8.5.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 164/24

1.

Vi betraktar kommissionens förslag till rådets rekommendation som ett välkommet men försiktigt första steg till europeiskt samarbete, med tanke på att tillgängligheten till jämförbar information om utexaminerades sysselsättning (eller arbetslöshet) inom EU är viktigt för att bland annat kunna ta itu med komptensflykten inom och mellan de europeiska regionerna. En sådan tillgänglighet skulle även ge kommissionen möjlighet att formulera sina politiska rekommendationer på ett enhetligt sätt, som en del av en övergripande strategi.

2.

Kommittén välkomnar att kommissionen fortsätter att ägna särskild uppmärksamhet åt frågor som rör utvecklingen på utbildningsområdet. Utbildning utgör en historisk landvinning i Europa och en av de främsta faktorerna bakom medlemsstaternas och regionernas konkurrenskraft, personers lika möjligheter, social rörlighet och europeiskt medborgarskap.

3.

ReK erbjuder kommissionen sitt stöd i detta arbete, som – samtidigt som medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation respekteras fullt ut – skulle kunna stärka överensstämmelsen och interoperabiliteten mellan de olika europeiska systemen för allmän utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning. I detta avseende anser kommittén att den föreslagna åtgärden i dess nuvarande form inte tycks medföra några subsidiaritetsproblem, och framhåller vikten av att respektera proportionalitetsprincipen för att se till att inga nya ekonomiska eller administrativa bördor skapas.

4.

Det är glädjande att kommissionen i sitt meddelande anger att det skulle utgöra ett viktigt steg på vägen mot lika möjligheter för EU-medborgarna att verkligen ge alla unga möjlighet att förvärva alla nyckelkompetenser, och därigenom övertar ett förslag som först lades fram i Europeiska regionkommitténs yttrande om ”Det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)”.

5.

Kommittén pekar på att tillgången till utbildning inte får styras av familjens inkomst, elevens ursprung eller modersmål, och att jämlikheten måste stå i centrum för de europeiska utbildningssystemen så att alla EU-medborgare kan nå sin potential. ReK välkomnar att kommissionen erkänner vikten av ökade investeringar i utbildningssektorn, bl.a. för att komma till rätta med avhopp från skolor och universitet, så att de lokala och regionala myndigheterna kan garantera rätten till utbildning för alla genom att undanröja de ekonomiska hindren för att välja och särskilt delta i utbildningar.

6.

Tanken på samhällsinriktade universitet kan bara förverkligas om unionen och medlemsstaterna faktiskt och på lämpligt sätt samråder med de lokala och regionala myndigheterna när de utformar sin politik för högre utbildning. Kommissionen uppmanas att blåsa nytt liv i Bolognaprocessen och vidta de åtgärder som krävs inom vissa områden, särskilt när det gäller snabbt eller t.o.m. automatiskt erkännande och ekvivalering av examina och yrkeskvalifikationer, även titeln som doktor och övriga akademiska titlar.

7.

Vi ser digitalisering som en möjlighet att lösa flera av utbildningssystemets utmaningar. Den är också en viktig faktor för dess modernisering. Digitalisering kan underlätta bl.a. följande:

8.

När det gäller moderniseringen av högre utbildning och annan utbildning vill kommittén fästa uppmärksamheten vid att det inte räcker att diskutera målen, särskilt med tanke på att planeringen av EU-fonderna för nästa programperiod redan pågår, och att man i detta sammanhang bör framhålla behovet av att sörja för särskilt stöd efter 2020 för projekt och insatser för att utveckla utbildningsprogram samt infrastruktur för högre utbildning och annan utbildning i de mindre utvecklade regionerna.

9.

Lika möjligheter när det gäller tillträde till högre utbildning, däribland för elever från mindre gynnade eller avlägset belägna regioner, de yttersta randområdena eller från minoritetsgrupper kan garanteras bättre så snart den offentliga utbildning som dessa elever har tillgång till är effektiv, ändamålsenlig och inkluderande.

10.

