Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 52018AE2917

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för inre säkerhet [COM(2018) 472 final – 2018/0250 (COD)]

EESC 2018/02917

EUT C 62, 15.2.2019, p. 189–193 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:
18/10/2018; omröstningsdag
Date of vote:
18/10/2018
Date lodged:
02/07/2018
Author:
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Responsible body:
EESC_SOC
Form:
Yttrande
Term of office:
2015-2020
Internal reference:
AVIS-SECTION 2018/2917 FIN, SOC/601
Session:
538
Treaty:
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Legal basis:
Link
Link
Link
Select all documents mentioning this document
Earlier related instruments:
Instruments cited:
Link

15.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/189

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för inre säkerhet

[COM(2018) 472 final – 2018/0250 (COD)]

(2019/C 62/31)

Föredragande:

José Antonio MORENO DÍAZ

Remiss

Europaparlamentet, 2.7.2018

Rådet, 25.7.2018

Rättslig grund

Artiklarna 82.1, 84, 87.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

 

 

Ansvarig facksektion

Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna

Antagande av facksektionen

26.9.2018

Antagande vid plenarsessionen

18.10.2018

Plenarsession nr

538

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

141/3/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

 EESK håller med om att ökade medel måste avsättas till de operativa och förebyggande åtgärderna och programmen på säkerhetsområdet och om att en flexibel och öppen fond bör inrättas för detta ändamål. Anslagen från fonden bör fördelas på grundval av tydliga och förutsägbara operativa kriterier och mål, i syfte att förstärka dessa åtgärder och program.

1.2

 Säkerhetsfonden bör stärka förebyggande strategier. Det är därför absolut nödvändigt att man beaktar och aktivt samarbetar med det civila samhället, i synnerhet när det handlar om att stödja offren och hjälpa dem att organisera sig, övervaka säkerhetsaktörerna samt förebygga radikalisering.

1.3

 Anslagen från fonden får endast ges till offentliga institutioner som verkligen försäkrar att de mänskliga rättigheterna till fullo respekteras, vare sig det gäller EU-länder eller tredjeländer.

1.4

 EESK bör övervägas som observatör vid inrättandet och utarbetandet av fonden så att det civila samhället kan göra sin röst hörd på EU-nivå.

1.5

 Vi framhåller att man måste ta itu med i synnerhet hotet som utgår från högerextrema gruppers våldsamma radikalisering.

1.6

 Vi framhåller att man måste rikta in sig på den organiserade brottslighetens finansieringsmekanismer och kapitalflöden.

1.7

 EESK anser att det är nödvändigt att inte bara vidta reaktiva åtgärder, utan att stärka förebyggande strategier för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till varför en del människor radikaliseras och utgör en fara för sina medmänniskor, och med våldsamma gruppers finansieringsmekanismer.

1.8

 De mänskliga rättigheterna måste vara en integrerad del av och ett villkor för alla åtgärder, i enlighet med unionens grundläggande principer. För en finansieringsfond bör detta innebära att inga anslag från fonden beviljas dem som inte styrker att de uppfyller minimistandarderna. Vi ställer oss bakom kommissionens förslag (1) nyligen om ekonomiska åtgärder för att säkerställa rättsstatens principer i medlemsstaterna och inrättandet av tillfälliga studiegruppen om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen inom EESK.

2.   Texten i förslaget

2.1

 Det här dokumentet ger en metodisk sammanfattning av innehållet i artikel 2 i kommissionens förslag, med avseende på definitionerna av de olika begrepp man arbetar med under utarbetandet av fonden.

2.2

 EESK instämmer med resonemangen i det granskade förslaget om hur reella säkerhetshoten är för Europas säkerhet, där man konstaterar att de har ökat och diversifierats i form av terrorangrepp, nya typer av organiserad brottslighet och it-brottslighet.

2.3

 Säkerhet har en utpräglat gränsöverskridande dimension, och därför krävs ett starkt och samordnat svar från EU:s sida: utöver de inre säkerhetsutmaningarna står unionen inför komplexa externa hot som ingen medlemsstat kan bemöta på egen hand.

