EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.11.2016

COM(2016) 742 final

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för
Nederländernas ansökan – EGF/2016/005 NL/Drenthe Overijssel Retail

MOTIVERING

BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 1 (nedan kallad förordningen om fonden).

2.Den 12 juli 2016 lämnade Nederländerna in ansökan EGF/2016/005 NL/Drenthe Overijssel Retail om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar 2 inom den ekonomiska sektor som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) i Nuts 2-regionerna Drenthe (NL13) och Overijssel (NL21) i Nederländerna.

3.Efter att ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen om fonden dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda.

SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN

BEDÖMNING AV ANSÖKAN

Förfarande

4.Den 12 juli 2016 lämnade Nederländerna in ansökan EGF/2016/005 NL/Drenthe Overijssel Retail, inom tolv veckor räknat från den dag då insatskriterierna i artikel 4 i förordningen om fonden uppfylldes. Kommissionen bekräftade mottagandet av ansökan samma dag, och begärde kompletterande information av de nederländska myndigheterna den 15 juli 2016. Ytterligare information lämnades in inom sex veckor räknat från och med dagen för begäran. Tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den fullständiga ansökan har mottagits, inom vilken kommissionen bör ha slutfört sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, löper ut den 29 november 2016.

Formella krav på ansökan

Berörda företag och stödmottagare

5.Ansökan gäller 1 096 arbetstagare som sagts upp inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar). Uppsägningarna har gjorts i Nuts 2-regionerna Drenthe (NL13) och Overijssel (NL21).

Insatskriterier

6.De nederländska myndigheterna lämnade in ansökan enligt insatskriteriet i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat. Totalt gjordes 1 096 uppsägningar i Nuts 2-regionerna Drenthe (NL13) och Overijssel (NL21). Referensperioden för ansökan är nio månader och löper från den 1 augusti 2015 till den 1 maj 2016.

Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör

7.Alla 1 096 uppsägningarna under referensperioden har beräknats från den dag då arbetsgivaren i enlighet med artikel 3.1 i rådets direktiv 98/59/EG 6 skriftligen anmälde de planerade kollektiva uppsägningarna till den behöriga myndigheten. Nederländerna bekräftade före den dag då kommissionens bedömning skulle vara slutförd att dessa 1 096 personer faktiskt hade blivit uppsagda.

Berättigade stödmottagare

8.Det totala antalet berättigade stödmottagare är 1 096.

Sambandet mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen (förordning (EG) nr 546/2009)

9.För att fastställa att det råder ett samband mellan å ena sidan uppsägningarna och å andra sidan den globala ekonomiska och finansiella krisen, enligt förordning (EG) nr 546/2009, hävdar Nederländerna att detaljhandelssektorn är i kris. Sektorn har stått inför radikala förändringar och har fortfarande svårt att hantera dem. Svårigheterna har haft en avsevärd negativ inverkan på sysselsättningen i sektorn.

10.De senaste åren har konsumenternas inställning förändrats, bland annat har försäljningen i mellanpriskategorin minskat och internethandeln blivit alltmer populär. De nya shoppingcenter som byggts utanför många nederländska städer och konsumenternas minskande förtroende 7 för ekonomin har också påverkat den konventionella detaljhandeln negativt.

11.Nederländerna hävdar att den nederländska finanssektorn är en global aktör som är bunden av internationella regler, bland annat för finansiella reserver, och måste uppfylla internationella standarder. Detta innebär att bankerna har mindre resurser att finansiera ekonomin än tidigare.

12.Nederländerna hävdar att bankerna har blivit mer restriktiva när det gäller krediter till företag 8 . Inom detaljhandeln kunde ytterligare krediter eller omstrukturering av lån inte ordnas i något konkursärende. Detta berodde på strängare bankregler som infördes till följd av den ekonomiska och finansiella krisen. En aktuell analys visar en nedåtgående tendens när det gäller de viktigaste nederländska bankernas utlåning 9 .

13.De större varuhusens svaga ekonomiska ställning har gjort det omöjligt att investera i andra affärsmodeller för att genomföra nödvändiga förändringar och återfå konkurrenskraften.

14.Hittills har sex ansökningar om medel från fonden gjorts för Nace 47, alla baserade på den global finansiella och ekonomiska krisen 10 .

