9.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/6

—

med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—

med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (1),

—

med beaktande av 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) Allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla  (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2015 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Utkast till 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (COM(2015)0408),

—

med beaktande av 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (3),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 28 och 29 november 2011 om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte (4),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2010 om utbildning för hållbar utveckling (5),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 17 februari 2014 om att investera i utbildning, som respons på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013 (6),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning (7),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen (8),

—

med beaktande av rådets slutsatser om entreprenörskap i utbildningen (9),

—

med beaktande av rådets slutsatser om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens (10),

—

med beaktande av rådets slutsatser om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och främja framgång i skolan (11),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012)0669),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (12),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (13),

—

med beaktande av förklaringen från EU:s utbildningsministrars informella möte den 17 mars 2015 om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (”Parisförklaringen”) (14),

—

med beaktande av Riga-slutsatserna, som antogs den 22 juni 2015 av utbildningsministrarna (15),

—

med beaktande av kommissionens grönbok av den 3 juli 2008Migration & rörlighet: utmaningar och möjligheter för EU:s utbildningssystem (COM(2008)0423),

—

med beaktande av den rapport som upprättades i februari 2010 för kommissionen av expertgruppen om ny kompetens för nya arbetstillfällen New Skills for New Jobs: Action Now  (16),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (17),

—

med beaktande av rapporten från det sjätte forumet för samarbete mellan universitet och näringsliv i mars 2015 (18),

—

med beaktande av Cedefops färdighetsprognos från 2012, Future skills supply and demand in Europe  (19),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning (20) och av den 28 april 2015 om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen (21),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om barns utbildning i nödsituationer och utdragna kriser (22),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande  (23),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0176/2016), och av följande skäl:

A.

När det i detta betänkande talas om utbildning avses utbildning av formell, icke-formell och informell karaktär. Dessa olika utbildningsformer kompletterar nämligen varandra i övergången till ett utbildningssamhälle, och eftersom de är inriktade på specifika målgrupper gör de det lättare för personer med färre utbildningsmöjligheter att bli delaktiga.

B.

Utbildning har ett värde i sig och bör inte bara syfta till att tillgodose arbetsmarknadens behov. Utbildning har nämligen en annan, lika viktig roll, nämligen att utveckla etiska och medborgerliga dygder och i bred mening humanistiska värderingar, i enlighet med fördragen, och att stärka de demokratiska principer som utgör grundvalen för Europa.

C.

Utbildning bör bidra till ungdomars personliga utveckling, ömsesidiga respekt och tillväxt och göra dem till proaktiva, ansvarskännande och upplysta medborgare med medborgerlig, social och interkulturell överskridande kompetens samt till kvalificerade yrkespersoner.

D.

Utbildning bör betraktas som en grundläggande mänsklig rättighet och något som kommer hela samhället till del. Således bör alla ha tillgång till utbildning.

E.

Utbildning har en viktig roll att spela när det gäller att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap, och ett utökat tillträde till ett livslångt lärande kan öppna upp nya möjligheter för lågkvalificerade, arbetslösa, personer med särskilda behov, äldre och migranter.

F.

Högkvalitativ utbildning för alla är en förutsättning för Europas kulturella, ekonomiska och sociala utveckling.

G.

Utbildningen i Europa bör bidra till EU:s strategier och initiativ, däribland Europa 2020-strategin, initiativet om den digitala inre marknaden, Europeiska säkerhetsagendan och investeringsplanen för Europa.

H.

Alla medlemsstater möter inte samma slags utmaningar på samma nivå. Alla rekommendationer som föreslås på utbildningsområdet bör därför vara flexibla och ta hänsyn till nationella och regionala ekonomiska, sociala, demografiska, kulturella och andra faktorer och även ha som mål att förbättra situationen i EU som helhet.

I.

Utbildning 2020-samarbetet bör, samtidigt som det respekterar medlemsstaternas behörighet, komplettera de nationella åtgärderna och stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar för att utveckla utbildningssystemen.

J.