2.4

 Säkerhet kommer att vara en avgörande fråga för EU även under de kommande åren och Europas medborgare förväntar sig att unionen och de nationella regeringarna skapar säkerhet i en snabbt föränderlig och osäker värld. Det är därför önskvärt att åtgärder genomförs på området för skola och utbildning när det gäller förebyggande av våld, inklusive i fråga om läroböcker och skolmaterial som främjar en grundsyn som överensstämmer med grundläggande rättigheter, pluralism och mångfald.

2.5

 De utmaningar som unionen står inför, i synnerhet i form av den internationella terrorismen, kan naturligtvis inte hanteras av enskilda medlemsstater på egen hand eller utan ekonomiskt och tekniskt stöd från EU. I en tid då terrorismen, såväl den som härrör från länder utanför våra gränser som den inre, och såväl den religiösa som den från politiska extremister, inte minst den högerextrema terrorismen, liksom andra hot som utgår från narkotikahandeln, handeln med människor i syfte att utnyttja dem samt andra grova brott, inte tar hänsyn till gränser har EU-medlemsstaterna ett fortsatt ansvar gentemot sina medborgare för att trygga allmän säkerhet, i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheter som också fastslås i EU:s texter och i internationella fördrag.

2.6

 EU kan och bör stödja sådana åtgärder, och i linje med detta ska det enligt fördragen säkerställas en hög säkerhetsnivå, särskilt med avseende på förebyggande åtgärder och genom samordning och samarbete mellan polis, rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter, t.ex. de decentraliserade byråerna.

2.7

 Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) har viktiga operativa, samordnande och stödjande funktioner vid genomförandet av EU:s prioriteringar, mål och insatser på säkerhetsområdet.

2.8

 Fonden för inre säkerhet inrättas för att underlätta gränsöverskridande samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra berörda myndigheter. Detta samarbete kommer framför allt att ske genom att man gör EU:s olika informationssystem för säkerhet driftskompatibla, vilket gör gränsförvaltningen och migrationshanteringen effektivare och mer ändamålsenlig, genom gemensamma operativa insatser och stöd till utbildning, uppförande av säkerhetsrelaterade faciliteter, insamling och behandling av passageraruppgifter, i enlighet med relevanta delar av EU:s regelverk, samt till förvärv av nödvändig teknisk utrustning.

2.9

 Syftet är att intensifiera gränsöverskridande operativt samarbete för att förebygga, upptäcka och utreda gränsöverskridande brottslighet och stödja de ansträngningar som syftar till att stärka kapaciteten för att förebygga sådan brottslighet, inbegripet terrorism, i synnerhet genom ökat samarbete mellan myndigheter, civila samhällsorganisationer och privata partner från hela EU.

2.10

 Det civila samhället har i säkerhetsdebatten lämnat ett mycket användbart bidrag som också varit nödvändigt genom att det lett till större respekt för de grundläggande rättigheterna. Det civila samhället har också vakat över att myndigheterna inte överskrider sina befogenheter och kritiserat vissa icke önskvärda attityder, som det alltid finns en risk för. I vår demokratiska miljö får man inte låta sig bli helt uppslukad och fokusera på enbart effektivitet och säkerhet. Fonden som ska inrättas måste därför stå öppen för finansiering av program som stärker denna övervakning, stödja rättsliga strukturer som gör det möjligt för domstolarna att genomföra oberoende kontroller av de brottsbekämpande myndigheternas insatser. Man bör också hjälpa dem i deras mycket viktiga uppgift att förebygga radikalisering, att utbilda och att öka medvetenheten i samhället.

2.11

 Icke-statliga organisationer och resten av det civila samhället bidrar redan till säkerheten, om man ser till både kvantitet och kvalitet, genom att de

—

förebygger och agerar mot överdrivna insatser, eller insatser som inte respekterar de mänskliga rättigheterna, från medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters sida,

—

förebygger och agerar mot ideologisk radikalisering i alla dess former,

—

ökar medvetenheten i samhället om offrens situation och sociala integration och om vilket stöd som krävs,

—

hjälper offren och alla de personer som agerar i solidaritet med dem, men även alla de personer som intresserar sig för säkerhetsproblematiken, att organisera sig och få möjlighet att göra sig hörda och föra sin talan,

—

ingriper på utbildningsområdet, framför allt i utbildningen av de yngsta, genom sitt mycket viktiga arbete med dels information, dels förebyggande av radikalisering,

—

genomför många andra åtgärder som indirekt leder till att såväl den inre säkerheten som säkerheten vid gränserna främjas, t.ex. ovan nämnda kontroll av de brottsbekämpande myndigheternas insatser, utbildning och information, skydd av offren och stöd så att de kan organisera sig osv.,

—

på samma sätt tillåts fortlöpande övervaka användningen av fonden.