Händelser som föranlett uppsägningar och upphörande av verksamhet

15.Trots att den nederländska arbetsmarknaden långsamt återhämtar är följderna av krisen fortfarande synliga i vissa sektorer. Några sektorer, t.ex. detaljhandeln, har först nyligen verkligen börjat drabbas av den finansiella och ekonomiska krisen.

16.De viktigaste orsakerna till den negativa utvecklingen inom detaljhandeln är konsumenternas negativa inkomstutveckling, som orsakats av den finansiella och ekonomiska krisen, i kombination med deras skuldsättning 11 . Konsumenternas förtroende håller också på att minska, parallellt med deras köpkraft 12 . Under den första tiden var det bara mindre varuhus som drabbades av den finansiella och ekonomiska krisen, medan de större drabbats på senare tid 13 .

17.Inom den nederländska detaljhandeln har många uppsägningar gjorts de senaste månaderna. De största varuhusen inom sektorn har gått i konkurs vilket lett till sammanlagt 27 052 14 uppsägningar under perioden 2011–2015.

18.Under den finansiella och ekonomiska krisen sjönk indikatorerna för konsumenternas förtroende först under perioden 2011–2013. Under 2014 förbättrades förtroendet något igen men var fortfarande negativt. Under 2014 ökade försäljningen av konsumentvaror inom detaljhandeln något till +1 % och följde således tendensen för konsumenternas förtroende 15 .

19.Under 2016 sjönk konsumenternas förtroende igen 16 . Volymen på försäljningen av varor inom detaljhandeln följde detta mönster, från -2 % (2011) till -4 % (2013). Under 2014 bidrog internethandeln till en mindre återhämtning. Inköpen ligger dock 2,7 % under 2008 års nivå, året före den finansiella och ekonomiska krisen 17 .

20.Konsumtionen inom detaljhandeln – särskilt inom mellanpriskategorin – påverkas fortfarande av krisen 18 . Den viktigaste orsaken till detta är konsumenternas försämrade inkomster och minskade möjligheter att köpa konsumentvaror 19 . Utvecklingen av den dynamiska köpkraften har som visats fortfarande inte återhämtat sig från den negativa inkomstutvecklingen under perioden 2008–2013.

21.Den negativa effekten på den sjunkande köpkraften förstärks av det genomsnittliga nederländska hushållets höga skuldsättning. De flesta av dessa skulder utgörs av bolån 20 . Hushållens skuldsättning och minskande trovärdighet har en stark negativ påverkan på detaljhandeln.

22.Sedan krisens början har 5 200 21 detaljhandelsföretag gått i konkurs, varav de stora varuhusen drabbades först den senaste tiden.

23.Vissa av de största detaljhandelsföretagen gick i konkurs i slutet av 2015. En analys visar de tio största konkurserna inom detaljhandeln under åren, antal filialer/butiker som lagts ned och antal förlorade arbetstillfällen 22 . Konkursutvecklingen pågick redan mitt under krisen (2011–2013), då först mindre detaljhandelskedjor drabbades och senare (2015–2016) större 23 .

De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen

24.I båda regionerna är detaljhandeln en av ekonomins största sektorer 24 . Uppgifterna visar att handelssektorn (där detaljhandeln ingår) är den näst största sektorn i Drenthe med 7 800 filialer och 37 410 arbetstillfällen 2015 och den största sektorn i Overijssel med 19 400 filialer och 104 000 arbetstillfällen. Från 2013 och framåt har antalet filialer minskat i Drenthe.

25.Både Drenthe och Overijssel har drabbats hårt särskilt av konkurserna inom detaljhandeln. Andelen sysselsatta inom sektorn är hög i båda regionerna och de förlorade arbetstillfällena har därför en stark negativ påverkan på ekonomin. Framför allt har nedläggningen av butiker i städernas centrum 25 haft en stark negativ effekt på den regionala ekonomin.

26.I regionen Overijssel noteras en liten positiv tendens när det gäller antalet filialer och arbetstillfällen. Bakom denna tendens ligger huvudsakligen livsmedelsbutiker, stormarknader och internetförsäljning. Uppsägningarna har gjorts i andra delar av detaljhandeln, t.ex. andra varor än livsmedel, kultur och rekreation, butiker som säljer utrustning för it och kommunikation och butiker som säljer hushållsutrustning 26 .

27.Det sammanlagda antalet arbetstillfällen i Drenthe minskar fortfarande, medan det skedde en viss återhämtning i Overijssel 2015 jämfört med 2013 då förlusten av arbetstillfällen var som störst.