Ekonomisk utveckling och social sammanhållning bör jämställas genom en kombination av politiska åtgärder som syftar till att få till stånd en jämnare kunskapsfördelning bland befolkningen för att motverka de växande inkomstklyftor som uppstår som en sidoeffekt av kvalifikationskrävande teknisk tillväxt.

K.

Effektiva satsningar på bra utbildning bidrar till en hållbar tillväxt.

L.

Dagens låga nivåer i fråga om kunskaper och grundläggande färdigheter är oroväckande och kräver att grundskole- och gymnasieutbildningen lägger den nödvändiga grunden för fortsatt lärande och arbetsmarknadsintegration.

M.

Tendensen mot att vuxna får allt sämre grundläggande färdigheter gör det nödvändigt att stärka vuxenutbildningen, som är ett verktyg för kompetenshöjning och omskolning.

N.

I den årliga tillväxtöversikten för 2014 anser kommissionen att medlemsstaterna, när det gäller utgifter, måste finna sätt att skydda eller främja mer långsiktiga satsningar på utbildning, forskning, innovation, energi och klimatåtgärder, och att det är mycket viktigt att satsa på att modernisera utbildningssystemen, däribland systemen för livslångt lärande.

O.

De offentliga budgetarna är alltjämt mycket ansträngda, och flera medlemsstater har skurit ner sina utgifter för utbildning. Det är nu nödvändigt att de framtida satsningarna på detta område blir effektivare, vilket är en avgörande faktor för produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt.

P.

Trots att det har skett en förbättring av resultaten när det gäller att nå Utbildning 2020-målen för den högre utbildningen, har det i några länder i det europeiska området för högre utbildning rests frågetecken kring effektiviteten i medlemsstaternas utbildningssatsningar, den primära tonvikten på kvantitativa indikatorer, undervisningsförhållandena, lärandets kvalitet och den krympande akademiska friheten. Det har också framförts skepsis mot några aspekter i Bolognaprocessen och dess genomförande i några länder.

Q.

Utbildningsöversikten för 2020 visar att de främsta utmaningar som vi står inför i dag är utbildningsfattigdom och dålig integrering av dem som har en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Detta kräver ett starkare socialt fokus för att nå Utbildning 2020-målen och att göra utbildningssystemen mer inkluderande och kvalitativa.

1.

Europaparlamentet välkomnar inventeringen av Utbildning 2020 och understryker vikten av att ta hänsyn till dess slutsatser och snabbt genomföra dem för att öka mervärdet och optimera ramens verkan och därigenom stärka den landspecifika relevansen och det ömsesidiga lärandet.

2.

Europaparlamentet beklagar de enorma problem i fråga om kvalitet, tillträde och socioekonomisk diskriminering som fortfarande inte har lösts på utbildningsområdet, och anser att det behövs mer ambitiösa, samordnade och verkningsfulla politiska åtgärder på både europeisk och nationell nivå.

3.

Europaparlamentet vidhåller betydelsen av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, vilken antogs i Paris i mars 2015.

4.

Europaparlamentet gläder sig över att antalet prioriteringsområden i Utbildning 2020 har minskats till sex specifika frågor som medlemsstaterna kan välja att hantera i överensstämmelse med sina egna behov och villkor, men noterar att den operativa aspekten av Utbildning 2020 behöver utökas och ett arbetsprogram antas.

5.

Europaparlamentet välkomnar förslaget om att förlänga arbetscykeln från 3 år till 5 år i syfte att bättre genomföra de långsiktiga strategiska målen och arbeta med problem såsom skolelevers dåliga resultat inom några studieområden, det låga deltagandet i vuxenutbildningen, andelen elever som lämnar skolan i förtid, den sociala delaktigheten, samhällsengagemanget, könsklyftorna och anställbarheten för nyutexaminerade akademiker.

6.

