Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslaget till översyn av beslutet om en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet

(beslut nr 994/2012/EG om mellanstatliga avtal)

A. Åtgärder krävs

Varför? Vilket är det problem som behandlas? Högst 11 rader

Genom beslutet om mellanstatliga avtal av den 25 oktober 2012 inrättades en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen om mellanstatliga avtal på energiområdet. Enligt analysen i utvärderingsrapporten i bilaga till denna konsekvensbedömning visar erfarenheten att det nuvarande beslutet om mellanstatliga avtal inte uppfyller ett av huvudmålen, nämligen att se till att de mellanstatliga avtalen är förenliga med EU-rätten. Det har i synnerhet visat sig vara ineffektivt när det gäller att uppmuntra en omvandling av mellanstatliga avtal, som i efterhand upptäcks inte följa EU:s lagstiftning, till sådana som är förenliga med lagstiftningen. Följande tre huvudsakliga bakomliggande orsaker till detta problem har konstaterats:

Bristen på förhandsanmälan av mellanstatliga avtal till kommissionen, vilket leder till en risk att mellanstatliga avtal utarbetas som inte är förenliga med EU:s lagstiftning.

Avsaknaden av lämpliga rättsliga mekanismer i en del mellanstatliga avtal som gör det möjligt att ändra eller avsluta dem.

Bristen på insyn i pågående förhandlingar om mellanstatliga avtal/substitutionseffekt.

Vad förväntas detta initiativ uppnå? Högst 8 rader

Översynen av beslutet om mellanstatliga avtal sker inom ramen för strategin för energiunionen, vars syfte är att ge EU:s konsumenter – hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning till överkomliga priser. Översynen har följande två huvudsakliga mål:

Göra de mellanstatliga avtalen mera förenliga med EU-lagstiftningen, och därmed säkerställa en väl fungerande inre marknad för energi och ökad konkurrens.

Öka insynen i de mellanstatliga avtalen för att öka kostnadseffektiviteten i EU:s energiförsörjning och stärka solidariteten mellan medlemsstaterna.

Vad är mervärdet av åtgärder på EU-nivå? Högst 7 rader 

För det första är medlemsstaterna enligt EU:s lagstiftning skyldiga att undvika eller undanröja sådant som innebär motsättningar mellan EU:s lagstiftning och mellanstatliga avtal som de ingår med tredjeländer. Ett av EU:s mål (enligt artikel 194 i EU-fördraget) är att säkerställa en väl fungerande inre marknad för energi, och för detta måste energiimporten till Europeiska unionen helt och hållet uppfylla reglerna för den inre marknaden för energi. För det andra ökar behovet av samordning på överstatlig nivå till följd av den gradvisa integreringen av energiinfrastruktur och marknader på EU-nivå, ett gemensamt beroende av extern försörjning och EU:s och medlemsstaternas ambition att skapa en energiunion.

B. Lösningar

Vilka lagstiftningsmässiga och icke lagstiftningsmässiga alternativ har övervägts? Är något alternativ att föredra? Varför? Högst 14 rader 

Alternativ 1: Utgångsläge: Beslutet om mellanstatliga avtal förblir oförändrat, men strategin när det gäller överträdelser förstärks.

Alternativ 2: Standardklausuler för införande i mellanstatliga avtal som inte strider mot EU:s lagstiftning/riktlinjer:

Standardklausuler utarbetas och de konsekvenser användningen av dem i mellanstatliga avtal innebär för kommissionens bedömning specificeras.

Alternativ 3: Obligatorisk förhandsbedömning av mellanstatliga avtal av kommissionen:

Skyldighet för medlemsstaterna att i ett tidigt skede informera kommissionen om pågående förhandlingar om mellanstatliga avtal och att lägga fram sina utkast till sådana avtal till kommissionen för förhandsbedömning.

Alternativ 4: Kommissionen har rätt att delta som observatör vid förhandlingar om mellanstatliga avtal:

Enligt det nuvarande beslutet om mellanstatliga avtal får medlemsstaterna ”begära bistånd från kommissionen”. Medlemsstaterna skulle dock kunna bli skyldiga att bjuda in kommissionen att delta i förhandlingarna som observatör.

Alternativ 5: Kommissionen förhandlar om EU:s avtal på energiområdet:

Obligatorisk förhandsanmälan skulle göra det möjligt att i förväg kontrollera och diskutera huruvida ett EU-avtal (exklusivt eller blandat) skulle vara lämpligare för att uppnå ett visst mål.

Slutsatsen i konsekvensbedömningen är att det mest kostnadseffektiva, ändamålsenliga och proportionerliga alternativet är alternativ 3.

Vem stöder vilket alternativ? Högst 7 rader 

Ett offentligt samråd om detta initiativ pågick från den 28 juli till den 22 oktober 2015, och de viktigaste resultaten var följande:

Offentliga myndigheter: Sex medlemsstater ansåg att det nuvarande systemet bör förstärkas. Fem medlemsstater ansåg att ingen översyn behövs av det nuvarande systemet.

Näringslivet: I de allra flesta av svaren från näringslivets aktörer framhölls betydelsen av att hålla kommersiella kontrakt utanför tillämpningsområdet för beslutet om mellanstatliga avtal.

De som var för en uppstramning av beslutet om mellanstatliga avtal ansåg i allmänhet att införandet av en mekanism för obligatorisk förhandskontroll borde vara huvudmetoden för att uppnå denna förstärkning.

