EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.10.2017

COM(2017) 603 final

2017/0263(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i konventionen för skydd av den marina miljön och kustregionen i Medelhavsområdet i fråga om ett förslag till ändring av bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet

MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta är ett förslag till beslut om den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i Barcelonakonventionen, och gäller ändringar i bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Barcelonakonventionen och tillhörande protokoll

Konventionen för skydd av den marina miljön och kustregionen i Medelhavsområdet (Barcelonakonventionen) ska säkerställa en hållbar förvaltning av havs- och landresurser samt skydda den marina miljön och kustområden genom att förebygga, minska och undanröja föroreningar. Barcelonakonventionen trädde i kraft den 9 juli 2004.

Konventionen kompletteras med sju protokoll som behandlar särskilda aspekter av miljöskydd i Medelhavsområdet, bl.a. protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet (vilket antogs 1995, och ersatte ett protokoll med angränsande innehåll från 1982), samt dess bilagor.

Europeiska unionen är part i Barcelonakonventionen 1 och dess protokoll 2 . Dessutom är Italien, Grekland, Spanien, Frankrike, Slovenien, Malta, Cypern och Kroatien parter i konventionen och dess protokoll, tillsammans med 13 Medelhavsländer utanför EU.

2.2.Det tjugonde ordinarie mötet för parterna i konventionen

Det tjugonde ordinarie mötet för parterna i Barcelonakonventionen kommer att hållas den 17–20 december 2017 i Tirana i Albanien.

Partsmötet kommer bland annat att uppmanas att fatta beslut om en akt med rättslig verkan, nämligen ett förslag om att ändra bilaga II (förteckning över hotade arter) till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet (nedan kallat protokollet).

Förfarandet i artikel 23 i Barcelonakonventionen ska tillämpas vid ändringar av bilagorna till protokollet. Sådana ändringar ska antas med två tredjedels majoritet av parterna till protokollet. Enligt artikel 25 i Barcelonakonventionen ska Europeiska ekonomiska gemenskapen utöva sin rösträtt med ett antal röster som är lika med det antal av dess medlemsstater som är parter i konventionen eller till ett eller flera av dess protokoll. Enligt samma artikel ska Europeiska ekonomiska gemenskapen inte utöva sin rösträtt i de fall de berörda medlemsstaterna utövar sin rösträtt, och omvänt.

2.3.Föreslagna ändringar i bilaga II till protokollet

Under det tjugonde ordinarie mötet för parterna i Barcelonakonventionen, som ska hållas den 17–20 december 2017, väntas parterna anta vissa ändringar i bilaga II till ovan nämnda protokoll (genom en akt som nedan kallas den planerade akten).

Syftena med den planerade akten är följande:

- Att till förteckningen av arter i bilaga II till protokollet lägga fyra nya arter av koralldjur (Anthozoa – en klass av marina ryggradslösa djur), nämligen Isidella elongata, Dendrophyllia cornigera, Dendrophyllia ramea och Desmophyllum dianthus.

- Att uppdatera beteckningarna för ett antal havs- och kustfågelarter, på grund av de taxonomiska ändringar som skett sedan bilagorna till protokollet senast ändrades.

Den planerade akten ska bli bindande för parterna i enlighet med artikel 29 i Barcelonakonventionen, där det anges att varje protokoll till konventionen ska bli bindande för parterna till protokollet i fråga, samt artikel 23, där det anges att bilagor till konventionen eller till något av dess protokoll ska utgöra en integrerad del av konventionen eller protokollet i fråga.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

I protokollet finns en förteckning över hotade arter, samt en förteckning över arter vars utnyttjande är reglerat (artikel 12). Dessa båda förteckningar utgör bilaga II respektive III till protokollet. Parterna till konventionen är skyldiga att vidta samordnade åtgärder för att säkerställa skydd och bevarande av djur- och växtarter som tas upp i dessa bilagor.

I den planerade akten föreslås det för det första att uppdatera beteckningarna för ett antal havs- och kustfågelarter, mot bakgrund av de taxonomiska ändringar som skett sedan bilagorna till protokollet senast ändrades. Detta syftar alltså till att föra in aktuella namn på arter som redan finns med på förteckningen, inte till att ändra bilagans innehåll i substans.