Europaparlamentet välkomnar den nya generationen av arbetsgrupper för Utbildning 2020, och uppmanar kommissionen att förbättra olika intressenters representation i dessa grupper, främst genom att ta med fler utbildningsexperter, ungdomsledare, civilsamhällesföreträdare, lärare och fakultetsmedlemmar vars praktiska erfarenhet är mycket viktig för att uppnå målen i Utbildning 2020. Parlamentet betonar behovet av en bättre spridning av gruppernas resultat, både på lokal, regional och nationell nivå och på EU-nivå.

7.

Europaparlamentet välkomnar den stärkta styrningsrollen för de informella organen inom Utbildning 2020, och att det skapats återkopplingsförbindelser mellan högnivågruppen, generaldirektörsgrupperingarna och arbetsgrupperna. Parlamentet erkänner den roll som det civila samhällets organisationer spelar när det gäller att nå ut till lokala, regionala och nationella intressenter och allmänheten i samband med europeiskt samarbete på utbildningsområdet, och begär att det ska utbetalas ekonomiskt stöd till dem inom ramen för Erasmus+ (KA3) och Europeiska socialfonden.

8.

Europaparlamentet uppmanar till inrättande av ett informellt samordningsorgan som skulle kunna innefatta generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur, de direktörer som ansvarar för utbildning inom andra generaldirektorat och företrädare för det civila samhället, arbetsmarknadens parter och parlamentets utskott för kultur och utbildning, och som skulle kunna hålla möten på hög nivå för att säkerställa en närmare samordning av arbete, politisk samstämdhet och uppföljning av de rekommendationer som utfärdas av formella och informella organ inom Utbildning 2020. Parlamentet anser att en sådan samordning är nödvändig på grund av farhågorna för bristen på en verklig dialog mellan kommissionen och det civila samhällets organisationer och på grund av uppdelningen av Utbildning 2020-relaterad kompetens mellan flera olika generaldirektorat inom kommissionen och kommissionsledamöter. Parlamentet ser gärna att slutsatserna från detta arbete kommuniceras på rätt sätt, på både europeisk och nationell nivå.

9.

Europaparlamentet upprepar att kunskapens och den akademiska stringensens värde, kvalitet och praktiska användning bör upprätthållas, även om det är betydelsefullt att skaffa sig kompetens för ökad anställbarhet. Med tanke på medlemsstaternas olika socioekonomiska situationer och olika utbildningstraditioner måste generella föreskrivande synsätt undvikas. Parlamentet understryker att den kommande europeiska kompetensagendan, som med rätta fokuserar på de ekonomiska och sysselsättningsrelaterade utmaningarna, likaså bör framhålla hur viktigt det är med ämneskunskaper, studieresultat, kritiskt tänkande och kreativitet. Medlemsstaterna uppmanas samtidigt att stödja initiativ där studenterna har möjlighet att visa sina färdigheter inför allmänheten och potentiella arbetsgivare.

10.

Europaparlamentet påpekar riskerna med att det redan i grundskolan har blivit vanligare med radikalisering, våld, mobbning och uppförandeproblem. Kommissionen uppmanas att genomföra en undersökning på EU-nivå och lägga fram en översikt över situationen i samtliga medlemsstater, i vilken det anges hur medlemsstaterna bemöter denna utveckling. Denna översikt bör också visa om och i så fall hur medlemsstaterna i sina läroplaner har tagit med etisk, personlig och social utbildning som ett instrument, vilket hittills har visat sig vara lyckat i många skolor, inklusive stöd till lärarna när det gäller dessa övergripande färdigheter. Medlemsstaterna uppmuntras att utbyta bästa metoder på detta område.

11.

Europaparlamentet påpekar värdet av en lokalt förankrad inställning till formell, icke-formell och informell utbildning och av starka band mellan lärandemiljöer och familjer.

12.

Europaparlamentet efterlyser ett bredare deltagande av alla relevanta aktörer i arbetet med Utbildning 2020.

13.

Europaparlamentet anser att alla studerande – i alla åldrar och i alla typer av lärande – själva måste uppmuntras att aktivt delta i förvaltningen av sina strukturer för lärande.

