EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016IP0312

Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2016 om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017 (2016/2773(RSP))

EUT C 101, 16.3.2018, p. 116–122 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

16.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/116


P8_TA(2016)0312

Förberedelse av kommissionens arbetsprogram för 2017

Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2016 om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017 (2016/2773(RSP))

(2018/C 101/08)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av de politiska riktlinjerna för kommissionen En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring som Jean-Claude Juncker lade fram den 15 juli 2014,

med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 oktober 2015Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag (COM(2015)0610) och bilagorna I–VI till det,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016,

med beaktande av utskottsordförandekonferensens sammanfattande rapport, som ger parlamentsutskottens synpunkter och kompletterar innehållet i denna resolution och som kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till när den utarbetar och antar sitt arbetsprogram för 2017,

med beaktande av sin resolution av den 28 juni 2016 om Förenade kungarikets beslut att lämna EU till följd av folkomröstningen (1),

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28–29 juni 2016,

med beaktande av Regionkommitténs bidrag till kommissionens arbetsprogram 2017,

med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den europeiska integrationsprocessen har fört med sig fred och bidragit till säkerhet och välstånd i Europa under flera årtionden.

B.

Europa står nu inför många gemensamma och globala utmaningar, men möter även växande frustration och oro bland många medborgare på grund av osäkra framtidsutsikter och bristande möjligheter som medborgarna förväntar sig att beslutsfattarna ska ha svar på. EU kan inte längre reduceras till ett ekonomiskt projekt om den ska bli framgångsrik. Man måste snabbt vinna tillbaka européernas hjärtan till stöd för den europeiska integrationsprocessen och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

C.

EU:s överlappande kriser kräver effektiva europeiska lösningar, som är starkt förankrade i en mer demokratisk process genom gemenskapsmetoden och med full medverkan av Europaparlamentet och de nationella parlamenten och i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

D.

EU är vårt gemensamma hem och måste erbjuda en trygg plats och en stabil ekonomisk miljö för sina medborgare. Hållbarhet och ekonomisk tillväxt är förenliga och kan ömsesidigt förstärka varandra. EU måste föras ut ur den långvariga ekonomiska krisen och leverera sociala resultat genom en ökning av hållbara investeringar, minskade klyftor och genomförande av överenskomna åtgärder och utveckling av nya åtgärder, särskilt genom en fördjupad inre marknad och en förbättrad ekonomisk och monetär unionen.

E.

Vi har valt att sträva efter en gemensam framtid som en gemenskap grundad på delade värderingar och vi värnar om våra traditioners och vår historias rikedom och mångfald. Vi vill att Europa ska göra sin plikt och ta sitt ansvar på den internationella arenan, med ett fast engagemang för solidaritet, multilateralism, våra partnerskap med omvärlden och främja konvergens om högre standarder. Vi vill säkra vårt gemensamma projekt med gemensam fred, välstånd och demokrati, för att skapa en lockande framtid för alla generationer.

Att förbättra arbets- och levnadsvillkor för Europas medborgare

1.

Europaparlamentet påminner om att Europas ekonomiska återhämtning varit blygsam och ojämn, och att många av unionens regioner fortfarande har oacceptabla nivåer vad gäller arbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet och en skriande brist på framtidsutsikter för yngre generationer. EU måste därför arbeta mot en dynamisk och inkluderande arbetsmarknad som ingår i den europeiska modellen för social marknadsekonomi, och förbättra levnads- och arbetsvillkoren för medborgarna och erbjuda dem möjligheter till rättvis rörlighet. Parlamentet är övertygat om att alla EU:s medborgare måste kunna räkna med en grundläggande uppsättning rättvisa arbetsvillkor och tillgång till utbildning av god kvalitet, socialt skydd samt grundläggande tjänster som möjliggör balans mellan arbetsliv och privatliv och som tillgodoser arbetsmarknadens behov. Parlamentet inser att kärnan i en konkurrenskraftig och inkluderande ekonomi är förmågan att tillvarata kvinnors och mäns begåvning inom alla sektorer.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta syfte bygga på det offentliga samråd som pågår och på parlamentets kommande betänkande genom att lägga fram ett ambitiöst förslag, i linje med subsidiaritetsprincipen och fördragets mål, som ska ta sig uttryck i konkreta initiativ, och särskilt inriktas på följande:

Främja tillgång till tidig utbildning, barnomsorg och sjukvård av god kvalitet, vilket är avgörande för att säkerställa att inga barn hamnar på efterkälken. Kommissionen bör därför överväga ytterligare åtgärder för att utveckla sociala investeringar och i synnerhet för att minska barnfattigdomen.

Överbrygga kompetensglappet och säkerställa tillgång till utbildning och yrkesutbildning av god kvalitet och livslångt lärande för alla,

Minska sociala orättvisor och främja sysselsättning av god kvalitet, särskilt för ungdomar och långtidsarbetslösa för att stimulera ekonomisk tillväxt.

Angripa problemen med balansen mellan arbetsliv och privatliv, och åtgärda löne- och pensionsklyftan mellan könen.

3.

Europaparlamentet betonar att kommissionen bör övervaka, uppmuntra och stödja en effektiv och ändamålsenlig användning i medlemsstaterna av ekonomiska medel för att främja sysselsättningen bland ungdomar och skapandet av sysselsättning av god kvalitet, framför allt i regioner med hög arbetslöshet, med hjälp av program för sysselsättning och tillväxt, t.ex. dem som finansieras med medel från ungdomssysselsättningsinitiativet, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska investeringsbanken.

4.

Europaparlamentet betonar att kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, även bör förstärka den europeiska sociala dialogen för att bättre tillgodose arbetsmarknadens och socialförsäkringssystemens behov i syfte att ta itu med sociala orättvisor och utmaningar vad gäller konkurrenskraften.

Att stärka ekonomisk återhämtning och konkurrenskraft på lång sikt för att skapa sysselsättning, högre levnadsstandard och välstånd

5.

Europaparlamentet är övertygat om att EU kan bli en världsledande aktör genom att frigöra den inre marknadens fulla potential och främja företagande, lojal konkurrens och investeringar i innovation.

6.

Europaparlamentet anser att EU måste främja ett starkt och diversifierat näringsliv. Parlamentet understryker att EU:s konkurrenspolitik är avgörande för att den sociala marknadsmodellen ska fungera. Parlamentet betonar att om europeisk industri ska vara fortsatt konkurrenskraftig, ändamålsenlig och framtidssäkrad måste den vara hållbar och bli digital. Parlamentet delar kommissionens filosofi om att Europa måste bli ”stort i stora saker och mindre i mindre saker”.

7.

Europaparlamentet vill se en nylansering av Europa 2020-strategin för hållbar tillväxt och sysselsättning, med verkliga framtidsambitioner, särskilt för att förbättra vår sociala marknadsekonomi, och genomföra strukturella reformer för att modernisera medlemsstaternas ekonomier och skapa välstånd för många. Parlamentet är övertygat om att ökad sysselsättning och produktivitet förblir den främsta prioriteringen, och att EU behöver riktade investeringar för att påskynda övergången till en innovativ, resurssnål digital ekonomi för att återindustrialisera Europa och flytta tillbaka arbetstillfällen.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en ny ambitiös industristrategi, som bygger på och kompletterar paketet om cirkulär ekonomi. Parlamentet påpekar att det behövs ytterligare privata och offentliga investeringar för energiomställning, miljöinnovativa små och medelstora företag, forskning och utbildning.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå fler åtgärder av ett slag som skulle stimulera forskning och utveckling, innovation, kulturell mångfald och kreativitet som huvudsakliga drivkrafter för att skapa sysselsättning, och då ta hänsyn till att tillgången till kapital är en livsviktig fråga för företagen, framför allt de små och medelstora företagen, för att uppmuntra utveckling och tillverkning av nya produkter och tjänster inom såväl traditionella som framväxande sektorer samt ett effektivt skydd av immateriella rättigheter.

10.

Europaparlamentet anser att den inre marknaden behöver integreras ytterligare, särskilt på det digitala området, genom skapande av ett klimat som är rättvist för konsumenter och små och medelstora företag och genom undanröjande av obefogade hinder. Parlamentet är helt övertygat om att en globalt konkurrenskraftig, innovativ, medborgarinriktad digital inre marknad är en möjlig väg framåt för att klara utmaningarna under 2000-talet.

11.

