(1)

Snabba omställningar av den globala ekonomin till följd av digitaliseringen sätter ny press på bolagsskattesystemen både på unionsnivå och internationell nivå, och ifrågasätter möjligheten att fastställa var digitala företag bör betala skatt och hur mycket de bör betala. Även om behovet av att anpassa reglerna om bolagsskatt till den digitala ekonomin erkänns på internationell nivå av organ såsom G20-länderna, kommer det sannolikt att bli svårt att uppnå en överenskommelse på global nivå.

(1)

Snabba omställningar av den globala ekonomin till följd av digitaliseringen sätter ny press på bolagsskattesystemen både på unionsnivå och internationell nivå, och ifrågasätter möjligheten att fastställa var digitala företag bör betala skatt och hur mycket de bör betala. Även om behovet av att anpassa reglerna om bolagsskatt till den digitala ekonomin erkänns på internationell nivå av organ såsom G20-länderna, kommer det sannolikt att bli svårt att uppnå en överenskommelse på global nivå och inte inom den närmaste framtiden .

(1a)

I den digitala tidsåldern när data har kommit att bli en ny ekonomisk resurs vid sidan av arbetskraft och traditionella resurser, och eftersom multinationella företag som i hög grad bygger på digital verksamhet alltför ofta vidtar skattemässiga åtgärder som gör det möjligt för dem att undvika skatter, måste en ny metod utvecklas för att skapa ett rättvist och hållbart system för digital beskattning, som kommer att säkerställa att digitala företag betalar sina skatter där deras verkliga ekonomiska verksamhet äger rum.

(2)

I åtgärd 1 i OECD:s projekt mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) i rapporten ”Addressing the Tax Challenges of the Digital Economy”, som offentliggjordes av OECD i oktober 2015 anges olika metoder för beskattning av den digitala ekonomin som utreddes ytterligare i OECD:s ”Tax challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018”. Allt eftersom den digitala omställningen av ekonomin påskyndas finns det ett växande behov av att finna lösningar för att säkerställa en rättvis och effektiv beskattning av digitala företag.

(2)

I åtgärd 1 i OECD:s projekt mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) i rapporten ”Addressing the Tax Challenges of the Digital Economy”, som offentliggjordes av OECD i oktober 2015 anges olika metoder för beskattning av den digitala ekonomin som utreddes ytterligare i OECD:s ”Tax challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018”. Allt eftersom den digitala omställningen av ekonomin påskyndas finns det ett växande och brådskande behov av att finna lösningar för att säkerställa en rättvis och effektiv beskattning av digitala företag. Hittills har dock OECD:s arbete med beskattning av den digitala ekonomin inte lett till tillräckliga framsteg, vilket visar på behovet av att gå vidare på detta område på unionsnivå. Trots svårigheterna att nå en global överenskommelse och de åtgärder som vidtagits av unionen med detta direktiv, bör man fortsätta att göra stora insatser för att nå en sådan överenskommelse. I avsaknad av en gemensam unionsstrategi kommer medlemsstaterna dock att anta unilaterala lösningar, vilket kommer att leda till rättslig osäkerhet och innebära svårigheter för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet och för skattemyndigheter. Europaparlamentets undersökningskommitté beträffande penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande (PANA) och dess särskilda utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE2) har begärt att ett FN-organ för skattefrågor inrättas med befogenhet att tjäna som forum för debatter och diskussioner om globala överenskommelser och andra frågor som rör det internationella skattesystemet.

(3a)

I slutrapporterna från undersökningskommittén beträffande penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande och från de tillfälliga särskilda utskotten för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, drog Europaparlamentet slutsatsen att de utmaningar som följer av den digitala ekonomin måste bemötas.

(4)

I Europeiska rådets slutsatser av den 19 oktober 2017 underströks behovet av ett effektivt och rättvist skattesystem som är anpassat till den digitala tidsåldern och att rådet såg fram emot kommissionens förslag senast i början av 2018 (15). I Ekofinrådets slutsatser av den 5 december 2017 underströks att en internationellt godtagen definition av fasta driftställen och därtill hörande regler för internprissättning och vinstfördelning också bör vara avgörande när det gäller att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster och rådet uppmanar till ett nära samarbete mellan EU, OECD och andra internationella partner för att bemöta utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster (16). I detta avseende bör det krävas att medlemsstaterna inbegriper regler i sina nationella bolagsbeskattningssystem för att utöva sina beskattningsrättigheter. Därför bör de olika tillämpliga bolagsbeskattningarna i medlemsstaterna klargöras. Dessa regler bör omfatta en definition av ett fast driftställe och fastställa en skatteförbindelse för en betydande digital närvaro i deras respektive jurisdiktioner. Dessutom bör allmänna principer för fördelningen av beskattningsbara vinster till en sådan digitalt närvaro fastställas. I princip bör dessa regler gälla för samtliga bolagsskattepliktiga företag oberoende av om de är skatterättsligt hemmahörande i unionen eller någon annanstans.

