EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.6.2017

COM(2017) 328 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av arbetet inom ramen för stödprogrammet för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien under 2016 och tidigare år

1Inledning

I denna rapport ges en översikt över de framsteg som gjorts under 2016 och tidigare år inom ramen för Europeiska unionens stödprogram för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien. Rapporten uppfyller rapporteringskraven i tillämpliga rådsförordningar 1 , 2 och ligger till grund för antagandet av stödprogrammens årliga arbetsprogram för 2017. Inom den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) har kommissionen rapporterat två gånger om detta ämne. 3 , 4

Vid anslutningen till EU åtog sig Bulgarien, Litauen och Slovakien att stänga åtta kärnkraftverk av sovjetisk konstruktion före slutet av deras planerade livstid. I utbyte åtog sig EU att ge ekonomiskt stöd för avveckling av de berörda kraftverken, dvs.

·kärnkraftverket Kozloduj, reaktorerna 1–4, i Bulgarien,

·kärnkraftverket Ignalina i Litauen och

·kärnkraftverket Bohunice V1 i Slovakien.

Syftet med stödprogrammen för kärnkraftsavveckling1,2 är att bistå de berörda medlemsstaterna i att genomföra en stegvis process i riktning mot sluttillståndet i avvecklingen samtidigt som man upprätthåller de strängaste säkerhetsnormerna.

I alla tre fallen definieras sluttillståndet som tidigare exploaterad mark. Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling och måste utarbetas av varje enskild medlemsstat i dess nationella program för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med vad som krävs i det tillämpliga direktivet. 5 , 6

2Programförvaltning

2.1Genomförandemetod

Kommissionen anförtror genomförandet av programmens budget till nedanstående genomförandeorgan, granskade utifrån pelarna (indirekt förvaltning):

·I Bulgarien: Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), med bidrag till den internationella fonden för avvecklingsstöd till Kozloduj (KIDSF) sedan 2001.

·I Litauen: EBRD, med bidrag till den internationella fonden för avvecklingsstöd till Ignalina (IIDSF) sedan 2001 och till det nationella centrala projektförvaltningsorganet (CPMA) sedan 2003.

·I Slovakien: EBRD, med bidrag till den internationella fonden för avvecklingsstöd till Bohunice (BIDSF) sedan 2001 och till den nationella slovakiska myndigheten för innovation och energi (SIEA) sedan 2016.

För Ignalinaprogrammet och Bohuniceprogrammet går alltså EU-medlen via två kanaler.

Kommissionen har genom granskning utifrån pelarna kunnat försäkra sig om att genomförandeorganen (EBRD, CPMA och SIEA) uppfyller kraven för indirekt förvaltning enligt artikel 60 i budgetförordningen 7 .

2.2Årlig programplanering och övervakning

Kommissionen har ändrat programmens förvaltning för den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i syfte att ange tydliga roller och ansvarsområden. Kommissionen har även infört striktare krav för planering, övervakning och rapportering. 8

I enlighet med denna reviderade förvaltningsmetod har varje medlemsstat utsett en programsamordnare (minister eller statssekreterare) som ska ansvara för planering, samordning och övervakning av avvecklingsprogrammen på nationell nivå. Programsamordnarna ska lämna in årliga arbetsprogram som kommissionen antar tillsammans med finansieringsbesluten, i enlighet med det granskningsförfarande som fastställs i artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 9 .

Varje medlemsstat har kommittéer som svarar för övervakning och rapportering. En företrädare för kommissionen samt programsamordnarna är medordförande i dessa kommittéer. Genomförandeorganen övervakar programmen på daglig basis. Kommissionen följer dessutom projektgenomförandet via skrivbordsgranskning och kontroller på plats två gånger per år. Som ytterligare stöd för denna process har kommissionen uppmanat stödmottagarna att införa ett förvaltningssystem för fysiska framsteg som kan mäta resultat och framsteg på ett objektivt sätt.

