EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.6.2018

COM(2018) 506 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen och om tillämpningen av beviljade undantag

{SWD(2018) 354 final}
{SWD(2018) 355 final}

1.    Inledning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (nedan kallad ENS 2010-förordningen 1 ) innehåller två bestämmelser om rapporteringskrav:

•    I artikel 6.3 anges följande:

”Senast den 1 juli 2018 ska kommissionen efter samråd med kommittén för det europeiska statistiksystemet rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av de beviljade undantagen för att avgöra om de fortfarande är berättigade.”

•    I artikel 12 anges följande:

”Översyn

Kommissionen ska senast den 1 juli 2018 och därefter vart femte år lämna en rapport om tillämpningen om denna förordning till Europaparlamentet och rådet.

Denna rapport ska innehålla en utvärdering av bland annat

a) kvaliteten på uppgifterna i national- och regionalräkenskaperna,

b) hur effektiv denna förordning och den övervakningsprocess som tillämpas för ENS 2010 är, och

c) vilka framsteg som görs avseende uppgifter om ansvarsförbindelser och tillgången till ENS 2010-uppgifter.”

Denna rapport uppfyller båda kraven. Den åtföljs av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar med ytterligare detaljer och analyser.

I avsnitt 2 i rapporten finns mer bakgrundsinformation om syftet med ENS 2010 och hur systemet ska användas. I avsnitt 3 diskuteras genomförandet av förordningen vad gäller de punkter som krävs enligt artikel 6.3 och artikel 12. I avsnitt 4 ges en sammanfattning.

2.    Bakgrund

Det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010) är EU:s internationellt jämförbara redovisningsram för systematisk och detaljerad beskrivning av en ekonomi. ENS 2010 inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013. Systemet tillämpades första gången på uppgifter som översändes till kommissionen från den 1 september 2014. Från och med den dagen har medlemsstaterna skickat in uppgifter till Eurostat i enlighet med reglerna för ENS 2010.

ENS 2010 skiljer sig från föregångaren ENS 95 2 i fråga om både omfattning och begrepp, för att avspegla utvecklingen i fråga om mätningen av moderna ekonomier, framstegen inom metodforskningen och användarnas behov. ENS 2010 är strukturerat i enlighet med de internationella riktlinjerna för nationalräkenskaper i nationalräkenskapssystemet (System of National Accounts, SNA 2008 3 ). Eurostat har offentliggjort flera manualer och handböcker som stöd för genomförandet av ENS 2010 4 .

Nationalräkenskaper är en källa till en mängd viktiga ekonomiska indikatorer för beslutsfattande och ekonomisk analys hos akademiska, statliga och internationella institutioner. Bruttonationalprodukten (BNP) är det mått som används oftast för ekonomins totala storlek, medan härledda indikatorer som BNP per capita används för att jämföra materiell levnadsstandard eller övervaka ekonomisk konvergens eller divergens inom EU.

Komponenter i BNP och tillhörande indikatorer, t.ex. de som mäter produktivitet, import och export, inhemsk (privat och offentlig) konsumtion eller inhemska investeringar kan ge viktiga insikter i de främsta drivkrafterna för ekonomisk verksamhet och ligga till grund för utformningen, övervakningen och utvärderingen av vissa politikområden inom EU.

ENS 2010-uppgifter används också för särskilda administrativa ändamål, som att fastställa varje medlemsstats bidrag till EU:s fjärde typ av egna medel (som baseras på bruttonationalinkomst 5 ), förfarandet vid alltför stora underskott och förfarandet vid makroekonomiska obalanser (se även avsnitt 3c).

I ENS 2010-förordningen fastställs

a) en metod för gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ska användas för att utarbeta jämförbara räkenskaper och sammanställningar för EU:s syften (bilaga A till förordningen),

b) ett program (som anges i bilaga B) med tidsfrister för medlemsstaternas rapportering av sina räkenskapsdata och sammanställningar till Eurostat i enlighet med den metod som anges i bilaga A.

Eurostat offentliggör de uppgifter som har lämnats in i enlighet med bilaga B på sin webbplats och lägger till aggregat för EU och euroområdet.

