52018AE2245

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018AE2245 - EN

Document 52018AE2245

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny europeisk agenda för kultur (COM(2018) 267 final)

EESC 2018/02245

EUT C 62, 15.2.2019, p. 148–154 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:: 17/10/2018; omröstningsdag
Date of vote:: 17/10/2018
Date lodged:: 18/06/2018

Author:: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Responsible body:: EESC_SOC
Form:: Yttrande
Term of office:: 2015-2020
Internal reference:: SOC/590, AVIS-SECTION 2018/2245 FIN
Session:: 538

Procedure number:

EESC_SOC/590

Treaty:

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

12016E167

Link

Select all documents mentioning this document

Earlier related instruments:

52018DC0267 ESC Opinion

Instruments cited:

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Kultur

Directory code:

16.40.00.00 Vetenskap, information, utbildning och kultur / Kultur

HTML

PDF

Official Journal

15.2.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/148

(COM(2018) 267 final)

(2019/C 62/25)

Föredragande:

Antonello PEZZINI

Remiss	Europeiska kommissionen, 18.6.2018
Rättslig grund	Artikel 167 i EUF-fördraget

Ansvarig facksektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av facksektionen	26.9.2018
Antagande vid plenarsessionen	17.10.2018
Plenarsession nr	538
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	182/1/0

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Kommittén är av uppfattningen att Europa är en kulturell gemenskap som bygger på gemensamma värderingar och att den sociala marknadsekonomin är kännetecknande för den europeiska levnadsstilen, som kombinerar ekonomisk frihet med sociala rättigheter och principerna om respekt för mänskliga rättigheter.

1.2

EESK anser att det är mycket viktigt att konsolidera och utveckla den kulturella dimensionen i EU på grundval av de gemensamma värden som finns inskrivna i fördragen och som fungerar som en viktig faktor i integrationsprocessen och som en hörnsten i den europeiska kulturella identiteten i strävan efter att bygga upp ett inkluderande, pluralistiskt, sammanhållet och konkurrenskraftigt samhälle.

1.2.1

Enligt EESK kan enbart en förstärkning av känslan av tillhörighet till EU och en gemensam kulturell identitet stärka den europeiska konstruktionen och den kulturella och språkliga mångfalden.

1.2.2

EESK anser att Europas materiella och immateriella kulturarv är det kitt som håller ihop Europas alla folk, och det utgör ett mycket starkt identitetsband och en värdefull strategisk resurs för social sammanhållning.

1.3

Just på grund av den politiska och identitetsmässiga kris som Europa just nu genomgår (1) anser EESK att det är oerhört viktigt att återge kulturen till dess nyckelroll att förmedla särskilda identitetsdrag och gjuta liv i de gemensamma värden som fastställs i fördragen.

1.4

Samtidigt som EESK välkomnar initiativet att ge kulturen en plats i centrum av agendan, manar kommittén till att nylanseringen av agendan ska bli en möjlighet att reflektera över visionen om en ”ny europeisk renässans”, något som bör syfta till att skapa ett europeiskt kulturområde (2) grundat på ett flertal gemensamma värden såsom solidaritet, tillit och gemensamt ansvar.

1.5

En förnyad europeisk agenda för kultur bör enligt EESK:s åsikt bygga på en gemensam strategisk vision som under genomförandet av det europeiska kulturområdet är inriktad på följande:

—	Gemensamma identitetsskapande värden, frihet och solidaritet.

—	Grundläggande principer om rörelse-, etablerings- och tillhandahållandefrihet i Europa för personer, varor och tjänster på kulturområdet.

—	System för att förvalta och planera åtgärder inriktade på kulturarvet.

—	Särskilda åtgärder för att återställa och bevara det väldiga konstnärliga arv som gör den europeiska kulturen levande för de nya generationerna (3).

—	Utnyttjande av europeisk kultur i internationella förbindelser.

—	En förstärkt styrning av EU:s politik för att ge mer utrymme åt de aktörer som skapar och ger form åt kulturen genom kulturyttringar och inom de kulturella och kreativa sektorerna.

—	Stöd för partnerskap mellan små kreativa företag, särskilt de med sociala syften.

—	Synergier och kulturella utbyten som bidrar till att stärka deltagandet i det europeiska samhällets många uttrycksformer.