Den planerade akten syftar också till att införa fyra nya arter av koralldjur på förteckningen i bilaga II till protokollet (Isidella elongata, Dendrophyllia cornigera, Dendrophyllia ramea och Desmophyllum dianthus).

Det andra förslaget diskuterades inom det behöriga tekniska organet för konventionen vid dess trettonde möte mellan de instanser som utgör kontaktpunkter för det berörda protokollet, där EU var representerat.

De fyra korallarterna förekommer i den livsmiljötyp av gemenskapsintresse som benämns ”rev”, och vars bevarande kräver att särskilda bevarandeområden 3 utses enligt bilaga I till habitatdirektivet 4 . I tolkningsmanualen för livsmiljöer i Europeiska unionen 5 nämns bland revbildande arter i Medelhavsområdet Dendrophyllia ramea-samhället, Dendrophyllia cornigera-samhället, facies av Isidella elongata och samhällen av vita koraller som Lophelia pertusa och Madrepora oculata (där Desmophyllum dianthus ingår som en associerad art). De fyra arterna bedöms som hotade i rödlistan över hotade arter i Medelhavsområdet 6 (Dendrophyllia ramea är för närvarande klassad som sårbar, Dendrophyllia cornigera och Desmophyllum dianthus är starkt hotade och Isidella elongata är akut hotad och anses vara nästan endemisk. Tre av de berörda arterna (D. ramea, D. cornigera och D. dianthus) tillhör en grupp av stenkoraller som ingår i tillägg II till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, och således i bilaga B till rådets förordning (EG) nr 338/97 7 (förordningen om handel med vilda djur och växter). De fyra arterna av koralldjur är utsatta för flera former av antropogen påverkan i Medelhavsområdet, bland annat bottentrålning, bentiskt långrevsfiske, föroreningar, borrning, global uppvärmning och havsförsurning. Arternas kapacitet att återhämta sig kan vara mycket svag på grund av långsam tillväxt, dålig spridningsförmåga och relativt lång livslängd. Även om vetenskapliga fakta om de fyra arternas populationer är knapphändiga pekar de kvantitativa uppgifter och kvalitativa observationer som är tillgängliga på oroväckande habitatförlust och/eller populationsminskning.

Unionens stöd för dessa förslag syftar till att slå vakt om konsekvensen mellan unionens inre och yttre åtgärder.

Unionen har förbundit sig att samarbeta internationellt för skydd av biologisk mångfald i enlighet med artikel 191.1 i EUF-fördraget och artikel 5 i FN:s konvention om biologisk mångfald samt de beslut som fattades vid de tionde, tolfte och trettonde partskonferenserna för konventionen om biologisk mångfald, i Nagoya 2010 8 , Pyeongchang 2014 9 respektive Mexiko 2016. I detta avseende är de arter som nu föreslås för införande i bilagan särskilt berörda av det beslut XIII/11 10 som fattades av den trettonde partskonferensen, och som syftar till att främja införandet av ett frivilligt särskilt arbetsprogram om biologisk mångfald i kalla vatten, vilket bland annat har till syfte att bevara och förbättra ekosystemens motståndskraft i sådana områden.

Vid utformningen av förslaget har hänsyn tagits till de farhågor som uttrycktes vid FN-konferensen om hållbar utveckling 2012 i fråga om korallrevs och mangroveskogars sårbarhet för påverkan från bland annat klimatförändring, havsförsurning, överfiske, destruktiva fiskemetoder och föroreningar, samt det åtagande att främja internationellt samarbete i syfte att bevara korallrevs- och mangroveekosystem och därmed tillvarata deras sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelar samt underlätta tekniskt samarbete och frivilligt informationsutbyte som ingicks vid samma konferens. 

Förslaget bidrar också till mål 14.2 för hållbar utveckling, enligt vilket man föresatt sig att senast 2020 på ett hållbart sätt hantera och skydda ekosystem i havs- och kustekosystem för att undvika betydande negativ påverkan, bland annat genom att stärka deras motståndskraft och vidta åtgärder för skydd och återställande av dessa miljöer för att uppnå friska och produktiva hav.

Mot bakgrund av ovanstående bör unionen stödja förslaget att ändra bilaga II till protokollet.