Kommittén påpekar att möjligheterna till resor och kulturella utbyten i EU (via Erasmusprogrammet till exempel) kan berika studerandes utbildningserfarenheter och bidra till att främja en känsla av unionsmedborgarskap. I detta sammanhang påminner kommittén om att det är viktigt att garantera lika möjligheter när det gäller rörlighet för att alla ungdomar ska ha tillgång till denna rörlighet på lika villkor, oavsett var de bor.

11.

Det skulle vara lämpligt att främja utvecklingen av system för kompletterande utbildning och andra stödundervisningsprogram som underlättar övergången från en viss utbildningsnivå till högre utbildning genom att ge tillräckligt stöd till utbytet av god praxis på detta område.

12.

Kommittén föreslår en omprövning av förslaget om att man i större utsträckning bör inrikta finansieringen av högre utbildningsanstalter på resultaten, för att ta hänsyn till de särskilda utmaningar som universitet av regional och lokal betydelse ställs inför, och särskilt högre utbildning avsedd för minoriteter som följs av få studerande, och vars försvinnande skulle orsaka betydande kulturella, lokalsamhälleliga och ekonomiska skador.

13.

ReK framhåller att det krävs nya åtgärder för den högre utbildningens internationalisering, särskilt när det gäller gemensamma europeiska och internationella utbytesprogram, program för rörlighet, examina och utvidgning av Erasmus till kandidatländerna och tredjeländer som gränsar till EU, samtidigt som man måste respektera kvalitetskraven.

14.

För närvarande står otillräckliga medel till förfogande för internationalisering av de system för allmän utbildning och yrkesutbildning som föregår högre utbildning. Det är därför nödvändigt att systematiskt mobilisera nya europeiska och nationella samt regionala och lokala medel för detta syfte.

15.

Med tanke på att de utexaminerades förberedelser, kvalifikationer och färdigheter inom det nuvarande systemet för högre utbildning och annan utbildning ofta inte motsvarar arbetsmarknadens behov och villkoren för anställbarhet rekommenderar kommittén att man ska sträva efter att i den högre utbildningen införa behovsbaserade utbildningsformer, t.ex. genom att ge studerande möjlighet att fritt välja ämnen från flera universitet, och att alla relevanta berörda aktörer, inklusive lokala arbetsgivare, involveras. När studenterna har fullföljt dessa utbildningskurser kan de få studiepoäng som motsvarar dem som de förvärvat genom de reguljära högskolekurserna.

16.

Kommittén stöder främjandet av ett system med varvad utbildning som stärker kopplingen mellan utbudet av allmän utbildning och yrkesutbildning å ena sidan och det territoriella området å andra sidan, med beaktande av de konkreta behoven på arbetsmarknaden i fråga, bl.a. genom organisationsmodeller som garanterar offentliga och privata aktörers ömsesidiga medansvar för att uppnå de gemensamma målen. ReK förespråkar en ökad inriktning på arbetsbaserad inlärning, såsom lärlingsutbildningar och praktikperioder, eftersom de utgör en möjlighet att utveckla färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden.

17.

Det finns ett verkligt behov av att utveckla korta utbildningar med tanke på flexibiliteten i systemet för högre utbildning och med sikte på en eventuell ekvivalering med högre utbildning för interna utbildningar och fortbildning som genomförs av branschorganisationer och yrkeskamrar, i förekommande fall genom att se till att en sådan utbildning som avslutats med framgång åtminstone delvis, under förutsättning att lämpliga kvalitetskrav uppfylls, kan erkännas som likvärdig med ett eller flera ämnen i en universitetsutbildning.

18.

ReK understryker behovet av att stärka den högre yrkesutbildningen genom att främja kurser i yrkesutbildning vid tekniska högskolor och universitet.

19.

Samtidigt som universitetens självbestämmande respekteras bör man även se till att allmänheten får tillgång till universitetsundervisning och särskilt nätkurser, i enlighet med tanken på ”universitas”.

20.

