—

med beaktande av EU:s fördrag, särskilt artiklarna 2, 3, 4, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EUF-fördraget),

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av Republiken Polens författning,

—

med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europadomstolens rättspraxis i relation till denna,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 om en ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 april 2016 om situationen i Polen (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 september 2016 om den senaste utvecklingen i Polen och dess inverkan på grundläggande rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation om rättsstatsprincipen (3) från den 21 december 2016, som kompletterade dess rekommendation av den 27 juli 2016, och med hänsyn till den senaste tidens utveckling i Polen i samband med tillsättandet av en ny ordförande för författningsdomstolen,

—

med beaktande av kommissions tredje rekommendation om rättsstatsprincipen (4) av den 26 juli 2017 där man uttrycker stor oro för den planerade reformen av rättsväsendet i Polen, då den enligt kommissionens bedömning förstärker det systemhot mot rättsstaten i Polen som fastställdes redan i det förfarande rörande rättsstaten som kommissionen inledde i januari 2016,

—

med beaktande av den polska regeringens svar av den 20 februari 2017 där man avvisade bilden av ett systemmot mot rättsstaten i Polen, och av det svar som den polska regeringen rapporteras ha skickat den 29 augusti 2017 där man tillbakavisar kommissionens invändningar mot reformen av rättsväsendet och ifrågasätter dess behörighet att utvärdera rättssystemet,

—

med beaktande av de överträdelseförfaranden som kommissionen har inlett mot Polen, däribland förfarandet av den 29 juli 2017 och det motiverade yttrandet av den 12 september 2017 gällande lagen om allmänna domstolars organisation, där man anger att den polska lagen är oförenlig med unionsrätten, i synnerhet med artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), direktiv 2006/54/EG om likabehandling i arbetslivet och artikel 19.1 i EU-fördraget jämförd med artikel 47 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande om de diskussioner som fördes i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor med kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans den 22 mars, 31 augusti och 6 november 2017,

—

med beaktande av de diskussioner som fördes vid rådets (allmänna frågor) sammanträden den 16 maj 2017 och 25 september 2017 om rättsstatsprincipen i Polen,

—

med beaktande av Venedigkommissionens yttrande om författningsdomstolen av den 14 oktober 2016 och till uttalandet av den 24 januari 2017 från Venedigkommissionens ordförande där han uttryckte sin djupa oro över den allt sämre situationen i Polen,

—

med beaktande av att den 18 maj 2017 togs domarna bort från författningsdomstolens webbplats och rättsfallsdatabas på internet rörande följande tre fall, 9 mars 2016, K 47/15 (fastställande av att de förändringar som det polska parlamentet har gjort i lagen om författningsdomstolen bryter mot författningen), 11 augusti 2016, K 39/16 (med invändning mot lagligheten i huvudbestämmelserna i den andra akten om ändring av författningsdomstolens funktion) och 7 november 2016, K 44/16 (om lagligheten i tillsättandet av författningsdomstolens ordförande och vice ordförande),

—

med beaktande av att det polska parlamentet i juni och juli 2017 antog fyra lagar för att reformera rättsväsendet, nämligen: lagen om ändring av lagen om nationella domar- och åklagarskolan, lagen om allmänna domstolars organisation och vissa andra lagar (nedan kallad lagen om nationella domarskolan), lagen om ändring av lagen om nationella domstolsrådet och vissa andra lagar (nedan kallad lagen om nationella domstolsrådet), lagen om ändring av lagen om nationella domstolars organisation (nedan kallad lagen om nationella domstolars organisation), samt lagen om högsta domstolen, som gav upphov till allvarliga farhågor rörande brott mot maktdelningsprincipen och slutet på rättsväsendets oberoende,

—

med beaktande av skrivelsen från Europaparlamentets talman av den 18 juli 2017 där han uttrycker oro från en stor majoritet av ledarna för de politiska grupperna i parlamentet rörande de lagar som har antagits för att reformera rättsväsendet,

