52018AE2791

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018AE2791 - EN

Document 52018AE2791

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering [COM(2018) 375 final – 2018/0196 (COD)]

EESC 2018/02791

EUT C 62, 15.2.2019, p. 83–89 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:: 17/10/2018; omröstningsdag
Date of vote:: 17/10/2018
Date lodged:: 11/06/2018

Author:: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Responsible body:: EESC_ECO
Form:: Yttrande
Term of office:: 2015-2020
Internal reference:: AVIS-SECTION 2018/2791 FIN, ECO/461
Session:: 538

Procedure number:

Link

European Parliament - Legislative observatory

Treaty:

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

Link

Select all documents mentioning this document

Earlier related instruments:

52018PC0375 ESC Opinion

Instruments cited:

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Directory code:

HTML

PDF

Official Journal

15.2.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/83

[COM(2018) 375 final – 2018/0196 (COD)]

(2019/C 62/13)

Föredragande:

Stefano MALLIA

Remiss	Europaparlamentet, 11.6.2018 Europeiska rådet, 19.6.2018
Rättslig grund	Artiklarna 177, 304 och 322.1 i EUF-fördraget

Ansvarig facksektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av facksektionen	3.10.2018
Antagande vid plenarsessionen	17.10.2018
Plenarsession nr	538
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	111/0/2

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s mest konkreta politikområden och har en direkt inverkan på medborgarnas vardag. Därför motsätter sig EESK starkt kommissionens förslag om att minska EU:s budget med 10 % i reala termer. I anslutning till detta uppmanar EESK medlemsstaterna att hitta lösningar för att bibehålla budgeten på samma nivå som under programperioden 2014–2020 i 2020 års priser.

1.2

Vi anser att det behövs en tydlig politisk strategi som är förenlig med EU:s globala åtaganden. EESK uppmanar med kraft kommissionen att förnya Europa 2020-strategin och att anpassa prioriteringarna i den nya förordningen om gemensamma bestämmelser till denna nya strategi. EESK rekommenderar också att kommissionen de facto integrerar målen för hållbar utveckling i den sammanhållningspolitiska lagstiftningen genom att se till att de på ett övergripande sätt inkluderas i alla prioriteringar i fonderna.

1.3

EESK anser att de ekonomiska betingelser som fastställs genom förordningen om gemensamma bestämmelser (makroekonomiska villkor, minskad medfinansiering osv.) skulle skapa en alltför stelbent miljö och skulle kunna hämma investeringar. EESK

—	förkastar därför makroekonomiska villkor som syftar till att straffa regioner och medborgare som inte kan skuldbeläggas för makroekonomiska beslut som fattats på nationell eller europeisk nivå,

—	uppmanar kommissionen att behålla regeln om återtagande på n+3,

—	uppmanar kommissionen att överväga att höja graden av medfinansiering.

1.4

EESK sätter stort värde på arbetet med att förenkla och öka flexibiliteten och effektiviteten – det är ett steg i rätt riktning. Det är dock beklagligt att det nya regelverket inte utgörs av en enda uppsättning regler.

1.5

EESK anser att bestämmelserna om tematisk koncentration är alltför strikta. Vi föreslår att ett av de politiska målen ska väljas ut av medlemsstaterna. Medlemsstaterna uppmanas därför att överväga politiskt mål 5, eftersom det kan garantera den mest skräddarsydda lösningen på deras specifika problem.

1.6

EESK rekommenderar kommissionen att utveckla de verktyg som krävs för att områden med strukturella och permanenta nackdelar (öar, bergsområden m.fl. (1)) faktiskt ska kunna ta itu med sina specifika och komplexa utmaningar. Detta kan inte förbli en exklusiv behörighet för nationella myndigheter. Kommittén rekommenderar också att projekt som genomförs i dessa områden ska stödjas genom högre medfinansieringsnivåer.

1.7

EESK rekommenderar att man hittar tillfälliga lösningar i de situationer där länder eller regioner som klassificerades som konvergensregioner under 2007–2013 års program och omfattades av en medfinansieringsnivå på 80 % under perioden 2014–2020 nu kommer att klassificeras som övergångsregioner under perioden 2021–2027 och omfattas av en medfinansieringsgrad på 55 %.