Det är oroande att forskningsresultaten, trots att omfattande forskning som finansieras genom ramprogrammet Horisont 2020 eller med nationella offentliga medel bedrivs vid de europeiska universiteten, mycket ofta inte är tillgängliga kostnadsfritt, åtminstone inte för yrkesverksamma, lärare som inte undervisar inom den högre utbildningen eller andra eventuellt intresserade personer. Detta minskar ansevärt inverkan av det europeiska systemet för forskning och utveckling och begränsar tillgången till de senaste forskningsresultaten för lärare och studerande utan tillräckliga medel.

21.

ReK instämmer i att pedagogisk, psykologisk och metodologisk förberedelse av universitetslärare och andra lärare utgör en förutsättning för en framgångsrik utbildning i framtiden, och anser därför att det är särskilt nödvändigt att på detta område, som kännetecknas av en snabb utveckling, utbyta god praxis – som lärarna kan få kännedom om och förvärva genom den rörlighet som Erasmusprogrammet erbjuder – och stödja gemensamma innovationsprojekt, bl.a. initiativ som rör utbildningsprogram och kursplaner för dem som ansvarar för utbildning och fortbildning av lärare. Dessutom kan teknisk fortbildning av lärarna, särskilt i vissa regioner, bidra till att höja undervisningens kvalitet och därmed till att minska de skillnader i fråga om resultat som kvarstår mellan regionerna och medlemsstaterna.

22.

Kommittén är oroad över risken för att brexit ska inverka negativt på rättigheterna för utexaminerade, elever och universitetsstuderande som följer utbildningar i Storbritannien. Denna risk beror inte enbart på de troliga förändringar i den brittiska utbildningspolitiken som kommer att påverka dem, utan också på osäkerheten om erkännandet och valideringen av deras utbildningar, kvalifikationer och examina i medlemsstaterna. Denna risk rör alla EU-länder och skulle därför kunna motivera gemensamma insatser på unionsnivå.

23.

Kommissionen uppmanas att i samband med Storbritanniens utträde ur EU, utan att det påverkar tillämpningen av ömsesidighetsprincipen, i möjligaste mån begränsa de negativa bieffekterna av Storbritanniens utträde, såsom en eventuell minskning av det nuvarande ständiga och utmärkta samarbetet med högre utbildningsanstalter samt institut för forskning och utveckling i Storbritannien, även om detta medför en rimlig budgetbörda.

24.

ReK framhåller att vissa mindre utvecklade regioner riskerar att drabbas av en negativ demografisk och utbildningsmässig spiral genom att dessa båda processer förstärker varandra, ett fenomen som skulle kunna bidra till att minska deras konkurrenskraft ännu mer och göra att deras utbildningssystem försämras ytterligare. Kommittén efterlyser därför strategiska lösningar som kan stödja en förbättrad rörlighet för elever och studerande men även göra det lättare för dem att eventuellt återvända till hemregionen.

25.

Det är hög tid att göra nödvändiga investeringar i utbildningsinfrastrukturen, både i de regioner som kommit längst och i dem som är mindre utvecklade, och man bör alltid se till att de samordnade investeringarna anpassas till det berörda områdets särdrag. I detta sammanhang bör man särskilt överväga att öka stödet från Europeiska investeringsbanken och EU-fonderna till regionala initiativ för att utveckla utbildningen.

26.

Att ställa krav på effektivitet, direkt konkurrenskraft och snabb eller t.o.m. omedelbar anställbarhet på systemen för högre utbildning, yrkesutbildning och offentlig utbildning skulle kunna äventyra fortbeståndet för vetenskapsgrenar och yrken vars försvinnande, trots att de erbjuder de utexaminerade mycket få möjligheter, skulle medföra omätbara skador på medellång och lång sikt för den europeiska kulturen, konsten, vetenskapen på hög nivå och de lokala kunskaperna.

27.