2.12

 Alla dessa olika sorters åtgärder bör få direkt stöd från EU:s myndigheter och, eftersom de leder till ökad säkerhet, en budgetpost för tidigare nämnda anslag.

2.13

 Både EU och medlemsstaterna bör vara medvetna om att också vissa av det civila samhällets organisationer – direkt eller indirekt – kan främja språkbruk eller handlingar som skadar de värden och rättigheter som EU bygger på.

2.14

 Den största utmaning som detta förslag syftar till att komma till rätta med är behovet av större flexibilitet i förvaltningen av den framtida fonden, jämfört med nuvarande programperiod. Det är också viktigt att vi har verktyg för att säkerställa att EU-finansieringen styrs till prioriteringar och åtgärder med betydande mervärde för unionen. Eftersom det behövs nya mekanismer för fördelning av medel mellan delad, direkt och indirekt förvaltning för att ta itu med nya utmaningar och prioriteringar bör de även göra det möjligt att involvera de aktiva medlemmar av det civila samhället som tas upp i stycket ovan, för de angivna syftena. Mot denna bakgrund föreslår vi att EESK övervägs som en observatör vid inrättandet och utarbetandet av fonden, så att det civila samhället kan göra sin röst hörd på EU-nivå.

2.15

 Med tanke på hur stora summor och medel som ska delas ut från fonden, 2,5 miljarder euro, måste kriterierna för fördelningen av detta belopp förtydligas. Man bör behålla en nödvändig flexibilitet, men utan att detta hindrar att man tydligt klargör vilka budgetposter detta belopp ska fördelas över.

2.16

 För anslagen ska ett förenklingskriterium tillämpas så att överdrivna byråkratiska hinder inte står i vägen för tillgången till fonden. De ska även styras av principen om ömsesidigt förtroende. Tydligheten och förutsägbarheten i denna fråga kommer att göra det lättare för de ansvariga i de olika medlemsstaterna att vidta åtgärder såsom arbetsgrupper (”task forces”) eller snabba insatser och vara säkra på att dessa kommer att täckas av eller få stöd genom anslag från fonden.

2.17

 EESK anser att förslaget är positivt och tycker att inrättandet av Fonden för inre säkerhet, på grundval av artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionen, kommer lägligt, är motiverat av de mål som anges i artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt följer principerna om solidaritet och en rättvis ansvarsfördelning i enlighet med artikel 80 i EUF-fördraget, liksom subsidiaritetsprincipen – eftersom det rör sig om en icke exklusiv behörighet – och proportionalitetsprincipen, eftersom man använder sig av en förordning från Europaparlamentet och rådet för inrättandet av en fond för inre säkerhet.

2.18

 I alla händelser syftar inrättandet av Fonden för inre säkerhet till att tillhandahålla ett instrument som ska komplettera det arbete som utförs av övriga EU-byråer och EU-fonder samt övriga nationella organ. Det grundläggande målet för fonden är nämligen att bidra till en hög säkerhetsnivå i unionen, i synnerhet genom att bekämpa terrorism och radikalisering, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet samt genom att bistå och skydda brottsoffer och för detta ändamål använda sig av specifika mål, såsom utbyte av information, ökade gränsöverskridande samarbetsinsatser och förstärkt kapacitet för förebyggande åtgärder, och alltid genom samarbete mellan olika myndigheter, civilsamhällsorganisationer och privata partner från medlemsstaterna (2). I detta avseende är det viktigt att även angripa de brottsliga organisationernas finansieringsmekanismer och kapitalflöden, och fonden måste ta hänsyn till denna fråga.

