EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.8.2017

COM(2017) 461 final

2017/0212(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken ska utnyttjandet av levande marina biologiska resurser ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som kan ge en maximal hållbar avkastning. Ett viktigt verktyg för detta är det årliga fastställandet av fiskemöjligheterna i form av totala tillåtna fångstmängder (nedan kallade TAC) och kvoter.

I förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd anges mer detaljerade värden för fiskeridödlighet, vilka uttrycks som intervall, och dessa används i denna förordning för uppnåendet av målen med den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt vad gäller att uppnå och upprätthålla maximal hållbar avkastning.

Syftet med detta förslag är att fastställa medlemsstaternas fiskemöjligheter beträffande de kommersiellt viktigaste fiskbestånden i Östersjön för 2018. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC och kvoter fastställs sedan 2006 fiskemöjligheterna i Östersjön genom en särskild förordning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna överensstämmer med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter.

Medlemsstaterna tilldelas fiskemöjligheter i enlighet med den aktuella rådsförordningen. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i förordning (EU) nr 1380/2013 får medlemsstaterna själva besluta hur de vill fördela fiskemöjligheterna mellan regioner och mellan aktörer i enlighet med de kriterier som anges i de aktuella artiklarna. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna särskilda förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

•Val av instrument

Föreslagen regleringsform: Förordning.

Detta förslag avser fiskeriförvaltning på grundval av artikel 43.3 i EUF-fördraget.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Den rådgivande nämnden för Östersjön (BSAC) har rådfrågats med utgångspunkt från kommissionens meddelande Samråd om fiskemöjligheterna för 2018 inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (COM(2017) 368 final). Förslaget grundar sig på vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (Ices). Utan att gå emot befintlig politik eller försämra tillståndet för känsliga resurser, har man i förslaget beaktat och i möjligaste mån tagit hänsyn till de preliminära åsikter som framfördes avseende samtliga berörda fiskbestånd.

De vetenskapliga utlåtandena om fångstbegränsningar och om beståndens tillstånd diskuterades också med medlemsstaterna i det regionala forumet Baltfish i juni 2017.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ices är den vetenskapliga organisation som rådfrågats.

Unionen ber varje år Ices att lämna vetenskapliga utlåtanden om tillståndet för viktiga fiskbestånd. Utlåtandena omfattar alla bestånd i Östersjön och TAC:er föreslås för de kommersiellt viktigaste bestånden.

•Konsekvensbedömning

Förslaget ingår i en långsiktig strategi för att gradvis minska fiskeuttaget så att det kommer ner till och kan ligga kvar på långsiktigt hållbara nivåer. Härigenom är det möjligt att åstadkomma ett stabilt fisketryck, större kvoter och förbättrade inkomster för yrkesfiskarna och deras familjer. De ökande landningarna förväntas gynna fiskeindustrin, konsumenterna, beredningsindustrin och detaljistledet samt hela den sektor som är kopplad till det kommersiella fisket och till fritidsfisket.

De beslut om fiskemöjligheterna i Östersjön som har fattats de senaste åren har redan bidragit till att vissa bestånd har kunnat återställas (exempelvis har biomassan för pelagiska bestånd ökat med 50 % mellan 2012 och 2016) och till balans mellan fiskekapaciteten och fiskemöjligheterna. Det krävs emellertid fortfarande framsteg för att de demersala bestånden ska kunna återställas, då vissa av dem fortfarande ligger under säkra nivåer för biomassan, och för att alla bestånd ska kunna fiskas på nivåer som ligger under maximalt hållbart uttag.

Mot bakgrund av detta innebär förslaget från kommissionen minskade kvoter, i genomsnitt minskningar med 32 %, för det västra sill/strömmingsbeståndet, bestånden av sill i Bottniska viken och Rigabukten, östra torskbeståndet och bestånden av rödspätta. Det föreslås att kvoterna för det centrala sill/strömmingsbeståndet och skarpsillsbeståndet ökas, närmare bestämt med 25 % respektive 0,5 % Fiskemöjligheterna för laxbestånden i Östersjön kommer att öka från 106 413 till 116 099 exemplar. Det är en ökning med 9 % i förhållande till 2017. För det västra torskbeståndet föreslås att den nuvarande kvoten förblir oförändrad.

