52017IP0270

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52017IP0270 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52017IP0270

Help

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (2016/2064(INI))

EUT C 331, 18.9.2018, p. 116–124 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:: 15/06/2017; omröstningsdag
Date of vote:: 15/06/2017
Date of debate:: 14/06/2017

Author:: Europaparlamentet, Budgetkontrollutskottet, Budgetutskottet, Utskottet för ekonomi och valutafrågor, Utskottet för industrifrågor, forskning och energi, Utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, Utskottet för internationell handel, Utskottet för kultur och utbildning, Utskottet för regional utveckling, Utskottet för sysselsättning och socialfrågor, Utskottet för transport och turism
Form:: Resolution på eget initiativ
Parliamentary term:: Åttonde valperioden
Internal reference:: 2016/2064(INI)
Session:: 2017-2018

Treaty:

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna , Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

Link

Select all documents mentioning this document

Instruments cited:

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Directory code:

HTML

PDF

Official Journal

18.9.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 331/116

P8_TA(2017)0270

Genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (2016/2064(INI))

(2018/C 331/17)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi-förordningen) (1),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 31 maj 2016 till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om förvaltningen av garantifonden för den europeiska fonden för strategiska investeringar 2015 (COM(2016)0353),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Europa investerar igen – Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359),

—	med beaktande av den årliga rapporten från Europeiska investeringsbanken till Europaparlamentet och rådet om EIB-gruppens finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för Efsi år 2015 (2),

—

med beaktande av kommissionens utvärdering i form av ett arbetsdokument (SWD(2016)0297), Europeiska investeringsbankens utvärdering av hur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fungerar (3), Ad-hoc-granskning av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 av Ernst & Young (4) och Europeiska revisionsrättens yttrande (5),

—

med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597),

—	med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Paris, Frankrike i december 2015,

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (6),

—	med beaktande av Regionkommitténs yttrande (7),

—	med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

—	med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0200/2017),

Europaparlamentet noterar det stora investeringsgapet i Europa, som kommissionen uppskattar till minst 200–300 miljarder euro per år. Mot bakgrund av detta betonar parlamentet särskilt behoven i Europa av finansiering av högriskprojekt, särskilt när det gäller finansiering till små och medelstora företag, FoU, IKT samt transport-, kommunikations- och energiinfrastruktur, som är nödvändiga för att upprätthålla ekonomisk utveckling för alla. Parlamentet är bekymrat över det faktum att de senaste uppgifterna om nationalräkenskaperna inte visar någon ökning i investeringar sedan Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) lanserades, vilket leder till farhågor om att, om inget ändras, tillväxten kommer att fortsätta att vara dämpad och arbetslösheten fortsätta att vara hög, särskilt bland ungdomar och de nya generationerna. Parlamentet betonar att en minskning av investeringsgapet, genom att skapa en miljö som leder till investeringar inom vissa strategiska områden, är avgörande för att få fart på tillväxten, bekämpa arbetslösheten, främja utvecklingen av en stark, hållbar och konkurrenskraftig industri och att uppnå EU:s långsiktiga politiska mål.

Europaparlamentet betonar den roll som Efsi har spelat för att hjälpa till att lösa problem och undanröja hinder för finansiering samt för att genomföra strategiska, omvälvande och produktiva investeringar som ger ett högt mervärde för ekonomin, miljön och samhället, för att reformera och modernisera medlemsstaternas ekonomier, för att skapa tillväxt och arbetstillfällen för vilka man inte har kunnat finna marknadslösningar trots ekonomisk genomförbarhet samt för att uppmuntra privata investeringar i EU:s alla regioner.

Europaparlamentet påminner om parlamentets roll enligt förordningen, i synnerhet när det gäller övervakning av genomförandet av Efsi. Parlamentet medger dock att det är för tidigt att slutföra en heltäckande utvärdering, baserad på resultat, av hur Efsi fungerar och dess inverkan på EU:s ekonomi, men anser att en preliminär utvärdering som baseras på omfattande data om de utvalda projekten och besluten avseende dem är avgörande för att identifiera möjliga områden där Efsi 2.0 och därefter skulle kunna förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en heltäckande bedömning så snart som denna information blir tillgänglig.

Additionalitet

Europaparlamentet påminner om att syftet med Efsi är att skapa additionalitet genom att bidra till att lösa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer genom att stödja transaktioner som inte skulle ha kunnat genomföras, eller kunnat genomföras i samma utsträckning, inom ramen för unionens befintliga finansiella instrument eller genom privata källor utan inblandning av Efsi. Parlamentet noterar dock att additionalitetsbegreppet behöver tydliggöras ytterligare.

