Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018AE2256

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Engagera, sammanföra och stärka ungdomar: EU:s nya ungdomsstrategi [COM(2018) 269 final]

EESC 2018/02256

EUT C 62, 15.2.2019, p. 142–147 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

15.2.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/142


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Engagera, sammanföra och stärka ungdomar: EU:s nya ungdomsstrategi

[COM(2018) 269 final]

(2019/C 62/24)

Föredragande:

Michael McLOUGHLIN

Medföredragande:

Adam ROGALEWSKI

Remiss

Europeiska kommissionen, 18.6.2018

Rättslig grund

Artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

 

 

Ansvarig facksektion

Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna

Antagande av facksektionen

26.9.2018

Antagande vid plenarsessionen

18.10.2018

Plenarsession nr

538

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

116/4/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar EU:s ungdomsstrategi för 2019–2027 (nedan kallad strategin), och särskilt inrättandet av en ungdomssamordnare som en del av den.

1.2

Kommittén anser att strategin, med hänsyn till sin sektorsövergripande karaktär, bör ha en starkare koppling till befintliga EU-program, som Erasmus+, ungdomsgarantin och europeiska solidaritetskåren.

1.3

EESK anser att strategin för att ge resultat bör inriktas på följande tre mål:

Det sektorsövergripande tillvägagångssättet, med en helhetssyn på ungdomar och deras behov och rättigheter.

EU:s nya ungdomssamordnare bör i första hand leda det sektorsövergripande arbetet och vara en hög befattning.

EU:s ungdomspolitik bör ingå i den europeiska planeringsterminen för att fokusera mer på resultat, särskilt inom sektorsövergripande områden.

1.4

EESK anser att strategin bör utvidgas med åtgärder som syftar till att skydda och stödja ungdomar samt ge dem rättigheter, kunskap och färdigheter för att de ska kunna hantera globala utmaningar som t.ex. digitalisering, klimatförändringar och ökad populism.

1.5

EESK anser att strategin bör ha höga ambitioner för sektorsövergripande arbete när det gäller andra relevanta EU-politikområden, bland annat sysselsättning, utbildning, hälsa, migration och jämlikhet.

1.6

Kommittén rekommenderar att man inom strategin fokuserar mer på sysselsättningsfrågor som påverkar unga människor, särskilt när det gäller diskussionen kring framtidens arbete liksom andra sociala frågor som t.ex. psykisk hälsa, jämlikhet och utbildning.

1.7

EESK håller med kommissionen om att strategin bör främja demokrati, men anser att den även bör främja ett bredare medborgardeltagande som omfattar valdeltagande, frivilligarbete, ungdomsledda icke-statliga organisationer, demokrati på arbetsplatsen och social dialog.

1.8

Kommittén är övertygad om att ungas deltagande i beslutsprocesser bör främjas fortlöpande, och inte enbart vid enskilda evenemang. I takt med att ungdomsdialogen utvecklas bör dessutom den roll som volontärorganisationer för ungdomar och nationella ungdomsråd spelar få större betydelse och andra möjligheter utnyttjas. EU-institutionerna bör leda denna utveckling, och EESK bör gå i täten för institutionerna när det gäller att öka ungdomars deltagande på EU-nivå.

1.9

Ökade satsningar på ungdomsarbete genom långsiktiga investeringar i offentliga tjänster behöver uppmuntras, särskilt i de fall där det har skett nedskärningar i offentliga tjänster.

1.10

Strategin behöver bygga på ett rättighetsbaserat tillvägagångssätt och till exempel utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter inom de områden där det är relevant.

1.11

Man måste ägna större uppmärksamhet i strategin åt unga kvinnor och flickor, unga hbtqi-personer, ungdomar med funktionsnedsättning och unga migranter och flyktingar.

1.12

En större uppåtriktad konvergens bör krävas bland medlemsstaterna när det gäller ungdomspolitiken, och nationella planer som täcker liknande områden bör krävas för att underlätta konvergensen. Indikatorprocessen, som inleddes under den förra strategin, måste förstärkas för att uppnå detta.

