EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.6.2016

COM(2016) 358 final

Standardiseringspaketet

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Europeiska standarder för 2000-talet

{SWD(2016) 186 final}

Europeiska standarder för 2000-talet

Europeiska standarder bidrar till inremarknadsintegrering och därmed till att det skapas arbetstillfällen, till övergripande tillväxt i EU:s ekonomi, ökad konkurrenskraft, innovation och industriellt ledarskap. Att fördjupa den inre marknaden innebär att de ekonomiska aktörerna får lika villkor på ett större område, framför allt genom teknisk harmonisering.

Från varor till tjänster och informations- och kommunikationsteknik (IKT) har standarder visat sig vara ett flexibelt sätt att höja kvalitets- och säkerhetsnivån, ge bättre transparens och driftskompatibilitet, minska kostnaderna och öppna marknaderna för företag, särskilt de små och medelstora. Standarder är till nytta för konsumenter, företag och samhället i stort.

Ekonomiska faktauppgifter visar att ett välfungerande standardiseringssystem leder till att BNP växer (se sidan 3). Standardiseringsarbetet i Europa drivs främst framåt av näringslivet. Standarder tas normalt fram av ett standardiseringsorgan, men marknaden kan också helt enkelt anta de tekniska specifikationer som används av ett företag eller ett organ med verksamhet på området, dvs. en branschorganisation.

En tillsynsmyndighet kan fastställa grundläggande krav i lagstiftningen och uppdra åt det europeiska standardiseringssystemet (nedan kallat ESS) att, för indirekt hänvisning, utarbeta frivilliga europeiska standarder som ger presumtion om överensstämmelse (eller säkerhet) efter det att de offentliggjorts i EUT. Detta innebär att ett effektivt standardiseringssystem måste bygga på ett nära samarbete mellan tillsynsmyndigheter, standardiseringsorgan och näringslivet.

ESS har hittills lyckats med att utfärda effektiva standarder som håller hög kvalitet, vilket dessutom har gett Europa en internationell roll i sammanhanget. Näringslivet stöttar arbetet både på att utveckla och på att fortlöpande och utan dröjsmål se över europeiska standarder för att ta hänsyn till den senaste tekniken. Dessutom samverkar europeisk standardisering och internationell standardisering ständigt: ibland läggs europeiska standarder fram som förslag för de internationella standardiseringsorganen, ibland blir internationella standarder europeiska. Samspelet är viktigt, och det gör det lättare för företag att satsa på internationalisering, särskilt de små och medelstora.

Men standardiseringsarbetet är på väg att förändras. Ny teknik och en gradvis integrering av digitala lösningar i näringslivets globala värdekedjor, liksom de snabba förändringarna i de internationella sammanhangen sätter press på ESS, som ännu kan fås att bidra med mer till sysselsättning och tillväxt i EU. En ny dynamik behövs för att man ska kunna reagera effektivt på standardiseringsbehoven hos näringslivet, konsumenterna och andra berörda parter. Genom att bygga på den dynamiken kan vi säkerställa att Europa förblir ett globalt nav i standardiseringsarbetet. Annars kommer standarder att fastställas någon annanstans, och Europa kommer att förlora fördelen med att vara den som tar initiativet.

Detta är anledningen till att det gemensamma initiativet för standardisering, såsom anges i inremarknadsstrategin, innehåller en innovativ plan för hur prioriteringarna ska förverkligas via ett öppet samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.

I detta meddelande beskriver kommissionen sin vision för ett enhetligt och effektivt ESS som går att anpassa till en föränderlig miljö, stöder politiken på flera områden och innebär fördelar för såväl företag, konsumenter som arbetstagare.

I meddelandet sätts vidare det gemensamma initiativet om standardisering i rätt sammanhang såsom ett direkt resultat av strategin för den inre marknaden. Meddelandet åtföljs av handlingar som belyser olika aspekter av europeisk standardisering, t.ex. en utvärderingsrapport, det årliga arbetsprogrammet för 2017 och ett dokument om standarder för tjänster.

I förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering (nedan kallad förordningen) fastställs den rättsliga ramen för ett långvarigt partnerskap mellan EU, medlemsstaterna, standardiseringsorganorgan, berörda parter i näringslivet och samhället i stort, inklusive dem som företräder personer med funktionsnedsättning, och användare av standarder.

Den vision som läggs fram nu bygger på en Refit-utvärdering 1 av den rättsliga ramen 2 och omfattande offentliga samråd 3 som ledde dels till slutsatsen att ESS är på rätt väg för att uppnå de mål som eftersträvas av lagstiftaren 4 , dels till rekommendationen att ESS bör bli bättre på att inkludera, samverka och kommunicera internt.

Som svar på dessa uppmaningar och för att stärka partnerskapet mellan EU-institutionerna och de europeiska standardiseringsorganen aviserade kommissionen i sin strategi för den inre marknaden 5 sin avsikt att starta ett gemensamt initiativ om standardisering som skulle sammanföra offentliga och privata institutioner och organisationer i en samarbetsprocess. Det gemensamma målet är att främja ett europeiskt standardiseringsnav med globalt genomslag, där standarder utarbetas i rätt tid på ett öppet, transparent och inkluderande sätt för att stödja och främja innovation för alla och öka konkurrenskraften för europeiska företag i de alltmer globala förädlingskedjorna 6 .

Det gemensamma initiativet kompletteras av två andra dokument, som mera konkret angriper centrala standardiseringsfrågor med helhetsinverkan på den ekonomiska utvecklingen, dvs. Europeiska kommissionens meddelande Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden som antogs i april 2016 7 och ingick i paketet om modernisering av teknik inom den digitala inre marknaden och offentliga tjänster (nedan kallt meddelandet från april om IKT-standarder) och ett särskilt dokument om standarder för tjänster, som ingår i detta paket.

Detta förväntas leda till att nya samarbetsformer skapar ny bästa praxis för ett mer samarbetsinriktat och reaktivt arbetssätt i linje med principerna om bättre lagstiftning 8 .

1-Standarder är viktiga

... därför att de främjar innovation

Förr i tiden uppfattades standardisering ibland som en broms för innovation. I själva verket främjar standarder innovation. De öppnar för tidig marknadsintroduktion av innovativa produkter och tjänster, särskilt om de är inriktade på resultatkriterier snarare än på föreskriven användning av specificerade produkter eller förfaranden samt möjliggör överföring av teknik och främjar forskning. Standarder brukar också leda till driftskompatibilitet mellan olika anordningar och tjänster, så att ny innovation kan bygga vidare på tidigare innovation. Tack vare standardisering kan olika individer, företag och institutioner samordna sitt arbete inom en viss teknik eller metod. När standarder har tagits fram, vanligtvis av de europeiska standardiseringsorganen, bildar de ett värdefullt underlag för ytterligare innovation, vilket leder till att nya produkter och tjänster skapas. Inkluderande innovationsprocesser som bygger på förordningen säkerställer att standarderna fungerar både för dem som utformar standarder och dem som använder standarder, så att standarderna blir ett verktyg som öppnar marknader och gynnar innovation.

... därför att de höjer kvalitets- och säkerhetsnivån

Standarder kan också höja kvaliteten och säkerheten hos produkter och tjänster, vilket gynnar konsumenter, arbetstagare, företag och samhället i stort. Hälso-, säkerhets- och miljöstandarder fastställer funktioner hos många produkter och tjänster.

... därför att de skapar arbetstillfällen och tillväxt

Standarder är en viktig tillväxt- och sysselsättningsskapande faktor i Europa. Ett väl fungerande standardiseringsarbete är avgörande för konkurrenskraften. Flera nationella undersökningar visar att standarder inverkar positivt på den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften. Undersökningar från till exempel Frankrike 9 , Tyskland 10 och Förenade kungariket 11 har bekräftat att standardisering ökar ett lands BNP. När det gäller Frankrike uppskattas effekten av standardisering på BNP-tillväxten till 0,8 %, medan motsvarande siffra för Förenade kungariket är 0,3 % och för Tyskland 0,9 %. Räknat i reda pengar uppskattar det tyska standardiseringsorganet, DIN, att standarder enbart i Tyskland genererar upp till 17 miljarder euro per år. En annan färsk undersökning från Förenade kungariket bekräftar att användningen av standarder gynnar den nationella ekonomin. Standarder bidrog med omkring 11 miljarder euro till BNP-tillväxten på 40 miljarder euro under 2013 (2014 års priser) och med omkring 8,5 miljarder euro till Förenade kungarikets export. Samma undersökning visar att standarder bidrar till att förbättra kvaliteten, eftersom 70 % av de tillfrågande sade att standarder hade förbättrat kvaliteten på produkter och tjänster 12 .