Europaparlamentet påminner om att de projekt som stöds av Efsi ska sträva efter att skapa sysselsättning, hållbar tillväxt samt territoriell och social sammanhållning i linje med de allmänna mål som anges i artikel 9 i Efsi-förordningen, men samtidigt ska betraktas som projekt som åstadkommer additionalitet om de är förknippade med en risk som motsvarar EIB:s särskilda verksamhet, enligt definitionen i artikel 16 i EIB-stadgan och EIB:s riktlinjer för kreditrisker. Parlamentet påminner om att projekt som stöds av Efsi vanligen ska ha en högre riskprofil än projekt som stöds genom EIB:s gängse transaktioner. Parlamentet understryker att EIB-projekt som medför en lägre risk än den minsta risken inom ramen för EIB:s särskilda verksamheter, också kan stödjas av Efsi endast om det krävs användning av EU-garantin för att säkerställa additionalitet.

Europaparlamentet konstaterar att medan alla projekt som godkänts enligt Efsi presenteras som ”särskilda verksamheter”, har en oberoende utvärdering funnit att vissa projekt hade kunnat finansieras utan användning av EU-garantin.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med EIB och Efsis förvaltningsstrukturer upprätta en förteckning över all EU-stödd EIB-finansiering som omfattas av kriterierna för additionalitet, och tydligt och uttömmande förklara beläggen för att projekten inte hade kunnat genomföras på annat sätt.

Europaparlamentet noterar att det kan uppstå motsättningar mellan Efsis kvalitativa och kvantitativa mål i den bemärkelsen att EIB kanske finansierar projekt som innebär en lägre risk, för vilka investerarna redan hyser intresse, för att uppfylla målet att attrahera privata investerare. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB och Efsis förvaltningsstruktur att tillämpa verkliga additionalitet enligt definitionen i artikel 5 i Efsi-förordningen och se till att marknadsmisslyckanden och suboptimala förhållanden åtgärdas ordentligt.

Europaparlamentet uppmanar EIB att säkerställa transparens när det gäller förvaltningen av medel och ursprunget för alla offentliga och privata bidrag och bidrag från tredje part, och tillhandahålla konkreta uppgifter, inbegripet om särskilda projekt och utländska investerare, samt betonar Efsi-förordningens krav på rapportering till parlamentet. Parlamentet påminner om att alla potentiella framtida bidragsgivare från tredje land måste uppfylla samtliga EU-regler för offentlig upphandling, arbetsrätt och miljölagstiftning, och förväntar sig att de sociala och miljörelaterade kriterier som är tillämpliga på EIB-projekt beaktas fullt ut vid beslut om finansiering av Efsi-projekt.

Resultattavlan och val av projekt

10.

Europaparlamentet noterar att ett projekt, innan det väljs för Efsi-stöd, i enlighet med förordningen måste genomgå gransknings- och beslutsprocesser både i EIB:s och Efsis förvaltningsstrukturer. Parlamentet konstaterar att de projektansvariga har uttryckt en önskan om snabb återkoppling och bättre transparens i förhållande till både urvalskriterierna och mängden och typen/delen av möjligt Efsi-stöd. Parlamentet efterlyser större klarhet för att ytterligare uppmuntra projektansvariga om möjligheten att ansöka om stöd från Efsi, bland annat genom att göra resultattavlan tillgänglig för personer som ansöker om finansiering från Efsi. Parlamentet kräver att beslutsprocessen ska göras mer transparent vad gäller urvalskriterier och ekonomiskt stöd, och att den ska påskyndas samtidigt som man fortsätter med tillbörlig aktsamhet för att skydda EU:s resurser. Parlamentet betonar att för att utvärderingsförfarandet ska kunna förenklas, särskilt vad gäller investeringsplattformar, bör EIB och nationella utvecklingsbanker, eller en delegation bestående av EIB och nationella utvecklingsbanker uppmuntras att gemensamt iaktta tillbörlig aktsamhet.

11.

Europaparlamentet anser att de kriterier enligt vilka projekt och stödberättigade motparter bedöms behöver förtydligas ytterligare. Parlamentet begär ytterligare information från Efsis förvaltningsorgan om de utvärderingar som genomförts av alla projekt som godkänts enligt Efsi, i synnerhet när det gäller deras additionalitet och bidrag till hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen, enligt definitionen i förordningen. När det gäller stödberättigade motparter uppmanar parlamentet till strikta regler om bolagsstyrning för dessa typer av företag för att de ska kunna bli godtagbara Efsi-partner mot bakgrund av EU:s grundläggande principer och Internationella arbetsorganisationens (ILO) normer.

12.