1.13

EESK föreslår att EU:s ungdomsportal använder sig av så många onlineverktyg som möjligt med tanke på hur unga engagerar sig i dagsläget.

1.14

Samtidigt som EESK välkomnar EU:s nya ungdomsstrategi rekommenderar kommittén eftertryckligen att ungdomsfrågor integreras i arbetet inom alla olika generaldirektorat vid Europeiska kommissionen.

2.   Bakgrund

2.1

Den föreslagna strategin är EU:s tredje ram som fokuserar på den unga befolkningen i Europa. Den nya strategin fokuserar på tre åtgärdsområden: Engagera, sammanföra och stärka, till skillnad från de åtta åtgärdsområdena i EU:s ungdomsstrategi för 2010–2018: sysselsättning och företagande, social delaktighet, deltagande, utbildning och yrkesinriktad utbildning, hälsa och välmående, frivilligarbete, unga i världen samt kreativitet och kultur.

2.2

De viktigaste förändringarna i den nya strategin innefattar inrättandet av en europeisk ungdomssamordnare, att den strukturerade dialogen med unga i EU ersätts med europeiska ungdomsdialogen och att ett antal tidigare målsättningar delas upp över sektorsövergripande trender som syftar till att öppna upp kommunikationskanaler mellan unga och beslutsfattare.

2.3

Liksom i tidigare strategier ingår inte ungdomsgarantin i strategin, utan är en del av Europeiska socialfonden+.

2.4

Inom strategins områden finns det en mängd initiativ på både nationell nivå och EU-nivå. Det görs ett omfattande arbete genom Erasmus+, ungdomsgarantin, ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska socialfonden. Andra relevanta områden som man hänvisar till är kompetensagendan och europeiska solidaritetskåren. Samtidigt finns det andra politikområden som har en enorm påverkan på unga inom så kallade sektorsövergripande områden (t.ex. transport, sociala frågor, hälsa, yttre åtgärder och jordbruk). Dessutom har alla medlemsstater sina egna strategier för ungdomspolitik och andra frågor som berör unga.

2.5

Ungdomsfrågorna omfattas av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, samt andra mål.

2.6

EESK har redan antagit många yttranden om frågor som rör unga, såsom yttrandena om ungdomssysselsättningsinitiativet (1), ungdomsgarantin (2), europeiska solidaritetskåren (3) och på senare tid även yttrandet om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (4). Kommittén har även gjort en bedömning utifrån ett civilsamhälleligt perspektiv om EU:s politik för ungdomssysselsättning i sex utvalda medlemsstater, och huvudsakligen om ungdomsgarantin.

2.7

Under EESK:s ungdomsledda utfrågning inför detta yttrande uttrycktes stor osäkerhet bland de unga. De unga upplevde en hård press och liten acceptans för dem som väljer andra vägar i livet eller som hoppar av skolan. En del ungdomar talade om att de var tvungna att börja tänka på pensionen redan i tonåren. Övergången till arbete är fortfarande en utmaning, och det uttrycktes ett missnöje med diskriminering av unga när det gäller olika lön för samma arbete, en diskriminering som enbart grundar sig på åldern. Bostäder och transporter utgjorde också viktiga frågor, tillsammans med digitalisering och problem när det gäller erkännande och validering av färdigheter som förvärvats genom icke-formellt lärande.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar strategin. Kommittén anser att strategin bör vara en heltäckande plan som leder till konkreta önskade resultat, ger mervärde för unga samt är större än summan av delarna och mer ändamålsenlig än en rad olika åtgärder. EESK anser att strategin bör ha en starkare koppling till befintliga EU-program, t.ex. Erasmus+, ungdomsgarantin och europeiska solidaritetskåren.

3.2

Tanken om en helhetssyn på politiska frågor har vunnit mark den senaste tiden och är vanlig på både EU-nivå och nationell nivå. Det är välkommet, eftersom det innebär ett erkännande av att sociala problem inte alltid passar in i tydliga administrativa kategorier. Det är dock oerhört utmanande att bryta ner de traditionella rolluppdelningarna, budgetarna och kulturerna, och det finns ett behov av att säkerställa att en helhetssyn inte blir ett sorts universalmedel om en fråga är för svår, eller om beslutsfattarna helt enkelt inte vill välja andra alternativ.