2.3Övervakning och utvärdering

Under 2016 har kommissionen framgångsrikt genomfört alla åtgärder i enlighet med 2015 års internrevision av programmens förvaltning och övervakning.

Det viktigaste resultatet var den fördjupade bedömningen 10 av tillförlitligheten hos berörda medlemsstaters finansieringsplaner för ett säkert slutförande av avvecklingen. Undersökningen bekräftade kommissionens ursprungliga positiva slutsatser (dvs. att avvecklingsplanerna är fullständiga, relevanta och heltäckande, att det finns en adekvat samlad uppskattning av kostnaderna för avvecklingsprogrammen och tillräckliga resurser för att nå målen för budgetramen för perioden 2014–2020 samt att finansieringen är heltäckande). Även finansieringsbrister efter 2020 analyserades, särskilt i fråga om Litauen. Undersökningen visade att de tre ekonomierna bevisligen är kapabla att fullgöra finansieringen av sina program via nationella finansiella resurser, som antingen innebar en försumbar effekt eller, i Litauens fall, motsvarade ca 0,3–0,5 % av statens årliga budget under sju år.

I september 2016 offentliggjorde Europeiska revisionsrätten sin revisionsrapport 11 med rekommendationer till kommissionen och medlemsstaterna. Kommissionen godtog rekommendationerna helt eller delvis och har följt dem eller kommer att följa dem genom att

-fortsätta att stödja kunskapsutbyte och införande av bästa praxis,

-förtydliga och stärka ramen för nationell samfinansiering,

-undersöka om den särskilda finansieringen för avveckling bör fortsätta efter 2020,

-initiera en debatt om de alternativ som finns för gemensam slutförvaring av radioaktivt avfall i unionen, och

-bedöma om kostnaderna för avveckling och för hantering av radioaktivt avfall redovisas på ett öppet sätt i alla medlemsstater.

I november 2016 inledde kommissionens avdelningar halvtidsutvärderingen. 12 Utvärderingen innefattar ett offentligt samråd och en bedömning av programmens resultat och inverkan, resursanvändningens effektivitet och mervärdet för unionen. Utrymmet för att ändra de detaljerade genomförandeförfarandena kommer också att undersökas.8

2.4Budgetgenomförandet

Kommissionen har antagit 2014, 2015 och 2016 års arbetsprogram och tillhörande finansieringsbeslut 13 , 14 , 15 och har ingått åtaganden för den avsatta budgeten genom delegeringsavtal med EBRD (120,6 miljoner euro för Kozloduj IDSF, 9,0 miljoner euro för Ignalina IDSF och 30,3 miljoner euro för Bohunice IDSF), CPMA (176,6 miljoner euro) och SIEA (62,5 miljoner euro). Kommissionens betalningar baserades på prognoser för avtalsrelaterade behov och framsteg i projektgenomförandet.

3Samfinansiering

Kozlodujprogrammet

Mellan 2014 och 2016 utbetalades 42,8 miljoner euro från nationella resurser för att täcka kostnaderna för Kozlodujs avvecklingsplan, och 86,1 miljoner euro utbetalades från Kozloduj IDSF, vilket innebär en samfinansiering på 33 % från Bulgarien.

I sin rapport11 uppskattade Europeiska revisionsrätten finansieringsunderskottet för perioden 2021–2030 till 28 miljoner euro. Bulgarien genomför för närvarande den översyn av avvecklingsplanen som enligt den nationella lagstiftningen ska ske vart tredje år. Kommissionen kommer att utvärdera resultaten av översynen när dessa lämnas av programsamordnaren och kommer därefter att rapportera till parlamentet och rådet.

Ignalinaprogrammet

Från programmets start till och med juni 2016 utbetalades 137,9 miljoner euro från nationella resurser för att täcka kostnaderna för Ignalinas avvecklingsplan, och 805,8 miljoner euro utbetalades från Ignalina IDSF och CPMA, vilket innebär en samfinansiering på 15 % från Litauen.