—

med beaktande av den polska presidentens beslut av den 27 juli 2017 om att lägga in veto mot två kontroversiella lagar som hade antagits av det polska parlamentet tidigare samma månad och som utgjorde ett allvarligt hot mot rättsväsendets oberoende i Polen,

—

med beaktande av den polska presidentens två förslag rörande det nationella domstolsrådet och högsta domstolen, som ger upphov till frågetecken rörande deras förenlighet med den polska författningen, och som inte åtgärdar problemen rörande maktdelningsprincipen eller rättsväsendets oberoende,

—

med beaktande av den polska författningsdomstolens beslut av den 24 oktober 2017 om att reglerna för att välja ordförande för högsta domstolen samt för generalförsamlingen för domare i högsta domstolen bryter mot författningen,

—

med beaktande av domstolens interimistiska beslut av den 27 juli 2017 i mål C-441/17 om att stoppa storskalig avverkning i Białowieża-skogen, vilket den polska regeringen inte följde, samt oron för att en fortsatt avverkning skulle medföra ”allvarlig och oåterkallelig skada” i skogen medan domstolen behandlar fallet,

—

med beaktande av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas intermistiska beslut av den 8 juni 2017 om att stoppa det summariska återsändandet till Vitryssland, med beaktande av de förslag som Polens inrikesminister lade fram i januari 2017 om ändringar av utlänningslagen och som ger upphov till oro rörande förenligheten med europeisk och internationell rätt,

—

med beaktande av lagen om offentliga möten, enligt ändringen i december 2016, som tillåter överdrivna begränsningar av mötesfriheten, däribland prioritering av så kallade ”regelbundna/cykliska möten” för patriotiska, religiösa och historiska evenemang och en möjlighet för myndigheterna att förbjuda motdemonstrationer,

—

med beaktande av lagen om det nationella institutet för frihet – centrumet för civilsamhällets utveckling från den 15 september 2017 som ställer offentlig finansiering av det civila samhället under regeringens kontroll, vilket även inkluderar EU-medel, och därmed ger upphov till oro rörande vederbörlig finansiering av icke-statliga organisationer, däribland kvinnorättsorganisationer,

—

med beaktande av rapporter från internationella icke-statliga organisationer om rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Polen, däribland Amnesty Internationals rapport av den 19 oktober 2017 med titeln Poland: On the streets to defend human rights (Polen: demonstrationer för att försvara de mänskliga rättigheterna) och Human Rights Watchs rapport från den 24 oktober 2017 med titeln Eroding Checks and Balances – Rule of Law and Human Rights Under Attack in Poland (Urvattning av kontroller och motvikter – angrepp mot rättsstaten och mänskliga rättigheter i Polen),

—

med beaktande av OSSE/ODIHR:s yttranden av den 5 maj 2017 om förslaget till ändringar av lagen om nationella domstolsrådet och vissa andra lagar i Polen, av den 22 augusti 2017 om Polens lagförslag om nationella frihetsinstitutet som ett centrum för utveckling och det civila samhället, och av den 30 augusti 2017 om vissa bestämmelser i lagförslaget om Polens högsta domstol, där man påpekade att de föreslagna bestämmelserna var oförenliga med internationella normer och åtagandena inom OSSE,

—

med beaktande av de avslutande iakttagelser avseende den sjunde periodiska rapporten om Polen från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna av den 31 oktober 2016 där Polen uppmanades med kraft att vidta åtgärder för att skydda författningsdomstolens och rättsväsendets oberoende och att mer exakt definiera brottet terrorism för att skapa ett skydd mot missbruk,

—

med beaktande av Kanadas intervention i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 9 maj 2017 i samband med Polens allmänna återkommande utvärdering och av skrivelsen av den 23 oktober 2017 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter till Polen,

—

med beaktande av de preliminära iakttagelserna av den 27 oktober 2017 från det besök som FN:s särskilda rapportör om domares och advokaters oberoende gjorde i Polen, där man uttrycker oro för rättsväsendets oberoende i Polen,

—

med beaktande av resolution 2188(2017) av den 11 oktober 2017 från Europarådets parlamentariska församling om utvalda exempel på nya hot mot rättsstatsprincipen i Europarådets medlemsstater,