När det gäller anstalter för allmän utbildning, yrkesutbildning och i förekommande fall högre utbildning på nationella eller etniska minoriteters språk bör man göra allt för att undvika att begränsa möjligheterna till utbildning för elever som tillhör en minoritet och införa system som gör det möjligt för utexaminerade som tillhör en minoritet eller som invandrat från ett annat EU-land att få samma möjligheter till fortbildning och sysselsättning som övriga utexaminerade.

28.

I flera medlemsstater ger religiösa utbildningsanstalter och skolor samt anstalter för yrkesutbildning och högre utbildning som förvaltas av kyrkor eller religiösa organisationer ett stort bidrag till utbildningen och den högre utbildningen i Europa. Därför får det inte förekomma någon diskriminering av dem, eller av andra utbildningsanstalter, så länge den nationella läroplanen genomförs. Samtidigt understryker vi att sekulär utbildning och respekt för olika religioner och övertygelser är hörnstenar i den europeiska integrationen.

29.

En av de grundläggande utmaningarna vid hanteringen av migrationskrisen och situationen för flyktingar, asylsökande och personer i liknande omständigheter består i att kartlägga de berörda personernas färdigheter, kompetenser och examina och i förekommande fall validera dem, eftersom det annars inte kan bli tal om en verklig integration i utbildningsväsendet eller på arbetsmarknaden. Vi upprepar därför vår uppmaning om stöd till medlemsstaterna när det gäller att säkerställa tillgång till insatser för kompetenskartläggning, språkintroduktion, kompetenshöjningsinsatser och andra åtgärder i syfte att främja integreringen i arbetslivet och samhället. Personer med utbildning/kvalifikationer från hemlandet bör också utan dröjsmål kunna få denna kompetens bedömd (1). Kommittén anser att samråd bör hållas med de berörda lokala och regionala myndigheterna med sikte på en gemensam och effektiv hantering av denna situation med respekt för målen om integration, lika möjligheter och mänskliga rättigheter.

30.

Kommittén anser att man bör undersöka hur idrott och hälsoundervisning kan främjas inom utbildningssystemet, med särskild uppmärksamhet på låg- och mellanstadiet och i synnerhet stöd till program utanför skolan. Strategin för hälsoundervisning bör präglas av en helhetssyn och omfatta fysiskt och psykiskt välbefinnande, i syfte att förebygga mobbning och våld i skolan.

31.

Utbildningen bör främja tolerans och de värderingar som EU bygger på, dvs. respekten för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive minoriteters rättigheter, i syfte att motverka radikalisering, utestängning, främlingsfientlighet och risken för att extremism i sina olika former sprids.

32.

ReK efterlyser uttryckligen lämpligt stöd, inom ramen för samordnade insatser för att effektivt minska klyftan mellan olika regioner, till vissa mindre utvecklade regioner för att hjälpa dem att modernisera skolan och den högre utbildningen och fortsätta att utveckla yrkesutbildningen. I detta sammanhang bör det noteras att sysselsättningsutbudet i vissa av dessa regioner till stor del riktar sig till utexaminerade med yrkesutbildning och att detta, om utvecklingen av denna typ av utbildning inte längre skulle vara en prioritering, skulle kunna bidra till att ytterligare försämra den ekonomiska och sociala situationen i regionen.

33.

Kommittén delar kommissionens uppfattning att spridning av flernivåstyrningsinstrument och, om det är motiverat, decentralisering på området för allmän utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning skulle kunna utgöra en lämplig strategi för att främja samarbete och partnerskap mellan vissa regioner – särskilt gränsregioner eller regioner med likartade kännetecken – i syfte att på ett effektivt sätt planera och genomföra moderniseringen av högre utbildning och annan utbildning.

34.

ReK uppmanar kommissionen att betrakta Europeiska regionkommittén som en partner vid utformningen av politiken för utveckling och modernisering av högre utbildning och annan utbildning, och att vid samrådsprocessen i största möjliga utsträckning utnyttja den sakkunskap som de lokala och regionala myndigheterna besitter i egenskap av dels berörda parter, dels aktörer med ansvar för att understödja eller samordna utbildningssystemet.