14.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stärka banden mellan den högre utbildningen och yrkesutbildningen, forskningsinstitutionerna och den ekonomiska sektorn, och att säkerställa delaktighet för arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Detta partnerskap kommer att öka inflytandet av Utbildning 2020 och relevansen för systemen för lärande när det gäller att stärka Europas innovationskapacitet.

15.

Europaparlamentet framhåller att strategier för kommunikation mellan skola och föräldrar, program för karaktärsutveckling och andra program för personlig utveckling, genomförda i lärandemiljöer i samarbete med familjer och andra relevanta arbetsmarknadsparter, kan bidra till uppåtgående social konvergens, främjande av ett aktivt medborgarskap och de fördragsfästa europeiska värdena och till att förebygga radikalisering. Parlamentet understryker att en stödjande hemmiljö är avgörande för att forma barnens grundläggande färdigheter, och påpekar att kurser för föräldrar kan visa sig vara effektiva för att motverka utbildningsfattigdom.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar till utbyte av bästa praxis inom ramen för Utbildning 2020.

17.

Europaparlamentet betonar att samarbetet genom Utbildning 2020 i allt väsentligt kompletterar nationella åtgärder som är inriktade på ömsesidigt lärande, datainsamling, arbetsgrupper och utbyte av god nationell praxis och som kommer att stärkas genom att man gör dem mer transparenta och samordnade och i större utsträckning sprider deras resultat.

18.

Europaparlamentet framhåller de externa organisationernas och icke-statliga organisationernas roll i skolorna när det gäller att ge barnen ny kompetens och sociala färdigheter, såsom färdigheter i bild eller hantverk, och när det gäller att bidra till integration, förbättra förståelsen för deras miljö, sporra till solidaritet i lärandet och livet och underlätta förmågan till lärande i hela klasser.

19.

Europaparlamentet är bekymrat över att kvaliteten på lärarutbildningen släpar efter i några medlemsstater, sett till omfattning och komplexitet, när det gäller den kompetens som är nödvändig för att undervisa i dag, bland annat när det gäller hur man hanterar den ökande mångfalden bland de studerande och använder innovativ pedagogik och IKT-verktyg.

20.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anpassa sina grundläggande lärarutbildningar och sina fortbildningsprogram, bättre utnyttja peer learning-verksamhet mellan medlemsstaterna och främja samarbete och partnerskap mellan lärarhögskolor och skolor.

21.

Europaparlamentet välkomnar den nya Europa 2020-prioriteringen att förbättra stödet för lärarna och höja deras status, vilket är helt avgörande för att de ska kunna bemötas med nödvändig respekt och för att deras yrke därmed ska bli mer attraktivt. Uppnåendet av detta mål skulle kräva bättre förberedelse och utbildning av lärare och förbättrade levnadsförhållanden för dem, även löneökningar i några medlemsstater, eftersom lärare ofta tjänar mindre än genomsnittslönen för utexaminerade akademiker.

22.

Europaparlamentet konstaterar bekymrat att lärarutbildningen och utbildningskvaliteten i några medlemsstater, särskilt länder som befinner sig i svårigheter, har försämrats till följd av personalbrist och nedskärningar i utbildningsbudgetarna.

23.

Europaparlamentet påpekar att tillhandahållandet av en öppen och innovativ utbildning är en prioriterad fråga i Europa 2020. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att utveckla och främja innovation och flexibilitet inom undervisnings-, lärande- och kunskapsöverföringsmetoder där individerna själva deltar aktivt.

24.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut använda den potential som erbjuds av digitaliseringen, IKT och ny teknik, däribland plattformar för öppna data och storskaliga öppna nätkurser, för att förbättra lärandets och undervisningens kvalitet och tillgänglighet. EU och medlemsstaterna uppmanas att vidta nödvändiga åtgärder för att stärka den digitala kompetensen och IKT-kompetensen, även genom att anordna särskilda kurser där lärare och studenter i skolor och på universitet lär sig hur man använder dessa instrument. Parlamentet uppmuntrar till utbyte av bästa praxis och stärkt gränsöverskridande samarbete på detta område.

