This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52016IR1831
Opinion of the European Committee of the Regions — The need for and way towards an EU strategy on alcohol-related issues
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Behovet av och vägen mot en EU-strategi för alkoholrelaterade frågor
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Behovet av och vägen mot en EU-strategi för alkoholrelaterade frågor
EUT C 207, 30.6.2017, p. 61–66
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
30.6.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 207/61 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Behovet av och vägen mot en EU-strategi för alkoholrelaterade frågor
(2017/C 207/12)
|
POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT EU-ARBETE KRING ALKOHOLRELATERADE FRÅGOR
Hänsyn ska tas till subsidiaritet, kontext och arbetstillfällen
1. |
Kommittén anser rent generellt att termerna ”överdriven” konsumtion, ”skadlig” konsumtion och ”missbruk” måste definieras enligt vetenskapliga kriterier. |
2. |
Europeiska regionkommittén konstaterar att skadligt alkoholbruk innebär stora samhällskostnader. Kommittén understryker att de europeiska medborgarnas välbefinnande, hälsa och välfärd bör ha företräde framför ekonomiska intressen. |
3. |
Åtgärder inom hälsoområdet syftar enligt fördraget till att förbättra folkhälsan, främja forskningen samt att förebygga sjukdomar och hälsofaror, inklusive faror kopplade till levnadsvanor som alkoholmissbruk. |
4. |
Under graviditeten, den tidiga barndomen och ungdomen är barn särskilt känsliga för exponering för alkohol och de neurologiska skador som beror på störningar i nervsystemets utveckling. |
5. |
Arbetet med alkoholrelaterade frågor ska respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och syfta till att komplettera den nationella politiken på området, medlemsstaternas folkhälsoarbete och uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna. |
6. |
Europeiska regionkommittén påpekar att hänsyn ska tas till nationella alkoholvanor, hälsoläge och fördelning av hälsa samt kulturell, geografisk och historisk kontext. Det är viktigt att de skilda förutsättningarna och behov som råder för olika regioner och kommuner i Europa beaktas. |
7. |
Europeiska regionkommittén framhåller att EU:s institutioner har en viktig funktion för att på olika sätt stödja medlemsstaterna att främja forskning samt för att utvärdera policys, åtgärder, insatser och effekter av förändrade lagar och restriktioner. |
8. |
Regionkommittén noterar betydelsen av vinsektorn som förser 3 miljoner människor med arbete (1), ölindustrin som omfattar 2,3 miljoner arbetstillfällen längs med hela produktionskedjan (2) samt spritsektorn, som står för cirka en miljon arbetstillfällen inom produktion och försäljning (3). Produktion gynnar dessutom besöksnäringen och bidrar på så sätt till ytterligare arbetstillfällen. |
Samhälleliga, sociala och ekonomiska konsekvenser av alkoholmissbruk
9. |
Europeiska regionkommittén konstaterar att alkohol är den största riskfaktorn för den globala sjukdomsbördan för personer mellan 15 och 49 år, före rökning (4). Medlemsstaternas statistik visar att alkoholkonsumtionen ligger bakom 1 av 7 dödsfall bland män och 1 av 13 dödsfall bland kvinnor i åldersgruppen 15–64 år (5). |
10. |
Europeiska regionkommittén är medveten om att riskbruk, missbruk och beroende av alkohol medför stora ekonomiska kostnader i form av produktionsbortfall (11,3 miljarder euro) och arbetslöshet (17,6 miljarder euro) (6). |
11. |
Europeiska regionkommittén noterar att de direkta sociala kostnaderna av alkoholrelaterade skador inom EU beräknats till 155,8 miljarder euro, varav merparten (82,9 miljarder euro) återfinns utanför hälso- och sjukvårdssystemet (7). När även skador i andra hand räknas in, vilket inbegriper de skador som kan drabba samhälle och minderåriga flickor och pojkar, kvinnor och män kring dem som dricker alkohol, fördubblas alkoholens sociala kostnader (8). |
12. |
Europeiska regionkommittén betonar behovet av att vidta åtgärder för att förebygga våld, med särskild hänsyn till de mest utsatta grupperna och till specifika situationer, som till exempel sexuella övergrepp i miljöer för nattliv. |
13. |