Effekterna av förslaget för 2018 skiljer sig därför åt beroende på vilken typ av fiske det är fråga om. Sammantaget ger kommissionens förslag fiskemöjligheter i Östersjön på cirka 647 000 ton, vilket är en minskning med 7 % i förhållande till 2017.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I förslaget bibehålls flexibiliteten vad gäller de mekanismer för kvotutbyten som infördes genom förra årets förordning om fiskemöjligheter i Östersjön. Förslaget innehåller inga nya element eller nya administrativa förfaranden för de offentliga myndigheterna (varken för EU-myndigheterna eller för de nationella myndigheterna) som skulle kunna öka den administrativa bördan.

Förslaget avser en ettårig förordning för 2018 och innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget fastställs medlemsstaternas fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2018. Det fastställs också för första gången ett förbud mot fiske efter ett visst bestånd. Detta gäller beståndet av ål.

Fiskemöjligheter

Den nya fleråriga planen för fisket i Östersjön trädde i kraft den 20 juli 2016 1 . Enligt planen ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål som anges i planen och de ska vara förenliga med de målintervall för fiskedödlighet som anges i planen. I de fall då ett bestånds biomassa ligger under de referenspunkter som anges i planen ska fiskemöjligheterna fastställas till en nivå som motsvarar fiskeridödligheten, vilken ska minskas proportionellt i förhållande till beståndets biomassa.

Fiskemöjligheterna föreslås i enlighet med artikel 16.1 (principen om relativ stabilitet) och artikel 16.4 (målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de regler som anges i de fleråriga planerna).

För att fastställa EU-kvoterna för de bestånd som delas med Ryska federationen har i förekommande fall respektive kvantitet för dessa bestånd dragits av från de TAC som föreslås av Ices. De TAC:er och kvoter som tilldelas medlemsstaterna anges i bilagan till denna förordning.

Alla de fem pelagiska bestånden i Östersjön (fyra bestånd av sill/strömming och ett skarpsillsbestånd), det västra torskbeståndet, bestånden av rödspätta och beståndet av lax i egentliga Östersjön ska fiskas på nivåer som motsvarar maximalt hållbart uttag under 2018. Fiskemöjligheterna för samtliga bestånd som omfattas av den fleråriga planen för Östersjön har fastställts till fiskeridödlighetsnivåer som säkrar maximalt hållbart uttag under 2018. De kvoter som föreslås för tre sill/strömmingsbestånd i västra och centrala Östersjön och i Rigabukten är förenliga med båda de målintervall för fiskeridödlighet för maximalt hållbart uttag som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2016/1139. För två bestånd, dvs. det västra sill/strömmingsbeståndet och det västra torskbeståndet, ligger fiskemöjligheterna inom de intervall för fiskeridödlighet som avses i artikel 5.2 och 5.3 i förordning (EU) 2016/1139.

TAC för lax i Finska viken och det östra torskbeståndet överensstämmer med Ices metod för bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter.

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC, med fördelning mellan åren, och bestämmelser om flexibilitet enligt artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 ska rådet, när TAC fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska status. Mera nyligen har flexibilitet införts genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet, som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av de levande marina biologiska resurserna och förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, bör det förtydligas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga i de fall då medlemsstaterna inte utnyttjar den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Ål

Ål har en komplicerad livscykel, då det är en fisk med stor geografisk spridning som lever länge. Ny vetenskaplig rådgivning visar att ålen leker i Sargassohavet och att larverna flyter med havsströmmar till de europeiska och nordafrikanska kontinentalsocklarna där de förvandlas till glasålar och simmar in i kontinentalvattnen.

Under den period av ålarnas livscykel då de befinner sig i kontinentalvatten (bräckt vatten eller sötvatten) beror ålens dödlighetsfaktorer på de regionala förutsättningarna. Genom rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål åläggs de medlemsstater som har betydande naturliga livsmiljöer för europeisk ål att utarbeta förvaltningsplaner för ål genom vilka det säkras att ett tillräckligt antal vuxna ålar kan lämna avrinningsområdena och nå ut till det öppna havet där de kan leka och beståndet kan återhämta sig. De nationella förvaltningsplanerna för ål får, men behöver inte, omfatta marina farvatten.

Aktuella uppgifter visar emellertid att 57 % av de blankålar i Östersjön som når det öppna havet fångas av yrkesfiskare och fritidsfiskare. I ålförordningen åläggs de medlemsstater som bedriver fiske efter ål i EU-vatten att minska fiskeansträngningen och/eller fångsterna med minst 50 % i förhållande till den genomsnittliga fiskeansträngningen eller de genomsnittliga fångsterna under åren 2004–2006, utom om deras förvaltningsplaner också omfattar marina farvatten. Ingen av medlemsstaterna runt Östersjön når detta mål.

