Följande åtgärder finansierades:

·Den nya gemensamma åtgärden för utvärdering av medicinsk teknik, med det största EU‑bidraget någonsin (11 999 798,74 euro) som anslagits för en enda hälsopolitisk aspekt inom det tredje hälsoprogrammet.

·Två projekt och en gemensam åtgärd om integrerad vård (totalt EU-bidrag 6 837 798,31 euro).

·Förberedande arbete för inrättandet av de europeiska referensnätverken (381 372,23 euro).

Bakgrund: Den nya gemensamma åtgärden för utvärdering av medicinsk teknik är den vetenskapliga och tekniska komponenten i EU:s samarbete på detta område. Åtgärden inleddes i juni 2016 och kommer att löpa till 2020. Den omfattar statligt utnämnda organisationer (från EU-länder, anslutningsländer samt EES- och Efta-länder) och ett stort antal relevanta regionala organ och ideella organisationer som arbetar med eller bidrar till utvärdering av medicinsk teknik i Europa.

Mål: Målet är att stödja den frivilliga vetenskapliga och tekniska nivån mellan organ för utvärdering av medicinsk teknik. Samarbetet bör ge underlag för utformningen av en modell för gemensamt arbete, som bör fortsätta efter det att EU:s finansiering genom hälsoprogrammet upphör.

Resurser: Arbetet inriktas främst på att gemensamt ta fram utvärderingar av medicinsk teknik samt tidiga dialoger om resultaten och hur de bör tillämpas i de nationella systemen. De tidiga dialogerna, särskilt de parallella samråden, har blivit mycket uppskattade av företag som söker rådgivning i ett tidigt skede av processen. I maj 2018 hade 29 förfrågningar om tidig dialog inkommit till den gemensamma åtgärdens partner. Utvärdering av medicinsk teknik omfattar även andra aspekter av medicinsk teknik, till exempel vilka kostnader detta medför för patienterna och hur hälso- och sjukvårdssystemens sätt att organisera vården och ge behandlingar påverkas. Det är därför en övergripande process, där man systematiskt granskar medicinska, ekonomiska, organisatoriska, sociala och etiska frågor i samband med användning av medicinsk teknik.

Bakgrund: När det gäller integrerad vård sammanför ett samfinansierat projekt innovativa europeiska hälso- och sjukvårdsregioner, näringslivet och den akademiska världen i ett partnerskap som kan omvandla tillhandahållandet av behandlings- och vårdtjänster. Projektet omfattar både en pilotprojektfas och utökad rutinvård. Projektet räknar med 13 partner från sex EU-länder (Danmark, Tyskland, Grekland, Nederländerna, Spanien och Förenade kungariket).

Mål: Det övergripande målet är att identifiera, omvandla och utöka befintlig och operativ samordning av vård och bra telehälsometoder, med målet att nå ut till 75 000 vårdmottagare eller patienter i regioner och program i flera europeiska länder. Projektet förväntas ge två stora fördelar:

·En stabil grund för framgångsrik partnersamverkan och handledning som underlättar gemensamt lärande.

·Praktiskt stöd för spridning av god praxis som främjar aktivt och hälsosamt åldrande och äldre människors deltagande i samhället. 

Detta bör, kombinerat med en gemensam åtgärd, väsentligt bidra till att förbättra organisationen och genomförandet av integrerade vårdkoncept i EU.

Ytterligare åtgärder för att bemöta migrationskrisen under sommaren 2015 och enligt de ändringar som gjordes av det årliga arbetsprogrammet för 2015 är

·fyra projekt om migranters och flyktingars hälsa (6 239 154 euro),

·ett direkt bidrag till Internationella organisationen för migration (IOM) (1 000 000 euro).

Syftet med dessa projekt var att ”hjälpa medlemsstater som är utsatta för särskilt stort migrationstryck att hantera de problem som uppstår i deras hälso- och sjukvårdssystem genom att tillhandahålla direkt stöd till organisationer som är aktiva på området och bidra till att hantera de konsekvenser som detta medför på folkhälsoområdet i de flesta av de berörda medlemsstaterna” 4 .