25.

Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har uppmärksammat betydelsen av digital kompetens. Denna kompetens är avgörande för att rusta unga människor för det 21:a århundradet.

26.

Europaparlamentet understryker att man inom ramen för Europa 2020, särskilt i samband med vuxenutbildning, bör ägna mer uppmärksamhet åt frågan om hur man förbättrar undervisningsresultaten i förhållande till de tillgängliga resurserna.

27.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att se över de aktuella reglerna för utvärdering av utbildningsprogram som finansieras av europeiska finansieringsinstrument, och att lägga mer fokus på kvalitetsbaserad konsekvensbedömning och på resultaten i förhållande till de observerade Utbildning 2020-prioriteringarna.

28.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom stipendier och lån stödja de utbildnings- och studievägar vars upplägg bidrar till att överbrygga klyftan mellan utbildning och praktiska behov.

29.

Europaparlamentet betonar vikten av en bättre koncentration av insatserna på utbildningsområdet genom sammanslagning och rationalisering av befintliga program och initiativ.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid behov behandla minoritetsgrupper på ett separat och åtskilt sätt för att bättre kunna reagera på de enskilda gruppernas respektive problem.

31.

Europaparlamentet är förvissat om att investeringar i förskoleverksamhet som är lämpligt utformad med hänsyn till mottaglighets- och mognadsgraden för varje målgrupp ger större avkastning än investeringar i något annat utbildningsstadium. Det har bevisats att satsningar på de inledande utbildningsåren minskar kostnader som kan uppstå senare.

32.

Europaparlamentet anser att välutbildade lärare som fortlöpande får fortbildning är en förutsättning för framgångsrik utbildning på alla nivåer och att tillräckliga satsningar på lärarutbildningarna följaktligen krävs.

33.

Europaparlamentet ser gärna att större tonvikt läggs vid utbildningskvaliteten, redan från förskolan och under hela livet.

34.

Europaparlamentet uppmanar till utveckling av god praxis vid bedömning av kvalitativa framsteg och till investering i användning av kvalitetsuppgifter tillsammans med intressenter på lokal, regional och nationell nivå, oaktat betydelsen av de indikatorer och riktmärken som används inom ramen för Utbildning 2020.

35.

Europaparlamentet understryker att det är viktigt att dels lära ut, dels lära sig allmänna grundläggande färdigheter såsom IKT, matematik, kritiskt tänkande, främmande språk, rörlighet osv. Dessa färdigheter kommer att göra det möjligt för ungdomar att enkelt anpassa sig till ett samhälle och en ekonomi i förändring.

36.

Europaparlamentet noterar det exempellösa antalet studerande som deltar i formell utbildning. Parlamentet är bekymrat över att ungdomsarbetslösheten alltjämt är hög i EU, och att sysselsättningen bland personer med högskoleexamen har sjunkit.

37.

Europaparlamentet framhåller att de utbildningsrelaterade riktmärkesmål som anges i Europa 2020-strategin – bland annat målet att minska andelen elever som slutar skolan i förtid till under 10 procent och se till att 40 procent av den yngre generationen tar akademisk examen – inte bör uppnås på bekostnad av utbildningskvaliteten, utan snarare uppfyllas genom att man tar hänsyn till det första Utbildning 2020-målet, nämligen ”relevanta och högkvalitativa färdigheter och kompetenser”. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att utveckla tvåspåriga utbildningsprojekt.

38.

Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på att standardiserade prov och kvantitativa synsätt på ansvarsskyldighet inom utbildningsväsendet i bästa fall mäter ett begränsat antal traditionella färdigheter och kan bidra till att skolorna måste anpassa läroplanerna till provmaterial och därigenom försummar utbildningens egenvärden. Utbildning spelar en viktig roll för utvecklingen av etiska och medborgerliga dygder och humanism, men lärarnas arbete och de studerandes resultat på detta område framgår inte av provresultaten. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av flexibilitet, innovation och kreativitet i undervisningsmiljön, vilket kan öka kvaliteten på lärandet och utbildningsresultaten.