Europaparlamentet påminner om att resultattavlan är ett verktyg för investeringskommittén för att hjälpa den att vid användningen av EU-garantin ge prioritet åt transaktioner med högre poängtal och mervärde, och att investeringskommittén måste använda den i detta syfte. Parlamentet avser att verifiera huruvida resultattavlan och dess indikatorer har beaktats, tillämpats och använts korrekt. Parlamentet begär att urvalskriterierna för projekt tillämpas korrekt och att denna process ska göras mer transparent. Parlamentet påminner om att investeringskommittén enligt bilagan till den nuvarande förordningen måste ge resultattavlans alla pelare lika stor vikt när projekten prioriteras, oavsett om resultatet för en viss pelare ger ett numeriskt poängtal eller om pelaren består av icke poängsatta kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Parlamentet beklagar att pelare 3 som berör de tekniska aspekterna i projekten ges samma vikt i den nuvarande resultattavlan som pelarna 1 och 2 vilka berör de viktigare önskade resultaten. Parlamentet kritiserar det faktum att EIB själv medger att investeringskommitténs experter endast utnyttjar den fjärde pelaren i informationssyfte, och inte för beslutsfattande. Parlamentet begär att resultattavlorna offentliggörs, med undantag från kommersiellt känslig information, efter att beslut slutgiltigt har fattats om varje projekt.

13.

Europaparlamentet inser att det kan ta några år att förbereda nya innovativa projekt och noterar att EIB har press på sig att nå målet på 315 miljarder euro, och därför inte hade något annat val än att omedelbart inleda Efsi-verksamheter. Parlamentet finner det dock problematiskt att EIB vid genomförandet av Efsi hittills i stor utsträckning har använt sin befintliga projektportfölj med projekt som medför lägre risker, och därigenom minskat sin egen konventionella finansiering. Parlamentet fruktar att Efsi inte tillhandahåller kompletterande finansiering för innovativa projekt med hög risk. Parlamentet understryker att även om ett projekt kan betraktas som en särskild verksamhet, innebär det inte nödvändigtvis att det är riskabelt. Klassificeringen som särskild verksamhet kan även bero på det faktum att finansieringen har strukturerats på ett artificiellt riskabelt sätt, vilket innebär att projekt med mycket låg risk också till slut lätt kan betraktas som högriskprojekt. Parlamentet betonar att projektkriterierna inte får mjukas upp för att det politiska målet om 315 miljarder euro i använda investeringar ska uppnås.

14.

Europaparlamentet begär att EIB tillhandahåller en uppskattning av den potentiella årliga utlåningskapaciteten på medellång sikt, med hänsyn tagen till Efsi och eventuella regleringsmässig utveckling samt att banken fortsätter med sin egen utlåning till ett belopp på 70–75 miljarder euro per år, med hjälp av vinster, återbetalningar från programmen etc. och använder Efsi som kompletterande verktyg. Parlamentet konstaterar att detta skulle innebära att affärsvolymen för EIB skulle nå minst 90 miljarder euro, och inte 75 miljarder euro totalt.

15.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att diskutera huruvida den planerade hävstången på 15 gånger är lämplig för att göra det möjligt för Efsi att stödja projekt av hög kvalitet som medför en högre risk, och uppmanar kommissionen att utreda detta. Parlamentet påminner om att denna hävstång på 15 är portföljbaserad och återspeglar erfarenheten från EIB:s finansiering med syfte att bidra till att lösa marknadsmisslyckanden. Parlamentet uppmanar till förstärkt fokus på de offentliga mål som Efsi ska uppnå som ett komplement till volymkravet. Parlamentet föreslår att hänsyn tas även till de unionsmål som fastställts vid klimatkonferensen i Paris (COP21). Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra den hittills uppnådda hävstångseffekten och den bakomliggande beräkningsmetoden.

16.

Europaparlamentet betonar att småskaliga projekt ofta har svårt att få tillgång till den finansiering de behöver. Parlamentet noterar med oro att små projekt avskräcks från, eller till och med påstås inte vara berättigade, att ansöka om Efsi-finansiering på grund av sin storlek. Parlamentet påpekar den betydande inverkan som ett litet projekt dock kan ha på nationell eller regional nivå. Parlamentet betonar att man måste förbättra det tekniska stöd som Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) kan ge, vilket är avgörande för att ansvariga för småskaliga projekt ska kunna få råd och vägledning för att strukturera och kombinera projekt via investeringsplattformar eller ramavtal. Parlamentet uppmanar styrelsen att undersöka denna fråga och lägga fram förslag för att rätta till denna situation.

Sektorsvis diversifiering

17.

Europaparlamentet betonar att Efsi är ett efterfrågestyrt instrument, vilket emellertid bör styras av de politiska mål som anges i förordningen och fastställs av styrelsen. Parlamentet efterlyser mer uppsökande verksamhet och information till sektorer som inte har fått sin investeringsefterfrågan tillgodosedd men som ännu inte har kunnat använda sig av Efsi fullt ut. Parlamentet noterar i detta avseende att det skulle krävas fler åtgärder på makroekonomisk nivå inom EU för att öka efterfrågan på investeringar.