I den nuvarande fleråriga budgetramen har en utveckling med ökad samfinansiering kunnat konstateras. Utbetalningarna från nationella källor väntas uppgå till 44 miljoner euro 2016 och 2017. Under samma period väntas Ignalina IDSF och CPMA utbetala 176 miljoner euro, vilket innebär en samfinansiering på 20 % från litauiska resurser under 2016 och 2017.

Finansieringsunderskottet för perioden 2021–2038 är fortfarande stort och uppgår till 1,561 miljarder euro.11 Enligt gällande nationell lagstiftning 16 är Litauens regering skyldig att förhandla om ytterligare EU-stöd efter 2020 och att, om inga andra resurser finns, låta alla kostnader belasta statens budget.

Bohuniceprogrammet

Från programmets start till och med utgången av 2015 har 148 miljoner euro utbetalats från Slovakiens nationella kärnkraftsfond, och 189 miljoner euro har utbetalats från Bohunice IDSF, vilket innebär en samfinansiering på 44 % från Slovakien.

För perioden 2016–2025 (programmets slut) uppgår tilldelade nationella medel till 328 miljoner euro, och tilldelade EU-medel uppgår till 482 miljoner euro. Kvarvarande underskott för perioden 2021–2025 uppgår till 92 miljoner euro.11

4Framsteg och resultat

I artikel 2 i de båda förordningarna1,2 definieras de viktigaste specifika målen för avvecklingsprogrammen under finansieringsperioden 2014–2020. Dessa mål beskrivs närmare i genomförandeförfaranden8, där grundscenarier fastställts för varje avvecklingsprogram fram till respektive sluttillstånd.

Alla reaktorer har stängts, och alla härdar utom en 17 är tömda på bränsle. Viktiga etappmål har nåtts under 2016. Licens har utfärdats för avveckling av enheterna 3 och 4 i Kozloduj, och tömningen av bränsle i Ignalina har återupptagits. De tre medlemsstaterna har nu kommit så långt i nedmonteringsarbetet att processen är oåterkallelig.

Dessa resultat är också viktiga steg mot ökad säkerhet vid anläggningarna. De viktigaste resultatindikatorerna visar att resultatet i stort sett är i linje med förväntningarna. Resultatindikatorerna har bidragit till att identifiera problem så tidigt som möjligt så att effektiva lindrande åtgärder har kunnat vidtas.

4.1Kozlodujprogrammet

Enheterna 1–4 i kärnkraftverket Kozloduj är reaktorer av typen VVER 440/230. Enheterna 1 och 2 stängdes under 2002 och enheterna 3 och 4 under 2006.

Avvecklingen kontrolleras sedan 2013 av det bulgariska statliga företaget för radioaktivt avfall 18 (SERAW), som är en särskild avvecklingsorganisation med ansvar för en säker hantering av radioaktivt avfall på Bulgariens territorium. SERAW, som står under tillsyn av energiministeriet, är den koncessionshavare/operatör som ansvarar för avvecklingen av kärnkraftverket Kozloduj, enheterna 1–4, och för den framtida nationella slutförvaringsanläggningen.

Programmets grundscenario

De viktigaste inslagen i Kozlodujprogrammets grundscenario 19 är att sluttillstånd för tidigare industriellt exploaterad mark ska uppnås senast 2030 till en beräknad total kostnad på 1,107 miljarder euro (2013). I kärnkraftverket Kozlodujs avvecklingsplan 20 redogörs i detalj för grundscenariot, som godkänts av de bulgariska myndigheterna, vilket bekräftas i avvecklingslicenserna.

Framsteg

På referensdatumet för rapportering hade tillfredsställande framsteg gjorts i förhållande till målen:

-Reaktorhärdarna och dammarna har tömts på bränsle, och avvecklingslicenserna för enheterna 1–2 och enheterna 3–4 vid kärnkraftverket Kozloduj utfärdades i november 2014 respektive juli 2016.