3.3

EESK anser att genomförandet av EU:s ungdomspolitik bör bli mer synligt och hållbart på EU-nivå och på nationell nivå, t.ex. inom den europeiska planeringsterminen och den sociala resultattavlan, om den ska kunna utvärderas på ett adekvat sätt.

3.4

På ett övergripande plan behöver den föreslagna strategin en mer rättighetsbaserad inriktning. Detta är ett viktigt område med tanke på att FN:s konvention om barnets rättigheter (som naturligtvis inte täcker allt som rör unga) är formulerad på detta sätt och ger utrymme för regelbunden översyn av medlemsstaternas resultat med hjälp av överenskomna mätmetoder. Förslagen har tyngd när det gäller själva karaktären i ungdomsarbetet och den roll som frivilligarbete spelar. Detta är av avgörande betydelse eftersom det finns nya mer instrumentalismbaserade förhållningssätt till att ”arbeta med unga människor” som är framträdande internationellt sett.

3.5

EESK anser att man inom ramen för strategin bör sträva efter att främja verklig uppåtriktad konvergens mellan medlemsstaterna när det gäller ungdomspolitik, särskilt som det finns tillgång till betydande EU-medel (t.ex. Erasmus) för alla medlemsstater. När det gäller andra aspekter av EU-finansieringen finns det en medfinansieringsstrategi som främjar konvergens och ett bredare, EU-omfattande, gemensamt förhållningssätt. Kommittén anser att det finns mycket att lära sig här när det gäller strategin.

3.6

EESK håller med kommissionen om den avgörande roll som ungdomsarbetare spelar och hur de på ett unikt sätt kan stödja unga i deras övergång till vuxenlivet, men understryker samtidigt att kvaliteten på ungdomsarbetet till stor del är beroende av finansieringen av offentliga tjänster. I en del medlemsstater har kvaliteten på ungdomsarbetet inte bara försämrats på grund av nedskärningar i den offentliga sektorn och lönefrysningar, utan det finns även många lediga tjänster i den här sektorn. Därför uppmanar EESK till större investeringar i offentliga tjänster.

3.7

Trots detta, och som kommissionen mycket riktigt påpekar, måste medlemsstaterna avsätta egna resurser till ungdomspolitiken. I detta avseende är förslagen om spårning av finansiering de mest uppmuntrande, men de behöver omfatta medlemsstaternas arbete och andra sektorsövergripande politikområden. EESK anser att spårningen bör genomföras med deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer på alla nivåer.

3.8

EESK håller med kommissionen om att det finns ett behov av att medlemsstaterna utforskar innovativa och alternativa former av demokratiskt deltagande. Kommittén är dock övertygad om att mer stöd, däribland finansiellt stöd, behövs för de befintliga formerna av samhällsengagemang som frivilligarbete, ungdomsråd, deltagande i civilsamhällesorganisationer, fackföreningar eller företagsråd. Unga människor är Europas framtid, och de bör uppmuntras att delta i lokala val och val till Europaparlamentet samt att vara delaktiga i samhällslivet och engagera sig politiskt.

3.9

Inom ramen för strategin som fokuserar på tre insatsområden, dvs. engagera, sammanföra, och stärka, anser EESK att det sistnämnda området bör utvidgas till att omfatta uppgifter som syftar till att skydda och stödja ungdomar samt se till att ge dem färdigheter för att de ska kunna hantera globala utmaningar som t.ex. digitalisering, klimatförändringar och ökad populism. Eftersom en av EU:s prioriteringar är att ”skydda” sina medborgare anser kommittén att unga människor, i likhet med den vuxna befolkningen, också bör tas med i denna prioritering. Unga bör även gynnas av konceptet ”digital rättvisa”, som främjas av EESK (5) och som syftar till att skydda EU:s medborgare mot de negativa aspekterna av den digitala revolutionen eller inom den bredare ramen ”rättvis övergång” som rekommenderas av ILO.