1.6

När det gäller det kulturella utbudet behöver åtgärderna enligt EESK:s uppfattning vara tydliga och lätt tillgängliga för mottagarna genom nya kanaler för flerspråkig kommunikation, så det europeiska kulturområdet verkligen blir ett gemensamt arv.

1.7

När det gäller kulturell efterfrågan anser kommittén att det är nödvändigt att insatserna riktas direkt mot kulturens användare för att öka deltagandet i utvecklingen av den europeiska värdebaserade identiteten, genom initiativ såsom ”Erasmus för kulturellt medborgarskap” och lanseringen av en europeisk kulturstadga för EU-medborgarna.

1.8

Kommittén anser att den kan spela en proaktiv roll i en strukturerad kulturdialog för att stärka ett demokratiskt medborgarskap, en kulturell identitet och utbyte av de många olika kreativa uttrycken i samhället, bland annat genom gemensamma initiativ såsom lanseringen av en europeisk vecka för kultur, europeiska kulturnätter och utnämningen av europeiska kulturambassadörer.

1.9

Kommittén åtar sig att delta i övervakningen av data i färdplanen i den nya agendan och i slutförandet av det europeiska kulturområdet, med utgångspunkt i kommissionens regelbundet framlagda rapporter.

2. Inledning

2.1

Kulturen står i centrum för det europeiska projektet och ligger till grund för Europeiska unionens motto ”förenade i mångfalden”. Den är en viktig beståndsdel i vår samexistens och som en oumbärlig beståndsdel i vårt beteende i samhället, och i det dagliga uttrycket för vårt medborgarskap har den ett värde som kan berika vår mänsklighet.

2.2

Kulturen utgör därför per definition en strategisk resurs för social sammanhållning och interkulturell dialog och en stor möjlighet att stärka vår gemensamma historia, med den väldiga rikedom som ligger i de europeiska regionernas kulturella mångfald och det gemensamma materiella och immateriella arvet.

2.3

Lissabonfördraget lägger stor vikt vid kulturen: i ingressen till fördraget om Europeiska unionen hänvisas det uttryckligen till att det inspirerats av ”Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv”, med prioriterade mål såsom åtagandet att EU ska ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”.

2.3.1

Många av dessa värden som utgör grunden för det europeiska samhället framhävs i fördraget: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna […]”. Dessa värden, som har blivit en integrerad del av den europeiska kulturen, framträder och bör få allt större utrymme i ett samhälle som kännetecknas av pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa och solidaritet.

2.3.2

I stadgan om de grundläggande rättigheterna, som utgör en integrerad del av fördraget, sammanförs, betonas och sammanfattas en lång rad olika värden, varav några redan nämns i fördraget.

2.3.3

EU:s roll är därför att uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna så att deras särskilda befogenhet på det kulturpolitiska området allt mer går tillbaka på de gemensamma värden som de har anslutit sig till, och införlivar dem i väven av sociala relationer.

2.3.4

Mänskligt beteende, i sociala relationer och dagliga handlingar, följer modeller som har etablerats på förhand i människans intellekt (4). Dessa modeller förvärvas emellertid genom uppfostran (5) och undervisning (6) och stärks genom de relationer som vi utvecklar med världen omkring oss.

2.3.5

Det är därför viktigt att sprida och betona de värden som utgör den gemensamma grunden för europeisk civilisation, särskilt när det gäller unga, från förpuberteten och framåt, för att stärka de ”spegelneuroner” som simulerar handlingar, förnimmelser och känslor som observeras hos andra (7).

2.4

Begreppet kultur (8) är per definition dynamiskt och medför därför att en rad åtgärder behöver utarbetas genom den europeiska politiken och av medlemsstaterna, genom utbildning och exempel. De värden som räknas upp ovan, och som finns med i fördraget, växer inte fram spontant utan är snarare resultatet av överväganden och erfarenheter som mognat fram i det sociala livet och som styr en fredlig samlevnad och ett ökat förtroende hos människor. De måste bygga på utbildningsprocesser och social samverkan, framför allt riktade till de nya generationerna, så att de kan ta till sig och dela etiska värderingar.

2.5

Utöver det värde kulturen har sett till samhälle och identitet, erkänns den allt mer som en strategisk ekonomisk drivkraft som ökar välståndet per capita, välfärden och EU:s totala BNP, för att inte tala om dess roll i internationella förbindelser.