... därför att de stöder globala värdekedjor

Standarder stöder också globala värdekedjor, eftersom de kan öppna marknader för företag utanför EU. De europeiska och nationella standardiseringsorganen samarbetar med internationella standardiseringsorgan, t.ex. ISO och IEC, i arbetet med att utarbeta internationella standarder som används i hela världen.

Av alla dessa skäl är standardisering en del av EU-politiken på flera områden, från energiunionen till klimatinsatserna och från den cirkulära ekonomin till den digitala inre marknaden.

... därför att det europeiska standardiseringsarbetet överbryggar kostsam fragmentering på den inre marknaden 

ESS bygger på ett långvarigt och framgångsrikt offentlig-privat partnerskap mellan dels europeiska och nationella standardiseringsorgan som utarbetar standarderna, dels kommissionen som genom det europeisk standardiseringsarbetet stöder genomförandet av EU-lagstiftningen och EU-politiken, dels näringslivet, små och medelstora företag, arbetstagare, miljöorganisationer och intressegrupper. Det är ett privat sektorbaserat system 13 som omfattar standardisering av produkter och tjänster i alla sektorer. Standardiseringsarbetet som sådant grundar sig på WTO-principer 14 i kombination med att de små och medelstora företagen och samhällsaktörerna deltar 15 . Att standardiseringsarbetet baseras på samförstånd underlättar lanseringen av innovativa produkter som penetrerar marknaden till reducerad produktionskostnad.

Tre europeiska standardiseringsorgan (CEN, Cenelec, Etsi) är erkända enligt förordningen. De behandlar olika typer av produkter, material, tjänster och processer (CEN), elektroteknik (Cenelec) respektive informations- och kommunikationsteknik (Etsi).

Europeiska standarder är frivilliga och marknadsdrivna och antas av europeiska standardiseringsorgan. De ersätter motstridiga nationella standarder i alla de 28 medlemsstaterna. Detta gör livet lättare för företagen, särskilt de små och medelstora. En viktig aspekt av europeiska standarder är också att de uppdateras regelbundet för att införliva ny kunskap och teknik. Det finns för närvarande cirka 20 000 europeiska standarder som utarbetats av CEN/Cenelec för produkter och tjänster och 35 000 standardiseringsprodukter av Etsi.

Harmoniserade europeiska standarder är en särskild typ av europeiska standarder framtagna av de europeiska standardiseringsorganen på uppdrag (”mandat”) 16 av kommissionen för att tillämpa EU:s harmoniserade lagstiftning. Efter offentliggörande av den harmoniserade standarden i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 17 omfattas EU-företag som väljer att använda den av en presumtion om överensstämmelse med kraven i den europeiska lagstiftningen 18 . De kan, utan hinder, saluföra sina produkter eller tjänster på hela den inre marknaden och nå över en halv miljard potentiella konsumenter. Det finns för närvarande 4000 harmoniserade europeiska standarder utarbetade av CEN/Cenelec och nästan 500 utarbetade av Etsi.

2. Inkluderande standardiseringsarbete – en plattform för många politikområden

Snabba tekniska utvecklingscykler, komplicerade industriella system som griper in i varandra och suddar ut gränserna mellan produkter, tjänster och IKT samt diversifiering av affärsmodeller utsätter de nuvarande tillsynssystemen för påfrestningar. Detta gäller också ESS.

För att klara utmaningarna behövs ett effektivt, öppet, transparent, inkluderande och flexibelt ESS som kan ta fram moderna standarder som dels stöder marknaden och den offentliga politiken, dels ger de ekonomiska aktörerna en förutsägbar och stabil ram.