Unga och arbetslivet

3.10

Även om strategin bör vara tydlig och inte innehålla ett stort antal mål anser kommittén att den nuvarande strategin bör fokusera mer på sociala frågor och sysselsättningsfrågor som påverkar unga människor, särskilt vad gäller diskussionen kring framtidens arbete. Dessa frågor inbegriper bl.a. digitalisering, plattformar, fragmentering av arbetsmarknaden och tillfälliga arbeten som framför allt berör unga personer.

3.11

För många unga blir det en daglig rutin att arbeta och studera. Av denna anledning anser EESK att EU:s framtida ungdomspolitik bör främja demokrati på arbetsplatsen, bl.a. genom att främja social dialog och skydda rättigheterna för unga arbetstagare. Unga personer på arbetsmarknaden bör behandlas på samma sätt som den vuxna befolkningen, särskilt när det gäller att få samma minimilön (6), tillgång till pension och skydd mot osäkra anställningskontrakt (arbetsavtal där antalet arbetstimmar inte avtalats) liksom obetald praktik eller falskt egenföretagande. De unga bör också få göra sin röst hörd i samhället och på sina arbetsplatser. Dessutom bör ungdomars deltagande i representativa strukturer på arbetsplatsen (fackföreningar och företagsråd) uppmuntras mer, vilket är fallet i vissa länder, som har särskilda råd som företräder ungdomar på arbetsplatserna.

3.12

En del unga personer är även föräldrar och EU:s politikområden, som t.ex. ett nytt direktiv om balansen mellan arbete och privatliv, är relevanta för unga som kombinerar arbete med utbildning och samtidigt tar hand om sina familjemedlemmar. Ungas sysselsättning kommer utan tvekan att se annorlunda ut jämfört med deras föräldrars på grund av digitaliseringen. EESK föreslår att man ägnar social- och sysselsättningspolitiken större uppmärksamhet i strategin med tanke på hur viktig arbetsmarknadspolitiken är för de yngre generationerna.

3.13

Arbetsmarknaden spelar en särskilt stor roll då det i ett flertal länder var de unga som drabbades hårdast av arbetslöshet under åren efter finanskrisen 2008. Även om arbetslösheten har sjunkit bland de unga är det fortfarande dubbelt så många unga personer som inte arbetar än som arbetar (7). De jobb som har skapats på senare tid håller många gånger en lägre kvalitet eller ger sämre tillgång till fast heltidsanställning än de som fanns före krisen (t.ex. tillfälliga kontrakt eller arbetsavtal där antalet arbetstimmar inte avtalats).

Ungas utbildning och hälsa

3.14

Strategin strävar efter att göra de orepresenterade ungas röst hörd bland politiker. För att uppnå detta behövs det ytterligare åtgärder för att integrera unga personer som står långt från arbetsmarknaden och utbildningssystemet i samhället. Trots en liten minskning i antalet unga som inte studerar, arbetar eller yrkesutbildar sig, befann sig 10,9 % av dem mellan 15–24 år och 17,7 % av dem mellan 25–29 år fortfarande i denna situation år 2017. Förbättrade färdigheter och kompetenser har haft en positiv inverkan på ungas anställningsbarhet. Trots detta kan den här faktorn inte ensam leda till en ökad sysselsättningsgrad. Detta bristande engagemang har en avsevärd inverkan på unga människors liv och förväntningar eftersom det kan leda till fattigdom och social uteslutning. Offentliga myndigheter bär också kostnaden för att inte få in de unga som varken arbetar eller studerar på arbetsmarknaden eller i utbildning, en kostnad som Eurofond (2012, 2014) uppskattat till 1,2 % av nationella BNP. Dessa unga har också en större benägenhet att stödja extremistiska och främlingsfientliga ideologier.

3.15

I artikel 4 om aktivt stöd till arbete i den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastslås följande: ”Unga har rätt till vidareutbildning, lärlingsutbildning, praktik eller ett högkvalitativt erbjudande om arbete inom fyra månader från det att de blivit arbetslösa eller avslutat utbildning.” Ungdomsstrategin bör bidra till förverkligandet av denna princip, särskilt genom att främja uppbyggnaden av civilsamhälles- och arbetsmarknadspartsallianser för att utforma och följa upp de olika politiska åtgärder som vidtas i detta avseende. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt uppsökande strategier för att få de ungdomar som befinner sig längre bort från arbetsmarknaden att återgå till arbete eller utbildning.