C. Konsekvenser av det alternativ som förespråkas

Vilka är fördelarna med det alternativ som förespråkas (om det finns några, annars de största)? Högst 12 rader

Denna konsekvensbedömning bygger på en kvalitativ utvärdering av de föreslagna alternativen. Detta beror på att det inte går att fullt ut kvantifiera de direkta och indirekta makroekonomiska effekterna av ändringar av beslutet om mellanstatliga avtal. De ekonomiska fördelarna med alternativ 3 (obligatorisk förhandskontroll av förenligheten med bestämmelserna) skulle bero på ökad överensstämmelse av de mellanstatliga avtalen med EU:s lagstiftning och skulle framför allt avse följande:

Ökad rättssäkerhet, vilket gynnar investeringarna. Detta gäller särskilt infrastrukturrelaterade mellanstatliga avtal som är avsedda att skapa rättssäkerhet för projekt som innebär stora investeringar.

En väl fungerande inre marknad för energi utan segmentering och med ökad konkurrens.

Ökad insyn när det gäller försörjningstryggheten i alla medlemsstater, vilket i sin tur skulle kunna minska risken för duplicering av investeringar och/eller brister i infrastruktur.

Effekterna av en översyn av beslutet om mellanstatliga avtal skulle bli indirekta på miljön och det sociala området. I den mån en sådan översyn gör de mellanstatliga avtalen mer förenliga med EU-lagstiftningen och därmed skapar ett bättre företagsklimat generellt är de positiva.

Vilka är kostnaderna för det alternativ som förespråkas (om det finns några, annars de största)? Högst 12 rader

Det alternativ som förespråkas, alternativ 3, skulle medföra administrativa kostnader för både kommissionen och medlemsstaterna.

På EU-nivå skulle förhandsbedömningen på den första nivån för varje nytt eller förnyat mellanstatligt avtal som lämnas in till kommissionen förmodligen kräva två tjänstemän vid GD ENER under upp till två hela arbetsdagar. Kommissionens rättstjänst och andra relevanta generaldirektorat skulle också behöva tillfrågas, och behöva avsätta resurser för en till två juridiska handläggare för uppskattningsvis en till två dagar.

På nationell nivå skulle den största delen av det arbete med rättslig bedömning och formulering av utkast som krävs för ett mellanstatligt avtal med ett tredjeland göras oavsett om en bestämmelse om obligatorisk förhandsanmälan finns eller inte. Därför skulle extrakostnaderna för detta alternativ på nationell nivå vara förknippade med inlämnandet av dokument till kommissionen för förhandsbedömning. Om problem med bristande överensstämmelse med EU-lagstiftningen upptäcks skulle flera juridiska experter behöva konsulteras. Beroende på det mellanstatliga avtalets komplexitet kan flera samrådsomgångar med nationella myndigheter behövas, vilket även innebär att fler tjänstemän, på olika nivåer i den nationella förvaltningen, skulle behöva avsätta ytterligare timmar till frågan under fasen före undertecknande.

Hur kommer företag, bl.a. små och medelstora företag samt mikroföretag, att påverkas? Högst 8 rader

Eftersom kommersiella avtal inte ingår i tillämpningsområdet för det reviderade beslutet om mellanstatliga avtal skulle det föreslagna alternativet, alternativ 3, inte direkt påverka företagen ytterligare i förhållande till det nuvarande systemet. Kommissionens obligatoriska förhandsbedömning av utkasten till mellanstatliga avtal skulle emellertid kunna försena undertecknandet av det mellanstatliga avtalet och därmed indirekt påverka de planerings- och investeringsbeslut som fattas av kommersiella enheter med engagemang i energiförsörjning eller tillhörande infrastruktur. Alternativ 3 skulle emellertid också förbättra företagsklimatet generellt genom ökad rättssäkerhet och därmed sparade pengar för företag som är engagerade i investeringar och tillhörande underentreprenad, inbegripet små och medelstora företag.

Blir det stora konsekvenser för nationella budgetar och förvaltningar? Högst 4 rader

Utöver de administrativa kostnader som nämns ovan får det föreslagna alternativet inte några ytterligare konsekvenser för de nationella budgetarna.

Blir det några andra betydande konsekvenser? Högst 6 rader

Införandet av en obligatorisk förhandsbedömning av kommissionen skulle kunna medföra att ett planerat mellanstatligt avtal med ett tredjeland inte undertecknas, eller att det utformas eller ändras så att det överensstämmer med EU:s lagstiftning. Detta skulle i sin tur kunna påverka förbindelserna med det berörda tredjelandet. En sådan förhandsbedömning skulle dock skapa rättssäkerhet och stabilitet i de avtalsmässiga förhållandena mellan medlemsstaterna och tredjeländer. En separat fråga är att medlemmar i EES eller de avtalsslutande parterna i energigemenskapen också kan besluta att tillämpa det reviderade beslutet om mellanstatliga avtal.

D. Uppföljning

När kommer politiken att ses över? Högst 4 rader 

Beslutet om mellanstatliga avtal innehåller en översynsklausul i artikel 8, enligt vilken kommissionen ska utarbeta en rapport senast den 1 januari 2016 och därefter vart tredje år. Utöver den utvärderingsrapport som är en bilaga till denna konsekvensbedömning kommer förslaget till översyn av beslutet om mellanstatliga avtal således att åtföljas av en första rapport till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen har för avsikt att lägga fram ytterligare en rapport senast den 1 januari 2020.