I de vetenskapliga utlåtandena anges följande: ”...om försiktighetsansatsen tillämpas för ål bör all antropogen påverkan (dvs. kommersiellt fiske och fritidsfiske på alla nivåer, vattenkraft, pumpanläggningar och föroreningar) som minskar förekomsten av blankål och dess möjligheter att ta sig till det öppna havet minskas till noll eller till en nivå så nära noll som möjligt.” 2 .

Beståndet ifråga finns upptaget i Cites-konventionens bilaga II och mot bakgrund av dess tillstånd är den minskning på 50 % av fiskeansträngningen och/eller fångsterna som föreskrivs i ålförordningen inte förenlig med 2013-års gemensamma fiskeripolitiks mål för ett hållbart utnyttjande av resurserna. Mot bakgrund av Ices-utlåtandet är det viktigt att allt fiske som inriktas på lekmogna exemplar upphör tills att det finns tydliga belägg för att beståndets tillstånd har förbättrats. Mot bakgrund av allvaret i Ices-utlåtandet är det i avvaktan på långsiktiga lösningar lämpligt att förbjuda allt fiske efter ål i Östersjön under 2018.

2017/0212 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1) Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

2) Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 3 ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av STECF och andra rådgivande organ, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska områdena eller kompetensområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

3)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, om lämpligt inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa. Fiskemöjligheterna bör tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt förordning (EU) nr 1380/2013.

4) I artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning där så är möjligt ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd.

5) De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) bör därför fastställas, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framfördes under samråden med berörda parter.

6) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 4 upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd (nedan kallad planen). Planen syftar till att säkerställa att utnyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning. Målet för fiskeridödligheten för de berörda bestånden, uttryckt i intervall, ska därför nås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Det är lämpligt att fångstbegränsningarna för 2018 vad gäller bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön fastställs med sikte på att uppnå planens mål.

7) När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbeståndets biomassa för något av de berörda bestånden ligger under de referenspunkter för bevarande för ett lekbestånds biomassa som anges i bilaga II till förordning (EU) 2016/1139 ska enligt planen alla lämpliga korrigerande åtgärder antas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till en nivå över den nivå som kan ge den maximala hållbara avkastningen. Internationella havsforskningsrådet (Ices) har angett att biomassan för det västra torskbeståndet (Gadus morhua) och det västra sill/strömmingsbeståndet (Clupea harengus) ligger under de referenspunkter för bevarande som anges i bilaga II till den förordningen. Följaktligen är det lämpligt att fiskemöjligheterna för det västra torskbeståndet och det västra sill/strömmingsbeståndet i Östersjön fastställs till en nivå som ligger under intervallet för fiskeridödlighet i bilaga I, kolumn B, till förordning (EU) 2016/1139 och som tar hänsyn till minskningen av biomassan. För detta ändamål är det nödvändigt att ta hänsyn till tidsplanen för uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken i allmänhet och för planen i synnerhet, den förväntade effekten av vidtagna korrigerande åtgärder samtidigt som hänsyn tas till behovet av att säkerställa nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende enligt artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

8) Angående det västra torskbeståndet i Östersjön krävs ytterligare åtgärder för att förbättra beståndets tillstånd. Genom att det nuvarande fredningsperioden på åtta veckor bibehålls är det möjligt att fortsätta att skydda lekbestånden av torsk. Enligt vetenskapliga utlåtanden bidrar fritidsfisket efter det västra torskbeståndet avsevärt till beståndets övergripande fiskeridödlighet. Med beaktande av beståndets nuvarande tillstånd är det lämpligt att behålla de gällande åtgärderna avseende fritidsfisket. I synnerhet bör en daglig fångstbegränsning per fiskare gälla som bör vara mer restriktiv under lekperioden. Detta påverkar inte principen om relativ stabilitet gällande kommersiell fiskeverksamhet.

9) Vad gäller torskbeståndet (Gadus morhua) i östra Östersjön har Ices till följd av biologiska förändringar hos beståndet inte kunnat fastställa biologiska referenspunkter. För att bidra till uppnåendet av planens mål är det därför lämpligt att fastställa TAC för det östra torskbeståndet i Östersjön i enlighet med försiktighetsansatsen enligt artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

10) Beträffande sill/strömming i Bottniska viken har Ices gjort en bedömning på grundval av aktuella uppgifter och aktuell information och fiskeridödlighetsintervallen har därefter reviderats så att de motsvarar maximalt hållbart uttag. Det råder således obalans mellan de fiskeridödlighetsintervall som anges i de vetenskapliga utlåtandena och de som anges i planen, men dessa baserades på de bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden som fanns att tillgå vid den tidpunkt då planen antogs och eftersom planen är juridiskt bindande bör den följas vid fastställandet av fiskemöjligheterna för detta bestånd.