18.

Europaparlamentet välkomnar att alla sektorer som anges i Efsi-förordningen har täckts av Efsi-finansiering. Parlamentet påpekar dock att vissa sektorer är underrepresenterade, bl.a. den sociala infrastrukturen och hälso- och sjukvården, som endast fått 4 % av Efsis godkända finansiering. Parlamentet noterar att detta kan bero på ett antal olika faktorer, t.ex. det faktum att vissa sektorer kan ha saknat erfarenhet av och teknisk kunskap om hur man kunde få tillgång till Efsi, eller att det fanns bättre investeringsmöjligheter i form av startklara, bankmogna projekt när Efsi startade. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet EIB att diskutera hur man kan förbättra sektorsvis diversifiering och koppla den till de mål som anges i förordningen samt frågan om huruvida Efsi-stöd bör utvidgas till andra sektorer.

19.

Europaparlamentet påminner om att klimatavtalet COP21 som godkänts av EU kräver en radikal övergång till hållbara investeringar som Efsi bör stödja fullt ut. Efsi-investeringar bör vara förenliga med detta åtagande. Parlamentet understryker att man måste förbättra rapporteringen om klimatförändringarna.

20.

Europaparlamentet framhåller att man måste öka andelen medel som tilldelas långsiktiga projekt såsom telenät eller projekt med en relativt hög risk som typiskt sett är förknippade med en mer avancerad framväxande ny teknik. Investeringar i bredbandsinfrastruktur och 5G, it-säkerhet, digitalisering av den traditionella ekonomin, mikroelektronik, och högpresterande datorsystem (HPC) ytterligare skulle kunna minska den digitala klyftan.

21.

Europaparlamentet beklagar att det saknas koncentrationsgränser i den inledande inkörningsfasen. Parlamentet påminner om att transportsektorn har stått för det största bidraget till Efsi, med 2,2 miljarder euro av 8 miljarder euro, vilket motsvarar över 25 % av den totala garantifonden. Parlamentet noterar bekymrat att transportsektorn endast har fått ca 13 % av alla investeringar som hittills utnyttjats och gjorts tillgängliga inom Efsis infrastruktur- och innovationsdel, vilket är långt från den gräns på 30 % som fastställts för varje enskild sektor. Parlamentet uppmanar investeringskommittén att särskilt uppmärksamma projekt inom transportsektorn, eftersom dessa fortfarande är väldigt dåligt representerade i investeringsportföljen och eftersom transporter spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten och konsumentsäkerheten.

Styrning

22.

Europaparlamentet konstaterar att Efsis förvaltningsstrukturer har etablerats i sin helhet inom EIB. I syfte att förbättra Efsis effektivitet och redovisningsansvar bör man diskutera alternativ för att göra Efsis förvaltningsstruktur helt skild från EIB:s förvaltningsstruktur.

23.

Europaparlamentet påminner om att den verkställande direktören (VD) är ansvarig för den dagliga ledningen av Efsi, förberedelse och ledning av möten i investeringskommittén och för extern representation. Parlamentet påminner om att VD:n bistås av den biträdande verkställande direktören (biträdande VD). Parlamentet beklagar att de respektive rollerna, särskilt för biträdande VD:n, inte har fastställts på ett tydligt sätt i praktiken. Parlamentet uppmanar EIB att reflektera över att tydligare staka ut uppgifterna för VD:n och biträdande VD:n i syfte att garantera transparens och redovisningsskyldighet. Parlamentet anser att det är viktigt att VD:n, som bistås av biträdande VD:n, fortsätter att fastställa dagordningen för investeringskommitténs möten. Parlamentet föreslår dessutom att VD:n bör utarbeta rutiner för att hantera potentiella intressekonflikter inom investeringskommittén, rapportera till styrelsen och föreslå påföljder för överträdelser samt medel för att genomföra dem. Parlamentet anser att befogenheten för VD:n och biträdande VD:n att utföra dessa uppgifter skulle kunna förbättras genom en större självständighet gentemot EIB. Parlamentet uppmanar följaktligen EIB att undersöka alternativ för att öka VD:ns och biträdande VD:ns oberoende.

24.

Europaparlamentet påminner om att investeringskommitténs experter är ansvariga för val av Efsi-projekt, beviljande av EU-garantin och för godkännande av transaktioner med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller institutioner. Parlamentet påminner vidare om att de är oberoende. Parlamentet är därför bekymrat över dokumenterade intressekonflikter bland ledamöterna i försäkringskommittén, vilket under alla omständigheter måste undvikas i framtiden.

25.