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att rådet ska anta beslut om ”vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de internationella rättsliga regler som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 11 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Den akt som ska antas vid mötet mellan parterna till Barcelonakonventionen utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara internationellt rättsligt bindande enligt artiklarna 23 och 29 i Barcelonakonventionen. Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Den planerade aktens syfte och innehåll avser miljön. Den materiella rättsliga grunden för förslaget till beslut är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

2017/0263 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i konventionen för skydd av den marina miljön och kustregionen i Medelhavsområdet i fråga om ett förslag till ändring av bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1, jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion (Barcelonakonventionen) ingicks av gemenskapen genom rådets beslut 1999/802/EG 12 och trädde i kraft den 9 juli 2004.

(2)Unionen är också part i protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet (nedan kallat protokollet), som ingicks av gemenskapen genom rådets beslut 1999/800/EG 13 och trädde i kraft den 12 december 1999.

(3)Enligt artikel 18 i Barcelonakonventionen är ett av syftena med parternas möten är att där så krävs anta, omarbeta och ändra i bilagorna till konventionen och till protokollen.

(4)Det tjugonde ordinarie mötet för parterna i Barcelonakonventionen planeras äga rum den 17–20 december 2017. Till punkterna på dagordningen för mötet hör att anta ändringar i bilaga II till protokollet.

(5)Syftet med dessa ändringsförslag är att lägga till fyra nya arter av koralldjur (Isidella elongata, Dendrophyllia cornigera, Dendrophyllia ramea och Desmophyllum dianthus) till förteckningen över de arter som anges i bilaga II till protokollet samt att uppdatera de vetenskapliga namnen för ett antal havs- och kustfågelarter i förteckningen till följd av taxonomiska ändringar som skett sedan den senaste ändringen av bilagorna till protokollet.

(6)Inför det tjugonde ordinarie mötet mellan parterna i Barcelonakonventionen bör man fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i fråga om ändringar i bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet.

(7)De fyra arter av koralldjur som enligt förslaget ska tas upp i bilaga II till protokollet förekommer i livsmiljötyper av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses enligt bilaga I till rådets direktiv 92/43/EEG 14 . Tre av dessa arter tas även upp i bilaga II till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, vilken genomförs i unionen genom bilaga B till rådets förordning (EG) nr 338/97 15 . Alla de arter som enligt förslaget ska tas upp i bilagan är hotade i Medelhavsområdet och är därför i behov av det förstärkta skydd från mänsklig aktivitet som regleras i protokollet. 

(8)Eftersom förslaget till beslut vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i Barcelonakonventionen gäller ändringar i bilaga II till protokollet bör beslutet offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning så snart som det har antagits.

(9)Vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i Barcelonakonventionen ska unionen företrädas av kommissionen i enlighet med artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Medlemsstaterna ska stödja unionens ståndpunkt i enlighet med artikel 4.3 i EU-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i konventionen för skydd av den marina miljön och kustregionen i Medelhavsområdet (Barcelonakonventionen) ska vara att ge sitt stöd till förslaget om ändring av bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet (nedan kallat protokollet), med avseende på följande:

(1)Tillägg av följande arter:

–Dendrophyllia cornigera,

–Dendrophyllia ramea,

–Desmophyllum dianthus,

–Isidella elongata.

(2)Ändring av benämningarna av ett antal havs- och kustfågelarter till följd av taxonomiska ändringar som anges i bilagan.

Artikel 2

Det beslut som avses i artikel 1 ska efter antagandet offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till kommissionen och medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

(1) Rådets beslut 77/585/EEG av den 25 juli 1977 om slutande av konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening och protokollet om förebyggande av förorening av Medelhavet vid dumpning från fartyg och flygplan (EGT L 240, 19.9.1977, s. 1) och rådets beslut 1999/802/EG av den 22 oktober 1999 om att godta ändringar i konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening och i protokollet om förebyggande av förorening vid dumpning från fartyg och flygplan (Barcelonakonventionen) (EGT L 322, 14.12.1999, s. 32).

(2) Rådets beslut 1999/800/EG av den 22 oktober 1999 om att ingå protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet samt om att godkänna bilagorna till det nämnda protokollet (Barcelonakonventionen) (EGT L 322, 14.12.1999, s. 1).

(3) Ett särskilt bevarandeområde definieras i artikel 1.1 i habitatdirektivet som ett område av gemenskapsintresse som medlemsstaterna har utsett genom lagar och andra författningar eller genom avtal, och där nödvändiga åtgärder genomförs för att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöerna eller populationerna av de arter för vilka området utsetts.