1.8

Kommissionen bör ytterligare stärka synergieffekterna genom att hitta ett sätt att återintegrera Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i regelverket och även genom att stärka banden med Europeiska socialfonden+ (ESF+). EESK förespråkar också bättre samordning med och mellan andra finansieringsprogram och instrument (Horisont 2020, InvestEU osv.).

1.8.1

Dessa band bör också tas upp i programplaneringen för fonderna. Kommittén uppmuntrar medlemsstaterna att utarbeta och genomföra flerfondsprogram som tar itu med utmaningarna på ett integrerat sätt. Integrationen bör också ske i form av territoriellt samarbete, lämpliga förbindelser mellan landsbygds- och stadsområden, mellan stadsområden och stadsnära områden osv. En platsbaserad strategi är med andra ord väsentlig.

1.9

Genomförandet av ett flernivåstyre med många olika aktörer, där näringslivets och arbetsmarknadens organisationer medverkar i besluts- och genomförandeprocessen, är en av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad sammanhållningspolitik. När det gäller uppförandekoden noterar EESK de europeiska arbetsmarknadsparternas missnöje, och efterlyser en översyn och uppdatering av den i direkt samråd med dem. EESK vill också att uppförandekoden ska bli rättsligt bindande.

1.10

EESK motsätter sig att principerna om främjande av jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och hållbar utveckling har tagits bort i det nya förslaget till förordning. Vi rekommenderar därför starkt att artikel 7 i den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser 2014–2020 införlivas i det nya förslaget till förordning, och att denna princip ska ingå i huvudtexten i förslagen till förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) respektive Sammanhållningsfonden. Dessutom förordar vi starkt att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i artikel 67 – om urvalet av insatser – i förslaget till förordning.

1.11

EESK anser att en effektivare övergripande kommunikationsinsats är helt avgörande. Alltför ofta genomförs EU-finansierade projekt utan att medborgarna vet om eller knappt känner till att EU medverkar. Vi uppmanar därför kommissionen att inrätta en mer ändamålsenlig informationsstrategi som riktar sig till medborgarna och de olika stödmottagarna.

2. Allmänna kommentarer

2.1

EESK beklagar djupt att sammanhållningspolitikens budget minskats med 10 % i reala termer. I anslutning till detta avvisar kommittén bestämt de föreslagna nedskärningarna i EU:s budget och föreslår att medlemsstaterna hittar lösningar för hur budgeten kan bibehållas på nuvarande nivå i 2020 års priser.

2.2

Sammanhållningspolitiken är en av de viktigaste faktorerna som för medborgarna närmare visionen om europeisk integration. Den har ett tydligt mervärde när det gäller att skapa arbetstillfällen, hållbar tillväxt och modern infrastruktur, övervinna strukturella hinder, stärka humankapitalet och förbättra människors livskvalitet. EESK välkomnar därför helhjärtat att alla regioner är berättigade till finansiering.

2.2.1

EU:s sammanhållningspolitik måste vara en integrerad del av en europeisk investeringsstrategi med stark territoriell inriktning, som syftar till att utrusta varje region med de verktyg som krävs för att förbättra deras konkurrenskraft. Den måste leda till ekonomisk och strukturell omvandling och trygga en motståndskraftig bas i varje region, baserad på deras egna styrkor (2).

2.3

EESK noterar att det nya tillvägagångssättet, som fortfarande bygger på tre kategorier (mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner), är mer skräddarsytt. Även om metoden för tilldelning av medel fortfarande till stor del är baserad på BNP per capita har nya kriterier tillkommit (ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå, klimatförändringar och mottagande och integration av migranter). Kommittén anser att detta bättre återspeglar verkligheten på fältet, även om vi – i linje med den konsekvensbedömning som krävs av nämnden för lagstiftningskontroll (3) – känner att detta tillvägagångsätt skulle kunna finslipas ytterligare.

2.4

Kommittén är allvarligt bekymrad över kommissionens förslag om att sänka medfinansieringsnivåerna och hur detta kommer att påverka deltagandet av stödmottagare i mindre gynnsamma ekonomiska förhållanden. Införandet av moms som en stödberättigande utgift välkomnas även om vissa inslag av detta tillämpas redan under innevarande period.