-Nedmonteringen av turbinhallen har fortskridit (≈ 13 430 ton metallkomponenter, dvs. en tredjedel, har monterats ned och ≈ 5 978 ton betongplattor har rivits ned).

-Nedmonteringen i reaktorbyggnaderna har fortsatt (≈ 196 ton metallkomponenter har monterats ned).

-Stora mängder material har klassats som fria från radioaktiva ämnen (≈ 13 049 ton).

-Infrastrukturen för hantering av avfall lämpar sig för de pågående nedmonterings- och dekontamineringsarbetena, men ytterligare anläggningar kommer att behövas i framtiden. Slutförvaringsmetoden för lågaktivt avfall (> 90 % av den totala volymen av radioaktivt avfall) håller på att utarbetas, och den nationella slutförvaringsanläggningen börjar uppföras under 2017. Byggandet av de båda anläggningarna för minskning av volymen av högaktivt radioaktivt avfall och för fragmentering och dekontaminering har också fortskridit bra, och idrifttagandet beräknas ske under 2017.

Resultat

Under 2016 var det samlade resultatet i stort sett tillfredsställande. Nedmonteringen av metallkomponenter i turbinhallen uppgick till 93 % av de planerade värdena, och mängden rivningsavfall av betong överskred den planerade (ett halvår före i tidsplanen). Nedmonteringen i reaktorbyggnaderna har dock ännu inte genererat den mängd material som man räknat med.

Många avvecklingsprojekt följde tidsplanen på ett tillfredsställande sätt. I samband med vissa projekt kunde förseningar emellertid inte undvikas. Som framgår av förra årets rapportering4 är programmets risker generellt sett administrativa och rättsliga snarare än tekniska. Dessa risker hade kunnat utgöra ett hot mot programmets kritiska linje. De hanterades därför i 2016 års arbetsprogram och kunde därmed minskas. Framför allt slutfördes miljökonsekvensbedömningen för byggandet av den nationella slutförvaringsanläggningen med framgång.

Sedan 2014 har de fysiska framsteg i programmet som uppnåtts genom ekonomiskt stöd från unionen legat i linje med de faktiska kostnaderna, vilket visar att lönsamheten är tillfredsställande.

4.2Litauen – kärnkraftverket Ignalina

Kärnkraftverket Ignalina består av två RBKM 1500-reaktorer: Enheterna 1 och 2 stängdes under 2004 respektive 2009.

Det statsägda litauiska kärnkraftverket Ignalina 21 är den koncessionshavare/operatör som ansvarar för anläggningarna under avveckling och för avfallshanteringsanläggningarna. Företaget står under energiministeriets kontroll. Under det senaste året har Ignalina ytterligare anpassat sin struktur till en effektiv avvecklingsorganisation, med en starkare projektförvaltning.

Programmets grundscenario

De viktigaste inslagen i Ignalinaprogrammets grundscenario 22 är att sluttillstånd för tidigare industriellt exploaterad mark ska uppnås senast 2038 till en total beräknad kostnad på 3,377 miljarder euro. I den slutliga avvecklingsplanen20 redogörs i detalj för programmets grundscenario. Planen godkändes av Litauens energiminister den 25 augusti 2014.

Framsteg

På referensdatumet för rapportering hade tillfredsställande framsteg gjorts i förhållande till målen:

-Avlägsnandet av använda bränsleelement från bassängerna för använt bränsle i enheterna 1 och 2 inleddes i september 2016.

-Villkoren i drifttillståndet för enhet 1 i kärnkraftverket Ignalina ändrades i oktober 2015 så att ytterligare nedmontering och dekontaminering av utrustning blir tillåten.

-Nedmonterings- och dekontamineringsarbetena i turbinhallen har framskridit till 99 % i enhet 1 och till över 30 % i enhet 2, vilket motsvarar 19 576 ton nedmonterad och dekontaminerad utrustning från 2014 till slutet av juni 2016. Detta är nästan 50 % av målet för den fleråriga budgetramen.

-Den nya anläggningen för torr lagring av använt kärnbränsle har tagits i drift.