Bakgrund: Ett projekt, som leddes av Andalusian School of Public Health, sammanförde partner från sju länder (Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Polen, Slovakien och Spanien).

Mål: Att hjälpa medlemsstaterna att införa eller stärka en samordningsmekanism inom hälsosektorn för ett enhetligt och förankrat agerande på nationell och gränsöverskridande nivå med målet att hantera anländande migranters hälsoproblem (flyktingar, asylsökande och andra migrantgrupper), samtidigt som eventuella smittsamma sjukdomar och gränsöverskridande hälsohot förebyggs och hanteras. Detta uppnåddes genom en bedömning av befintliga samordningsmekanismer, förbättrad samordning och förbättrad kapacitet och kompetens bland hälso- och sjukvårdsanställda. 

Bakgrund: Ett annat projekt samlade åtta partner med syfte att stödja hälsomyndigheterna i elva medlemsstater.

Mål: Projektet inriktades på hälsoundersökningar av inkommande migranter med hjälp av ett gemensamt instrument som gav medlemsstaterna möjlighet att upptäcka och bedöma möjliga hot, sprida hälsofrämjande material och öka medvetenheten bland de berörda aktörerna.

En detaljerad översikt över alla åtgärder som finansierades 2015 ges i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.

BUDGETGENOMFÖRANDE

1.Budget

Budgeten för det tredje hälsoprogrammet 2014–2020 är 449,4 miljoner euro. I budgeten ingår 30 miljoner euro för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (Chafea), som av kommissionen har fått i uppdrag att förvalta hälsoprogrammet 2014–2020. Chafea har sedan 2005 gett kommissionen tekniskt, vetenskapligt och administrativt bistånd i samband med genomförandet av hälsoprogrammet 5 . Genomförandeorganet anordnar årliga inbjudningar för att lämna förslag, samordnar utvärderingen av förslag, förhandlar, undertecknar och förvaltar bidragsavtal i det sammanhanget och sprider resultaten av åtgärderna. Organet ansvarar också för många upphandlingsförfaranden.

Den budget som angetts i det årliga arbetsprogrammet för 2015 6 var 59 750 000 euro, fördelat enligt följande:

·Driftskostnader: 54 041 000 euro, från budgetpost 17 03 01 i det tredje hälsoprogrammet 2014–2020 (”Främja innovation och hållbarhet inom hälso- och sjukvård, förbättra unionsmedborgarnas hälsa och skydda dem mot gränsöverskridande hot mot hälsan”).

·Administrativa kostnader: EUR 1 500 000 från budgetpost 17 01 04 02 i det tredje hälsoprogrammet 2014–2020 – stödfinansiering.

Den totala driftsbudgeten uppgick till 55 629 805 euro, och den totala administrativa budgeten till 1 551 822, 66 euro, inklusive anslagen för Efta/EES och återvunna anslag från tidigare budgetår.

Under 2015 förvaltade Chafea 47 967 105,24 euro av den operativa budgeten, och kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet förvaltade 6 810 913,51 euro som avsåg upphandling, direkta bidrag och andra åtgärder. Sammanlagt uppgick budgeten till 54 778 018,75 euro.

2.Mål, prioriteringar och finansieringsmekanismer 2015

Den totala driftsbudgeten för 2015 delades upp mellan fyra särskilda programmål enligt följande:

1.Hälsofrämjande åtgärder: 15 669 170,92 euro (29 % av den operativa budgeten för 2015) för att främja hälsa, förebygga sjukdomar och verka för miljöer som stöder en hälsosam livsstil med hänsyn till principen att hälsofrågor ska beaktas inom alla politikområden.

2.Hälsohot: 5 016 028,59 euro (9 % av den operativa budgeten för 2015) för att skydda unionsmedborgarna mot allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan.