28.Antalet konkurser i detaljhandeln har påverkat ekonomin och arbetsmarknaden avsevärt i båda regionerna. Detaljhandelns andel av den totala sysselsättningen i Drenthe och Overijssel är 17–19 % 27 . Antalet arbetstillfällen (2015–2016) i konsumenttjänstesektorn, som inbegriper detaljhandeln, för regionerna Drenthe och Overijssel ligger 1 % under det nederländska genomsnittet 28 .

29.Både Drenthe och Overijssel visar att det totala antalet arbetstillfällen har minskat. Uppsägningarna i detaljhandeln har bidragit till denna utveckling 29 .

30.I detaljhandeln var 2015 den sammanlagda ökningen av arbetslöshetsersättning 410 för Drenthe och 905 för Overijssel. Under 2016 fram till mars var denna ökning 711 för Drenthe och 1 435 för Overijssel 30 . Flera varuhus gick i konkurs i slutet av 2015–början av 2016. Under de första tre månaderna 2016 ökade arbetslöshetsersättningen kraftigt jämfört med hela 2015. Totalt 1 121 arbetslösa i Drenthe och 2 340 i Overijssel var tvungna att ansöka om arbetslöshetsersättning inom en period på 15 månader. Om vi beaktar handelssektorn – där detaljhandeln ingår – är uppgifterna ännu mer bekymmersamma.

31.Det sammanlagda antalet personer som blev arbetslösa det senaste året steg betydligt mer i Overijssel än i Drenthe 31 . Uppsägningarna inom detaljhandeln var oförutsedda. Några större varuhus hade drabbats av följderna av den finansiella och ekonomiska krisen tidigare, men det gick inte att förutse att de skulle gå i konkurs, särskilt inte så snart och med så många uppsägningar till följd.

Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder

Berörda stödmottagare

32.Totalt beräknas 800 uppsagda arbetstagare delta i åtgärderna. Fördelningen av dessa arbetstagare efter kön, medborgarskap och åldersgrupp är följande:

* avrundade procenttal

De föreslagna åtgärdernas stödberättigande karaktär

33.De föreslagna åtgärderna utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är stödberättigande enligt artikel 7 i förordningen om fonden. Dessa åtgärder ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder.

34.De individanpassade tjänsterna för de uppsagda arbetstagarna består av följande åtgärder:

–Kartläggning: Kartläggning av deltagarnas kompetens, potential och arbetsutsikter. Här ingår alltid rådgivning.

–Hjälp med arbetssökande och case management: Inleds med ett erbjudande om ett individanpassat program. Här ingår bland annat relevanta handlingar, intensiv jobbsökarutbildning, jobbmässor och intensivkontakt med arbetsgivare.

– Personalpool: En flexibel pool för arbetssökande och arbetsgivare med tillfälliga jobb. Den här tjänsten kan användas för flexibel placering. Den kommer att ge (omskolade) arbetstagare yrkeserfarenhet och hjälpa dem att presentera sig för nya arbetsgivare.

–Omställningsstöd: Yrkesorientering, yrkesvägledning och kompetensutveckling.

–Utbildning och omskolning: Utbildning, omskolning och annat lärande, för detaljhandeln och nya yrkesprofiler, t.ex transporter, it-tjänster, tekniska yrken.

–Utbildning och coachning för entreprenörskap: Vissa deltagare kan använda sina kommersiella färdigheter och erfarenheter för att starta eget företag. Här ingår utbildning och coachning så att deltagarna kan utveckla sin kompetens, ta fram en hållbar affärsplan och få vägledning genom de juridiska förfarandena.

–Entreprenörsstöd: Ett stöd som täcker investeringskostnaderna, om deltagaren har den kompetens som krävs och en hållbar affärsplan.

35.Åtgärdspaketet ovan kompletterar de tjänster som vanligen erbjuds uppsagda personer. Åtgärderna är individanpassade och riktade till de uppsagda arbetstagarna.

Beräknad budget

36.De totala beräknade kostnaderna uppgår till 3 031 250 euro, vilket innefattar 2 910 000 euro i utgifter för individanpassade tjänster samt 121 250 euro i utgifter för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering.

37.Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 1 818 750 euro (60 % av de totala kostnaderna).

* avrundade tal

38.Nederländerna bekräftar att man inte planerar att ge bidrag eller lönesubventioner.