Europaparlamentet anser att projekturvalet inte är tillräckligt transparent. Parlamentet betonar att EIB bör förbättra offentliggörandet av information om de projekt som banken godkänner inom ramen för Efsi, med en ordentlig motivering när det gäller additionaliteten och resultattavlan, liksom projektens bidrag till uppnåendet av Efsis mål, med särskild tonvikt på hur resultatet av Efsis verksamheter förväntas påverka investeringsgapet i unionen.

26.

Europaparlamentet uppmanar EIB att reflektera över hur samarbetet inom investeringskommittén, via VD:n och styrelsen, kan förstärkas. Parlamentet anser att det är viktigt att VD:n fortsätter att delta i styrelsens möten, vilket skulle göra det möjligt för VD:n att informera styrelsen om framtida aktiviteter.

27.

Europaparlamentet föreslår att man ska diskutera hur man kan öka transparensen gentemot parlamentet avseende Efsis styrningsstrukturer och låta ytterligare en fullvärdig medlem, som föreslås av parlamentet, ingå i styrelsen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Efsis styrande organ att på ett proaktivt sätt dela information med Europaparlamentet.

Nationella utvecklingsbanker

28.

Europaparlamentet påminner om att nationella utvecklingsbanker spelar en avgörande roll för Efsis framgång på grund av sin sakkunskap, eftersom de är nära de lokala marknaderna och känner väl till dem. Parlamentet konstaterar att synergieffekter hittills inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning. Parlamentet noterar en risk för att lokala institutioner trängs undan av EIB och uppmanar EIB att förbättra sin förmåga att samla nationella och regionala partner. Parlamentet uppmanar EIB att stödja förbättringen av offentligt ägda banker, för att aktivt underlätta utbytet av god praxis och kunskap om marknaden mellan dessa institutioner. Parlamentet anser därför att nationella utvecklingsbanker bör sträva efter att ingå samarbetsavtal med Europeiska investeringsfonden (EIF). Parlamentet medger att Efsi och EIB blir alltmer villiga att ta fler lägre/underordnade trancher med de nationella utvecklingsbankerna och uppmanar dem med kraft att fortsätta att göra det. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att diskutera huruvida det vore lämpligt att införliva de nationella utvecklingsbankernas expertis i styrelsen.

Investeringsplattformar

29.

Europaparlamentet påminner om att diversifierade investeringar med geografiskt eller tematiskt fokus bör göras möjliga genom hjälp med att finansiera och kombinera projekt och fonder från olika källor. Parlamentet konstaterar med oro att den första investeringsplattformen bildades först under det tredje kvartalet 2016 och att förseningen hindrar möjligheten för småskaliga projekt att dra nytta av Efsi och utvecklingen av gränsöverskridande projekt. Parlamentet betonar behovet av att förenkla reglerna för att inrätta investeringsplattformar. Parlamentet begär att EIB och EIAH främjar användningen av investeringsplattformar som ett sätt att diversifiera investeringar geografiskt och tematiskt.

30.

Europaparlamentet uppmanar Efsis styrande organ att ägna större uppmärksamhet åt investeringsplattformar i syfte att maximera de fördelar som de kan ge för att övervinna investeringshinder, i synnerhet i medlemsstater med mindre utvecklade finansmarknader. Parlamentet uppmanar EIB att ge intressenterna, inklusive nationella, lokala och regionala organ mer information om plattformarna och om villkoren och kriterierna för inrättandet av dessa. Parlamentet erkänner de lokala och regionala myndigheternas roll för att identifiera strategiska projekt och uppmuntra deltagande.

31.

Europaparlamentet föreslår en diskussion om ytterligare medel för att främja investeringsplattformar, t.ex. genom att prioritera godkännandet av projekt som presenteras via en plattform, sammanslagning av mindre projekt och gruppavtal samt att införa mekanismer för att finansiera grupperingar av kontrakt. Parlamentet anser att i synnerhet gränsöverskridande plattformar bör främjas, eftersom många energiprojekt och digitala projekt har en gränsöverskridande dimension.

Finansiella instrument

32.

Europaparlamentet påminner om att EIB har utvecklat nya finansiella instrument för Efsis räkning för att kunna erbjuda skräddarsydda produkter för att finansiera högriskprojekt. EIB uppmanas med kraft att öka sitt mervärde genom att fokusera på mer riskabla finansiella produkter såsom efterställda lån och kapitalmarknadsinstrument. Parlamentet uttrycker oro över projektansvarigas kritik mot att de finansieringsinstrument som finns inte är förenliga med deras projekts behov (högriskprojekt behöver ofta pengar i förskott för att få igång investeringar och inte i mindre belopp år för år) och att investerare betonar att de för närvarande inte har möjlighet att delta i Efsi-finansiering på grund av brist på lämpliga riskkapitalinstrument. Parlamentet uppmanar EIB att undersöka detta i samarbete med projektansvariga och investerare. Parlamentet uppmanar dessutom EIB att undersöka hur utvecklingen av gröna obligationer kan maximera Efsis potential avseende finansieringen av projekt som har positiva effekter för miljön och/eller klimatet.