3.    Genomförande av förordningen

a)    Tillgång till uppgifter om national- och regionalräkenskaper

Enligt ENS 2010-förordningen är medlemsstaterna skyldiga att lämna in uppgifter i enlighet med vad som anges i bilaga B. Enligt artikel 6 i förordningen får medlemsstaterna ansöka om tillfälliga undantag från inlämningskraven i ENS 2010 senast den 17 oktober 2013. I detta avsnitt av rapporten beskrivs utvecklingen i fråga om tillgången till data i medlemsstaterna och resultatet av en analys av de undantag som har beviljats.

Tillgång till data enligt ENS 2010-kraven

Kommissionen (Eurostat) kontrollerar regelbundet om medlemsstaternas tillgång till data uppfyller ENS 2010-kraven. Den underliggande analysen omfattar en bedömning av huruvida uppgifterna är fullständiga och, i begränsad omfattning, av deras aktualitet. Bedömningarna gjordes i oktober 2015, april 2016, februari 2017 och januari 2018. Tillgången till data förbättrades avsevärt mellan oktober 2015 och januari 2018: år 2015 fanns inga brister i 64 % av de sammanställningar som medlemsstaterna lämnade, medan 4 % innehöll allvarliga problem. År 2018 var motsvarande andelar 81 % respektive 1 % – se diagram 1.

Diagram 1: Tillgång till data för de 22 tabellerna 6 i leveransprogrammet för ENS 2010 (okt. 2015–jan. 2018), EU och Norge

Undantag och deras utveckling över tid

Efter en noggrann bedömning enligt i förväg fastställda kriterier antog kommissionen genomförandebeslut 2014/403/EU och beviljade 888 tillfälliga undantag för 27 medlemsstater 7 . Dessutom beviljade Eftas övervakningsmyndighet Norge och Island 145 undantag.

Eftersom undantag från leveranskraven minskar tillgången till data och därmed påverkar användarintresset övervakar Eurostat regelbundet läget för de beviljade undantagen och kontrollerar att medlemsstaterna respekterar utgångsdatumen för undantagen. En omfattande kontroll gjordes vid utgången av 2015, 2016 och 2017. I övervakningsprocessen delas alla undantag in i fyra grupper: ”upphävda”, ”följer plan”, ”med svårigheter” och ”ännu inte behandlade”.

Antalet undantag som följde planen eller som redan hade upphävts ökade eller var stabilt i alla medlemsstater mellan slutet av 2015 och slutet av 2017. Sammantaget för de 28 medlemsstaterna har det skett en tydlig övergång från undantag som ännu inte har behandlats (en minskning från 31 % till 13 %) till upphävda undantag (ökning från 25 % till 54 %) – se diagram 2.

Diagram 2: Lägesbild för undantag (slutet av 2015 till slutet av 2017), EU totalt

Kontroll av beviljade undantag

I enlighet med artikel 6.3 andra stycket i ENS 2010-förordningen innehåller denna rapport från kommissionen en bedömning av om de motiveringar för undantag som medlemsstaterna lämnade 2013 fortfarande är giltiga. Därför gjorde Eurostat en enkät där medlemsstaterna fick ange om deras undantag

·fortfarande är motiverade (i så fall kan de behållas oförändrade),

·delvis är motiverade (en eller flera delar av undantaget behöver ändras), eller

·inte längre är motiverade (undantagen kan tas bort eftersom de har åtgärdats och data levereras).

Enkätresultatet visar att de flesta medlemsstater redan har löst många av de problem som gav upphov till ansökningarna om undantag, till och med före det år då undantagen skulle upphöra att gälla. Av de 365 undantag för samtliga EU-medlemsstater som förväntades upphöra att gälla 2018, 2019 eller 2020, är 67 % (244 undantag) fortfarande motiverade och kan behållas oförändrade.

För 27 % av undantagen (98 undantag – samtliga avseende undantag som kan upphävas eftersom data redan har levererats i förtid) är motiveringen inte längre giltig.