-Infrastrukturen för hantering av avfall lämpar sig för nuvarande behov av nedmonterings- och dekontamineringsarbete, men ytterligare anläggningar kommer att behövas i framtiden. Slutförvaringsmetoden för lågaktivt avfall (> 90 % av den totala volymen av radioaktivt avfall) håller på att utarbetas, och utformningen av slutförvaret ovan mark väntas godkännas under 2017. De nya anläggningarna för hantering av fast avfall och lagring kommer att beställas under 2018.

Resultat

Under 2016 skedde nedmonteringen av utrustning i fullgod takt i turbinhallarna och i de servicebyggnader som knyter samman turbinhallarna och reaktorbyggnaderna. Hanteringen av avfall var också tillfredsställande och låg i linje med eller överträffade målet.

Överföringen av de första behållarna med använt kärnbränsle från reaktorbyggnaderna till det nya mellanlagret genomfördes som planerat.

För närvarande finns inga större avtalstvister som påverkar programmet, men tidsplanen behöver följas bättre inom vissa områden, till exempel när det gäller slutförandet av beställningen av de nya anläggningarna för hantering av fast avfall och lagring.

Analysen av fysiska framsteg visar att det övergripande programmet efter tre år (2014–2016) ligger sex månader efter tidsplanen.

Sedan 2014 har de fysiska framsteg i programmet som uppnåtts genom ekonomiskt stöd från unionen legat i linje med de faktiska kostnaderna, vilket visar att lönsamheten är tillfredsställande.

4.3Slovakien – kärnkraftverket Bohunice V1

Kärnkraftverket Bohunice V1 består av två VVER 440/230-reaktorer: Enheterna 1 och 2 stängdes för gott under 2006 respektive 2008.

Det slovakiska företaget Jadrová a vyraďovacia spoločnosť (JAVYS) är en särskild avvecklingsorganisation med ansvar för en säker avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall på Slovakiens territorium. Företaget står under finansministeriets kontroll. JAVYS är den koncessionshavare/operatör som ansvarar för avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 och för anläggningar för hantering av använt kärnbränsle och avfall.

Programmets grundscenario

De viktigaste inslagen i Bohuniceprogrammets grundscenario 23 är att sluttillstånd för tidigare industriellt exploaterad mark ska uppnås senast 2025 till en total beräknad kostnad på 1,246 miljarder euro 24 . Programmets grundscenario beskrivs i detalj i avvecklingsplanen av den 22 oktober 2014 för kärnkraftverket Bohunice V120.

Framsteg

På referensdatumet för rapportering hade tillfredsställande framsteg gjorts för att nå målen:

-Reaktorhärdarna och dammarna är tömda på bränsle, och den slovakiska kärntekniska tillsynsmyndigheten utfärdade licensen 25 för steg 2 (det sista) i avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice V1 i december 2014.

-Alla system utom ett i turbinhallen och tillhörande byggnader vid reaktor V1 har monterats ned. Nedmonteringen av kyltornen har upphandlats, senare än planerat men till ett väsentligt lägre pris än man ursprungligen räknade med och utan att det påverkar den kritiska linjen för tidsplanen för avveckling av kärnkraftverket V1.

-Nedmonteringen och dekontamineringen i reaktorbyggnaden har inletts, isoleringsmaterialen i primärkretsarna har monterats ned helt och hållet, dekontamineringen av primärkretsarna har återupptagits och ett anbudsförfarande har inletts för nedmontering av de stora komponenterna i reaktorns kylsystem.

-Stora mängder material har klassats som fria från radioaktiva ämnen (≈ 74 692 ton).

-Infrastrukturen för hantering av avfall lämpar sig för nuvarande behov av nedmonterings- och dekontamineringsarbete, och ytterligare anläggningar håller på att färdigställas inför framtiden. Kapaciteten hos slutförvaringsmetoden för lågaktivt avfall (> 90 % av den totala volymen av radioaktivt avfall) håller på att utökas vid det befintliga slutförvaret i Mochovce. Även det nya mellanlagret för medelaktivt avfall som inte kan tas omhand i Mochovce är snart färdigbyggt.