2.19

 Slutligen erinras det om att EESK har deltagit som observatör i den högnivågrupp för förebyggande av radikalisering som Europeiska kommissionen skapade 2017 (3).

3.   Rekommendationer

3.1

 Fonden bör ta itu med de bakomliggande orsakerna till varför en del människor går med och organiserar sig i grupper som utgör en fara för deras medmänniskor, genom ingående undersökningar och forskning för att förebygga specifika situationer.

3.2

 Inrättandet av fonden bygger vidare på de investeringar och framsteg som gjorts inom tidigare instrument, såsom programmet för ”säkerhet och skydd av friheter”, instrumentet för polissamarbete och de drogrelaterade strategierna i programmet Rättsliga frågor. Påståendet att det genom den tematiska delen blir ”möjligt att inrikta sig på nya prioriteringar eller vidta brådskande åtgärder samt att genomföra dem med den metod som är bäst lämpad för att uppnå det strategiska målet” (4) bör i varje fall fördjupas. Innovation är en prioritet, särskilt i kampen mot grupper som är mycket innovativa.

3.3

 Fondens fördelningskriterier bör vara rent operativa, så att åtgärder och program kan finansieras utan att kriterier som rör befolkningens eller landets storlek behöver tillämpas. Likaså måste total öppenhet främjas vad gäller fondens ekonomi och anslag, och den ska stå öppen för medierna och det civila samhället så att de kan kontrollera huruvida villkoren för att få tillgång till medel verkligen uppfylls.

3.4

 Det är också viktigt att man vid fondens inrättande föreskriver att det ska ske en framtida utvärdering av dess betydelse och genomslagskraft i form av en studie över det övergripande läget, vilken regelbundet ska uppdateras så att utvecklingen kan bedömas.

3.5

 EESK vill framhålla några av dessa nya prioriteringar som inte behandlas i dokumentet men som förtjänar särskild uppmärksamhet, eftersom de kan bli en viktig aspekt av i synnerhet målet att förebygga radikalisering, som till och med en del myndigheter i viss mån kan vara medskyldiga till.

3.6

 Med detta menar vi nu de rörelser som kallas högerextrema, ultrahöger, nynazistiska, antisemitiska, vit makt eller som på något annat sätt förhärligar diskriminering på grundval av ras, ursprung, sexuell läggning m.m. Dessa rörelser är ett verkligt hot mot säkerheten och mot själva rättsstaten och faller under unionens behörighet, i synnerhet eftersom de, trots sina ultranationalistiska motiv, börjar se fördelarna med att bli alltmer internationella och samordna sig med andra som strävar efter samma sak, från andra nationer (5).

3.7

 Skydd av och hjälp till offer för människohandlarnas nät tycks ges på villkor att de samarbetar effektivt och ändamålsenligt i försöken att gripa de ansvariga för denna handel. Det grundläggande syftet med unionens arbete och fonden för detta måste dock vara att just skydda offren, och detta bör inte göras beroende av huruvida de samarbetar mer eller mindre vid lagföringen av dem som vållat dem skada.

3.8

 De nödvändiga anslagen av medel från den fond som ska inrättas, såväl till offren direkt som till de institutioner som arbetar med att skydda och integrera dem, kommer trots detta utan tvivel att på ett naturligt sätt medföra ett sådant samarbete och gynna bekämpningen och det förebyggande arbetet, åtminstone på medellång sikt.

3.9

 Arbetet med att förebygga radikalisering är en viktig fråga som måste täcka risken för mer än bara en viss form av radikalisering med tanke på de mycket allvarliga attentat utförda av extremistiska islamistiska grupper som drabbat oss de senaste åren. Vi måste också vara vaksamma mot den politiska och ideologiska extremismen, som gror och växer i en helt annan miljö, och deras tänkbara offer.

3.10

 En annan fråga som EESK vill rikta kritik mot i förslaget gäller efterhandsutvärderingarna, samråden med berörda parter och konsekvensbedömningarna. Naturligtvis är det positivt om man ser på det ur ett effektivitetsperspektiv vad gäller målen för de genomförda instrumenten och deras kostnader, syfte, relevans, förenlighet och komplementaritet. Emellertid saknas det i analysen en bedömning av huruvida dessa instrument har lett till inte bara en förbättring av samordningen, utbytet av kunskap och god praxis mellan myndigheterna samt förtroendet dem emellan utan även av de aspekter som rör de grundläggande rättigheterna. Dessa tas endast upp i ett litet stycke, ett tomt åtagande i slutet av del 3 i motiveringen.