För ett förhållandevis begränsat antal undantag (23, eller 6 %) är motiveringen delvis giltig. Detta gäller undantag som kan begränsas till sin omfattning, t.ex. genom att olika variabler tas bort från undantaget, giltighetstiden förkortas, det första året för leverans flyttas fram osv.

Med hänsyn till granskningsresultatet är det lämpligt att beslut 2014/403/EU ändras för att ta hänsyn till förändringarna i motiveringarna för de befintliga undantagen.

Åtgärder för att förbättra tillgången till data

Eurostat arbetar kontinuerligt med de nationella datasammanställarna för att förbättra användarnas tillgång till data. Tillgången till data övervakas regelbundet under dataproduktionsperioder, men även genom strukturell (årlig) övervakning och den regelbundna årliga granskningen av läget för undantagen.

Medlemsstaterna har gjort och gör fortfarande mycket för att förbättra tillgången till data i enlighet med kraven i ENS 2010. Kommissionen (Eurostat) stöder detta arbete genom möten, workshoppar, kurser, vägledningar och dokument. Tekniskt samarbete bedrivs via arbetsgrupperna om nationalräkenskaper och förfarandet vid alltför stora underskott, med vägledning av direktörsgruppen för den makroekonomiska statistiken från de nationella statistikbyråerna.

Kommissionens ekonomiska stöd är ett viktigt verktyg för att uppmuntra medlemsstaterna att förbättra tillgången till data och upphäva undantag, även innan de upphör att gälla. Mellan 2010 och 2017 fick medlemsstaterna ett antal bidrag för att genomföra ENS 2010 och förbättra ENS 2010-data, bl.a. genom utveckling av frivilliga data och data som omfattas av undantag.

I det begränsade antal fall där medlemsstaternas underlåtenhet att leverera data i enlighet med ENS 2010-skyldigheterna allvarligt skadar tillgången till data påminner Eurostat de berörda medlemsstaterna om leveranskraven.

Slutsats

Tillgången till data förbättrades avsevärt mellan oktober 2015 och januari 2018. De flesta av de undantag som löpte ut senast 2017 har avhjälpts av de berörda medlemsstaterna. Ett betydande antal medlemsstater levererar dessutom (delar av) de data som omfattas av undantag redan före det första leveransdatum som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/403/EU. Det är lämpligt att kommissionen ändrar beslut 2014/403/EU för att ta hänsyn till förändringarna i motiveringarna för de befintliga undantagen.

För att ta till vara användarnas intressen kommer Eurostat i samarbete med medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att ENS 2010-förordningen ska genomföras fullt ut. Eurostat kommer att hålla nära kontakt med medlemsstaterna för att förbättra tillgången till data ytterligare framöver och fortsätta sitt arbete med att övervaka undantagen.

b)    Kvaliteten på data i national- och regionalräkenskaperna

I detta avsnitt behandlas i) Eurostats bedömning av kvaliteten i de national- och regionalräkenskaper som levererades av EU:s medlemsstater, Island, Norge och Schweiz 2016, och ii) information om kvaliteten i Eurostats egen publicering av europeiska aggregat.

Kvalitetsbedömningen gjordes i enlighet med artikel 4 i ENS 2010-förordningen, där det krävs att kvaliteten i de national- och regionalräkenskapsdata som skickas till Eurostat ska bedömas enligt kvalitetskriterierna i det europeiska statistiksystemet, som inrättas genom förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik 8 . I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2304 9 fastställs formerna, strukturen, frekvensen och bedömningsindikatorerna för kvalitetsprocessen.

De data som skickades in 2016 uppfyllde i stort sett kvalitetsnormerna i det europeiska statistiksystemet och ENS 2010-förordningen. Medlemsstaterna har kunnat följa de nya datakraven och den nya metoden, samtidigt som processen för att anpassa de nationella systemen för att sammanställa data kommer att fortsätta fram till 2020. Nedan återges de övergripande resultaten för de olika kvalitetskriterierna.