39.

Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att utveckla grundläggande färdigheter för att få till stånd en utbildning av hög kvalitet.

40.

Europaparlamentet betonar vikten av att redan från förskolan tillhandahålla undervisning av hög kvalitet och att i god tid modernisera denna undervisning. Parlamentet framhåller den centrala betydelsen av att man inom utbildningssystemen tillämpar en individinriktad metod som gynnar utvecklingen av kreativitet och kritiskt tänkande, samtidigt som man fokuserar på de studerandes personliga intressen, behov och förmågor.

41.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i en inkluderande utbildning som reagerar på samhällsutmaningarna när det gäller att säkerställa lika tillträde och lika möjligheter för alla. Parlamentet framhåller att en högkvalitativ utbildning – däribland möjligheter till livslångt lärande och program för att bekämpa alla former av diskriminering, ekonomiska och sociala skillnader samt orsakerna till utestängning – är avgörande för att förbättra den sociala sammanhållningen och levnadsförhållandena för unga människor, som är socialt och ekonomiskt missgynnade, och för personer tillhörande minoritetsgrupper. Parlamentet poängterar behovet av fortsatta ansträngningar för att minska andelen elever som slutar skolan i förtid.

42.

Europaparlamentet efterlyser större delaktighet i utbildning för att ta hänsyn till personer med funktionsnedsättning eller särskilda behov, och kräver samtidigt att lärarutbildningen ska förbättras så att lärarna bibringas de färdigheter som behövs för att kunna inkludera, integrera och bistå studerande med funktionsnedsättning.

43.

Europaparlamentet påpekar att sidoeffekterna av Bolognaprocessen och studenters rörlighet bör undersökas och utvärderas. Medlemsstaterna uppmanas att anstränga sig mer för att uppfylla målen och säkerställa genomförandet av de reformer som man kommit överens om inom ramen för Bolognaprocessen och rörlighetsprogrammen. Vidare uppmanas medlemsstaterna att åta sig att samarbeta mer effektivt för att avhjälpa bristerna, så att Bolognaprocessen och rörlighetsprogrammen i högre grad avspeglar behoven hos de studerande och den akademiska världen som helhet och samtidigt stimulerar och understöder förbättringar av kvaliteten på den högre utbildningen.

44.

Europaparlamentet ser gärna att en bredare del av universitetsvärlden integreras i arbetscykeln med Utbildning 2020.

45.

Europaparlamentet konstaterar att Bolognaprocessen har banat väg för betydande resultat, och anser att utbildningsinstitutioner bör vara flexibla när de använder moduler och det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS).

46.

Europaparlamentet välkomnar insatserna för att öka deltagandet i utbildningar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, men inte på bekostnad av humaniora, som är oumbärligt om man vill tillvarata möjligheterna inom ovannämnda ämnen fullt ut.

47.

Europaparlamentet betonar att produktion av ekonomiska resultat inte bör vara en förutsättning för all akademisk verksamhet, och efterlyser här insatser för att se till att humaniora inte riskerar att försvinna från forskningslandskapet.

48.

Europaparlamentet förespråkar ett mer holistiskt synsätt där man understryker betydelsen av en rad olika områden inom utbildning och forskning.

49.

Europaparlamentet förespråkar en övergång till att utforma rörlighetsprogram i termer av kvalitativa resultat som svarar mot prioriteringar och tjänar etablerade lärande- och utbildningsmål. Parlamentet uppmanar till korrekt genomförande av förslagen i den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet, och till bättre användning av alla tillgängliga verktyg för att förbereda de studerande på den typ av rörlighet som de behöver. Medlemsstaterna uppmuntras att fullt ut utnyttja internationaliseringens potential i hemlandet, så att de studerande som föredrar att inte delta i utgående rörlighet får en internationell dimension under sina studier.

50.