3.Hälso- och sjukvårdssystem: 25 106 924,35 euro (46 % av den operativa budgeten för 2015) för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem.

4.Bättre och tryggare hälso- och sjukvård: 6 127 923,17 euro (11 % av den operativa budgeten för 2015) för att förbättra tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för unionsmedborgarna.

Den särskilda ansökningsomgången på temat ”Hjälpa medlemsstater som är utsatta för särskilt stort migrationstryck att hantera de problem som uppstår i deras hälso- och sjukvårdssystem” var en övergripande verksamhet relaterad till mål 1 (hälsofrämjande åtgärder) och mål 2 (hälsohot). Det motsvarande beloppet 7 234 199,58 euro (13 % av den operativa budgeten under 2015) delades lika mellan mål 1 och mål 2, och ledde till de beräkningar som anges ovan.

Dessutom uppgick övergripande verksamheter (it, kommunikation) till 2 857 971,72 euro (5 % av den operativa budgeten under 2015).

Diagram 1: Operativ budget per mål för det tredje hälsoprogrammet 2015

Diagrammet nedan ger information om de anslag från hälsoprogrammet som investerats som EU‑bidrag inom de olika tematiska prioriteringarna under 2015.

Diagram 2: Operativ budget per tematisk prioritering 2015

Programmet genomförs med ett antal olika finansieringsinstrument: Dessa är följande:

·Åtgärder som samfinansierats med medlemsstaternas myndigheter (gemensamma åtgärder).

·Projektbidrag.

·Administrationsbidrag för stöd till icke-statliga organisationer.

·Direkta bidragsavtal med internationella organisationer;

·Offentlig upphandling.

·Övriga åtgärder, såsom de vetenskapliga kommittéerna, administrativa avtal med Gemensamma forskningscentrumet och bidrag till rådsordförandeskapets konferenser.

Konkurrenspräglade urvals- och tilldelningsförfaranden användes för att välja ut åtgärder för finansiering. De används dock inte för gemensamma åtgärder, direkta bidragsavtal och konferenser anordnade av rådsordförandeskap, eftersom sådana förfaranden antingen inte är tillåtna enligt de särskilda reglerna eller inte används i praktiken i de fallen, exempelvis på grund av monopolsituationer.

Administrativa anslag omfattade kostnader för undersökningar, expertmöten, informations- och publikationskostnader samt tekniskt och administrativt bistånd för it-system.

3.Genomförande av driftsbudgeten för varje finansieringsmekanism

4.Stödmottagare

Under 2015 undertecknades fler än 200 8 bidrags- och tjänsteavtal med flera stödmottagare och tjänsteleverantörer, från statliga och icke-statliga organisationer till akademiska institutioner och privata företag. Inom kategorin ”Övriga” finns stödmottagare som vårdgivare och internationella organisationer. I diagram 2 visas en översikt över olika kategorier av stödmottagare.

Diagram 3: Typer av stödmottagare inom det tredje hälsoprogrammet under 2015

ANDRA VIKTIGA ASPEKTER

År 2015 var det andra året av det tredje hälsoprogrammet som påverkades allvarligt av trycket från den aldrig tidigare skådade flyktingströmmen till Europa. Denna situation testade programmets flexibilitet att snabbt anpassa sig till nya politiska behov och Chafeas förmåga att agera och genomföra beslut om det årliga arbetsprogrammet. Chafea såg till att de nödvändiga direktbidragen och ansökningsomgången ordnades på rekordtid och kunde underteckna de utvalda bidragsavtalen mindre än tre månader efter ändringen av det årliga arbetsprogrammet för 2015.

Detta underlättades av de förenklade administrativa förfaranden som infördes 2014 och genom deltagarportalen för elektroniska ansökningar, onlineutvärderingar samt elektronisk underskrift av bidragsavtalen. Trots mindre hinder i systemet minskades tiden fram till undertecknande av bidragen.