39.Nederländerna har bekräftat att kostnaderna för investeringar för egenföretagare, nya företag och anställdas övertagande av företag inte kommer att överstiga 15 000 euro per stödmottagare.

Period under vilken utgifterna är stödberättigande

40.Nederländerna började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 22 augusti 2016. Utgifterna för åtgärderna kommer därför att berättiga till ekonomiskt stöd från fonden under perioden 22 augusti 2016–12 juli 2018.

41.Nederländerna har haft administrativa kostnader för genomförandet av fonden från och med den 22 augusti 2016. Utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 22 augusti 2016 till och med den 12 januari 2019.

Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel

42.Den nationella medfinansieringen kommer från lokala myndigheter i de två regionerna och företrädare för sektorn. De kommer att medfinansiera kostnaderna till 40 %.

43.Nederländerna har bekräftat att de åtgärder som beskrivs ovan och som beviljas ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att få ekonomiskt stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.

Samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare eller arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter

44.Nederländerna har angett att ansökan, särskilt det samordnade paketet med individanpassade tjänster, har utarbetats i samråd med berörda aktörer, arbetsmarknadens parter samt företrädare för detaljhandeln och regionerna 32 .

45.Arbetstagarnas försäkringsorganisation (UWV), som har i uppdrag att registrera uppsagda arbetstagare, har samrått med de uppsagda. En probleminventering gjordes tillsammans med UWV.

46.En rad möten hölls med företrädare för sektorn och regionerna. En plan togs fram för att öka de uppsagda arbetstagarnas möjligheter till återanställning.

Förvaltnings- och kontrollsystem

47.Ansökan innehåller en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet och av skyldigheterna för de berörda organen. Den är uppställd på samma sätt som en ansökan till ESF. Kostnaderna för denna verksamhet inbegrips i de totala projektkostnaderna. Nederländerna har meddelat kommissionen att förvaltningen kommer att skötas av Agentschap SZW som lyder under socialministeriet.

48.Den finansiella kontrollen kommer att skötas av generaldirektören för den nederländska näringslivsmyndigheten (RVO, Rijksdienst voor Ondernemend Nederland) som är attesterande myndighet. Direktören för finansministeriets revisionsbyrå kommer att fungera som oberoende revisionsmyndighet.

49.Det finns ingen separat budget från social- och sysselsättningsministeriet för projektets policydel. Den anses vara en del av deras arbete. Det är avdelningen för arbetstagarreglering som allmänt ansvarar för stöd från fonden.

Den berörda medlemsstatens åtaganden

50.Nederländerna har gett alla nödvändiga garantier om att

–principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem,

–de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda,

–de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras,

–de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera åtgärder som finansieras genom strukturfonderna,

–det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.

BUDGETKONSEKVENSER

Budgetförslag

51.Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 33 inte överstiga 150 miljoner euro (i 2011 års priser).

52.Efter att ha prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden och tagit i beaktande antalet berörda stödmottagare, de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, föreslår kommissionen att 1 818 750 euro anslås ur fonden för utbetalning av ett ekonomiskt stöd på 60 % av de sammanlagda kostnaderna för de föreslagna åtgärderna.

53.Det föreslagna beslutet om att utnyttja fonden kommer att antas av Europaparlamentet och rådet, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 34 .

Anknytande rättsakter

54.Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på 1 818 750 euro till den berörda budgetposten.

55.Samtidigt som kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för
Nederländernas ansökan – EGF/2016/005 NL/Drenthe Overijssel Retail

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 35 , särskilt artikel 15.4,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 36 , särskilt punkt 13,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globalisering, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och för att hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden.

(2)Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 37 inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).

(3)Den 12 juli 2016 lämnade Nederländerna in en ansökan om stöd från fonden med anledning av uppsägningar inom den näringsgren som i den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) i Nuts 2-regionerna 38 Drenthe (NL 13) och Overijssel (NL 21) i Nederländerna. Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller de villkor för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.

(4)Fonden bör därför utnyttjas för tillhandahållande av det ekonomiska stöd på 1 818 750 euro som Nederländerna ansökt om.

(5)För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 1 818 750 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet]*.

39Utfärdat i Bryssel den

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

(2) I den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden.

(3) Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).

(4) EUT L 393, 30.12.2006, s. 1.

(5) I enlighet med artikel 7 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1309/2013.