2.6

Det beräknas att de kulturella och kreativa sektorerna står för 4,2 % av EU:s BNP, med en sysselsättningstillväxt på 1,5 %. I absoluta tal genererade kulturen år 2016 89,9 miljarder euro – motsvarande +1,8 % jämfört med 2015 –, en siffra som steg till över 250 miljarder euro om de anknutna sektorerna räknas med, och gav jobb åt 1,5 miljoner personer (9).

2.7

Deltagande i kulturella aktiviteter är en nödvändig del i EU:s insatser, men med den ekonomiska och finansiella kris som drabbade Europa 2008 och som sedan övergick till den sociala och politiska sfären minskade detta deltagande i alla europeiska länder, i synnerhet de i södra Europa (10).

2.8

I den europeiska kulturagendan 2007 (11) åtog sig EU och medlemsstaterna att

—	främja kulturell mångfald,

—	skydda kulturarvet,

—	övervinna hinder mot den fria rörligheten för yrkesverksamma i sektorn,

—	stödja de kulturella och kreativa företagens bidrag.

2.8.1

I EU:s arbetsplan för kultur (2015–2018) fastställdes fyra viktiga prioriteringar för det europeiska samarbetet i utformningen av kulturpolitiken:

—	Kultur som är tillgänglig och öppen för alla.

—	Skydd och främjande av kulturarvet.

—	Stöd till de kulturella och kreativa sektorerna i en innovativ ekonomi.

—	Främjande av kulturell mångfald.

2.9

Europaparlamentet har antagit ett antal resolutioner (12) och rekommendationer om lika tillgång till kulturella tjänster, om kultur i EU:s yttre förbindelser, om rörlighet och om de kulturella och kreativa sektorerna.

2.10

Vid sitt sammanträde den 23 maj 2018 antog rådet slutsatser om att låta kulturarvet bli en del även av andra av EU:s politikområden, och om att stärka dialogen med det civila samhällets organisationer.

2.11

EESK har för sin del vid flera tillfällen uttryckt sina åsikter om att främja de kulturella och kreativa sektorerna och sitt stöd för en strategi för internationella kulturella förbindelser (13), inklusive bidraget till det europeiska kulturarvet i landsbygdsområden (14).

3. Förslagen i den nya agendan

3.1

Huvudinslagen i den nya agenda som föreslås av kommissionen kan summeras så här:

—	Främja deltagande i kulturella aktiviteter, kulturarbetares rörlighet och skydd av arvet genom att ta tillvara kulturens och den kulturella mångfaldens styrka i fråga om social sammanhållning och välfärd.

—	Främja konst och kultur inom utbildningen.

—	Stärka internationella kulturella förbindelser.

—	Skapa starkare kopplingar till industripolitiken.

—	Utnyttja kulturens roll när det gäller att stärka den europeiska identiteten.

—	Ha ett nära samarbete med medlemsstaterna och det civila samhället.

3.2

De föreslagna huvuddimensionerna kan sammanfattas på följande sätt:

3.2.1

Den sociala dimensionen: att ta tillvara den inneboende styrkan hos kultur och kulturell mångfald för social sammanhållning och välfärd.

3.2.2

Den ekonomiska dimensionen: stöd till kulturell kreativitet i utbildning och innovation, tillväxt genom nya arbetstillfällen, utveckling av kulturella branscher och kompetenser (15).

3.2.3

Den externa dimensionen – stärkande av internationella kulturella förbindelser: stöd till kulturen i utvidgningsländerna, västra Balkan och i Medelhavsländerna samt AVS-utvecklingsfondens verksamheter (16).

3.2.4

Den övergripande dimensionen: initiativen ”Europaåret för kulturarv” och ”Europeiska kulturhuvudstäder”, en ny europeisk handlingsplan för kulturarv 2019–2022, utveckling av Digital4Culture, onlinekatalog över europeiska filmer, stöd till den digitala omvandlingen.

3.3

Strategiskt samarbete enligt den nya agendan kommer att stödjas av Kreativa Europa och de andra EU-programmen.

4. Allmänna kommentarer

4.1

EESK anser att det är mycket viktigt att konsolidera och utveckla en kulturell dimension för EU på grundval av de gemensamma värden som finns inskrivna i fördragen i syfte att förbättra känslan av tillhörighet i uppbyggnaden av ett inkluderande, sammanhållet och konkurrenskraftigt samhälle.

4.2

Europas materiella och immateriella kulturarv är det kitt som håller ihop Europas alla folk, och det utgör ett mycket starkt identitetsband särskilt i tider av identitets- och solidaritetskris i EU.