3.11

 Med tanke på de historiska spänningarna mellan säkerhet och grundläggande rättigheter måste ett instrument såsom det som föreslås, som syftar till att öka säkerheten, vilket utan tvivel krävs, innehålla lämpliga specifika mål om ökad respekt för de grundläggande rättigheterna inom ramen för säkerhetsarbetet. Förbättrad säkerhet bör aldrig accepteras på bekostnad av de grundläggande rättigheterna.

3.12

 Om ett visst land, vare sig det är medlem i unionen eller inte, inte styrker att dess brottsbekämpande myndigheter lever upp till dessa mål vid sina insatser, eller inte går med på att genomgå nödvändig utbildning eller att låta sina åtgärder i denna fråga underkastas kontrollmekanismer, bör det inte få finansiering från fonden och uteslutas från denna. Det måste vara ett absolut krav att vissa minimistandarder avseende respekten för de grundläggande rättigheterna uppfylls för att man ska få stöd från övriga EU-medlemmar, vare sig det sker genom denna säkerhetsfond eller någon annan solidaritetsmekanism.

3.13

 När det gäller punkten om förenlighet med unionens övriga strategier måste vi framhålla att synergieffekter och förenlighet måste uppnås med Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för integrerad gränsförvaltning samt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Det är i just denna fråga som man har kritiserat dessa fonder och byrån för att i alltför hög grad ha prioriterat säkerhetsmålet framför de andra uppgifter som alla de europeiska myndigheterna och aktörerna har. Detta har en direkt koppling till den vädjan som redan framförts om ett större intresse som ska leda till bättre garantier för de grundläggande rättigheterna.

3.14

 Fonden är och måste stå öppen för stöd till åtgärder för samarbete med tredjeländer, men anslagen av dessa medel får inte ges direkt till myndigheterna i dessa länder utan bör ges till projekt och program som medlemsstaternas och tredjeländernas myndigheter utför gemensamt. Samarbetet får endast ske på villkor att medlen från fonden övervakas, att de stater som drar nytta av detta samarbete visar respekt för de mänskliga rättigheterna, och framför allt att de samarbetspartner som kan få finansiering har offentlig status, dvs. är statligt ägda och styrda. Under alla förhållanden måste man se till att de summor som delas ut från fonden inte går till att finansiera okontrollerade grupper eller fraktioner som till och med skulle kunna utgöra en risk för säkerheten i sina länder eller för själva unionen.

3.15

 De internationella sjörättsinstrumenten och konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, liksom övriga rättsregler som avser skyddet av personer som befinner sig i den svåra situationen att de passerar gränser via okonventionella rutter, ålägger unionen och alla dess medlemsstater att göra sjöräddning till en prioritering i gränssäkerhetspolitiken, att öppna närmaste hamn för att ta emot dem som räddats till sjöss liksom de fripassagerare som anländer i hamn, att respektera deras grundläggande rättigheter samt ställa alla nödvändiga garantier för deras rättigheter när avvisnings- och återsändandeförfarandena tillämpas, i synnerhet rätten till erkännande av deras flyktingstatus. Den fond som ska inrättas måste även gå till dessa ändamål, genom såväl finansiering av medlemsstaternas behov som stöd till det civila samhället, vilket tidigare nämnts.

Bryssel den 18 oktober 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1)  COM(2018) 324 final.

(2)  Artikel 3.1 och 3.2 i förslaget.

(3)  Slutrapport från högnivågruppen för förebyggande av radikalisering (HLCEG-R).

(4)  Sida 3 i motiveringen till förslaget.

(5)  Slutrapport från kommissionens högnivågrupp för förebyggande av radikalisering (med den engelska akronymen HLCEG-R); rekommendationer inom politiska områden. 2.5 Om ideologi och polarisering: högnivågruppen anger att även den växande ultrahögerns extremism måste uppmärksammas och den breda trenden till polarisering i samhället.

Top