(6) Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

(7)

    https://www.cbs.nl/nl-nl/nieuws/2016/11/consumentenvertrouwen-daalt-opnieuw

(8) Den nederländska centralbanken. http://www.dnb.nl/nieuws/nieuwsoverzicht-en-archief/statistisch-nieuws-2015/dnb333575.jsp#

(9) Uppgifter från den nederländska centralbanken: http://www.dnb.nl/nieuws/nieuwsoverzicht-en-archief/statistisch-nieuws-2015/dnb333575.jsp#

(10) EGF/2010/010_CZ/Unilever, EGF/2010/016_ES/Aragón retail, EGF/2011/004_EL/ALDI Hellas, EGF/2014/009_EL/Sprider stores, EGF/2014/013_EL/Odyssefs Fokas, EGF/2015/011_GR/Supermarket Larissa.

(11) Pressmeddelande från CBS den 8 juli 2015 om de nederländska hushållens skuldsättning: http://www.cbs.nl/nl-NL/menu/themas/macro-economie/publicaties/artikelen/archief/2015/4505-schulden-huishoudens-nemen-weer-iets-toe.htm

(12) Retail sector prognoses, Economic Agency ABN-AMRO Sonny Duijn. 22 januari 2016.

(13) Retail sector prognoses, Economic Agency ABN-AMRO Sonny Duijn. 22 januari 2016.

(14) http://www.consultancy.nl/nieuws/11992/de-25-grootste-faillissementen-van-retailketens-en-winkels

(15) CBS uppgifter om ”koopkrachtontwikkeling” mars 2016: http://statline.cbs.nl/Statweb/publication/?DM=SLNL&PA=71015NED&D1=0&D2=0,72,76-77&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&VW=G

(16)

    https://www.cbs.nl/nl-nl/nieuws/2016/11/consumentenvertrouwen-daalt-opnieuw

(17) ”Focus on consumption”, Economic Agency ABN-AMRO Mathijs Deguelle och Nico Klene, Volume development retail sector, 24 januari 2014. Retail sector prognoses, första stycket, Economic Agency ABN-AMRO Sonny Duijn, 22 januari 2016.

(18) CBS uppgifter om ”koopkrachtontwikkeling” mars 2016: http://statline.cbs.nl/Statweb/publication/?DM=SLNL&PA=71015NED&D1=0&D2=0,72,76-77&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&VW=G

(19) Pressmeddelande från CBS den 8 juli 2015 om de nederländska hushållens skuldsättning: http://www.cbs.nl/nl-NL/menu/themas/macro-economie/publicaties/artikelen/archief/2015/4505-schulden-huishoudens-nemen-weer-iets-toe.htm

(20) https://www.cbs.nl/nl-nl/nieuws/2015/28/schulden-huishoudens-nemen-weer-iets-toe https://www.cbs.nl/en-gb/news/2015/28/overall-household-debt-marginally-up

(21) http://www.consultancy.nl/nieuws/11992/de-25-grootste-faillissementen-van-retailketens-en-winkels

(22) http://www.consultancy.nl/nieuws/11992/de-25-grootste-faillissementen-van-retailketens-en-winkels

(23) http://overijssel.databank.nl/jive/jivereportcontents.ashx?report=home Theme economy

(24) http://www.lisa.nl/data/gratis-data/overzicht-lisa-data-per-provincie

(25) ”Focus on consumption”, Economic Agency ABN-AMRO Mathijs Deguelle och Nico Klene, Volume development retail sector, 24 januari 2014.

(26) http://statline.cbs.nl/Statweb/publication/?DM=SLNL&PA=81804NED&D1=a&D2=0-2,5,29&D3=172-188&VW=T

(27) http://www.lisa.nl/include/nl/bibliotheek/4._LISA_Groot-_en_detailhandel_2014.pdf

(28) UWV Labour Market Prognoses 2015-2016, s. 52.

(29) Uppgifter från UWV april 2016.

(30) Uppgifter från UWV april 2016.

(31) Uppgifter från UWV april 2016.

(32) Konsulterade organisationer: den nederländska arbetsgivar-/företagarorganisationen, arbetstagarnas försäkringsorganisation, detaljhandelns branschorganisation, nederländska fackförbundet/Drenthe-avdelningen, nederländska sammanslutningen av kristna fackföreningar, regionala myndigheter.

(33) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(34) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(35) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

(36) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(37) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(38) Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).

(39) Datumet införs av parlamentet före offentliggörandet i EUT.