Europaparlamentet förväntar sig av kommissionen att den ska använda alla sina befogenheter och behörigheter för att främja en övergång till en bättre tillväxtmodell som är förenlig med principerna om hållbar utveckling, vilket innebär dess ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner.

Att bemöta klimatförändringarna och säkerställa energitrygghet

12.

Europaparlamentet påminner om att det behövs ökade insatser för att förverkliga energiunionen, som kommer att garantera alla medborgare och företag energitrygghet och hållbar energi till överkomliga priser.

13.

Europaparlamentet konstaterar de konsekvenser som klimatkatastroferna innebär för människorna och ekonomin i Europa. Parlamentet framhåller att man med en ambitiös klimatstrategi, där också energieffektivitet ingår, måste fortsätta att ta itu med de bakomliggande orsakerna till klimatförändringarna, och samtidigt säkra vår industris konkurrenskraft.

14.

Europaparlamentet efterlyser naturligtvis ambitiösa mål på EU-nivå för minskade växthusgasutsläpp och för förnybar energi samt för energieffektivitet under perioden efter 2020, i linje med COP21-avtalet från Paris.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en gemensam strategi för energi- och klimatdiplomati, med åtgärder mot dessa globala problem.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa åtgärder för att fasa ut subventioner till fossila bränslen, och samtidigt minska ekonomiska och sociala konsekvenser.

Att säkerställa ett konsekvent bemötande av det växande inflödet av flyktingar

17.

Europaparlamentet anser att Europeiska unionen måste ta fram konkreta lösningar på flyktingkrisen, och framför allt angripa de bakomliggande orsakerna, förstärka samarbetet med flyktingströmmarnas transitländer och ursprungsländer samt genom att använda all politik och alla instrument som finns tillgängliga för att säkerställa dessa länders stabilisering, återuppbyggnad och utveckling.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna ge nödvändigt humanitärt bistånd och säkra anständiga levnadsförhållanden i flyktingläger, kombinerat med långsiktiga utvecklingsprogram, särskilt på utbildningsområdet.

19.

Europaparlamentet påpekar att EU:s asyl- och migrationspolitik inte är ändamålsenlig och måste ses över i grunden med utgångspunkt i artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet vidhåller att ingen reform av EU:s gemensamma asylsystem får leda till att nuvarande skyddsnivå i EU:s asyllagstiftning sänks.

20.

Europaparlamentet önskar att man omgående ska organisera systematiska genomförbara program för direkt vidarebosättning och omplacering av asylsökande.

21.

Europaparlamentet vill att det inom EU skapas förutsättningar för ett väl fungerande mottagande av asylsökande, som garanterar deras trygghet och en mänsklig och behandling av dem, med särskilt fokus på utsatta gruppers behov. Parlamentet betonar att samtidigt måste tillräckliga medel garanteras för flyktingars integration på arbetsmarknaden och deras sociala delaktighet.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för en verklig EU-politik för ekonomisk och laglig migration som bygger på befintliga instrument för studerande, forskare och högkvalificerade arbetstagare, och på längre sikt för att införa mer allmänna regler som reglerar inresa och bosättning för tredjelandsmedborgare som söker anställning i unionen för att fylla de luckor som identifierats på EU:s arbetsmarknader.

23.

Internationell migration är ett globalt fenomen som blir alltmer utbrett och komplext och får allt större konsekvenser, och Europaparlamentet menar därför att EU och det övriga internationella samfundet måste ta sitt respektive ansvar på detta område.

Att bemöta medborgarnas rädsla för säkerheten

24.

Europaparlamentet betonar att den yttre och den inre säkerheten är allt starkare kopplade till varandra.

25.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att efter antagandet av förslaget om en europeisk gräns- och kustbevakning se till att detta system snabbt sätts igång, och tilldelas den personal och logistiska resurser som behövs.

26.

För att möta hoten om terrorism och våldsbejakande extremism uppmanar Europaparlamentet kommissionen att noga övervaka införlivandet och genomförandet av EU:s åtgärder mot terrorism, också i form av effektivt polissamarbete och rättsligt samarbete, informationsutbyte i rätt tid mellan nationella myndigheter och genom Europol och Eurojust, samt åtgärder för att motverka nya tendenser vad gäller finansiering av terrorism.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera expertis samt tekniska och ekonomiska resurser för att garantera samordning på EU-nivå och utbyte av bästa praxis i kampen mot våldsbejakande extremism och terroristpropaganda, radikala nätverk och rekrytering till terroristorganisationer via internet eller andra vägar, med särskilt fokus på strategier för förebyggande arbete, integrering och återintegrering.

28.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett fullständigt genomförande av all säkerhetslagstiftning som redan antagits. Parlamentet upprepar att det bör göras en grundlig utvärdering av EU:s strategi mot terrorism, med en bedömning såväl av tillämpningen av de antagna bestämmelserna som av deras effektivitet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska uppdatera säkerhetsagendan så att den anpassas efter terroristhotets utveckling.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram sina aviserade förslag om en ordentlig rättslig grund för det europeiska centrumet mot terrorism inom Europol, tillsammans med förslag för att förbättra och utveckla befintliga informationssystem, åtgärda luckor i informationen och gå i riktning mot driftskompatibilitet samt förslag om obligatoriskt informationsutbyte på EU-nivå åtföljda av de bestämmelser om uppgiftsskydd som krävs.

Att utveckla en ambitiös handlingsplan för yttre åtgärder: närområdet och det globala systemet

30.

Europaparlamentet efterlyser en ambitiös global strategi från EU:s sida, som positionerar EU som en geopolitisk aktör i en snabbt föränderlig värld, och förväntar sig att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten på ett konsekvent sätt ska uppbåda alla EU:s instrument för yttre åtgärder för att uppnå ett bättre, regelbaserat globalt styre, omfattande konvergens i riktning mot högre standarder, ökad säkerhet och större respekt för mänskliga rättigheter i världen. Med tanke på detta bör följande viktiga aspekter sättas högst på EU:s utrikespolitiska agenda:

Man bör främja stabilitet och välstånd i EU:s grannskap, genom initiativ som stimulerar utveckling, demokrati, god samhällsstyrning och rättsstatlighet, genom förbättrade åtgärder för civilt konfliktförebyggande och försoning samt verksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, även med lämplig medverkan av Nato, som, för de medlemsstater som är Natomedlemmar, förblir grunden för deras kollektiva försvar och centrum för dess genomförande.

En översyn bör göras, med stöd av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som inte längre kan få vara den svagaste länken i den europeiska integrationsprocessen. Säkerhetsklimatet kräver att europeiskt försvar som blir ett komplett politikområde med lika stor säkerhet för, och lika stort engagemang i, alla medlemsstaternas säkerhetsproblem. Redan befintliga strukturer, mekanismer eller redskap måste bli en fungerande realitet.

Framsteg måste ske i utvidgningsförhandlingarna genom åtgärder för att stärka den sociala, politiska och ekonomiska stabiliteten och demokratin i kandidatländerna, utan att det görs avkall på anslutningskriterierna från Köpenhamn.

Politiken för utvecklingssamarbete bör göras effektivare och mer samordnad, och mer i linje med andra instrument för EU:s yttre åtgärder, Samordning och konsekvens bör garanteras mellan utvecklingspolitiken och säkerhetspolitiken, eftersom de står i samband med varandra och är inbördes beroende och ömsesidigt förstärkande.

Agenda 2030 för hållbar utveckling och konsekvent politik för utveckling bör integreras i EU:s utrikespolitik och interna politik. Kommissionen uppmanas med kraft att rapportera om sina planer för genomförande, övervakning, uppföljning och införlivande av 2030-agendan och målen för hållbar utveckling.

Man måste främja handel som ett viktigt instrument för att gynna tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, och främja EU-normer avseende mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder måste moderniseras och noggrant tillämpas, och när så är lämpligt bör man göra avsteg från de standardiserade metoderna.

Man måste finna lösningar för att motverka hybridhot och främja EU:s och medlemsstaternas motståndskraft, liksom motståndskraften hos EU:s partner, inte minst i unionens närområde.

Rättvis skattepolitik för adekvata resurser

31.

Europaparlamentet betonar att det aldrig varit mera angeläget att intensifiera kampen mot skatteflykt och skatteundandragande, som utgör potentiella inkomster för de nationella budgetarna på uppemot 1 000 miljarder euro. Dessa resurser hade kunnat användas för att investera i framtiden, främja sysselsättningen och minska orättvisorna.

32.

Europaparlamentet understryker att kommissionen måste fortsätta att agera utan dröjsmål för att säkerställa att vinster beskattas i de europeiska länder där den ekonomiska verksamheten faktiskt bedrivs och där värde skapas. EU bör arbeta för en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas, intensifiera arbetet med att undersöka skatterelaterade brott mot reglerna för statligt stöd, tillämpa gemensamma regler om användning av skattebeslut och insyn i dem samt föra en resolut gemensam strategi för att få bort skatteparadisen.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kamp mot skatteflykt och skatteundvikande inkludera en yttre dimension, också när det gäller obeskattade vinster som förs ut ur EU.

Att stärka EU:s budget och finansieringsinstrument

34.

Europaparlamentet anser att EU, för att fungera effektivt, behöver en ny strategi för finanser och skatter. Parlamentet anser att kommissionen för detta ändamål bör föreslå åtgärder som bygger på följande principer och inslag:

Adekvata resurser ska mobiliseras snabbt. Unionens system för finansiering måste ovillkorligen reformeras genom att dess verkligt egna medel stärks eller nya egna medel införs, för att unionens budget ska bli stabilare och mer hållbara och förutsägbar. Samtidigt måste universalitetsprincipen respekteras och insynen förbättras.

För att nå maximala resultat måste EU:s budgetinstrument förvaltas med extra uppmärksamhet åt resultat och kostnadseffektivitet, samtidigt som man ser till att gällande regler följs och att EU:s ekonomiska intressen skyddas.

EU bör vidta åtgärder som sammanför resurser för att hantera utmaningar som den höga ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten samt de interna och externa dimensionerna av flyktingkrisen.

Efter endast två års tillämpning har den fleråriga budgetramen (FBR) nått sina gränser. Om det inte görs en omfattande halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen kommer EU:s budget varken att kunna åtgärda ytterligare finansieringsbehov eller nya politiska prioriteringar, och inte heller att avvärja uppkomsten av en betalningskris. Kommissionen uppmanas att lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar före slutet av 2016, och att vidta kraftfulla åtgärder för att se över och utöka dess tak samt vidga den fleråriga budgetramens flexibilitet så att den är anpassad till omständigheter som inte förutsågs 2013.

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) måste förvaltas på ett sätt som gör det möjligt för alla medlemsstater att göra stora strategiska investeringar i linje med Efsi-förordningen och som säkerställer att finansiering för investeringar bidrar till övergången till en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle. Kommissionens förslag för nästa fas i Efsi bör baseras på följande mål:

Ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken för perioden 2014-2020 bör åtföljas av förberedelser för denna politik efter 2020, med respekt för dess verkliga natur enligt fördragen, dess betydelse för utveckling av den inre marknaden och dess möjlighet att vara ett investeringsverktyg för alla regioner i EU. Synergier mellan europeiska struktur- och investeringsfonder, Efsi och andra EU-finansieringsinstrument bör stärkas för att påskynda smart, miljövänlig och inkluderande tillväxt, med en trovärdig balans mellan bidrag och finansiella instrument, och varje minskning i budgeten för sammanhållningspolitiken bör undvikas.

Kommissionen bör lägga fram förslag för att minska den gemensamma jordbrukspolitikens komplicerade byråkrati för jordbrukare. Kommissionen bör också utforma bättre instrument för att hantera extrema kriser på jordbruksmarknaderna. Parlamentet anser att det behövs lagstiftningsramar på EU-nivå för att angripa otillbörliga affärsmetoder i livsmedelsförsörjningskedjan så att man kan se till att EU:s jordbrukare och konsumenter kan åtnjuta rättvisa försäljnings- och köpvillkor.

Fullbordande av Ekonomiska och monetära unionen

35.

Europaparlamentet håller fast vid unionslagstiftningens krav på demokratisk ansvarsskyldighet för beslut som fattats inom ramen för den europeiska ekonomiska styrningen.

36.

Europaparlamentet anser att EU måste arbeta i riktning mot ökad ekonomisk och social konvergens, helt i enlighet med Europa 2020-strategin, stabilitets- och med tillväxtpaktens bestämmelser och den europeiska planeringsterminens förvaltningsramar.

37.

Europaparlamentet anser att kommissionen ständigt bör förbättra sin övervakning av skulder, underskott och makroekonomiska obalanser, på ett sätt som respekterar stabilitets- och tillväxtpakten samt stimulerar ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen, med ökat fokus på euroområdets samlade finanspolitiska inriktning.

38.

Europaparlamentet anser att EU måste förbättra trovärdigheten, konsekvensen, det nationella egenansvaret och den demokratiska legitimiteten i den europeiska planeringsterminen för att säkerställa att medlemsstaterna genomför de landsspecifika rekommendationerna och strukturreformerna i syfte att modernisera sina ekonomier, stärka konkurrenskraften och ta itu med ojämlikheter och obalanser.

39.

Europaparlamentet efterlyser en närmare samordning av den ekonomiska politiken för att åtgärda investeringsgap i euroområdet och stärka reformarbetet i syfte att öka konkurrenskraften samt upprätthålla efterfrågan.

40.

Europaparlamentet anser att bankunionen måste fullbordas, varvid riskreducerande åtgärder bör gå hand i hand med riskdelning.

41.

Europaparlamentet noterar att resultaten av den pågående diskussionen kring hur den ekonomiska och monetära unionens finanspolitiska resurser ska kunna utvecklas bör beaktas.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en sammanhängande och väl underbyggd uppsättning förslag om hur den ekonomiska och monetära unionen ska kunna fullbordas i enlighet med de fem ordförandenas rapport.

Att stärka grundläggande rättigheter och demokrati

43.

Europaparlamentet befarar att den pågående krisen inte bara skadat sammanhållningen i de europeiska samhällena utan också rubbat unionsmedborgarnas tilltro till demokratiska institutioner på EU-nivå och ibland även på nationell nivå. Parlamentet anser därför att Europa måste ha som sin högsta prioritering att öka EU:s demokratiska legitimitet och återställa förtroendet för dess förmåga att tjäna sina medborgares intressen.

44.

Europaparlamentet påminner om att många av dagens utmaningar, allt från klimatförändringar till asyl- och migrationsfrågor, från finansmarknader till bolagens försörjningskedjor och från terroristnät till sönderfallande stater och skurkstater, är transnationella och kräver europeiska lösningar genom gemenskapsmetoden, med kommissionens och parlamentets fulla medverkan.

45.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i egenskap av fördragens väktare, har ansvar för att främja unionens allmänna intresse (art. 17 i EU-fördraget), nämligen freden, unionens värden och folkens välfärd (artikel 3 i EU-fördraget). Det bör påpekas att parlamentet också har ett särskilt politiskt ansvar för att hjälpa till att överbrygga meningsskillnader mellan medlemsstaterna, försvara unionsmedborgarnas allmänna intressen och säkerställa demokratisk legitimitet i beslut som fattas på EU-nivå. Kommissionen uppmanas att se till att alla initiativ, även de som tas av Europeiska rådet, är förenliga med bestämmelserna i fördragen.

46.

Europaparlamentet ber kommissionen att ta initiativ för att förstärka EU-institutionerna och uppmuntra unionsmedborgarna att i ökad utsträckning delta i det europeiska politiska livet. EU-institutionerna uppmanas att skapa bättre kontakter med den yngre generationen och deras diskussionsforum. Parlamentet tror även att det är möjligt att vidta mer kraftfulla åtgärder för att informera unionsmedborgarna om deras rättigheter, utnyttja deras potential och reformera det europeiska medborgarinitiativet och förstärka Europeiska ombudsmannens roll.

47.

Europaparlamentet betonar att kommissionen bör lägga fram förslag om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, med hänsyn till parlamentets kommande betänkande. Parlamentet anser att kommissionen också bör fortsätta att arbeta för EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och då ta hänsyn till domstolens åsikt i frågan och ta itu med de återstående juridiska problemen.

48.

Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner att eftersträva högsta möjliga normer för insyn, ansvarsskyldighet och integritet, och att bekämpa intressekonflikter.

49.

Europaparlamentet är fast beslutet att använda alla sina verktyg och resurser för att verka som en drivkraft i en förnyad demokratisk process inriktad på en reform av Europeiska unionen.

o

o o

50.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.


(1)  Antagna texter, P8_TA(2016)0294.


Top