Relevans

Andelen fullständiga leveranser var mycket hög i fråga om kvartals- och årssammanställningarna och var till direkt nytta för användarna. Den genomsnittliga andelen fullständiga leveranser av de viktigaste aggregaten för nationalräkenskaperna, statistiken över den offentliga sektorns finanser och kontona för finansiella transaktioner var mellan 95 % och 100 %. När det gäller tillgångs- och användningstabeller samt input/output-tabeller och regionalräkenskaper var andelen fullständiga leveranser i genomsnitt mellan 88 % och 97 % Alla medlemsstater skickade frivilligt in icke-obligatoriska kompletterande data.

Noggrannhet

De flesta EU-medlemsstater, Island och Norge offentliggör uppgifter på nätet om sin nationella policy för revidering. Det gjordes ingen detaljerad revideringsanalys av de data som levererats av medlemsstaterna inför denna rapport, men analysen av antalet revideringar för viktiga europeiska aggregat visade att medlemsstaterna lämnar data av god kvalitet, vilket gör det möjligt för Eurostat att offentliggöra snabba och tillförlitliga beräkningar av BNP- och sysselsättningsaggregat för både EU och euroområdet.

Aktualitet och punktlighet

Tack vare de data som levererades av EU-medlemsstaterna kunde den preliminära snabbstatistiken för BNP i EU och euroområdet år 2016 offentliggöras 15 dagar tidigare och de kvartalsvisa sektorsräkenskaperna för euroområdet kunde offentliggöras 18 dagar tidigare. Detta är en stor förbättring i de europeiska aggregatens aktualitet. Överlag var punktligheten i leveransen av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna förhållandevis stor. Punktligheten i leveransen av årsdata var däremot förhållandevis låg: här finns det utrymme för förbättringar.

Tillgänglighet och tydlighet

Alla EU-medlemsstater och även Eftaländerna, offentliggör dokumentation online om metodiken för nationalräkenskaperna och sammanställningsmetoderna. Innehållet i den information som finns tillgänglig varierar avsevärt mellan medlemsstaterna och skulle kunna utökas i förekommande fall. Det finns heltäckande dokumentation tillgänglig på nätet för ungefär hälften av EU-medlemsstaterna.

Samstämmighet

Det gjordes en begränsad samstämmighetsanalys för denna rapport. Den övergripande interna samstämmigheten inom och mellan utvalda nationalräkenskapstabeller var mycket stor för nästan alla medlemsstater. Små avvikelser som konstaterades för ett fåtal medlemsstater berodde främst på avrundningsmetoder.

c)    Förordningens och övervakningsprocessens effektivitet

Förordningens effektivitet

Syftet med förordning (EU) nr 549/2013 är att inrätta ENS 2010 och se till att det finns jämförbara, aktuella och tillförlitliga data för EU-politiken och andra ändamål. I artikel 5.1 anges att ”ENS 2010 ska tillämpas första gången på uppgifter som har sammanställts i enlighet med bilaga B och som ska överföras från och med den 1 september 2014”. Efter dessa första överföringar från alla medlemsstater offentliggjorde Eurostat de första ENS 2010-resultaten för BNP och dess viktigaste aggregat den 17 oktober 2014, tillsammans med en analys av hur metodförändringarna och de statistiska förbättringarna hade påverkat BNP-nivån.

De viktigaste metodförändringar som införs genom ENS 2010 är att FoU-utgifter ska bokföras som fast bruttoinvestering i stället för som insatsförbrukning, vilket var fallet i den föregående ENS. Förändringen avspeglar att immateriella rättigheter får allt större betydelse i medlemsstaternas ekonomi och gör ENS mer användbart för användarna. Denna metodförändring ledde till att BNP-nivån i euroområdet och i EU-28 ökade för alla år, t.ex. med 1,9 % för 2010.

Med hänsyn till analysen av tillgången till data och datakvalitet i avsnitten 3a och 3b i denna rapport anser kommissionen att förordningen har varit ändamålsenlig för inrättandet av ENS 2010 och att den är ändamålsenlig för att se till att medlemsstaterna lämnar in jämförbara, aktuella och tillförlitliga data.

Effektiviteten i den övervakningsprocess som tillämpas för ENS 2010

Genomförandet av ENS 2010 i medlemsstaterna övervakas på olika sätt.