Europaparlamentet vidhåller behovet av att säkerställa rörlighetsmöjligheter, särskilt inom yrkesutbildningen, för missgynnade ungdomar och personer som utsätts för olika former av diskriminering. Parlamentet understryker den viktiga roll som rörlighetsprogram som Erasmus+ har när det gäller att stimulera utvecklingen av övergripande färdigheter och kompetens bland ungdomar. Parlamentet betonar att den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande behöver stärkas.

51.

Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med en allmän ram för erkännande av kvalifikationer och examensbevis. Denna ram är en förutsättning för att säkerställa gränsöverskridande rörlighet på utbildningsområdet och på arbetsmarknaden.

52.

Europaparlamentet efterlyser större insatser i valideringen av icke-formellt och informellt lärande, inklusive frivilliga tjänster. Vidare begär parlamentet att det ska utvecklas erkännandeinstrument för digitalt förvärvad kunskap och kompetens.

53.

Europaparlamentet konstaterar att det bör läggas särskild vikt vid att förenkla och rationalisera befintliga EU-instrument rörande färdigheter och kvalifikationer, riktade mot den breda allmänheten, i syfte att stärka den uppsökande verksamheten i överensstämmelse med resultaten från den undersökning som kommissionen genomförde 2014 om ”Europeiska området för färdigheter och kvalifikationer”.

54.

Europaparlamentet betonar att de utmaningar som den inom- och utomeuropeiska migrationen och den pågående flyktingkrisen och humanitära krisen för med sig för utbildningssystemen bör bemötas på både europeisk, nationell och regional nivå.

55.

Europaparlamentet betonar att ett misslyckande med att ge migranter, flyktingar och asylsökande utbildning kommer att inverka menligt på deras framtida anställbarhet, deras utvecklande av kunskaper om värdlandets kulturella och sociala värderingar och i förlängningen deras integration och bidrag till samhället.

56.

Europaparlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan EU och de nationella myndigheterna för att hitta rätt metod för att snabbt, fullt ut och hållbart kan integrera flyktingar och migranter i utbildningssystemet.

57.

Europaparlamentet välkomnar beslutet om att införliva utbildning av migranter i alla aspekter av arbetet i Utbildning 2020-arbetsgrupperna och om att genomföra peer learning-verksamhet i den inledande fasen av arbetena.

58.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas utbildningsministerier och kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur måste samarbeta för att säkerställa lika tillgång till utbildning av hög kvalitet, särskilt genom att nå ut till dem som har det sämst ställt och till personer med olika bakgrund, bland annat nyanlända migranter, och integrera dem i en positiv inlärningsmiljö.

59.

Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att i utbildningssystemen integrera inom- och utomeuropeiska barn till migranter, flyktingar och asylsökande och för att hjälpa dem att anpassa sig till värdmedlemsstatens läroplaner och undervisningsstandarder genom att stödja innovativa undervisningsmetoder, ge barnen språkstöd och vid behov socialt stöd och göra det möjligt för dem att bli bekanta med värdlandets kultur och värderingar samtidigt som de bevarar sitt eget kulturarv.

60.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att titta på möjligheterna att integrera migrerande lärare och akademiker i de europeiska utbildningssystemen och att tillvarata deras språkliga och pedagogiska kompetens och färdigheter på ett bra sätt.

61.

Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och utbildningsinstitutionerna ger råd och stöd – i form av tydlig information och synliga kontaktpunkter – till migranters, flyktingars och asylsökandes barn som ansöker om att få tillgång till utbildningstjänster.

62.

Europaparlamentet är bekymrat över att hälften av lärarna i OECD-länderna upplever att lärarutbildningen inte i tillräcklig utsträckning förbereder dem på att hantera mångfald effektivt, och uppmuntrar de berörda medlemsstaterna att säkerställa löpande professionellt stöd på detta område för lärare, så att de förses med de nödvändiga pedagogiska kvalifikationerna när det gäller ämnen som migration och ackulturation och så att det blir möjligt för dem att utnyttja mångfald som en värdefull källa till undervisningen i klassrummet. Parlamentet anser att potentialen i peer learning-verksamhet bör kunna tillvaratas bättre mellan medlemsstaterna.