Geografisk diversifiering

33.

Europaparlamentet välkomnar att alla 28 länder mottog Efsi-finansiering i slutet av 2016. Parlamentet noterar med oro att EU-15 den 30 juni 2016 mottagit 91 %, medan EU-13 enbart hade mottagit 9 % av Efsi-stödet. Parlamentet beklagar att Efsi-stöd främst har gynnat ett begränsat antal länder där investeringsgapen redan är mindre än EU-genomsnittet. Inom mottagarländerna råder det ofta en ojämn geografisk fördelning av Efsi-finansierade projekt. Parlamentet anser att det finns risk för territoriell koncentration, och understryker att man måste ta större hänsyn till mindre utvecklade regioner i alla 28 medlemsstaterna. EIB uppmanas att ge de länder som har gynnats mindre av Efsi ytterligare tekniskt stöd.

34.

Europaparlamentet medger att BNP och antalet godkända projekt hänger samman. Parlamentet medger att de större medlemsstaterna kan dra nytta av mer utvecklade kapitalmarknader och därför mer sannolikt kan gynnas av ett marknadsdrivet instrument som Efsi. Parlamentet understryker att lägre Efsi-stöd i EU-13 kan bero på andra faktorer, såsom projektens ringa storlek, en given regions perifera geografiska läge och konkurrensen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Parlamentet noterar emellertid med oro den oproportionerliga fördelen för vissa länder och understryker behovet av att diversifiera den geografiska spridningen ytterligare, särskilt i nyckelsektorer såsom modernisering och förbättring av ekonomiers produktivitet och hållbarhet med huvudsakligt fokus på den tekniska utvecklingen. Kommissionen uppmanas att ytterligare utreda och kartlägga skälen till den nuvarande geografiska fördelningen.

Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH)

35.

Europaparlamentet fäster mycket stor vikt vid det arbete som EIAH utför. Parlamentet anser att dess uppgift att fungera som en enda ingång till omfattande rådgivning och tekniskt stöd i alla skeden av projektcykeln i stort sett motsvarar det växande behovet av tekniskt stöd bland myndigheter och projektansvariga.

36.

Europaparlamentet välkomnar att EIAH har varit igång sedan september 2015 och genomgår en snabb genomförandefas. Parlamentet medger att på grund av den begränsade tid som EIAH har existerat och bristen på personal i det inledande skedet har inte alla EIAH-tjänster utvecklats till fullo, och verksamheten har främst fokuserat på att ge stöd till projektutveckling och strukturering, politisk rådgivning och projektgranskning. EIAH bör rekrytera experter från olika sektorer för att bättre inrikta rådgivningen, kommunikationen och stödet på sektorer som inte fullt ut utnyttjar Efsis potential.

37.

Europaparlamentet är övertygat om att EIAH har potential att spela en avgörande roll när det gäller att ta itu med många av bristerna i Efsis genomförande. För att göra detta måste EIAH anta en mer proaktiv hållning när det gäller att ge stöd inom områden såsom inrättandet av investeringsplattformar, även med tanke på de senares betydelse i finansieringen av mindre projekt. Parlamentet betonar också den roll som EIAH har för att ge råd om att kombinera andra EU-finansieringskällor med Efsi.

38.

Europaparlamentet anser likaså att EIAH aktivt kan bidra till geografisk och sektoriell diversifiering, inte bara genom att täcka alla regioner och fler sektorer i tillhandahållandet av tjänster, utan även genom att bistå EIB vid lanseringen av insatser. Parlamentet anser att EIAH kan spela en viktig roll i fråga om att bidra till målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

39.

Europaparlamentet påminner om att Efsi-förordningen ger EIAH mandat att utnyttja lokal kunskap i syfte att underlätta Efsi-stöd i hela unionen. Parlamentet anser att betydande förbättringar krävs på detta område, framför allt mer samarbete med lämpliga nationella institutioner. Parlamentet fäster stor vikt vid tillhandahållande av tjänster på lokal nivå, också för att ta hänsyn till särskilda situationer och lokala behov, särskilt i länder som inte har erfarna nationella utvecklingsinstitutioner eller nationella utvecklingsbanker. Förbindelserna med andra lokala leverantörer bör förbättras för att ta hänsyn till detta.

40.

Europaparlamentet förväntar sig att EIAH avslutar sina rekryteringsprocesser och når sin fulla personalstyrka utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet tvivlar dock på att den avsedda personalkapaciteten kommer att vara tillräcklig för att EIAH ska kunna ge nödvändig rådgivning och för att klara av en ökad arbetsbelastning, samt ett mer omfattande mandat.

41.