Fullständigheten och kvaliteten i de data som medlemsstaterna lämnar in övervakas kontinuerligt, med särskilt fokus på uppföljning av undantag. Denna process beskrivs i avsnitten 3a och 3b.

De data som rapporteras för bruttonationalinkomst (BNI) övervakas i en särskild process inom ramen för egna medel, som regleras av förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (BNI-förordningen) 10 . Det finns en övergångsmekanism som innebär att beräkningar av BNI baserade på ENS 2010 för åren 2010–2013 räknas om till ENS 95‑siffror med en överenskommen metod. Från och med rapporteringsåret 2014 baseras de BNI-baserade egna medlen på ENS 2010-data.

Enligt BNI-förordningen ska kommissionen (Eurostat) kontrollera de källor och metoder som medlemsstaterna använt för att beräkna BNI. För detta använder kommissionen årliga och fleråriga kontrollmekanismer.

Den årliga kontrollprocessen baseras på de data som lämnas in via BNI-enkäten och den åtföljande kvalitetsrapport som skickas ut före den 22 september varje år. Denna process leder fram till ett yttrande från BNI-kommittén om BNI-uppgifternas lämplighet för de egna medlens syften.

Den fleråriga kontrollprocessen baseras på många delar, men framför allt på den BNI-inventering av källor och metoder som varje medlemsstat ska göra och som diskuteras vid Eurostats besök i medlemsstaten. Slutligen kan kommissionen lägga fram reservationer om den anser att den underliggande metoden för BNI-siffrorna bör ändras. Siffrorna förbättras alltså vid behov.

Data om det offentliga underskottet och den offentliga förvaltningens skuld övervakas inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Övervakningen omfattar även en kontroll av den underliggande statistiken över den offentliga sektorns finanser i förhållande till förfarandet vid alltför stora underskott. Den rättsliga grunden för att övervaka den offentliga sektorns data är rådets förordning (EG) nr 479/2009 11 . I kommissionens förordning (EU) nr 220/2014 12 föreskrivs att ENS 2010 ska användas i förfarandet för alltför stora underskott och för statistiken över den offentliga sektorns finanser från och med den 1 september 2014.

Enligt den rättsliga grunden för förfarandet vid alltför stora underskott ska det regelbundet lämnas fördjupade rapporter till rådet 13 och Europaparlamentet, som även ska behandla statistiken över den offentliga sektorns finanser. Dessutom rapporterar Eurostat regelbundet om hur den underliggande statistiken över den offentliga sektorns finanser stämmer överens med förfarandet vid alltför stora underskott, samt om jämförbarhet, noggrannhet, tillgänglighet/aktualitet och spridningsaspekter (såväl som en rad ytterligare kvalitetsindikatorer).

Indikatorer som används i förfarandet vid makroekonomiska obalanser beräknas på grundval av underliggande statistik som tas fram av nationella statistikbyråer och centralbanker och som hämtas från olika områden, bl.a. nationalräkenskaper och betalningsbalans. Eurostat övervakar aktivt kvaliteten i den underliggande statistiken och framför allt överensstämmelsen mellan statistiken för betalningsbalans och nationalräkenskaper, med inriktning på icke-finansiella konton. Eurostat samarbetar med Europeiska centralbanken för att övervaka finansiella transaktioner och betalningsbalans.

Införandet av ENS 2010 innebär att BNP-sammanställningen överensstämmer med de internationella standarderna för nationalräkenskaper. Detta bidrar till ökad jämförbarhet, inte bara mellan EU-medlemsstaterna utan även globalt. Det finns dock fortfarande vissa problem i samband med globaliseringen, t.ex. hur BNP i små och öppna ekonomier påverkas av att stora multinationella företag flyttar sin verksamhet.

En gemensam samordnad europeisk policy för revidering av statistik över nationalräkenskaper och betalningsbalans som omfattar jämförande revideringar och rutinmässiga revideringar har utvecklats och medlemsstaterna har börjat tillämpa den på frivillig basis. Syftet med policyn är att förbättra respekten för den dubbla principen om anpassning på nationell nivå mellan statistikområden och samordnad anpassning på EU-nivå hos medlemsstaterna.