2.5

Man bör också notera att det finns situationer där länder eller regioner som klassificerades som konvergensregioner under 2007–2013 års program och omfattades av en medfinansieringsnivå på 80 % under perioden 2014–2020 nu kommer att klassificeras som övergångsregioner under perioden 2021–2027 och omfattas av en medfinansieringsgrad på 55 %, vilket innebär en kraftig minskning av medfinansieringen för dem. EESK anser att sådana situationer måste uppmärksammas särskilt. Det bör även noteras att stödmottagarna, vid projekt med privat finansiering, enbart kommer att motta medfinansiering av den offentliga delen.

2.6

När det gäller de yttersta randområdena bör EU:s prioritering vara att stärka banden mellan dessa områden och den europeiska kontinenten samt att öka invånarnas känsla av delaktighet i det europeiska projektet (4). Kommittén välkomnar att de yttersta randområdena kommer att fortsätta att omfattas av ett särskilt EU-stöd.

2.7

EESK beklagar emellertid att sammanhållningspolitiken fortfarande inte erbjuder heltäckande lösningar för utmaningarna i de särskilda territorier som anges i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (5). Studier visar att de centrala myndigheterna inte alltid tar itu med de särskilda områden som avses i artikel 174. Vi anser därför att kommissionen bör uppmuntra regionala och lokala aktörer att engagera sig i hur deras berörda territorier behandlas av medlemsstaterna, med respekt för de institutionella och rättsliga ramarna i respektive territorier.

3. Allmänna principer

3.1

EESK motsätter sig att principerna om främjande av jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och hållbar utveckling har tagits bort i det nya förslaget till förordning. EU:s regelverk har utvecklat en övergripande strategi för dessa områden i planeringen och genomförandet av fonderna (artikel 7 i den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser och artikel 16 i den förra förordningen för 2007–2013).

3.1.1

Vi rekommenderar därför starkt att artikel 7 i den nuvarande förordningen för 2014–2020 införlivas i det nya förslaget till förordning, och att denna princip ska ingå i huvudtexten i förslagen till förordning om Eruf respektive Sammanhållningsfonden. Vidare förordar vi starkt att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i artikel 67 – om urvalet av insatser – i förslaget till förordning.

3.2

Eftersom EU är part i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), anser EESK att det vore lämpligt att konventionen inkluderades i den rättsliga grunden till den föreslagna förordningen.

3.3

EESK är av den bestämda uppfattningen att ett genuint partnerskap på alla nivåer med näringslivets och arbetsmarknadens organisationer och det organiserade civila samhällets aktörer i förberedelserna, genomförandet och utvärderingen av program och projekt inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik höjer deras kvalitet och gör genomförandet mer effektivt. Eftersom vi har efterlyst en uppförandekod stöder vi till fullo kommissionens initiativ och ställer oss bakom de rekommendationer som föreslås (artikel 6) (6). Kommissionens förslag kan komma att behöva finjusteras för att ta itu med de sektorsspecifika utmaningar (framför allt nationella säkerhetsrelaterade utmaningar) som tas upp i migrations- och säkerhetsprogrammen.

3.4

Kommittén är fast övertygad om att partnerskapet mellan förvaltningsmyndigheterna och näringslivets och arbetsmarknadens organisationer på EU-nivå, nationell och regional nivå i form av flernivåstyre med många olika aktörer, är ett av de viktigaste kriterierna för en framgångsrik sammanhållningspolitik. Det måste vara det grundläggande villkoret för tilldelning av partnerskapsavtal och EU-medel. EESK välkomnar den nya bindande lydelsen och uppmanar uttryckligen lagstiftaren att behålla den nuvarande lydelsen ”ska […] låta […] delta”.

3.5

När det gäller uppförandekoden noterade EESK de europeiska arbetsmarknadsparternas missnöje, och efterlyser en översyn och uppdatering av den i direkt samråd med dem. EESK vill att uppförandekoden ska bli rättsligt bindande.

3.6

I syfte att stärka kompetensen och effektiviteten i partnerskapet efterlyser EESK kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd för de partner som anges i artikel 6. EESK skulle också vilja att en mekanism för årligt samråd inrättades med berörda parter.

3.7

Kommittén stöder idén om att varje medlem i övervakningskommittéerna har en röst. I syfte att säkerställa en rättvis balans i beslutsfattandet bör viktningen av rösterna vara 50 % för de kommuner och andra myndigheter som avses i artikel 6.1 a och 50 % för de näringslivs- och arbetsmarknadsorganisationer och organ som avses i leden b och c. EESK noterar att förslaget kan behöva finjusteras för att ta itu med känsliga frågor såsom nationell säkerhet.