Europaparlamentet betonar att EIAH behöver förbättra profilen för sina tjänster, förbättra kommunikationen och öka medvetenheten om och förståelsen för sin verksamhet bland EIAH-intressenterna. Parlamentet anser att alla relevanta kommunikationskanaler bör användas för att uppnå detta syfte, även på nationell och lokal nivå.

Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP)

42.

Europaparlamentet beklagar att portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) lanserades av kommissionen så sent som den 1 juni 2016, nästan ett år efter antagandet av Efsi-förordningen. Parlamentet konstaterar att portalen nu är i drift, med 139 projekt som för närvarande visas, men anser att detta fortfarande är mycket långt ifrån den potential som förväntades när Efsi-förordningen antogs.

43.

Europaparlamentet anser att EIPP erbjuder en användarvänlig plattform för projektansvariga, för att öka synligheten för deras investeringsprojekt på ett transparent sätt. Parlamentet anser dock att nyckeln till framgång för portalen är att avsevärt öka sin egen synlighet, i syfte att uppnå allmänt erkännande som ett användbart, tillförlitligt och effektivt verktyg både bland investerare och projektansvariga. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta aktivt i denna riktning genom solida kommunikationsinsatser.

44.

Europaparlamentet konstaterar att kostnaderna för installation och utveckling, förvaltning, support och underhåll samt värdskap för EIPP för närvarande ingår i EU:s budget, inom den årliga fördelningen av 20 miljoner euro som anslagits för EIAH. Parlamentet påminner dock om att de avgifter som tas ut från privata projektansvariga som registrerar sitt projekt på portalen ska utgöra externa inkomster avsatta för EIPP och i framtiden kommer att vara den huvudsakliga finansieringskällan.

Garanti

45.

Europaparlamentet påminner om att unionen ger en oåterkallelig och ovillkorlig garanti till EIB för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för Efsi. Parlamentet är övertygat om att EU-garantin har gjort det möjligt för EIB att ta på sig högre risker vad gäller infrastruktur- och investeringstjänsten och har gjort det möjligt att finansiera små och medelstora företag och medelstora midcap-bolag inom ramen för Cosme och InnovFin, som stöds av delen för små och medelstora företag och som ska förstärkas och tidigareläggas. Tröskelvärdet på 25 miljoner euro, som EIB verkar använda för sin normala utlåning, bör inte gälla för Efsi, i syfte att öka finansieringen av mindre projekt och underlätta tillgången för små och medelstora företag och andra potentiella stödmottagare.

46.

Europaparlamentet betonar att på grund av en mycket stark upptagning som återspeglar den höga efterfrågan på marknaden, har delen för små och medelstora företag ytterligare förstärks med 500 miljoner euro från skuldportföljen för infrastruktur- och investeringstjänsten enligt gällande regelverk. Parlamentet välkomnar att ytterligare finansiering, tack vare flexibiliteten i Efsi-förordningen, beviljades till förmån för små och medelstora företag och små och medelstora börsnoterade företag. Parlamentet avser att noga följa fördelningen av garantin för de två delarna. Parlamentet noterar dessutom att de insatser som undertecknats inom infrastruktur- och innovationstjänsten sedan den 30 juni 2016 endast nådde 9 % av den totala planerade volymen.

47.

Europaparlamentet påminner om att EU:s garantifond till övervägande del finansieras genom EU:s budget. Parlamentet tar hänsyn till att alla relevanta utvärderingar tyder på att den nuvarande inbetalningssatsen för garantifonden på 50 % verkar vara aktsam och välbetänkt när det gäller att täcka eventuella förluster och att unionens budget redan skulle skyddas av ett justerat mål på 35 %. Parlamentet har för avsikt att undersöka om förslag till ett lägre justerat mål skulle få återverkningar på kvaliteten på och typen av de utvalda projekten. Parlamentet understryker att det hittills inte har förkommit några krav på att utnyttja garantin till följd av uteblivna betalningar inom EIB:s eller EIF:s verksamhet.

Framtida finansiering, finansieringskapacitet

48.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har föreslagit en utvidgning av Efsi, både när det gäller löptid och finansiell kapacitet, och att detta skulle påverka EU:s budget. Parlamentet har för avsikt att lägga fram alternativa finansieringsförslag.

49.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har uppmanats att bidra till Efsi för att bredda dess kapacitet, vilket skulle göra det möjligt att stödja fler högriskinvesteringar. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna inte hörsammade detta initiativ, trots att en sådan investering betraktas som en engångsåtgärd enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (8), och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (9). Parlamentet begär information från EIB och kommissionen om huruvida de sedan dess har vidtagit åtgärder för att övertyga medlemsstaterna att bidra till Efsi, och om de skulle kunna locka andra investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att intensifiera sina ansträngningar i denna riktning.

Komplement till andra EU-finansieringskällor

50.