3.16

Den europeiska ungdomsstrategin bör därför använda sig av en EU-täckande strategi för att nå ut till dessa grupper. Nära samarbete mellan nationella myndigheter, europeiska arbetsmarknadsparter, nationella ungdomsråd och ungdomssektorn är nyckeln till att lyckas med denna ansträngning.

3.17

Ungdomar tillbringar generellt sett en stor del av sin tid i utbildning på hel- eller deltid, och detta är ett annat område där EU-nivån har begränsade befogenheter, utöver att säkerställa att ”[a]lla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att behålla och tillägna sig färdigheter som gör att man kan delta fullt ut i samhället och klarar omställningar i arbetslivet”, såsom fastställs i den första principen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Detta är återigen ett område som täcktes av en särskild pelare i den tidigare strategin.

3.18

Ungas psykiska hälsa är en viktig fråga för ungas arbetsliv och för ungas samspel med yrkeslivet i allmänhet. Generellt sett faller hälsa inom medlemsstaternas behörighetsområde, men psykisk hälsa är en aspekt av folkhälsan där EU har behörighet och det bör därför vara en framträdande del i det sektorsövergripande arbete som planeras i strategin. Därför måste särskild uppmärksamhet ägnas frågor som ångest, depression och självmordstal bland ungdomar.

3.19

Det finns allt fler exempel på god praxis på nationell nivå när det gäller att arbeta med unga. På samma sätt har ungdomsarbete visat sig ha en positiv inverkan på ungas psykiska hälsa. EESK anser att ungas psykiska hälsa behöver större fokus i strategin.

3.20

Många politikområden i medlemsstaterna är även inriktade på ungas psykiska hälsa. Det finns ett antal anledningar till oro på det här området. Alltmer utbredd övervikt bland barn och unga är en anledning till oro, liksom missbruk och lagliga droger. Även om medlemsstaterna har ganska olika metoder får ett sektorsövergripande förhållningssätt till ungdomsfrågor inte förneka dessa problem utan måste ta sig an dem med utgångspunkt i EU:s relevanta behörighetsområden. Dessa områden utgjorde särskilda pelare i den tidigare strategin, och det är viktigt att det upprätthålls ett starkt fokus på dem i det sektorsövergripande arbetet.

Jämlikhet

3.21

Det finns en stark koppling mellan ungdomsarbete, ungdomspolitik och jämlikhet. EU har gjort stora insatser på detta område, och alla medlemsstater har lagstiftning för detta. Det finns trots allt en hel diskriminering som unga utsätts för, t.ex. när det gäller bostäder, och tjänster som de är beroende av i högre grad än andra, t.ex. kollektivtrafik. Lagar om jämlikhet är ofta fokuserade på äldre. Det finns nio allmänna grunder som förbjuder diskriminering i EU:s medlemsstater. Vi måste se till att unga människor som utsätts för denna typ av diskriminering omfattas av EU:s ungdomsstrategi på ett tillfredsställande sätt. Även om det finns ett stort antal grupper skulle vi vilja lyfta fram följande, som är i behov av större uppmärksamhet i dokumentet:

Ungdomar med funktionsnedsättning.

Unga migranter och flyktingar.

Unga kvinnor och flickor.

Unga hbtqi-personer.

3.22

Många av EU:s politikområden som rör ungdomar har på senare tid inriktats på radikalisering. Integration måste emellertid vara en del i en bredare uppsättning åtgärder för unga, och detta måste framhållas i strategin. Detta passar också på ett naturligt sätt in i sysselsättningsprogrammen för unga.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

EESK välkomnar inrättandet av en ny EU-post som ungdomssamordnare, som ska lyssna på de unga och påverka den sektorsövergripande dimensionen i ungdomspolitiken. Fokuset bör ligga på den sektorsövergripande aspekten. Samordnaren bör även uppmuntra och underlätta ett liknande förfarande på nationell nivå och bör därför närvara vid rådets sammanträden tillsammans med kommissionen.