Sammanfattningsvis anser kommissionen att de olika övervakningsinsatserna tillsammans är ändamålsenliga för att få fram jämförbar ENS 2010-statistik av hög kvalitet.

d)    Framsteg avseende uppgifter om ansvarsförbindelse

Eurostat samlar in uppgifter om ansvarsförbindelser inom ramen för rådets direktiv 2011/85/EU 14 . Genom artikel 14.3 i det direktivet införs nya krav på statistik från medlemsstaterna:

”För alla offentliga undersektorer ska medlemsstaterna offentliggöra relevanta uppgifter om ansvarsförbindelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar, inklusive offentliga garantier, förväntade förluster på lån och ansvarsförbindelser i samband med offentliga företags verksamhet, inklusive deras omfattning. Medlemsstaterna ska också offentliggöra information om den offentliga sektorns ägande i privata och offentligägda företag avseende belopp som är ekonomiskt signifikanta.”

I ENS 2010-förordningen erkänns detta (i skälen 19, 20 och 22) och kommissionen åläggs att rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillgången till den berörda informationen med fastställda tidsintervall (se artiklarna 11 och 12). I juni 2016 offentliggjorde kommissionen därför den första rapporten om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna 15 och ytterligare en rapport kommer att utarbetas 2018.

De data som Eurostat samlar in enligt direktivet är den viktigaste källan till information om den offentliga sektorns ansvarsförbindelser i medlemsstaterna 16 . Mallar för datainsamlingen och riktlinjer för genomförandet offentliggjordes i Eurostats beslut av den 22 juli 2013 om det offentliga underskottet och den offentliga förvaltningens skuld – Supplement on contingent liabilities and potential obligations to the EDP related questionnaire 17 .

Enligt beslutet ska Eurostat samla in och offentliggöra utvalda indikatorer som rör följande ansvarsförbindelser: offentliga garantier, offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen, skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag) samt nödlidande lån (offentliga tillgångar 18 ).

Medlemsstaterna offentliggjorde uppgifterna på nationell nivå och lämnade in dem till Eurostat för första gången i slutet av december 2014. Därefter har uppgifter samlats in årligen och Eurostat har offentliggjort dem i slutet av januari varje år. Eurostat offentliggör siffrorna i miljoner i nationell valuta och som procent av BNP i sin databas, tillsammans med åtföljande metadata och landsspecifika fotnoter. Ett åtföljande pressmeddelande 19 offentliggörs också.

Sedan uppgifterna samlades in första gången 2014 har medlemsstaterna gjort stora framsteg i fråga om uppgifternas fullständighet (dvs. att alla villkorade skulder ingår) och täckning (dvs. att de täcker hela den offentliga förvaltningen). Ett antal medlemsstater har granskat och reviderat sina siffror för att de ska stämma bättre överens med de överenskomna riktlinjerna.

Uppgifternas fullständighet och täckning varierar beroende på indikator och medlemsstat. För de flesta medlemsstater finns det fullständiga uppgifter och god täckning för samtliga indikatorer i Eurostats insamling av uppgifter. För vissa medlemsstater är uppgifterna dock ännu inte heltäckande. Framför allt krävs det fortfarande förbättringar när det gäller uppgifter om nödlidande lån. När det gäller ansvarsförbindelser i samband med offentliga bolags verksamhet har inte alla medlemsstater inkluderat finansinstitutioners skulder eller skulder i enheter som styrs av den lokala förvaltningen.

4.    Slutsatser och utmaningar

I denna rapport analyseras tillgången till och kvaliteten på ENS 2010-data, förordningens och övervakningsprocessernas ändamålsenlighet och framstegen i fråga om ansvarsförbindelser i enlighet med kraven i artikel 6.3 och artikel 12 i ENS 2010-förordningen.

ENS 2010 infördes i medlemsstaterna i september 2014. Genomförandet har fortsatt sedan dess, t.ex. genom att undantag som har beviljats enskilda medlemsstater har lösts. Fullständigheten i uppgifterna har förbättrats avsevärt, även i fråga om ansvarsförbindelser. Enligt analysen i denna rapport är det lämpligt att beslut 2014/403/EU ändras för att ta hänsyn till förändringarna i motiveringarna för de befintliga undantagen.