(4) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(5) Tolkningsmanualen för livsmiljöer inom Europeiska unionen, antagen av kommittén för bevarande av livsmiljöer (EU-28) den 4 oktober 1999, med utgångspunkt i den version som antagits av EU-15, därefter senast ändrad i april 2013. http://ec.europa.eu/environment/nature/legislation/habitatsdirective/docs/Int_Manual_EU28.pdf.

(6) http://www.iucnredlist.org/initiatives/mediterranean

(7) Rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61, 3.3.1997, s. 1).

(8) Beslut X/2, Strategisk plan för biologisk mångfald 2011–2020, inklusive ”Aichimål” nr 10, enligt vilket de många formerna av antropogen påverkan på korallrev och andra ekosystem som är känsliga för klimatförändring eller havsförsurning ska minimeras senast till år 2015, så att ekosystemen kan bibehålla sin integritet och funktion.

(9) Beslut XII/23, bilaga – Prioriterade åtgärder för att uppnå Aichimål nr 10 för korallrev och nära förbundna ekosystem.

(10) Beslut XIII/11 – Frivilligt särskilt arbetsprogram om biologisk mångfald i kalla vatten inom den jurisdiktion som konventionen omfattar.

(11) Domstolens dom i mål C-399/12, Tyskland/rådet, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.

(12) Rådets beslut 1999/802/EG av den 22 oktober 1999 om att godta ändringar i konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening och i protokollet om förebyggande av förorening vid dumpning från fartyg och flygplan (Barcelonakonventionen) (EGT L 322, 14.12.1999, s. 32).

(13) Rådets beslut 1999/800/EG av den 22 oktober 1999 om att ingå protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet samt om att godkänna bilagorna till det nämnda protokollet (Barcelonakonventionen) (EGT L 322, 14.12.1999, s. 1).

(14) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(15) Rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61, 3.3.1997, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.10.2017

COM(2017) 603 final

BILAGA

till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i konventionen för skydd av den marina miljön och kustregionen i Medelhavsområdet i fråga om ett förslag till ändring av bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet

BILAGA

till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det tjugonde ordinarie mötet för parterna i konventionen för skydd av den marina miljön och kustregionen i Medelhavsområdet i fråga om ett förslag till ändring av bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet

Bilaga

Förteckning över taxonomiska ändringar avseende havs- och kustfågelarter i bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet

Följande taxonomiska ändringar avseende vetenskapligt namn för eller klassificering av havs- och kustfågelarter bör införas i bilaga II till protokollet om särskilt skyddade områden och biologisk mångfald i Medelhavsområdet (protokollet):

(1)Följande arter har överförts till en annan taxonomisk grupp:

–”Fucus virsoides J. Agardh” har överförts från stammen Rhodophyta till stammen Heterokontophyta.

–”Kallymenia spathulata (J. Agardh) P.G. Parkinson” har överförts från stammen Heterokontophyta till stammen Rhodophyta.

(2)Följande artnamn har strukits under kategorin ”Aves”:

–”Hydrobates pelagicus (Linnaeus, 1758)”

–”Phalacrocorax aristotelis (Linnaeus, 1761)”

–”Phalacrocorax pygmeus (Pallas, 1773)”

–”Phoenicopterus ruber (Linnaeus, 1758)”

–”Sterna albifrons (Pallas, 1764)”

–”Sterna bengalensis (Lesson, 1831)”

–”Sterna caspia (Pallas, 1770)”

–”Sterna nilotica (Gmelin, JF, 1789)”

–”Sterna sandvicensis (Latham, 1878)”

Följande artnamn har lagts till under samma kategori:

–”Hydrobates pelagicus ssp. melitensis (Schembri, 1843)”

–”Phalacrocorax aristotelis ssp. desmarestii (Payraudeau, 1826)”

–”Microcarbo pygmaeus (Pallas, 1773)”

–”Phoenicopterus roseus (Pallas, 1811)”

–”Sternula albifrons (Pallas, 1764)”

–”Thalasseus bengalensis (Lesson, 1831)”

–”Hydroprogne caspia (Pallas, 1770)”

–”Gelochelidon nilotica (Gmelin, JF, 1789)”

–”Thalasseus sandvicensis (Latham, 1878)”