4.3

EESK anser att det, just på grund av den kris sett till politik, identitet och styrning som EU genomgår just nu, skulle vara lämpligt att återställa den europeiska kulturen till dess roll att förmedla identitetsskapande värden, bland annat genom att stärka utbildningen i EU.

4.4

Denna process med att införliva värden måste ligga till grund för en kvalitativ förbättring av en ny agenda för kultur och bör leda till ett verkligt europeiskt kulturområde (17) som bygger på gemensamma värden, i linje med och tillsammans med det europeiska forskningsområdet.

4.5

Det nya europeiska kulturområdet bör utgöras av följande, åtföljt av en tidsplan:

4.5.1

Förstärkning av den europeiska kulturpolitiken och kulturinstrumenten för att stödja och sprida identitetsskapande värden, baserade på känslan av att tillhöra ett gemensamt värdesystem.

4.5.2

Fullständigt genomförande i hela EU av rörelse-, etablerings- och tillhandahållandefrihet för fysiska och juridiska personer som är verksamma på kulturområdet.

4.5.3

En ”kulturekonomi” inriktad på socialt inkluderande system som främjar nya modeller för bevarande och återställande av kulturarvet och utveckling av den kreativa sektorn, bland annat genom nya företagsformer med stort socialt värde.

4.5.4

Främjande av den europeiska kulturen i internationella förbindelser som ett verktyg för återupplivad kulturell diplomati och som en mekanism för ”mjuk makt” i EU:s yttre förbindelser samt som en ekonomisk multiplikator i internationell handel med förmåga att omvandla konstnärer/kreativa personer till ”europeiska kulturambassadörer”.

4.5.5

Uppifrån-och-ned-riktade mekanismer för att ge mer utrymme till alla de aktörer som direkt producerar, skapar och ger form åt kulturen på konstens och de kulturella och kreativa sektorernas områden.

4.6

Enligt kommitténs uppfattning behöver gemensamma utmaningar bemötas genom att skapa en genuin ”kulturell inre marknad” som främjar

—	rörlighet för konstnärer och tjänster som tillhandahålls av kulturföretag,

—	rörlighet för konstverk,

—	samarbete genom transnationella projekt,

—	interkulturell dialog,

—	särskilda åtgärder för att stärka den europeiska kulturella identiteten,

—	åtgärder för att återställa och bevara Europas väldiga konstnärliga arv, med programområden ägnade åt forskning och innovation (18) inom multimedia och åt hållbarhet,

—	förstärkning av det kreativa oberoendet,

—	utveckling av en humanistisk digital kultur där den manipulativa världen med algoritmer för falska nyheter och vilseledande nätinformation kan minska.

4.7

Enligt kommitténs uppfattning är det mycket viktigt att – i synnerhet bland unga genom utbildning – främja övertygelsen om att kulturell mångfald och de många konstformerna utgör väsentliga delar i människans utveckling och förkroppsligar grundläggande friheter och att utbytet av kulturella processer bidrar till att stärka det demokratiska medborgarskapet.

4.8

EESK betonar behovet av att den nya europeiska agendan för kultur – som ingår i en ny, gemensam, förstärkt strategisk vision – införlivas och förankras i EU:s nästa fleråriga budgetram.

4.9

EESK anser att tydlig och öppen information bör göras tillgänglig på sociala nätverk för målgrupperna för de strukturella och finansiella stödprogrammen och lagstiftningsåtgärderna.

4.10

Dessutom anser kommittén att det är nödvändigt att åtgärder riktas direkt mot målgrupperna för EU:s kulturpolitik för att höja deltagandenivåerna som har drabbats allvarligt av den ekonomiska och finansiella krisen, som nu också spritt sig till den sociala sfären.

4.10.1

EESK anser att lanseringen av ett Erasmus för medborgarskap för att främja kulturen och turismen i EU och en europeisk kulturstadga, med enklare tillgång till Europas kulturskatt, samt lanseringen av europeiska kulturveckor och kulturnätter skulle kunna vara användbara initiativ i synnerhet för de yngre generationerna.

5. Särskilda kommentarer

5.1

En digital användarguide, med en användarvänlig webbplats som uppdateras i realtid och är tillgänglig på alla EU:s språk, måste säkerställa att de många EU-instrument som just nu är tillgängliga går att komma åt. Följande är en inledande lista med exempel:

—	DCI II, instrument för utvecklingssamarbete (19).