Europeiska regionkommittén betonar att de samhälleliga alkoholrelaterade kostnaderna i genomsnitt uppskattas till cirka 1,3 % av ett lands BNP (9). |
14. |
Alkoholmissbruk är en riskfaktor för över 60 kroniska sjukdomar. Kroniska sjukdomar ökar inom EU och vårdkostnaderna uppskattas till 700 miljarder euro per år (10). |
Det framtida arbetet med alkoholrelaterade frågor på EU-nivå
15. |
Europeiska regionkommittén efterfrågar en ny alkoholstrategi för EU och vill försäkra sig om att EU:s institutioner fortsätter stärka medlemsstaternas kapacitet och en effektiv samordning. Europeiska regionkommittén stöder därigenom både ministerrådets och Europaparlamentets krav på ett starkt politiskt ledarskap i frågan (11). |
16. |
Europeiska regionkommittén påpekar att det gemensamma arbetet på EU-nivå bör innehålla rekommendationer och goda exempel på vad som kan göras för att stärka nationella, regionala och lokala aktiviteter. |
17. |
Europeiska regionkommittén understryker att EU-kommissionen ska främja och inte hindra de medlemsstater som väljer att utveckla sitt alkoholförebyggande arbete. |
18. |
Europeiska regionkommittén betonar vikten av att lokala och regionala myndigheter ges möjlighet att bidra med sina erfarenheter och sin kunskap, då dessa har rådighet över och bäst kunskap om behov och förutsättningarna för att förhindra skadligt bruk av alkohol och begränsa alkoholens negativa effekter på samhället. Den lokala nivån är särskilt viktig, eftersom den befinner sig närmast de människor och de samhällen som myndigheterna representerar. |
19. |
Europeiska regionkommittén anser att kommissionens alkoholförebyggande arbete inom ramen för framtida satsningar på kroniska sjukdomar är bra men inte tillräckligt då det utelämnar det förebyggande perspektivet och skador i andra hand (12). |
20. |
I EU:s gemensamma arbete bör rekommendationer införlivas som syftar till att motverka att alkoholmissbruk och dess tillhörande risker utgör det viktigaste inslaget vid marknadsföringen av turistmål. |
21. |
Det är viktigt att det strategiska arbetet kring alkoholrelaterade frågor stöder och samordnas med pågående internationellt arbete. I linje med detta understryker Europeiska regionkommittén att det fortsatta arbetet i högre utsträckning bör söka synergieffekter kopplat till WHO:s handlingsplan (13) och FN:s hållbarhetsmål. |
22. |
Europeiska regionkommittén påpekar att icke-statliga organisationer med sin sakkunskap och sina erfarenheter på internationell, nationell, regional och lokal nivå är viktiga aktörer för samverkan. |
INRIKTNINGEN PÅ DET FRAMTIDA ARBETET MED ALKOHOLRELATERADE FRÅGOR PÅ EU-NIVÅ
Behov av arenor för samverkan på EU-nivå
23. |
Under de fyra år som gått sedan den tidigare alkoholstrategin gällde (2006–2012) (14) har arbetet och de plattformar för samverkan som inrättades, CNAPA och EAHF, till viss del drivits vidare. Behovet av dessa och andra arenor inom vilka alkoholrelaterade frågor kan organiseras kvarstår. Den kompetens och de lärdomar som genererats måste tas tillvara och utvecklas. |
24. |
Europeiska regionkommittén uppmärksammar att både ”Action Plan on Youth Drinking and on Heavy Episodic Drinking” (handlingsplan om ungdomars drickande och berusningsdrickande) och ”Joint Action on Reducing Alcohol Related Harm” (gemensam åtgärd för att minska alkoholrelaterade skador) avslutas under 2016. Det är oerhört viktigt att handlingsplanen för barn och ungdomar förlängs och/eller att det införs en ny handlingsplan. |
25. |
Europeiska regionkommittén betonar vikten av stöd från EU-nivån till forskning och till att kunskap snabbare kan omsättas i praktik och nya arbetssätt. Det är viktigt att belysa hur åtgärder samtidigt kan bidra till att minska ojämlikhet i hälsa. |
26. |
Europeiska regionkommittén är positiv till utbyte av goda exempel inom och mellan medlemsstater. Det är strategiskt viktigt, stimulerar till lärande, kunskap och identifiering av gemensamma frågor. Åtgärder och insatser bör baseras på evidens och beprövad erfarenhet för kostnadseffektivitet. |
27. |
Europeiska regionkommittén framhåller vikten av en ändamålsenlig övervakning av alkoholpolitikens utveckling. Det är viktigt att vidareutveckla befintliga databaser där jämförbara, tillförlitliga och standardiserade indikatorer används till uppföljning och analys. |
28. |