11) Angående beståndet av ål anges i Ices-utlåtandet att all antropogena faktorer som påverkar dödligheten, som kommersiellt fiske och fritidsfiske, bör minskas till noll eller till en nivå så nära noll som möjligt. Utlåtandet bör efterlevas genom att det införs ett förbud mot fiske efter den aktuella arten i Östersjön.

12) Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 5 , särskilt artiklarna 33 och 34, i fråga om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och överföring av uppgifter till kommissionen om uttömda fiskemöjligheter. I denna förordning bör det därför fastställas koder för landningar av de bestånd som omfattas av denna förordning, vilka medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

13) Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 6 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC, med fördelning mellan åren, och bestämmelser om flexibilitet enligt artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

14) För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och trygga försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2018. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2018.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.

2. Denna förordning ska också tillämpas på fritidsfiske, om det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

(1)Ices: Internationella havsforskningsrådet,

(2)Östersjön: Ices-områdena IIIb, IIIc och IIId,

(3)bestånd: en marin biologisk resurs i ett visst förvaltningsområde,

(4)delsektion: en av Ices delsektioner i Östersjön i enlighet med definitionen i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2187/2005 7 ,

(5)total tillåten fångstmängd (TAC): den kvantitet av varje bestånd som får fångas under en ettårsperiod,

(6)kvot: en andel av den totala tillåtna fångstmängden som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland,

(7)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som utnyttjar havets biologiska resurser exempelvis för rekreation, turism eller sport.

KAPITEL II

FISKEMÖJLIGHETER

Artikel 4

TAC:er och fördelning

TAC, kvoter och eventuella villkor som är funktionellt knutna till dessa anges bilagan.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter

Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

(a)byten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

(c)ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(d)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(e)avdrag enligt artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 6

Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar och som har fångats vid fiske enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i den förordningen.

2. Bestånden av icke-målarter inom de säkra biologiska gränser som avses i artikel 15.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 anges i bilagan för tillämpningen av det undantag från skyldigheten att avräkna fångster från den berörda kvot som föreskrivs i den artikeln.

Artikel 7

Åtgärder avseende fritidsfiske efter torsk i delsektionerna 22–24

1. Vid fritidsfiske får högst fem exemplar av torsk behållas per fiskare och dag i delsektionerna 22–24.

2. Genom undantag från punkt 1 får högst tre exemplar av torsk behållas per fiskare och dag i delsektionerna 22–24 under perioden från och med den 1 februari 2018 till och med den 31 mars 2018.

3. Punkterna 1 och 2 påverkar inte mer strikta nationella åtgärder.

Artikel 8

Förbud

1. Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter, behålla ombord, omlasta eller landa ål (Anguilla anguilla).

2. Fritidsfiske efter ål (Anguilla anguilla) ska vara förbjudet.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 9

Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 överför uppgifter till kommissionen om kvantiteter ur bestånd som fångats eller landats ska de använda beståndskoderna i bilagan till den här förordningen.

Artikel 10

Flexibilitet

1. Om inget annat anges i bilagan till den här förordningen ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i samma förordning tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

2. Artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat utnyttjar den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 11

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007, EUT L 191, 15.7.2016, s. 1.

(2) Icesutlåtande om fiskemöjligheter, fångst och fiskeansträngning i Nordostatlanten. Icesutlåtanden 2016, bok 9, offentliggjord den 28 oktober 2016.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007, EUT L 191, 15.7.2016, s. 1.

(5) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 ( EUT L 343, 22.12.2009, s. 1 ).

(6) Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(7) Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund ( EUT L 349, 31.12.2005, s. 1 ).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.8.2017

COM(2017) 461 final

BILAGOR

till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

TAC:ER TILLÄMPLIGA PÅ UNIONSFISKEFARTYG I OMRÅDEN DÄR TAC:ER FASTSTÄLLTS PER ART OCH PER OMRÅDE

I följande tabeller anges TAC:er och kvoter (i ton levande vikt, utom där annat anges) för varje bestånd och de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningarna till fiskezoner är hänvisningar till Icesområden, om inte annat anges.

Fiskbestånden redovisas i alfabetisk ordning efter arternas vetenskapliga namn.

För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn: