(4)

Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bland annat att säkerställa att fisket och vattenbruket är miljömässigt hållbara på lång sikt, att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och att genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen.

(4)

Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bland annat att säkerställa att fisket och vattenbruket är miljömässigt hållbara på lång sikt, att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen för att bestånden av skördade arter ska återställas till och bevaras på nivåer som ligger över vad som krävs för att säkerställa maximal hållbar avkastning samt att genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen.

(4a)

Avseende nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna anger förordning (EU) nr 1380/2013 uttryckligen målet att säkerställa att det sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Därför ska, i enlighet med artikel 2.2 i den förordningen, motsvarande nyttjandenivå uppnås till 2015 där så är möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla arter, och ska därefter behållas.

(5)

För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken måste det antas en rad bevarandeåtgärder, efter behov i olika kombinationer eller sammansättningar; det kan bland annat röra sig om fleråriga planer, tekniska åtgärder, fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(5)

För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken måste det antas en rad bevarandeåtgärder, efter behov i olika kombinationer eller sammansättningar; det kan bland annat röra sig om fleråriga planer, tekniska åtgärder och fastställande och fördelning av fiskemöjligheter som till fullo följer bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning .

(6)

Enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste de fleråriga planerna grundas på vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning och innehålla övergripande mål och kvantifierbara mål med tydliga tidsramar, referenspunkter för bevarande och skyddsåtgärder .

(6)

Enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste de fleråriga planerna grundas på vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning och innehålla övergripande mål och kvantifierbara mål med tydliga tidsramar, referenspunkter för bevarande , kvantifierbara mål med skyddsåtgärder, mål för bevarandeåtgärder och tekniska åtgärder som ska vidtas i syfte att nå de mål för att, i största möjliga utsträckning, undvika och minska oönskade fångster såsom anges i artikel 15 i den förordningen .

(6a)

I enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 får kommissionen i en flerårig plan dessutom ges befogenhet att inrätta återhämtningsområden för fiskbestånd.

(9a)

Vissa bestånd av gemensamt intresse nyttjas även av tredjeländer, varför det är mycket viktigt att unionen samråder med dessa tredjeländer för att se till att dessa bestånd förvaltas på ett hållbart sätt. Vid avsaknad av ett formellt avtal bör unionen göra allt som står i dess makt för att nå gemensamma överenskommelser för att se till att dessa bestånd kan förvaltas på ett hållbart sätt, samtidigt som man måste säkerställa, genomdriva och främja lika villkor för unionens marknadsaktörer.

(10)

Syftet med den här planen bör vara att bidra till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, i synnerhet att uppnå och upprätthålla maximalt hållbart uttag (MSY) för de berörda bestånden , bidra till genomförandet av landningsskyldigheten för de demersala bestånd som omfattas av fångstbegränsningar och bidra till genomförandet av ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen

(10)

Syftet med den här planen bör vara att bidra till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, i synnerhet att återställa och upprätthålla bestånden över biomassanivåer som kan ge maximalt hållbart uttag (MSY), bidra till genomförandet av landningsskyldigheten för de demersala bestånd som omfattas av fångstbegränsningar och till genomförandet och uppnåendet av de socioekonomiska aspekterna av den gemensamma fiskeripolitiken samt bidra till genomförandet av ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen genom att minimera de negativa effekterna av fisket på de marina ekosystemen.

(10a)

Denna plan ska även bidra till att man når en god miljöstatus i enlighet med direktiv 2008/56/EG och en gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer och arter i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG  (1a) respektive rådets direktiv 92/43/EEG  (1b) .

(11)

Artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 kräver att fiskemöjligheterna fastställs i enlighet med de mål som anges i de fleråriga planerna.

(11)

Artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 kräver att fiskemöjligheterna fastställs i enlighet med de mål som anges i  artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 samt uppfyller de mål, tidsramar och marginaler som fastställs i de fleråriga planerna.

(11a)

I enlighet med artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska bestånd som förvaltas gemensamt med tredjeländer i möjligaste mån förvaltas inom ramen för en gemensam överenskommelse som är förenlig med målen i artikel 2.2. i den förordningen. Därutöver ska de mål som anges i artiklarna 1 och 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 samt de definitioner som anges i artikel 4 i denna förordning gälla för sådana avtal.

(14)

När mål för maximalt hållbart uttag inte finns tillgängliga bör försiktighetsansatsen tillämpas .

(14)

När mål för maximalt hållbart uttag inte finns tillgängliga bör den fleråriga planen tillhandahålla åtgärder baserat på principen om försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, i enlighet med definitionen i led 8 i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1380/2013. I enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska dessa åtgärder säkerställa en bevarandenivå för de berörda bestånden som åtminstone är jämförbar med nyttjandegraden för maximalt hållbart uttag .

(14a)

Fritidsfiske kan ha betydande inverkan på fiskeresurserna. Medlemsstaterna ska samla in uppgifter om fritidsfisket, i enlighet med rättsliga skyldigheter i fråga om datainsamling. Om sådant fiske får betydande negativa konsekvenser för resurserna bör planen ge möjlighet att fatta beslut om särskilda förvaltningsåtgärder i enlighet med proportionalitetsprincipen. Alla förvaltningsåtgärder och tekniska åtgärder som rör fritidsfiske på unionsnivå bör stå i proportion till de mål som eftersträvas.

(16)

För de funktionella enheter för havskräfta för vilka triggernivåer för förekomst finns tillgängliga är det lämpligt att använda följande triggernivåer för förekomst: en miniminivå för förekomst (Abundancebuffer) som motsvarar den Bbuffer -referenspunkt som definieras i den långsiktiga förvaltningsplan för havskräfta i Nordsjön (Long Term Management Plan for North Sea Nephrops) som tagits fram av rådgivande nämnden för Nordsjön  (42) och en gränsreferenspunkt för förekomst (Abundancelimit) som motsvarar triggernivån för förekomst MSY Btrigger (motsvarande Blim) enligt Ices definition7 .

(16)

För de funktionella enheter för havskräfta för vilka triggernivåer för förekomst finns tillgängliga är det lämpligt att använda Ices förslag till miniminivå för förekomst (Abundancebuffer) och gränsreferenspunkt för förekomst (Abundancelimit) som triggernivåer .

(17)

Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas om beståndets storlek sjunker under dessa nivåer. Skyddsåtgärder bör inbegripa en minskning av fiskemöjligheterna samt specifika bevarandeåtgärder när det vetenskapliga utlåtandet är att det krävs hjälpåtgärder. Dessa åtgärder bör kompletteras med alla övriga åtgärder, såsom kommissionens åtgärder i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller medlemsstaternas åtgärder i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(17)

Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas om beståndets storlek sjunker under dessa nivåer. Skyddsåtgärder bör inbegripa en minskning av fiskemöjligheterna samt specifika bevarandeåtgärder när det bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtandet är att det krävs hjälpåtgärder. Dessa åtgärder bör kompletteras med alla övriga åtgärder, såsom kommissionens åtgärder i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller medlemsstaternas åtgärder i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(19)

Det är lämpligt att fastställa TAC för havskräfta i Ices-zonerna IIa och IV som summan av de fångstbegränsningar som fastställts för varje funktionell enhet och för de statistiska rektanglarna utanför de funktionella enheterna inom det TAC-området . Detta hindrar emellertid inte att åtgärder antas för att skydda särskilda funktionella enheter .

(19)

Det är lämpligt att när så är möjligt fastställa en egen TAC för havskräfta för varje funktionell enhet. Eventuellt beslutas om separata åtgärder för att skydda respektive funktionell enhet .

(20)

För att vara i överensstämmelse med den landningsskyldighet som införs genom artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör planen föreskriva om ytterligare förvaltningsåtgärder .

(20)

För att vara i överensstämmelse med den landningsskyldighet som införs genom artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör planen föreskriva om ytterligare bevarandeåtgärder, särskilt åtgärder för att gradvis eliminera utkast, med beaktande av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, eller för att minimera fiskets negativa inverkan på ekosystemet, som i förekommande fall ska fastställas närmare i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 .

(25)

Det bör fastställas tröskelvärden för fångster av demersala bestånd, över vilka ett fiskefartyg är skyldigt att landa i en utsedd hamn eller på en plats nära land, i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009. Dessutom bör medlemsstaterna, när de utser dessa hamnar eller platser nära land, tillämpa kriterierna i artikel 43.5 i den förordningen på ett sådant sätt att en effektiv kontroll av de bestånd som omfattas av den här förordningen säkerställs.

(25)

Det bör fastställas tröskelvärden för fångster av demersala bestånd, över vilka ett fiskefartyg är skyldigt att landa i en utsedd hamn eller på en plats nära land, i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009. Dessutom bör medlemsstaterna, när de utser dessa hamnar eller platser nära land, tillämpa kriterierna i artikel 43.5 i den förordningen på ett sådant sätt att en effektiv kontroll av landningar av de fångster som omfattas av den här förordningen säkerställs.

(26)

I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör bestämmelser antas för en återkommande bedömning från kommissionens sida av ändamålsenligheten och effektiviteten i tillämpningen av denna förordning. En sådan bedömning bör följa och grunda sig på en regelbunden utvärdering av planen baserad på vetenskapliga utlåtanden : planen bör utvärderas vart femte år. Denna tidsperiod kommer att ge utrymme för ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten och vara tillräcklig för att regionala åtgärder ska kunna antas, genomföras och för att effekterna på bestånden och olika fisken ska synas. Det är också den minimiperiod som begärts av de vetenskapliga organen.

(26)

I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör bestämmelser antas för en återkommande bedömning från kommissionens sida av ändamålsenligheten och effektiviteten i tillämpningen av denna förordning. En sådan bedömning bör följa och grunda sig på en regelbunden utvärdering av planen baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning : planen bör utvärderas senast den … [tre år efter att denna förordning har trätt i kraft] och därefter vart femte år. Denna tidsperiod kommer att ge utrymme för ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten och vara tillräcklig för att regionala åtgärder ska kunna antas och genomföras och för att effekterna på bestånden och olika fisken ska synas. Det är också den minimiperiod som begärts av de vetenskapliga organen.

(1)

demersala bestånd: de arter av rundfisk och plattfisk samt havskräfta som lever på eller nära havsbotten.

(1)

demersala bestånd: de arter av rundfisk , plattfisk och broskfisk samt havskräfta (Nephrops norvegicus) och nordhavsräka (Pandalus borealis) som lever på eller nära havsbotten.

(1a)

(1b)

(1c)

(2)

Grupp 1: demersala bestånd för vilka mål uttryckta som FMSY-intervall och skyddsåtgärder kopplade till biomassa fastställs i denna plan enligt följande:

(2)

Grupp 1: demersala bestånd för vilka mål uttryckta som FMSY-intervall och skyddsåtgärder kopplade till biomassa fastställs i denna plan och finns upptagna i förteckningarna i bilagorna I och II enligt följande:

a)

Torsk (Gadus morhua) i delområde IV och sektionerna VIId och IIIa väst ( Nordsjön, östra delen av Engelska kanalen, Skagerrak), nedan kallad Nordsjötorsk.

a)

Torsk (Gadus morhua) i delområde IV (Nordsjön) och sektionerna VIId (östra delen av Engelska kanalen ) och IIIa väst ( Skagerrak), nedan kallad torsk i delområde IV och sektionerna VIId och IIIa väst.

b)

Kolja (Melanogrammus aeglefinus) i delområde IV och sektionerna VIa och IIIa väst ( Nordsjön, vattnen väster om Skottland, Skagerrak), nedan kallad kolja.

b)

Kolja (Melanogrammus aeglefinus) i delområde IV (Nordsjön) och sektionerna VIa (vattnen väster om Skottland ) och IIIa väst ( Skagerrak), nedan kallad kolja i delområde IV och sektionerna VIa och IIIa väst.

c)

Rödspätta (Pleuronectes platessa) i delområde IV (Nordsjön) och sektion IIIa (Skagerrak), nedan kallad Nordsjörödspätta .

c)

Rödspätta (Pleuronectes platessa) i delområde IV (Nordsjön) och sektion IIIa (Skagerrak), nedan kallad rödspätta i delområde IV och sektion IIIa .

d)

Gråsej (Pollachius virens) i delområdena IV och VI och sektion IIIa (Nordsjön, Rockall och väster om Skottland, Skagerrak och Kattegatt), nedan kallad gråsej.

d)

Gråsej (Pollachius virens) i delområdena IV (Nordsjön) och VI (vattnen väster om Skottland och Rockall) och sektion IIIa ( Skagerrak och Kattegatt), nedan kallad gråsej i delområdena IV och VI och i sektion IIIa.

e)

Tunga (Solea solea) i delområde IV (Nordsjön), nedan kallad Nordsjösjötunga.

e)

Tunga (Solea solea) i delområde IV (Nordsjön), nedan kallad tunga i delområde IV.

f)

Tunga (Solea solea) i sektion IIIa och delsektionerna 22–24 ( Skagerrak och Kattegatt, västra Östersjön), nedan kallad Kattegattunga.

f)

Tunga (Solea solea) i sektion IIIa (Skagerrak och Kattegatt) och delsektionerna 22–24 (västra Östersjön), nedan kallad tunga i sektion IIIa och delsektionerna 22–24.

g)

Vitling (Merlangius merlangus) i delområde IV och sektion VIId ( Nordsjön, östra delen av Engelska kanalen , Skagerrak ), nedan kallad Nordsjövitling.

g)

Vitling (Merlangius merlangus) i delområde IV (Nordsjön) och sektion VIId (östra delen av Engelska kanalen), nedan kallad vitling i delområde IV och sektion VIId.

ga)

Marulk (Lophius piscatorius) i sektion IIIa (Skagerrak och Kattegatt) och delområdena IV (Nordsjön) och VI (vattnen väster om Skottland och Rockall).

gb)

Nordhavsräka (Pandalus borealis) i sektionerna IVa öst och IIIa.

(3)

Grupp 2: funktionella enheter (FU) för havskräfta (Nephrops norvegicus) för vilka mål uttryckta som FMSY -intervall och skyddsåtgärder kopplade till förekomst fastställs i denna plan enligt följande:

(3)

Grupp 2: funktionella enheter (FU) för havskräfta för vilka mål uttryckta som FMSY -intervall och skyddsåtgärder kopplade till förekomst fastställs i denna plan i enlighet med bilagorna I och II enligt följande.

(8a)

10.

MSY Btrigger: den referenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att nyttjandegraden i kombination med den naturliga variationen tillåter att beståndet byggs upp över nivåer som kan ge MSY på lång sikt.

10.

MSY Btrigger: den referenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att nyttjandegraden i kombination med den naturliga variationen tillåter att beståndet byggs upp över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning på lång sikt.

(10a)

b)

bidra till uppfyllandet av andra relevanta deskriptorer i bilaga I till direktiv 2008/56/EG, i proportion till den roll som fisket spelar för att uppfylla dem.

b)

uppfylla andra relevanta deskriptorer i bilaga I till direktiv 2008/56/EG, i proportion till den roll som fisket spelar för att uppfylla dem.

a)

om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att nå de övergripande mål som fastställs i artikel 3 när det gäller blandfiske,

b)

om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att undvika att ett bestånd tar allvarlig skada på grund av dynamiken inom eller mellan bestånd av samma eller olika arter, eller

c)

för att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna till högst 20 % mellan år som följer på varandra.

a)

nödåtgärder enligt artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)

åtgärder i enlighet med artiklarna 11 och 11a i den här förordningen.

a)

fiskeredskapens egenskaper, särskilt maskstorlek, krokstorlek, redskapens utformning, garntjocklek, redskapens storlek eller användning av selektivitetsanordningar för att säkerställa eller förbättra selektiviteten,

a)

fastställande av fiskeredskapens egenskaper och specifikationer , särskilt maskstorlek, krokstorlek, redskapens utformning, garntjocklek, redskapens storlek eller användning av selektivitetsanordningar för att säkerställa eller förbättra selektiviteten, i synnerhet för att minska oönskade bifångster,

a)

beakta den uppskattade totala fångstmängden för fritidsfisket, beräknad utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning och bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning om de kommersiella fiskemöjligheterna, som en andel av den totala fångstmängd som motsvarar målintervallet för fiskedödlighet,

b)

införa begränsningar för fritidsfisket, inklusive gränser för antalet fångster per dag och perioder med fiskeförbud eller

c)

andra sätt som anses lämpliga.

a)

undantag från tillämpningen av landningsskyldigheten för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för en hög överlevnadsgrad, med beaktande av egenskaperna hos redskapen, fiskemetoderna och ekosystemet, i syfte att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten, och

a)

undantag från tillämpningen av landningsskyldigheten för arter för vilka bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning visar en hög överlevnadsgrad, med beaktande av egenskaperna hos redskapen, fiskemetoderna och ekosystemet, i syfte att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten, och

c)

särskilda bestämmelser om dokumentation av fångster, särskilt i syfte att övervaka genomförandet av landningsskyldigheten, och

c)

särskilda bestämmelser om dokumentation av fångster, särskilt i syfte att övervaka genomförandet och kontrollen för att säkerställa en rättvis konkurrens genom fullständig efterlevnad av landningsskyldigheten, och

a)

Specifikationer av fiskeredskapens egenskaper och regler för användningen av redskapen för att säkerställa eller förbättra selektiviteten, minska oönskade fångster eller minimera negativa effekter på ekosystemet.

b)

Specifikationer av ändringar av fiskeredskap eller tilläggsutrustning till fiskeredskap för att säkerställa eller förbättra selektiviteten, minska oönskade fångster eller minimera negativa effekter på ekosystemet.

c)

Begränsningar eller förbud av användningen av vissa fiskeredskap och av fiskeverksamhet i vissa områden eller under vissa perioder, i syfte att skydda lekfisk, fisk som är mindre än minsta referensstorlek för bevarande eller icke-målarter, eller för att minimera de negativa effekterna på ekosystemet.

d)

Fastställande av minsta referensstorlekar för bevarande för något av de bestånd som omfattas av denna förordning, för att säkerställa skydd av unga exemplar av marina organismer.

a)

Den fullständiga vetenskapliga rådgivning som ligger till grund för fastställandet av fiskemöjligheter.

b)

En vetenskaplig motivering som visar att de fastställda fiskemöjligheterna är i linje med målen och bestämmelserna i den här förordningen, särskilt med målen för fiskedödlighet.

1.

Grupp 1

1.

Grupp 1

2.

Grupp 2

2.

Grupp 2

a)

Klorocka (Amblyraja radiata).

b)

Följande sågfiskarter:

c)

Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias).

d)

Slätrocka (Dipturus batis), båda arterna (Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia).

e)

Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten på Ices-delområde IV och Ices-sektion IIIa.

f)

Manta alfredi.

g)

Jättemanta (Manta birostris).

h)

Följande arter av släktet Mobula:

i)

Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion IIIa.

j)

Hajrocka (Rhinobatidae).

k)

Havsängel (Squatina squatina).

l)

Lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) vid fiske med något släpredskap inom vatten utanför en gräns om 6 sjömil uppmätt från medlemsstaternas baslinjer i Ices-delområdena II och IV (unionens vatten).

m)

Rombärande langusthonor (Palinuridae spp.) och rombärande hummerhonor (Homarus gammarus) utom för direkt utsättning eller flyttning.