Europeiska regionkommittén anser att en vetenskaplig grupp skulle kunna inrättas för att stödja processen för vetenskaplig faktainsamling. |
Marknadsföring och reklam av alkoholdrycker
29. |
Europeiska regionkommittén understryker att marknadsföring och reklam överskrider nationsgränser varför samverkan mellan medlemsstaterna är avgörande. |
30. |
Åtgärderna mot barns och minderårigas exponering för marknadsföring och reklam av alkoholdrycker bör vara restriktiva och tvingande, dvs. man bör förbjuda såväl marknadsföring som reklam av alkohol till minderåriga. |
31. |
Europeiska regionkommittén framhåller vikten av att producenter och återförsäljare av alkoholhaltiga drycker strikt uppfyller bestämmelserna vad gäller marknadsföring och reklam. |
32. |
Europeiska regionkommittén anser att arbetet med att minska barns och ungas exponering för marknadsföring och reklam om alkohol måste beakta marknadsföring via sociala medier och internet, liksom produktplacering samt andra produkter relaterade till alkoholmärken. Finland har sedan 2015 förbud mot att använda tävlingar och spel i marknadsföringen av alkohol och mot alkoholreklam på allmän plats och i sociala medier (15). |
33. |
Europeiska regionkommittén uppmärksammar att sponsring av idrotts- och kulturevenemang är en växande marknad och en kostnadseffektiv marknadsföringsstrategi. Unga är en grupp som på detta sätt nås och exponeras för marknadsföring av alkohol både på plats och via tv-sända evenemang. |
34. |
Europeiska regionkommittén påpekar vikten av att det i samband men all verksamhet som rör marknadsföring och reklam för alkoholhaltiga drycker informeras om riskerna med missbruk. |
35. |
Europeiska regionkommittén är medveten om att egenkontroll/självreglering används i stor utsträckning inom EU när det gäller marknadsföring av alkohol. Detta trots att det både råder oenighet om metoden har evidens på alkoholområdet (16) och att det inte är tillräckligt för att skydda gravida kvinnor, barn och unga mot alkoholens negativa konsekvenser (17). |
Barns och ungdomars rättigheter
36. |
Europeiska regionkommittén påpekar att alltför många barn och unga växer upp i familjer med alkoholberoende och missbruk. Antal barn som lever i familjer med en skadlig alkoholkonsumtion uppskattas till mellan 5 och 9 miljoner i EU (18). Dessa barn riskerar att få sämre förutsättningar för utbildning och god hälsa. |
37. |
Europeiska regionkommittén anser det viktigt att identifiera de åtgärdsområden som bör utvecklas i medlemsstaterna för att minska den omfattande alkoholkonsumtionen bland ungdomar i syfte att trygga en säker och hälsosam miljö för barn och unga. Mot denna bakgrund framhålls vikten av att främja modeller för fritidssysselsättningar och fester som inte är relaterade till alkoholkonsumtion. |
38. |
Graviditeten och amningen är särskilt sårbara perioder. Alkoholen bär skulden till störningar i samband med fetalt alkoholsyndrom, eftersom alkoholkonsumtion oavbrutet påverkar fostrets tillväxt och utveckling under hela graviditeten. Det finns inte någon säker mängd alkohol som en kvinna kan dricka under graviditeten. |
39. |
Europeiska regionkommittén instämmer i att barnkonventionen innebär att skydda barn och unga mot alkoholens skadliga effekter. Konventionsstaterna ska i enlighet med artikel 33 tillämpa ett barnperspektiv samt efterfråga och omhänderta barnets eget perspektiv vid alla beslut som rör barn. |
40. |
Förebyggande åtgärder under graviditet, barndom och ungdom bör prioriteras genom att man främjar en kultur som präglas av förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. |
41. |
Europeiska regionkommittén påpekar att skolan är en viktig arena för att främja hälsa genom att stärka skyddsfaktorerna runt barnet, samt för tidig upptäckt av alkoholmissbruk och av barn som riskerar att fara illa. Skolbaserad utbildning för barn om risker med alkohol ska vara evidensbaserad, eftersom program och åtgärder enbart i informationssyfte inte är tillräckligt effektiva, och den måste i sin helhet nå ut till alla aktörer inom utbildningsväsendet, dvs. eleverna, deras familjer och lärarkåren. |
42. |
Europeiska regionkommittén framhåller att det är viktigt att minska alkoholmissbruket bland vuxna, bland annat genom utbildningsåtgärder, då vuxna förebilder är en förutsättning för att effekterna av förebyggande åtgärder riktade till unga och unga vuxna ska kunna optimeras. Utbildningsmaterial till både vuxna och barn bör vara utformat av oberoende forskningsbaserade organ. Därför är det viktigt att arbeta tillsammans med hotell- och restaurangbranschen i fråga om utbildning i en ansvarsfull utskänkning av alkoholhaltiga drycker, i syfte att minimera alkoholintag på missbruksnivå hos den vuxna befolkningen. |
43. |
Europeiska regionkommittén anser det vara en prioritet att genomföra förebyggande program inom familjen med tanke på dess grundläggande betydelse för barns uppfostran och utbildning och överföringen av strategier, värderingar, förmågor och färdigheter. |
Konsumentinformation – innehållsdeklaration med näringsinnehåll och kalorier
44. |
Europeiska regionkommittén uppmanar EU-institutionerna att förbättra alkoholmärkningen på EU-nivå och att färdigställa rapporten om hur alkoholförpackningar ska inkluderas i befintliga lagar om innehållsdeklarationer med ingredienser, näringsinnehåll och kalorier. Kommittén betonar att konsumenterna har rätt att veta vad produkter innehåller för att kunna göra informerade val. |
45. |
Europeiska regionkommittén anser att en särskild varningstext riktad till gravida, barn, unga och fordonsförare är ett viktigt komplement och ett verktyg för att uppmärksamma och minska riskerna med alkohol. Det är viktigt att anpassa varningstexter för olika målgrupper. Kommittén välkomnar de åtgärder som vissa producenter och distributörer redan har vidtagit på detta område. |
46. |
Europeiska regionkommittén rekommenderar att utbildning och informationskampanjer bör fokusera på att öka medvetenheten om riskerna med berusningsdrickande och om var råd, stöd och vård finns att få. |
47. |
Europeiska regionkommittén understryker den viktiga roll som massmedia spelar när det gäller att noggrant informera om riskerna med alkoholkonsumtion. |
Tillgänglighet till alkohol och försäljning av billig alkohol
48. |
Europeiska regionkommittén påpekar att socioekonomiskt sårbara grupper och unga drabbas hårdare av ohälsa och vill förhindra ökad ojämlikhet i hälsa. Ett problem är alltför lågt prissatt och lättillgänglig alkohol, vilket riskerar att leda till hög alkoholkonsumtion som i sin tur kan leda till leverskador och för tidig död (19). Medlemsstaterna kan överväga gemensamma åtgärder inklusive forskning för att förhindra försäljning av mycket billig alkohol, vilket omfattar försäljning via internet. |
49. |
Europeiska regionkommittén konstaterar att tillgänglighet till alkohol har betydelse för nivåer av skadligt alkoholbruk och alkoholrelaterade skador. Forskning visar att ökad tillgänglighet till alkohol leder till ökad konsumtion med ökad ohälsa och skador som följd (20). |
50. |
Europeiska regionkommittén anser att medlemsstaterna kan stärka restriktioner och tillsyn av försäljning och köp ytterligare även om flertalet medlemsstater har en åldersgräns på 18 år. Andra möjligheter är att begränsa antalet försäljningsställen, att förbjuda alkoholkonsumtion och alkoholförsäljning på offentliga platser med angivande av tidsramar, att begränsa öppettider och serveringstillstånd samt att tillämpa en ansvarsfull alkoholservering genom utbildning för yrkesverksamma, återförsäljare och hotell- och restaurangbranschen. Restriktioner bör kompletteras med tillsyn av efterlevnad. |
Förebyggande arbete på arbetsplatsen
51. |
Europeiska regionkommittén noterar att riskbruk, missbruk och beroende av alkohol ökar risken för både sjukfrånvaro och sämre arbetsprestation samt inverkar negativt på andra personer. Alkoholpåverkade personer är en säkerhetsrisk och inblandade i 20 till 25 procent av alla arbetsplatsolyckor. Arbetsplatsen är en viktig arena för förebyggande åtgärder mot skadligt bruk (21). |
52. |
ReK framhåller att man bör överväga möjligheten att en lagöverträdare deltar i utbildningsprogram som ett alternativ till böter eller andra kontrollerande åtgärder, särskilt om den misstänkte lagöverträdaren är minderårig. |
53. |
ReK betonar att man på arbetsplatsen bör ta itu med alkoholanvändning genom tidiga insatser. Arbetsplatserna bör ha instruktioner för hur de ska agera i en sådan situation. Detta skulle vara bra förebyggande företagshälsovård. |
54. |