Under 2016 förbättrades de europeiska aggregatens aktualitet avsevärt, tack vare de data som levererades av EU-medlemsstaterna. Den preliminära snabbstatistiken för BNP i EU och euroområdet offentliggjordes 15 dagar tidigare och de kvartalsvisa sektorsräkenskaperna för euroområdet offentliggjordes 18 dagar tidigare än föregående år. En analys av revideringarna av snabbstatistiken visar att den är tillförlitlig.

Kommissionen anser att ENS 2010-förordningen, i kombination med annan övervakningsverksamhet som baseras på andra rättsliga ramar, är ändamålsenlig för att se till att medlemsstaterna lämnar in jämförbara, aktuella och tillförlitliga data för EU:s beslutsfattande och andra ändamål.

Det kvarstår dock vissa utmaningar, t.ex. i fråga om globaliseringen. Data från nationalräkenskaperna för små och öppna ekonomier är känsliga för att stora multinationella företag flyttar sin verksamhet, ofta tillsammans med förflyttningar av immateriella rättigheter. Arbetet som rör globaliseringen kommer framför allt att kräva ett utökat samarbete och informationsutbyte på internationell nivå.

En annan statistisk utmaning är den ökade digitaliseringen av ekonomin och samhället. Nya produktions- och konsumtionsmetoder och även nya metoder för utbyte mellan hushåll och företag växer fram. Användarna undrar om dessa nya företeelser avspeglas korrekt i nationalräkenskaperna.

En tredje prioriterad fråga handlar om att förbättra nationalräkenskapsbaserade mått på välbefinnande, hållbarhet och ojämlikhet.

Eurostat lägger stora resurser på att ta itu med dessa prioriterade frågor, såväl inom Europa som med sina internationella partner.

(1)

EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.

(2)

Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1).

(3)

  http://unstats.un.org/unsd/nationalaccount/docs/SNA2008.pdf

(4)

Se en förteckning på http://ec.europa.eu/eurostat/web/esa-2010/manuals-guidelines

(5)

Bruttonationalinkomst (BNI) baserat på ENS 2010 räknas först om till ENS 95-standarder (se avsnitt 3c).

(6)

Dataleverans för ytterligare en tabell (tabell 29 – ”Intjänade pensionsrätter inom socialförsäkring”) blev obligatorisk först vid utgången av 2017. Därför omfattas den tabellen inte av bedömningarna.

(7)

Kommissionens genomförandebeslut 2014/403/EU av den 26 juni 2014 om beviljande av undantag för medlemsstater från inrapporteringen av statistik i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 195, 2.7.2014, s. 1).

(8)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(9)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/2304 av den 19 december 2016 om formerna, strukturen, frekvensen och bedömningsindikatorerna för kvalitetsrapporterna om uppgifter som överförs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (EUT L 345, 20.12.2016, s. 27).

(10)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordningen”) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).

(11)

Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 1).

(12)

Kommissionens förordning (EU) nr 220/2014 av den 7 mars 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 479/2009 vad gäller hänvisningar till det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 69, 8.3.2014, s. 101).

(13)

Ekonomiska och finansiella kommittén.

(14)

Rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (EUT L 306, 23.11.2011, s. 41).

(15)

  http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1435910317596&uri=CELEX:52015DC0314

(16)

Eurostat samlar också in andra uppgifter (t.ex. tilläggstabellen för uppgifter om finanskrisen och frågeformuläret i förfarandet vid alltför stora underskott). De innehåller begränsad eller konfidentiell information om vissa ansvarsförbindelser.

(17)

  http://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/2041337/ESTAT-decision-Suppl-on-conting-liab-EDP-Q.pdf/0b35165a-ee53-470a-a15a-7beaa98aac8b

(18)

 Medlemsstaterna bör offentliggöra samma indikatorer nationellt, och dessutom offentliggöra uppgifter om den offentliga sektorns aktieinnehav.

(19)

  http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/contingent-liabilities