4.2

Förslagen om nationella åtgärdsplaner på ungdomsområdet välkomnas också. Det finns ett behov av tydliga mål samt övervakning och framsteg i stödet för unga. EESK välkomnar eftertryckligen kommissionens tanke om att det krävs en starkare koppling mellan finansiering och nationella åtgärdsplaner.

4.3

Steget från en strukturerad dialog till en mer inkluderande ungdomsdialog är mycket välkommet. Det krävs dock mer inkludering, vilket kan uppnås genom att man breddar typen och egenskaperna hos de organisationer som involveras och tillföra ytterligare grupper. Volontärorganisationer för ungdomar och nationella ungdomsråd bör även fortsatt stå i centrum för det här arbetet, eftersom de står nära de unga och har enormt mycket erfarenhet.

4.4

Vi välkomnar idén om att konsolidera den europeiska ungdomsportalen till en enda digital ingång för unga att engagera sig i EU. Dock bör det läggas särskilt fokus på att göra denna portal tillgänglig genom kostnadsfri internetuppkoppling och tillgång till datorer, särskilt för missgynnade grupper av unga i medlemsstaterna. Kommissionen bör också hålla koll på de ständiga rörelserna på sociala medieplattformar bland unga.

4.5

Förslagen visar att unga har en fördel när det gäller tekniska förändringar. Det bör dock också påpekas att det även finns unga som är digitalt exkluderade. Personer som jobbar med unga behöver också vara medvetna om både de positiva och de negativa aspekterna (t.ex. problem med psykisk hälsa och de utmaningar som falska nyheter innebär) av ungas tekniska engagemang.

4.6

Samtidigt som rörlighet är ett europeiskt kärnvärde som har en central plats i ungdomsprogrammen kan den innebära negativa aspekter, särskilt i länder som drabbas av emigration, befolkningsminskning eller kompetens- och arbetskraftsflykt. Det kan dock finnas möjligheter att förbättra denna situation genom att dra nytta av de nya migranterna och flyktingarna i Europa.

4.7

EESK anser att kommissionens förslag om validering av informellt och icke-formellt lärande är värdefulla. Det skulle vara uppmuntrande att se en del mallar som utarbetats på ungdomsområdet och andra områden.

4.8

Lyckligtvis finns det nu fler ungdomsevenemang som involverar EU-institutionerna, och en utvärdering av dem alla skulle alltså vara en god idé. Det bör även undersökas huruvida en större synergi kan uppnås mellan evenemangen. Den strukturerade dialogen har fördelen att den är fortlöpande och inte enbart något som händer en enda gång. Fortlöpande engagemang från unga människor i beslut som påverkar dem bör vara en prioritering, och det är viktigt att detta sker på alla politikområden, inte enbart när det gäller ungdomspolitiken. Institutioner som arrangerar evenemang vid enstaka tillfällen bör övergå till att mer fortlöpande involvera unga i arbetet.

4.9

Kommittén anser att det är viktigt att det finns oberoende informationskällor för unga i en tid där det förekommer falska nyheter och en överdriven tilltro till onlineverktyg. Förhållandet till pålitliga vuxna bör fortsätta att vara ett mycket viktigt inslag i ungdomsarbetet och ungdomspolitiken.

4.10

Enligt EESK bör strategin tillsammans med andra politikområden som riktar sig till yngre generationer vara ett viktigt verktyg för att bekämpa antieuropeiska strömningar och populism bland den unga befolkningen.

4.11

Samtidigt som EESK välkomnar EU:s nya ungdomsstrategi rekommenderar kommittén eftertryckligen att ungdomsfrågor integreras i arbetet inom alla olika generaldirektorat vid Europeiska kommissionen.

Bryssel den 18 oktober 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  EUT C 268, 14.8.2015, s. 40.

(2)  EUT C 271, 19.9.2013, s. 101.

(3)  EUT C 81, 2.3.2018, s. 160.

(4)  EUT C 262, 25.7.2018, s. 41.

(5)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 1.

(6)  EUT C 125, 21.4.2017, s. 10.

(7)  EUT C 125, 21.4.2017, s. 10.


Top