Precis som under andra hälsoprogrammet och det första året av det tredje hälsoprogrammet var antalet deltagare i gemensamma åtgärder fortsatt högt. Under 2015 deltog mellan 10 och 45 partner (stödmottagare) i varje gemensam åtgärd. Det höga antalet var en utmaning för programmets övergripande förvaltning och samordning, eftersom alla partner måste ingå ett bidragsavtal.

Enligt rekommendationerna från efterhandsutvärderingen av det andra hälsoprogrammet 2008–2014 9 och halvtidsutvärderingen av det tredje hälsoprogrammet 10 investerade Chafea betydande resurser i informations- och spridningsverksamheter, i nära samarbete med generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet och hälsoprogrammets nätverk av nationella kontaktpunkter. Chafea anordnade flera workshoppar, bidrog till att anordna större nationella och internationella konferenser och anordnade fristående evenemang i samarbete med medlemsstaternas nationella myndigheter. En detaljerad beskrivning av spridningsverksamheterna 2015 ges i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.

Baserat på de processer och verktyg som tagits fram inom ramen för det tredje hälsoprogrammet har elektronisk övervakning och rapportering införts för att spara tid för båda sidor. Till följd av detta har både stödmottagarna och Chafea blivit papperslösa, särskilt när det gäller bidrag. Genom Corda‑systemet 11 , som genomförs av det gemensamma stödcentrumet för EU:s forsknings- och innovationsprogram, centraliseras de uppgifter som samlats in för alla samfinansierade åtgärder som förvaltas av Chafea och övervakas med hjälp av de elektroniska verktygen i Horisont 2020. Corda‑systemet är en viktig informationskälla eftersom det ger återkoppling om huruvida programmets mål och prioriteringar har uppnåtts och om de typer av åtgärder och organisationer som har samfinansierats.

Ytterligare förbättringar ska genomföras under kommande år, bland annat ett bättre elektroniskt system för övervakning och rapportering och bättre och mer riktad spridning. Insatserna kommer dessutom att fortsätta för att öka deltagandet bland organisationer och institutioner från de länder som hittills har varit underrepresenterade bland stödmottagarna.

Fastställandet av viktiga prioriterade områden för varje år av programmet har visat sitt mervärde eftersom det på så sätt blir möjligt att säkerställa kontinuitet mellan de årliga arbetsprogrammen. Det har bidragit till att förbättra det tredje hälsoprogrammets övergripande enhetlighet och konsekvens och har underlättat användningen av produkter och resultat från tidigare finansieringsrundor.

(1)

EUT L 86, 21.3.2014, s. 1.

(2)

EUT L 301, 20.11.2007, s. 3.

(3)

  https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/programme/docs/wp2015_amendment_en.pdf

(4)

  Ansökningsomgången inleddes i oktober 2015.

(5)

Beslut 2004/858/EG av den 15 december 2004 (EUT L 369, 16.12.2005, s. 73), ändrat genom beslut 2008/544/EG av den 20 juni 2008 (EUT L 173, 3.7.2008, s. 27) I december 2014 ersatte Chafea genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor (EAHC) enligt kommissionens genomförandebeslut 2014/927/EU .

(6)

  Kommissionens beslut C(2015) 3594 av den 2 juni 2015 (se https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/programmes/docs/wp2015_en.pdf .

(7)

Föranslutningsanslag hade ännu inte utnyttjats, vilket ledde till skillnader mellan belopp enligt tilldelningsbeslutet och faktiska belopp.

(8)

Diagrammet omfattar inte avtal som ingåtts med enskilda experter, till exempel de som sitter i de vetenskapliga kommittéerna.

(9)

COM(2016) 243 final, 10.5.2016.

(10)

COM(2017) 586 final, 11.10.2017.

(11)

Corda står för Common Research Data Warehouse, dvs. den plats där all information om EU-finansierade projekt och deras resultat lagras. Corda är referensdatabasen för EU-finansierad forskning med data som går tillbaka till 1990, och omfattar nu även de åtgärder som samfinansieras av det tredje hälsoprogrammet och förvaltas via H2020-verktygen.