Resultat

Under 2016 skedde nedmonteringen av utrustning i reaktorbyggnaden med tillfredsställande resultat, trots de svårigheter som uppkommit i projektet för dekontaminering av primära kylkretsar. Som förutspåddes i den föregående rapporten4 påverkade förseningarna i projektet andra verksamheter, vilket försämrade resultatet för hantering och behandling av radioaktivt avfall.

Analysen av fysiska framsteg visar att programmets slutdatum efter tre år (2014–2016) skulle skjutas upp med minst ett år, utan att lindrande åtgärder vidtas. Det förbättrade förvaltningssystem som införts för den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 har dock gjort det möjligt att upptäcka problemen tidigt så att operatören i god tid kan inleda en översyn av projektstrukturen för att säkerställa att programmet slutförs enligt tidsplanen (2025). Resultatet av denna analys kommer att redovisas vid halvtidsutvärderingen.

Sedan 2014 har de fysiska framsteg i programmet som uppnåtts genom ekonomiskt stöd från unionen legat i linje med de faktiska kostnaderna, vilket visar att lönsamheten är tillfredsställande.

4.4Projekt inom energisektorn

I den nuvarande fleråriga budgetramen finns inget nytt finansiellt stöd för lindrande åtgärder inom energisektorn. Fram till utgången av 2013 hade dock stödprogrammen bidragit till projekt inom energisektorn i linje med respektive anslutningsfördrag och nationell energipolitik. Hittills har många projekt slutförts, även om en del av de medel som anslagits före 2014 återstår att använda till pågående projekt.

Bulgarien

Stöd har getts till projekt för energieffektivitet (t.ex. i offentliga byggnader, gatubelysning, gruvutrustning), överföring och distribution av el samt elproduktion. Utbetalningarna uppgick till 63 % av åtagandena.

Litauen

Alla projekt som genomförts inom Ignalinas internationella stödfond för avveckling har slutförts.

Genom CPMA gavs stöd till projekt för energieffektivitet (t.ex. i offentliga byggnader och gatubelysning). Utbetalningarna uppgick till 63 % av åtagandena.

Slovakien

Stödprogrammet har bidragit till åtgärder inom transmissionssektorn samt energieffektivitetsåtgärder i offentliga byggnader. Dessa senare projekt har slutförts. Större projekt har också slutförts inom transmissionssektorn. Utbetalningarna uppgick till 57 % av åtagandena.

5Slutsatser

Bulgarien, Litauen och Slovakien har gjort framsteg i avvecklingen av de reaktorer som omfattas av denna rapport. Utarbetandet och godkännandet år 2014 av deras respektive avvecklingsplaner har varit en viktig milstolpe i det avseendet. Med tanke på hur långt nedmonteringsprocessen har kommit anser kommissionen att ingen av reaktorerna har ekonomiska förutsättningar för att tas i drift igen.

Den finansiering som krävs för att uppnå sluttillståndet i avvecklingen har fastställts. Hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall på lång sikt omfattas inte av unionens stödprogram utan faller helt och hållet under medlemsstatens befogenhet, i enlighet med det tillämpliga direktivet5.

Enligt kommissionens undersökning från 201610 är finansieringen från den fleråriga budgetramen 2014–2020 lämplig för att nå de mål som fastställs i artikel 2 i de respektive förordningarna1,2. Detta kommer att resultera i väsentligt bättre säkerhetsnivåer på anläggningarna. För Kozloduj och Bohunice väntas den kvarvarande strålningsrisken bli minimal. För Ignalina är målet att avlägsna allt använt bränsle från reaktorenheterna och inrätta hela den infrastruktur som krävs för att färdigställa avvecklingen på ett säkert sätt.

Det förväntas inget underskott i något av de tre länderna fram till 2020. Anskaffningen av de ytterligare medel som krävs på lång sikt (efter 2020) kräver noggrann uppföljning, särskilt i Litauen.