Europaparlamentet konstaterar att medvetenheten om överlappningar och konkurrens mellan Efsi och kommissionens och EIB:s finansiella instrument i EU:s budget har lett till antagandet av riktlinjer som rekommenderar en kombination av Efsi- och ESI-finansiering. Parlamentet understryker att inga kombinationer av finansiering från Efsi och ESI-fonderna på något sätt får inverka menligt på nivån och inriktningen på ESI-fondernas finansieringsbidrag. Parlamentet påpekar emellertid att kvardröjande skillnader i urvalskriterierna, regler, tidsram för rapportering och tillämpning av reglerna om statligt stöd, hindrar kombinerad användning. Parlamentet välkomnar att kommissionen har börjat ta itu med dessa skillnader i sitt förslag till översyn av budgetförordningen och hoppas att denna översyn kommer att göras i tid för att underlätta kombinationen av finansiering och undvika konkurrens och överlappningar. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser och att den andra och tredje pelaren av investeringsplanen är viktiga för detta syfte.

51.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen att i sina periodiska rapporter ska förteckna de projekt som drar nytta av en kombination av bidrag från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Efsi.

52.

Europaparlamentet noterar att transportinfrastrukturprojekt som bygger på offentlig-privata partnerskap vanligen bör utgå från principen att användaren betalar, i syfte att minska bördan för statsbudgetarna och skattebetalarna för uppförande och underhåll av infrastruktur. Parlamentet noterar att det är viktigt att samordna olika typer av EU-finansiering i syfte att säkerställa att EU:s transportpolitiska mål uppnås i hela EU, och att inte främja fonder som bygger på offentlig-privata partnerskap på bekostnad av strukturfonderna.

Beskattning

53.

Europaparlamentet är djupt oroat över att EIB i vissa fall via Efsi har tryckt på för stöd för projekt som har strukturerats med hjälp av företag i skatteparadis. Parlamentet uppmanar EIB och EIF att avstå från att använda eller delta i skatteflyktsstrukturer, särskilt aggressiv skatteplanering, eller metoder som inte är förenliga med EU:s principer för god förvaltning vad gäller beskattning, såsom anges i relevant unionslagstiftning, inklusive kommissionens rekommendationer och meddelanden. Ingen projektansvarig får vara beroende av en person eller ett företag som bedriver verksamhet i en stat som är upptagen på den framtida gemensamma EU-förteckningen över jurisdiktioner som är ovilliga att samarbeta i skattefrågor.

Kommunikation och synlighet

54.

Europaparlamentet konstaterar att många projektansvariga inte är medvetna om att Efsi existerar, eller har en tillräckligt tydlig bild av vad Efsi kan erbjuda dem och hur de kan dra nytta av fonden, vilka de specifika villkoren för stöd är och vad man konkret måste göra för att begära finansiering. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar måste göras, inklusive riktat tekniskt stöd i medlemsstater som har gynnats mindre av Efsi, på deras respektive EU-språk, för att öka kännedomen om vad Efsi är, vilka specifika produkter och tjänster fonden har att erbjuda och vilka roller som investeringsplattformar och nationella investeringsbanker har.

55.

Europaparlamentet anser att allt informationsmaterial och allt material som handlar om finansieringsförfarandet ska översättas till alla medlemsstaternas språk, för att främja information och tillgång på lokal nivå.

56.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det direkta stödet till finansiella mellanhänder som sedan ansvarar för tilldelning av EU-finansiering, kan leda till situationer där slutmottagare inte är medvetna om att de får Efsi-finansiering och efterlyser lösningar för att förbättra Efsis synlighet. Parlamentet uppmanar därför EIB att inkludera en särskild paragraf i Efsi-kontrakt som gör klart för den projektansvarige att finansieringen har möjliggjorts genom Efsi/EU:s budget.

Utökning

57.

Europaparlamentet medger att enbart Efsi, och i begränsad omfattning, förmodligen inte kommer att kunna överbrygga investeringsgapet i Europa, men att fonden ändå är en central del av EU:s investeringsplan och signalerar EU:s beslutsamhet att ta itu med denna fråga. Parlamentet efterlyser ytterligare förslag på hur investeringar kan stimuleras permanent i Europa.

o o

58.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(2) http://www.eib.org/attachments/strategies/efsi_2015_report_ep_council_en.pdf

(3) http://www.eib.org/attachments/ev/ev_evaluation_efsi_en.pdf, september 2016

(4) Rapport av den 14 november 2016, https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/ey-report-on-efsi_en.pdf

(5) EUT C 465, 13.12.2016, s. 1.

(6) EUT C 268, 14.8.2015, s. 27.

(7) EUT C 195, 12.6.2015, s. 41.

(8) EUT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(9) EUT L 209, 2.8.1997, s. 6.

Top