4. Förenkling

4.1

EESK anser att det är ytterst viktigt att avsevärt minska den onödiga administrativa bördan för stödmottagarna samtidigt som man säkerställer en hög nivå av laglighet och korrekthet. Kommittén erkänner och välkomnar att kommissionens förslag löser ett flertal frågor kring förenkling.

4.2

EESK föreslår en systematisk tillämpning av ”engångsprincipen” i småföretagsakten, vilket innebär att de projektansvariga endast en gång behöver lämna in dokument beträffande administration, revision och kontroll till den direkta behöriga förvaltningsmyndigheten, som kommer att ansvara för att de vidarebefordras till nationella och europeiska förvaltningsmyndigheter.

4.3

Kommittén rekommenderar också att det inrättas ett mycket förenklat minimikontroll-/revisionssystem för mycket små projekt: om den närmaste förvaltningsmyndigheten anser och förklarar att de förväntade resultaten har uppnåtts bör det inte krävas någon ytterligare kontroll eller revision.

4.4

Det vore en överdrift att säga att förordningen om gemensamma bestämmelser utgör en enda uppsättning regler. Även om sju fonder ingår, brister samstämmigheten på grund av det betydande antalet ”undantag från reglerna”. Bestämmelserna skiljer sig ofta åt, t.ex. mellan Europeiska havs- och fiskerifonden, Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet (ISF) och Instrumentet för gränsförvaltning och visering. I linje med slutsatserna från högnivågruppen för förenkling för tiden efter 2020 (7) anser EESK att regelverket bör förenklas betydligt och att detaljstyrning av medel bör undvikas.

4.5

EESK noterar att förordningen om gemensamma bestämmelser nu också omfattar medel för att hantera migrationskrisen och säkerhetsfrågor (8), men beklagar djupt att Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inte är en del av regelverket och att kopplingarna till ESF+ är svagare än i det föregående programmet. EESK uppmanar kommissionen att se över detta beslut.

4.6

EESK instämmer i att man bör prioritera innehållande av åtaganden och inte av betalningar för att undvika att förvärra kriser. Betalningar får endast hållas om omedelbara åtgärder begärs och vid betydande överträdelser.

5. Flexibilitet

5.1

För att främja nyföretagande och tillväxt måste EU stödja reformer för en investeringsvänlig miljö där företag kan blomstra, samt förbättra ramvillkoren för företagande. Sammanhållningsmedlen måste användas för att förbättra förutsättningarna för tillväxt hos uppstartsföretag och unga, innovativa små och medelstora företag och för att underlätta företagsöverlåtelser inom familjen. Här anser att EESK att sammanhållningspolitiken måste tillhandahålla en stabil men ändå flexibel ram (9).

5.2

När det gäller obligatoriska överföringar till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), konstaterar EESK att det totala beloppet som ska överföras ligger kvar på samma nivå, trots att den totala finansieringen skurits ned med 10 %. Den procentandel av de totala medlen som överförs skulle således i själva verket bli högre än vad den är under innevarande programperiod. EESK ställer sig bakom det övergripande tillvägagångssättet, förutsatt att sammanhållningspolitikens totala budget ligger kvar på nivån för 2014–2020.

5.3

I dag öronmärks dessutom 100 % av de medel som överförs till FSE för varje medlemsstat. För den nya perioden föreslås att endast 70 % ska öronmärkas för den specifika medlemsstaten medan resterande 30 % ska gå till projekt som kommissionen väljer ut. EESK avvisar bestämt detta tillvägagångssätt.

5.4

Kommittén välkomnar att det inte längre kommer att finnas några särskilda regler för investeringar som ger avkastning. Vi noterar också att det inte kommer att bli något förfarande för ”större projekt” (i stället kommer strategiska projekt att följas av övervakningskommittén). Även om detta i sig är en välkommen utveckling hyser EESK farhågor kring hur giltigheten hos större projekt ska kunna garanteras i fortsättningen.

5.5

Kommittén välkomnar också möjligheten att anpassa programmets mål och resurser i ljuset av förändrade omständigheter, vilket skulle göra det möjligt att mobilisera EU-medel från första dagen i händelse av en naturkatastrof (10).