—	Interreg Med-programmet (20) och Med Culture-programmet (2014–2018) (21).

—	ENI, det europeiska grannskapsinstrumentet, tidigare ENPI (22).

—	IPA II (2014–2020) (23).

—	Natura 2020-nätverket (24).

—	Handlingsplanen för naturen, människorna och näringslivet inom Natura 2000 (25).

—	Life-programmet (2014–2020) (26).

—	Strukturfonderna (27).

—	EMODnet, fas III, havsobservation och datanätverk om undervattensplatser (28).

—	EU:s strategi om blå tillväxt inom havs-, transport- och turismsektorerna (29).

—	Leader plus, uppgradering av landsbygds- och kulturarvet (30).

—	Europa för medborgarna (2014–2020), för EU:s historia och mångfald (31).

—	Statligt stöd för kultur och bevarande av kulturarvet (32).

—	Den olagliga handeln med kulturföremål (33).

—	Copernicus (f.d. GMES), satellitinformation som gör det möjligt att övervaka kulturarv (34).

—	Eden (framstående europeiska turistmål).

—	Cosmeprogrammet som finansierar initiativ till stöd för kultur och turism (35).

—	Europarådets och kommissionens kulturvägar.

—	C3 Monitor för att övervaka och jämföra cirka 170 kulturella och kreativa städer i 30 europeiska länder på områdena levande kulturliv (Cultural Vibrancy), kreativ ekonomi (Creative Economy) och möjliggörande miljö (Enabling Environment).

—	Det offentlig-privata partnerskapet om energieffektivitet i historiska byggnader.

—	Kulturarv för hållbar utveckling enligt Horisont 2020.

—	Den digitala plattformen Europeana med över 50 miljoner digitaliserade verk, däribland böcker, musik och konstverk, och avancerade sökmetoder.

—	Den digitala agendan för studier av det europeiska filmarvet (36).

—	Investeringar i kulturarv, tack vare förordningarna om sammanhållningspolitiken (37).

—	Erasmus+ (38)

—	Det europeiska kulturarvsmärket, ett märke som tilldelas som erkännande till platser i EU (39).

—

Programmet Kreativa Europa (2014–2020), med en mediekomponent för den audiovisuella sektorn (underprogrammet Media); en kulturkomponent ägnad åt de kreativa och kulturella sektorerna (underprogrammet Kultur); samt en sektorsövergripande komponent för samtliga kreativa och kulturella sektorer (sektorsövergripande programområde) (40).

Bryssel den 17 oktober 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Se olika rörelser och aspekter av populism och nationell suveränitet.

(2) I linje med och som förstärkning till det europeiska forskningsområdet.

(3) Se specialisttjänster för återställning: www.opencare.it

(4) Nihil est in intellectu quod prius non fuerit in sensu (J. Locke).

(5) Från latinets ”instruere”: förbereda, bygga upp.

(6) Inprägla tecken och modeller.

(7) Se neurovetenskapliga rön som påvisar härmande av handlingar och imitation av modeller.

(8) Från latinets ”colere”, att odla.

(9) Källa: Eurostat.

(10) Rapporten ”Cultural access and participation” (”Tillgång till och deltagande i kultur”) http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_399_en.pdf

(11) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(12) Se EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 142, EUT C 93, 9.3.2016, s. 95, texter P8_TA(2016)0486.

(13) EUT C 288, 31.8.2017, s. 120.

(14) NAT/738 (EUT C 440, 6.12.2018, s. 22).

(15) I synnerhet med P.I.S.A.:s omvandling av STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) till STEAM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik) och på det digitala området.

(16) Afrika, Västindien och Stilla havet.

(17) Se även Europarådet – Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (CETS nr 199), 18/03/08 Faro, 27 oktober 2005.

(18) Se fotnot 14.

(19) Förordning (EU) nr 233/2014 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 44).

(20) Interreg Med-programmet.

(21) Med-Culture-programmet.

(22) Förordningarna (EU) nr 232/2014 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 27) och (EU) nr 236/2014 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 95).

(23) Förordning (EU) nr 231/2014 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 11).

(24) Habitatdirektivet 92/43/EEG (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7) och fågeldirektivet 2009/147/EG (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(25) COM(2017) 198 final.

(26) Förordning (EU) nr 1293/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

(27) De fem fonderna: Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, Ejflu och EHFF.