Europeiska regionkommittén framhåller att den offentliga sektorn kan vara föregångare i det alkoholförebyggande arbetet för en trygg och säker arbetsmiljö, inte minst då många arbetstagare i sektorn tillhandahåller viktiga välfärdstjänster för medborgarna. |
Förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården
55. |
Europeiska regionkommittén ser behov av tillgång till tidiga insatser, vård och behandling samt att barn till föräldrar i behandling för alkoholberoende- och missbruk ska uppmärksammas och erbjudas råd och stöd. Ett sätt att förebygga sjukdom är att främja hälsosamma levnadsvanor genom att erbjuda stöd att förändra riskbruk av alkohol. |
56. |
Kommittén anser det vara nödvändigt att i arbetslivet främja avtal mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som gör arbetsgivaren delaktig i de förebyggande åtgärder som utformas. |
57. |
Europeiska regionkommittén konstaterar att alkoholrelaterade leversjukdomar ofta drabbar människor i arbetsför ålder. Det finns också ett medicinskt samband mellan alkoholmissbruk och många andra allvarliga sjukdomar: cancer, hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa (22). |
Trafiksäkerhet
58. |
Europeiska regionkommittén påpekar att promillegränser i trafiken, informationsinsatser och utbildning samt tillsyn bidrar till högre trafiksäkerhet. Alkohol i trafiken ligger bakom 25 procent av alla dödliga bilolyckor inom EU (23). |
59. |
Europeiska regionkommittén är positiv till studien om alkolås och hur de kan minska antalet alkoholrelaterade trafikolyckor som kommissionen publicerade 2014 (24). |
60. |
Europeiska regionkommittén anser att ytterligare steg kan tas för att gemensamt öka trafiksäkerheten i EU, bland annat genom att följa upp alkoholrelaterade trafikolyckor och dela erfarenheter mellan medlemsstater om effektiva åtgärder inom området. Det är viktigt att nya bilförare har kunskap om konsekvenserna av alkohol i trafiken. |
Bryssel den 9 februari 2017.
Markku MARKKULA
Europeiska regionkommitténs ordförande
(1) http://www.ceev.eu/about-the-eu-wine-sector
(2) http://www.brewersofeurope.org/uploads/mycms-files/documents/publications/2016/EU_economic_report_2016_web.pdf
(3) http://spirits.eu/spirits/a-spirit-of-growth/introduction-2
(4) http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/178163/E96726.pdf?ua=1
(5) http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0017/190430/Status-Report-on-Alcohol-and-Health-in-35-European-Countries.pdf
(6) Centre for Addiction and Mental Health (2012). ”Alcohol consumption, alcohol dependence and attributable burden of disease in Europe”.
(7) Ibid.
(8) Se fotnot 4.
(9) http://ec.europa.eu/health/archive/ph_determinants/life_style/alcohol/documents/alcohol_europe_en.pdf
Anderson P & Baumberg B (2006). ”Alcohol in Europe: A public health perspective”. London: Institute of Alcohol Studies.
(10) http://ec.europa.eu/health/major_chronic_diseases/docs/reflection_process_cd_en.pdf
(11) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52015XG1216(01)
(12) Begreppet ”skador i andra hand” syftar på de skador som kan drabba samhälle och individer kring den/de som dricker alkohol. Den engelska motsvarigheten är ”alcohol’s harm to others”.
(13) Se fotnot 4.
(14) Yttrande från Europeiska regionkommittén om ”En EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna” (EUT C 197, 24.8.2007).
(15) http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2013/20130070.pdf
(16) Babor, T. F. (2010). Alcohol: No Ordinary Commodity – a summary of the second edition. Missbruk.
(17) CAMY. (2003). Alcohol Advertising on Sports Television 2001 to 2003: Center on Alcohol Marketing and Youth, Madden, P. A., & Grube, J. W. (1994). The frequency and nature of alcohol and tobacco advertising in televised sports, 1990 through 1992. Am J Public Health.
(18) http://ec.europa.eu/health/archive/ph_determinants/life_style/alcohol/documents/alcohol_europe_en.pdf, s. 6.
(19) http://www.easl.eu/medias/EASLimg/News/3f9dd90221ef292_file.pdf
(20) Se fotnot 4.
(21) http://ec.europa.eu/health/alcohol/docs/science_02_en.pdf
(22) http://www.eurocare.org/library/updates/eurocare_eu_alcohol_strategy2
(23) http://ec.europa.eu/transport/road_safety/topics/behaviour/fitness_to_drive/index_en.htm
(24) https://ec.europa.eu/transport/road_safety/sites/roadsafety/files/pdf/behavior/study_alcohol_interlock.pdf