I den nuvarande fleråriga budgetramen har programmen fortskridit stadigt mot de svåraste delarna i avvecklingen. I t.ex. Bohunice, där man hunnit längst i programmet, har operatören påbörjat nedmonteringen och dekontamineringen av reaktorns primärkretsar. När programmet går in i den tekniskt mest komplicerade fasen har man stött på inledande svårigheter. Förvaltningsstrukturen har dock visat sig fungera bra när det gäller att tidigt upptäcka problem genom övervakning och resultatindikatorer, så att lindrande åtgärder kan identifieras. Lärdomarna kommer att gagna programmen för Kozloduj och Ignalina. Den specifika utformningen hos Ignalinas reaktorhärd gör den svårare att montera ned, eftersom erfarenheterna i världen är mycket begränsade. 26

Så som betonas i revisionsrättens rapport11 har införandet av infrastruktur för hantering av avfall tidigare drabbats av stora förseningar, särskilt i Litauen och Bulgarien. De långvariga problemen har dock minskat nu, och berörda projekt är åter på rätt spår under strikt övervakning.

De detaljerade målen och indikatorerna (förslag från de tre medlemsstaterna som godkänts av kommissionen8) möjliggjorde en noggrann övervakning och mätning av framstegen i arbetet på grundval av kvantitativ information. Den metod för förvaltning av fysiska framsteg som tillämpats på de tre programmen (se tabell 2 i bilagan) har vidare förbättrat jämförbarheten för framsteg i genomförandet och har gjort kommissionens översyn mer effektiv.

Framtidsperspektiv

Kommissionen kommer att genomföra halvtidsutvärderingen av programmen och rapportera resultaten till parlamentet och rådet före utgången av 2017. I detta sammanhang kommer de detaljerade genomförandeförfarandena8 att revideras för att ytterligare effektivisera programmens förvaltning. Andelen nationell samfinansiering kommer att granskas kritiskt, och eventuella kostnader som inte är kopplade till avvecklingen kommer att identifieras.

Viktig utveckling som väntas inom området är följande:

·I Bulgarien kommer den nationella slutförvaringsanläggningen att börja uppföras och annan viktig infrastruktur för hantering av avfall att färdigställas.

·I Litauen kommer stadiga framsteg att göras när det gäller tömningen av bränsle och förberedelserna inför nedmonteringen av grafitreaktorn, vilket är ett unikt projekt av aldrig tidigare skådad omfattning.

·I Slovakien kommer primärkretsen att dekontamineras och viktiga kontrakt för nedmontering att tilldelas.

(1)  Rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien och Slovakien, och om upphävande av förordningarna (Euratom) nr 549/2007 och (Euratom) nr 647/2010 (EUT L 346, 20.12.2013, s. 1) med rättelse (EUT L 8, 11.1.2014, s. 31).

(2)  Rådets förordning (EU) nr 1369/2013 av den 13 december 2013 om unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Litauen, och om upphävande av förordning (EG) nr 1990/2006 (EUT L 346, 20.12.2013, s. 7) med rättelse (EUT L 8, 11.1.2014, s. 30 och EUT L 121, 24.4.2014, s. 59).

(3)  Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförande av verksamheter inom ramen för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien under 2015 och tidigare år, COM(2016) 405 final.

(4)  Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av arbetet inom ramen för stödprogrammet för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien under perioden 2010–2014, COM(2015) 78 final.

(5)

     Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48).