5.6

EESK håller med om att enbart bidrag inte kan fylla de betydande investeringsluckorna. De kan på ett ändamålsenligt sätt kompletteras med finansiella instrument som har en hävstångseffekt och är närmare marknaden. EESK välkomnar därför att det ska bli lättare att kombinera bidrag och finansieringsinstrument och att den nya ramen också innehåller särskilda bestämmelser för att locka mer privat kapital.

5.7

EESK välkomnar att medlemsstaternas tekniska bistånd har förenklats och att det anges att parterna enligt artikel 6 också ska kunna dra nytta av det.

6. Ändamålsenlighet

6.1

EESK beklagar att kommissionen inte har inlett en deltagarbaserad process i riktning mot en övergripande och integrerad strategi för ett hållbart Europa 2030 och därefter. Det är ovisst vilka prioriteringar kommissionen föreslår att medlemsstaternas partnerskapsavtal och operativa program ska anpassas till.

6.2

EESK rekommenderar kommissionen att anpassa sammanhållningspolitiken till FN:s Agenda 2030 och att dess mål för hållbar utveckling ska integreras i huvudtexten i förordningen om gemensamma bestämmelser, som omfattar alla fonder.

6.3

Kommittén är bekymrad över de nya bestämmelserna om tematisk koncentration. Att koncentrera medlen på två prioriteringar är alltför restriktivt. Vi är bekymrade över den patentlösning som kommissionen valt i detta avseende, och menar att den tematiska koncentrationen måste vara tillräckligt flexibel så att man med finansieringsprioriteringarna kan hantera de olika utvecklingsbehoven på nationell och regional nivå.

6.4

EESK välkomnar den starkare kopplingen till den europeiska planeringsterminen via de landsspecifika rekommendationerna (11). Vi avvisar dock makroekonomiska villkor som syftar till att straffa regioner och medborgare som inte kan skuldbeläggas för makroekonomiska beslut som fattats på nationell eller europeisk nivå (12). Kommittén håller med om att det också är viktigt att säkerställa fullständig komplementaritet och samordning med det nya, förstärkta reformstödsprogrammet.

6.5

EESK uppskattar de stärkta synergierna mellan vissa program (spetskompetensstämpeln) eftersom det kan bidra till en förenklad tillgång till finansiering, men i de flesta fall är förslaget inte tillräckligt tydligt (till exempel när det gäller verktyget för lokalt ledd utveckling, om strukturfonder som kan kombineras med Ejflu).

6.6

När det gäller återtagandereglerna beklagar EESK att förslaget ändrar den nuvarande regeln n+3 till n+2, och uppmanar kommissionen att ompröva detta. Kommittén vill ta hänsyn till behoven i de länder som har haft svårt att genomföra programmen och erbjuda dem mer och inte mindre flexibilitet.

6.7

Dessutom bör man beakta att den administrativa kapaciteten, särskilt i mindre medlemsstater och regioner, skulle kunna hamna under mycket svårt tryck under de inledande faserna av perioden 2021–2027. Här måste man beakta att medlemsstaterna fortfarande håller på att avsluta den nuvarande programperioden samtidigt som de kommer att pressas att börja genomföra de sista två åren av den nya programperioden (på grund av 5 + 2) och med en n+2-regel samt minskad förhandsfinansiering.

6.8

Med tanke på att små företag och mikroföretag och organisationer i det civila samhället kan ha svårt att utnyttja de möjligheter som erbjuds genom EU-fonderna i allmänhet efterlyser EESK stöd till åtgärder för att förbättra dessa parters tillgång till information, ge dem vägledning och handledning och stärka deras insatskapacitet.

7. Programplanering och genomförande

7.1

EESK välkomnar att de politiska målen blivit färre och förefaller mer flexibla än sina föregångare, men beklagar att de inte är kopplade till ett större strategiskt sammanhang.

7.2

EESK välkomnar särskilt det nya politiska målet ”Europa närmare medborgarna” (politiskt mål 5). Kommittén hoppas att medlemsstaterna, i linje med namnet (och kraven i artikel 17.3 g), kommer att förbereda och genomföra sina program under detta mål i nära samarbete med medborgarna, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer och det civila samhällets organisationer.

7.3

Kommittén är bekymrad över att endast de första fem åren ska programplaneras inledningsvis. EESK inser fördelarna med detta tillvägagångssätt, men befarar att det kan bli en tung administrativ börda för myndigheterna, som också riskerar att inte uppfylla återtagandereglerna.