63.

Europaparlamentet stöder idén om att inrätta stödpunkter och riktlinjer för lärare, så att de i god tid får stöd med att hantera olika slags mångfald på ett positivt sätt och främja interkulturell dialog i klassrummet samt vägledning när de konfronteras med studenter som löper risk att radikaliseras.

64.

Europaparlamentet uppmanar till utformande av differentierad samverkan mellan arbetsgrupperna för Utbildning 2020 och nätverk såsom arbetsgruppen för utbildning inom EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering.

65.

Europaparlamentet efterlyser inrättande av den relevanta expertgrupp som tas upp i EU-arbetsplanen för ungdomsfrågor 2016–2018.

66.

Europaparlamentet lägger tonvikt vid behovet av mer språkbaserade inlärningsprogram.

67.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig för att snabbt utveckla och genomföra mekanismer för att förbättra förståelsen och identifieringen av migranters, flyktingars och asylsökandes kvalifikationer, eftersom många av de personer som kommer till EU anländer utan några formella bevis för sin utbildning.

68.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka hur man kan utveckla det aktuella systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer, bland annat de relevanta kontrollerna av utbildningsbakgrunden.

69.

Europaparlamentet anser att icke-formellt och informellt lärande kan komma att bli ett effektivt verktyg för att på ett framgångsrikt sätt integrera flyktingar i arbetsmarknaden och samhället.

70.

Europaparlamentet påpekar att icke-formellt och informellt lärande, liksom deltagande i idrottsaktiviteter och ideellt arbete, har en viktig roll när det gäller att främja utvecklingen av medborgerlig, social och interkulturell kompetens. Parlamentet betonar att några länder har gjort betydande framsteg när det gäller att utveckla den relevanta rättsliga ramen, medan andra har problem med att införa omfattande valideringsstrategier. Parlamentet framhåller därför behovet av att ta fram heltäckande strategier för att möjliggöra validering.

71.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja åtgärder för migranter, flyktingar och asylsökande som skriver in sig på högskolekurser, utan att urholka de nationella reglerna och färdigheterna när det gäller tillgång till utbildning. Parlamentet välkomnar de initiativ som antagits av ett antal europeiska universitet och uppmuntrar utbyte av bästa praxis på detta område.

72.

Europaparlamentet efterlyser ”utbildningskorridorer” som gör det möjligt för studerande som har flyktingstatus eller som kommer från konfliktområden att tas in på europeiska universitet, bland annat för distansstudier.

73.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det lättare för migrantstudenter att skriva in sig på alla utbildningsnivåer.

74.

Europaparlamentet anser att programmet Science4Refugees bör utvärderas och, om så krävs, vidareutvecklas. Parlamentet förespråkar stöd på EU-nivå och nationell nivå för ideella institutioner som ger stöd till migranter, flyktingar och asylsökande med akademisk utbildning inom vetenskap eller andra fackområden.

75.

Europaparlamentet noterar att ”kunskapsflykten” innebär risker för medlemsstaterna, särskilt för de medlemsstater som ligger i centrala/östra och södra Europa, där allt fler unga akademiker tvingas emigrera. Parlamentet uttrycker oro över att arbetsgrupperna inom Utbildning 2020 har misslyckats med att tillräckligt bemöta fenomenet med obalanserad rörlighet, och betonar vikten av att hantera problemet på nationell nivå och EU-nivå.

76.

Europaparlamentet framhåller utbildningens avgörande roll när det gäller att ge kvinnor egenmakt på alla livets områden. Parlamentet poängterar behovet av att ta itu med könsklyftor och erkänna de särskilda behoven för unga kvinnor genom att införliva ett jämställdhetsperspektiv i Utbildning 2020. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s grundläggande värden, är det nödvändigt att alla utbildningsinstitutioner godkänner och genomför denna princip bland de studerande i syfte att främja tolerans, icke-diskriminering, aktivt medborgarskap, social sammanhållning och interkulturell dialog.

77.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.