(6)

     Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om framstegen vid genomförandet av rådets direktiv 2011/70/Euratom och en förteckning över det radioaktiva avfall och det använda kärnbränsle som finns på unionens territorium samt framtidsprognoser, COM(2017) 236 final.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

(8)  Kommissionens genomförandebeslut av den 7 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för unionsstöd för stödprogrammen för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien för perioden 2014–2020, C(2014) 5449 final (svensk översättning saknas).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

(10)  Nuclear Decommissioning Assistance Programme (NDAP) – Assessment of the robustness of the financing plans considering the economic-financial-budgetary situation in each concerned Member State and of the relevance and feasibility of the detailed decommissioning plans (stödprogrammen för kärnkraftsavveckling – bedömning av finansieringsplanernas tillförlitlighet mot bakgrund av berörda medlemsstaters ekonomiska, finansiella och budgetmässiga situation och de detaljerade avvecklingsplanernas relevans och genomförbarhet), Deloitte, NucAdvisor, VVA Europe, undersökning utförd för Europeiska kommissionens generaldirektorat för energi.

(11)  Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016: EU:s stödprogram för kärnkraftsavveckling i Litauen, Bulgarien och Slovakien: vissa framsteg har gjorts sedan 2011 men stora utmaningar väntar.

(12)  http://ec.europa.eu/smart-regulation/roadmaps/docs/plan_2016_249_ndap_evaluation_en.pdf

(13)  Kommissionens genomförandebeslut av den 30 oktober 2014 om antagande av ett finansieringsbeslut för genomförandet av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling för Bohunice, Ignalina och Kozloduj under 2014, C(2014) 8104 (svensk översättning saknas).

(14)  Kommissionens genomförandebeslut av den 30 juli 2015 om antagande av ett finansieringsbeslut för genomförandet av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling för Bohunice, Ignalina och Kozloduj under 2015, C(2015) 5211 (svensk översättning saknas).

(15)  Kommissionens genomförandebeslut av den 21 november 2016 om antagande av ett finansieringsbeslut för genomförandet av stödprogrammen för kärnkraftsavveckling för Bohunice, Ignalina och Kozloduj under 2016, C(2016) 7394 (svensk översättning saknas).

(16)  TAR, 16 juni 2014, nr 7639, ändringslagstiftning XII-914, 5 juni 2014.

(17)  Enhet 2 vid kärnkraftverket Ignalina.

(18)   http://dprao.bg/en  

(19)  I jämförelse med tidigare versioner tidigarelägger den reviderade planen programmets slutdatum med fem år, och de nya kostnadsberäkningarna visar en minskning med 11 %.

(20) Planen överensstämmer med nationellt fastställda krav och tillgodoser Internationella atomenergiorganets (IAEA) normer.

(21)   http://www.iae.lt/en/  

(22)  I jämförelse med tidigare versioner (2005) ledde den reviderade planen till en fördubbling av de beräknade kostnaderna och till att programmets slutdatum senarelades med nio år.

(23)  I jämförelse med tidigare versioner bibehåller den detaljerade avvecklingsplanen från 2014 den ursprungliga projektstrukturen och programmets slutdatum (2025), medan den övergripande kostnadsberäkningen ses över och ökas med 9 %.

(24) Reviderades senare till 1,239 miljarder euro.

(25)  I enlighet med nationella bestämmelser är avvecklingslicenser uppdelade i etapper. Avvecklingslicensen för första steget, som godkänner nedmonteringsverksamhet utanför kontrollerade områden, utfärdades 2011 som planerat. Avvecklingslicensen för steg 2 utfärdades 2014, i förtid, och omfattar godkännande av nedmontering av reaktorn.

(26) I unionen har grafitreaktorerna ännu inte monterats ned, trots att många av dem stängdes för flera år sedan.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.6.2017

COM(2017) 328 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av arbetet inom ramen för stödprogrammet för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Litauen och Slovakien under 2016 och tidigare år

Tabell 1 – Viktigaste resultatindikatorer

†    Ref. 30/06/2016    
*    Dessa verksamheter var inte tänkta att inledas i slutet av rapporteringsperioden, i enlighet med det godkända grundscenariot.    
**    De viktigaste etappmålen fastställs i de detaljerade målen.    
‡    FWP = Final Waste Package, slutligt avfallspaket för slutförvaring av radioaktivt avfall    .

Tabell 2 – Ytterligare resultatindikatorer – (miljoner euro)