7.4

Förenklingen av programplaneringsdokumenten (partnerskapsavtal och operativa program) är välkommen. I synnerhet stöder EESK förenklingen av partnerskapsavtalet och anser att det bör vara ett strategiskt dokument på hög nivå. Det är därför viktigt att se till att medlemsstaternas program fortsätter att ligga i linje med EU:s prioriteringar och i synergi med varandra. EESK välkomnar också förenklingen av de delegerade akterna. För att undvika risken för överreglering från förvaltningsmyndigheternas sida uppmanar vi kommissionen att involvera de europeiska näringslivs- och arbetsmarknadsorganisationerna i utarbetandet av delegerade akter.

7.5

EESK anser att det är mycket viktigt att det föreslås enkla lösningar för att koppla samman de olika sammanhållningspolitiska initiativen (strategier och program) på olika territoriella nivåer horisontellt (t.ex. makroregionala strategier med transnationella program) och vertikalt (mellan olika territoriella nivåer). Därför välkomnar kommittén artikel 17, och uppmuntrar kommissionen att fortsätta sitt arbete i denna riktning.

7.6

Över hälften av världens befolkning lever nu i städer och denna siffra väntas öka till 70 % fram till 2050 (13). EESK välkomnar därför att ökade medel från Eruf har öronmärkts för integrerad hållbar stadsutveckling, men beklagar att ESF+ inte omfattas.

7.7

EESK anser att en territoriell utveckling som bygger på integrerade territoriella strategier är rätt väg att gå och gör det möjligt för den lokala nivån att kartlägga sin potential och sina behov och dra igång insatser i partnerskap med alla lokala aktörer för att tillgodose de specifika behov som identifierats. EESK anser att detta är en god metod för samhällsstyrning som bör uppmuntras och stärkas. I anslutning till detta välkomnar vi att partner, i enlighet med artikel 6, måste involveras i utarbetandet och genomförandet av de territoriella strategierna.

7.8

EESK välkomnar också de nya integrerade verktyg som anges i artikel 22 c, eftersom dessa gör det möjligt att fastställa och använda skräddarsydda och lokalt fungerande lösningar, men beklagar att deras användning är begränsad till politiskt mål 5. Ett sådant verktyg bör vara öppet för alla politiska mål. Eftersom förklaringarna kring detta nya verktyg är tämligen vaga rekommenderar EESK kommissionen att vidareutveckla det så att medlemsstaterna kan uppmuntras att till fullo utnyttja denna möjlighet.

7.9

För att bättre återspegla verkligheten och se till att lokala intressen beaktas i åtgärder under det nya europeiska stadsinitiativet bör det civila samhället involveras och representeras ordentligt i dess styrningsmekanism. Kommittén ställer sig mycket positiv till inrättandet av en sådan styrningsmekanism på europeisk nivå med deltagande av berörda aktörer från det civila samhället.

7.10

Vi är övertygade om att sammanhållningspolitikens medel är de som är mest synliga för medborgarna och näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. De stödda åtgärderna utgör en av de bästa försvarsmurarna mot EU-skepsis och rörelser som är emot EU. Det är därför viktigt att ge direkt och lättillgänglig information, inriktad på de berörda personernas yrkesmässiga verksamhet, till exempel genom riktlinjer för god praxis. EESK uppmanar kommissionen att utarbeta en strategisk kommunikationsplan i partnerskap med alla berörda parter.

Bryssel den 17 oktober 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(2) https://www.businesseurope.eu/sites/buseur/files/media/position_papers/ecofin/2017-06-09_eu_cohesion_policy.pdf

(3) SEC(2018) 268.

(4) EUT C 161, 6.6.2013, s. 52.

(5) EUT C 209, 30.6.2017, s. 9.

(6) EUT C 44, 15.2.2013, s. 23.

(7) http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/newsroom/pdf/simplification_proposals.pdf

(8) EUT C 75, 10.3.2017, s. 63.

(9) EUT C 81, 2.3.2018, s. 1.

(10) EUT C 173, 31.5.2017, s. 38.

(11) https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/resources/docs/qe-02-17-362-en-n.pdf och https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/resources/docs/qe-01-14-110-en-c.pdf

(12) EUT C 191, 29.6.2012, s. 30.

(13) http://www.un.org/en/development/desa/news/population/world-urbanization-prospects-2014.html

Top

All