—

med beaktande av de upprepade massdemonstrationerna mot regeringens politik och lagstiftning, däribland de ”svarta protesterna” från oktober 2016 som förhindrar att den nuvarande abortlagen ändrades, ”frihetsmarschen” av den 6 maj 2017 och protesterna i juli 2017 efter att lagarna om reform av rättsväsendet hade antagits,

—

med beaktande av lagen från juni 2017, som begränsar tillgången till akut-p-piller för kvinnor och flickor, med beaktande av WHO:s faktablad från juni 2017, där akut-p-pillren bedöms som säkra och där man rekommenderar att de görs tillgängliga som en del av nödvändig reproduktiv hälso- och sjukvård, med beaktande av kommissionens genomförandebeslut av den 7 januari 2015 om ändring av godkännande för försäljning av humanläkemedlet ”ellaOne, ulipristalacetat”, som beviljades genom beslut C(2009)4049,

—

med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

EU ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som präglas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Efterlevnad av dessa värden godkändes av det polska folket i en folkomröstning 2003.

B.

I artikel 9 i Polens författning står det att Republiken Polen ska visa aktning för den internationella rätt som är bindande för landet.

C.

EU fungerar utifrån förutsättningen om ömsesidigt förtroende, dvs. medlemsstaterna iakttar demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, enligt vad som föreskrivs i Europakonventionen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

D.

Rättsstatsprincipen är ett av de gemensamma värden som ligger till grund för EU, och enligt fördragen är kommissionen, tillsammans med Europaparlamentet och rådet, ansvarig för att garantera respekten för rättsstaten såsom ett av de grundläggande värdena för unionen, och för att EU:s lagstiftning, värden och principer respekteras.

E.

Bland dessa grundsatser återfinns lagenlighet, som förutsätter att lagar stiftas i en öppen, redovisningsskyldig, demokratisk och pluralistisk process, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, oberoende och opartiska domstolar, effektiv rättslig prövning, med bl.a. respekt för grundläggande rättigheter, samt likhet inför lagen.

F.

Rättsväsendets oberoende karaktär slås fast i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 6 i Europakonventionen, och är en väsentlig förutsättning för den demokratiska maktfördelningsprincipen, som också framgår av artikel 10 i Polens författning.

G.

Föreningsfriheten bör skyddas och ett dynamiskt civilsamhälle samt mångfald i medierna spelar en avgörande roll för att främja ett öppet och pluralistiskt samhälle där allmänheten deltar i den demokratiska processen och regeringarnas ansvarsskyldighet stärks. Icke-statliga organisationer bör ges vederbörlig finansiering.

H.

Den polska regeringens vägran att följa domstolens dom om avverkning i Białowieża-skogen och dess vägran att respektera Europadomstolens interimistiska beslut om återsändande till Vitryssland är tydliga tecken på att Polen inte följer EU:s fördrag.

I.

Tiotals demonstranter har ställts inför rätta enligt lagen om ringa brott och i vissa fall enligt straffrätten. Över 300 personer rapporteras ha kallats till polisen i samband med att de deltog i protester i oktober 2017.

J.

Enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europakonventionen, och rättspraxis från Europadomstolen hör kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa samman med ett flertal mänskliga rättigheter, bland annat rätten till liv och värdighet, frihet från omänsklig och förnedrande behandling, rätten till hälso- och sjukvård, rätten till ett privatliv, rätten till utbildning och förbudet mot diskriminering, såsom det också framgår av Polens författning.

K.

Nekad tillgång till tjänster för sexuella och reproduktiva hälsofrågor och rättigheter, däribland säker och laglig abort, är en kränkning av kvinnors grundläggande rättigheter. FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna har uppmanat Polen att avstå från att anta alla rättsliga reformer som skulle innebära en tillbakagång när det gäller en redan restriktiv lagstiftning om kvinnors tillgång till säker och laglig abort. Polen har redan flera gånger blivit fällt inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna på grund av sin restriktiva tolkning av denna rättighet.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.