(4)

I Europeiska rådets slutsatser av den 19 oktober 2017 underströks behovet av ett effektivt och rättvist skattesystem som är anpassat till den digitala tidsåldern och att rådet såg fram emot kommissionens förslag senast i början av 2018 (15). I Ekofinrådets slutsatser av den 5 december 2017 underströks att en internationellt godtagen definition av fasta driftställen och därtill hörande regler för internprissättning och vinstfördelning också bör vara avgörande när det gäller att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster och rådet uppmanar till ett nära samarbete mellan EU, OECD och andra internationella partner för att bemöta utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster (16).I detta avseende bör det krävas att medlemsstaterna inbegriper regler i sina nationella bolagsbeskattningssystem för att utöva sina beskattningsrättigheter. Därför bör de olika tillämpliga bolagsbeskattningarna i medlemsstaterna klargöras. Dessa regler bör omfatta en definition av ett fast driftställe och fastställa en skatteförbindelse för en betydande digital närvaro i deras respektive jurisdiktioner. Dessutom bör allmänna principer för fördelningen av beskattningsbara vinster till en sådan digitalt närvaro fastställas. I princip bör dessa regler gälla för samtliga bolagsskattepliktiga företag oberoende av deras storlek och om de är skatterättsligt hemmahörande i unionen eller någon annanstans. De gemensamma bestämmelserna i detta direktiv kräver dessutom en bredare harmonisering av bolagsskattebasen i unionen för alla företag. Därför bör detta direktiv inte hindra eller försena arbetet kring förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

(5)

Dessa regler bör dock inte gälla för entiteter som har sin skatterättsliga hemvist i en jurisdiktion utanför unionen, med vilken medlemsstaten med en betydande digital närvaro har ett gällande dubbelbeskattningsavtal med, såvida inte avtalet innehåller bestämmelser om en betydande digital närvaro som ger liknande rättigheter och skyldigheter i förhållande till jurisdiktioner utanför unionen som införs genom detta direktiv. Detta är för att undvika eventuella konflikter med dubbelbeskattningsavtal med jurisdiktioner utanför unionen, med tanke på att jurisdiktioner utanför unionen vanligen inte är bundna av unionslagstiftningen.

(5)

Dessa regler bör dock inte gälla för entiteter som har sin skatterättsliga hemvist i en jurisdiktion utanför unionen, med vilken medlemsstaten med en betydande digital närvaro har ett gällande dubbelbeskattningsavtal med, såvida inte avtalet innehåller bestämmelser om en betydande digital närvaro som ger liknande rättigheter och skyldigheter i förhållande till jurisdiktioner utanför unionen som införs genom detta direktiv. Detta är för att undvika eventuella konflikter med dubbelbeskattningsavtal med jurisdiktioner utanför unionen, med tanke på att jurisdiktioner utanför unionen vanligen inte är bundna av unionslagstiftningen. För att bestämmelserna i detta direktiv ska vara fullt effektiva bör medlemsstaterna dock med eftertryck uppmanas att vid behov anpassa sina gällande dubbelbeskattningsavtal för att inkludera bestämmelser om en betydande digital närvaro som ger rättigheter och skyldigheter liknande dem som fastställs i detta direktiv med avseende på jurisdiktioner utanför unionen. Kommissionen kan lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för ändring av skatteavtal för att anpassa de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.

(8)

Ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra hela den inre marknadens resiliens för att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomin. Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig, eftersom digitala verksamheter har möjlighet att bedriva gränsöverskridande verksamhet utan någon fysisk närvaro i en jurisdiktion och regler behövs därför för att säkerställa att de betalar skatt i de jurisdiktioner där de genererar vinster. Med tanke på den digitala verksamhetens gränsöverskridande dimension tillför ett initiativ på unionsnivå ett mervärde jämfört med vad en mängd nationella åtgärder skulle kunna uppnå. Ett gemensamt initiativ på den inre marknaden krävs för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av reglerna för en betydande digital närvaro inom unionen. Unilaterala och olikartade tillvägagångssätt från varje medlemsstat skulle vara ineffektivt och fragmentera den inre marknaden genom att skapa nationella politiska konflikter, snedvridningar och skattehinder för verksamheter inom unionen. Eftersom målen för detta direktiv kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(8)

Ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra hela den inre marknadens resiliens för att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomin , samtidigt som principen om skatteneutralitet respekteras liksom den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden och utan att detta leder till någon diskriminerande åtskillnad mellan företag inom och utanför unionen . Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig, eftersom digitala verksamheter har möjlighet att bedriva gränsöverskridande verksamhet utan någon eller endast en ringa fysisk närvaro i en jurisdiktion och regler behövs därför för att säkerställa att de betalar skatt i de jurisdiktioner där de genererar vinster. Med tanke på den digitala verksamhetens gränsöverskridande dimension tillför ett initiativ på unionsnivå ett mervärde jämfört med vad en mängd nationella åtgärder skulle kunna uppnå. Ett gemensamt initiativ på den inre marknaden krävs för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av reglerna för en betydande digital närvaro inom unionen. Unilaterala och olikartade tillvägagångssätt från varje medlemsstat skulle vara ineffektivt och fragmentera den inre marknaden genom att skapa nationella politiska konflikter, snedvridningar och skattehinder för verksamheter inom unionen. Därför bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa att unionens strategi är rättvis och inte diskriminerande mot en viss medlemsstat. Eftersom målen för detta direktiv kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(8a)

För att inrätta en sammanhängande och konsekvent ram för skattebasen för alla företag bör begreppet en betydande digital närvaro och de lösningar som läggs fram i detta direktiv också bli en integrerad del av rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas och om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

(8b)

Om förslaget inte leder till något avtal och därför inte undanröjer snedvridning av konkurrensen och skattehinder för företag i unionen, bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket innebär att Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet utfärdar nödvändiga direktiv.

(9)

Det är nödvändigt att all behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv bör genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (17), inklusive skyldigheten att föreskriva lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att uppfylla de skyldigheter som införs genom den förordningen, särskilt när det gäller behandlingens laglighet, säkerhet i behandlingen, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter, inbyggt uppgiftsskydd och uppgiftsskydd som standard. När så är möjligt bör personuppgifter anonymiseras.

(9)

Det är nödvändigt att all behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv bör genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (17), inklusive skyldigheten att föreskriva lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att uppfylla de skyldigheter som införs genom den förordningen, särskilt när det gäller behandlingens laglighet, säkerhet i behandlingen, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter, inbyggt uppgiftsskydd och uppgiftsskydd som standard , med vederbörlig hänsyn till nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna . När så är möjligt bör personuppgifter anonymiseras. De data som kan samlas in från användare vid tillämpningen av detta direktiv bör strikt begränsas till data som anger i vilken medlemsstat användarna befinner sig, utan att det möjliggör identifiering av användaren.

(10)

Kommissionen bör utvärdera genomförandet av detta direktiv fem år efter dess ikraftträdande och lämna en rapport om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering. En rådgivande kommitté DigiTax bör inrättas för att undersöka frågor om tillämpningen av direktivet.

(10)

Kommissionen bör utvärdera genomförandet av detta direktiv senast den … [tre år efter dagen för detta direktivets ikraftträdande] och lämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet , särskilt om den administrativa bördan och de extra kostnaderna för företag och särskilt små och medelstora företag, effekten av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv på medlemsstaternas intäkter, effekten på användarnas personuppgifter och effekten på den inre marknaden som helhet, med särskild hänsyn till den eventuella snedvridningen av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya regler som fastställs i detta direktiv. Översynen bör också omfatta en granskning av om de typer av tjänster som omfattas av detta direktiv eller definitionen av en betydande digital närvaro bör ändras . Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering. En rådgivande kommitté DigiTax bör inrättas för att undersöka frågor om tillämpningen av direktivet. Kommittén bör offentliggöra sina dagordningar, och innan kommitténs medlemmar väljs ut bör det säkerställas att de inte har några intressekonflikter. En observatör från Europaparlamentet bör inbjudas att närvara vid kommitténs möten.

(10a)

Med tanke på de administrativa kostnaderna för en betydande digital närvaro bör det säkerställas att små och medelstora företag inte oavsiktligt omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Kommissionen bör, som en del av översynsprocessen, undersöka i vilken utsträckning detta direktiv påverkar små och medelstora företag negativt.

(12a)

Eftersom bestämmelserna i detta direktiv är avsedda att ge en permanent och heltäckande lösning på frågan om beskattning av den digitala ekonomin, ska den tillfälliga lösningen med skatt på digitala tjänster som föreskrivs i direktivet om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster automatiskt upphöra att gälla när bestämmelserna i detta direktiv blir tillämpliga.

a)

Insamling, lagring, bearbetning, analys, spridning och försäljning av data på användarnivå.

a)

Insamling, lagring, bearbetning, analys, utnyttjande, överföring, spridning och försäljning av data på användarnivå.