En enhetlig standardiseringspolitik som stöder flera ekonomiska sektorer och berörda parter är avgörande för europeiskt ledarskap. Standarder i tid och av hög kvalitet utarbetade i samverkan med alla aktörer gör det möjligt för innovativa företag att växa på den inre marknaden och på världsmarknaden. De gynnar myndigheterna, näringslivet och konsumenterna.

I detta syfte, såsom nämnts, aviseras i strategin för den inre marknaden att det ska komma ett gemensamt initiativ om standardisering, framtaget tillsammans av de offentliga och privata partnerna i ESS, bl.a. europeiska och nationella standardiseringsorgan, branschorganisationer, små och medelstora företag, konsumentorganisationer, fackföreningar, miljöorganisationer, Efta, medlemsstaterna och kommissionen.

Diskussioner mellan alla partnerna hölls enligt en unik metod baserad på en öppen, innovativ, konsensusbaserad och samarbetsinriktad skrivprocess. Metoden präglades av ett aktivt engagemang från alla ovannämnda berörda parter. Resultatet av denna process omfattar en gemensam vision för alla parter samt en gemensam process för att tillsammans fokusera på en rad olika initiativ som syftar till att modernisera, prioritera, påskynda och rationalisera arbetet med att producera standarder före utgången av 2019.

Deltagarna förbinder sig att tillsammans genomföra visionen i det gemensamma initiativet om standardisering på frivillig basis och utan att det påverkar tillämpningen av gällande lagstiftning, särskilt förordning (EU) nr 1025/2012. Var och en av partnerna kommer att bidra till processen i mån av sakkunskap och engagemang.

Det gemensamma initiativet om standardisering bygger på värdekedjan för standardisering (se figur 1) och kommer att genomföras med hjälp av 15 åtgärder på följande tre områden (se bilaga 1):

I.Medvetenhet, utbildning och kunskap om ESS.

II.Samordning, samarbete, öppenhet och delaktighet.

III.Konkurrenskraft och internationell dimension.

Åtgärderna syftar till att göra ESS bättre med hänsyn till dess grundläggande värderingar, t.ex. samförstånd och frivillighet.

De viktigaste väntade resultaten av det gemensamma initiativet om standardisering

År 2013 krävdes det i genomsnitt 36 månader för att utarbeta en europeisk standard (jämfört med 60 månader 2009). Tidsåtgång för att utarbeta standarder måste vägas mot brett deltagande och kvalitet. Det finns intressant försöksverksamhet i standardiseringsorganen inriktad på att bättre kombinera snabbhet och hög kvalitet. Dessa omfattar nya sätt att utarbeta standarder, som skulle halvera tiden fram till 2020. Utbyte av bästa praxis och förstärkt samarbete mellan de organisationer som samarbetar inom det gemensamma initiativet om standardisering kommer att förbättra standardiseringsarbetet.

Rättidig utveckling av standarder i ett sammanhang präglat av snabbt framväxande teknik kräver också att eventuell standardisering tas med i beräkningen redan tidigt under forsknings- och utvecklingsarbetet. Partnerna i det gemensamma initiativet om standardisering föreslår att man påskyndar standardiseringsarbetet med hjälp av nya metoder för gemensam utveckling av standarder.

Effektiv framförhållning och planering av standardiseringsarbetet genom forskning och utveckling är viktigt. Framtidsstudier kan bidra till att föregripa behovet av standardutveckling genom att man kopplar ny teknik och forskningsbehov för framtida produkter och processer till utformningen av politiken. I en nyligen genomförd framtidsstudie från Gemensamma forskningscentret 19 undersöktes det framtida industriella landskapet och områden där ESS kan nå bättre resultat utan att tumma på systemets grundprinciper. I det gemensamma initiativet om standardisering undersöker man hur klyftan mellan forsknings- och innovationsprioriteringar och europeisk standardisering kan analyseras mer systematiskt och proaktivt i syfte att överbrygga den effektivare och uppnå en tidig standardiseringsreflex i forsknings- och utvecklingsarbetet och tidiga kontakter med ESS för bättre stöd till marknadsföringen av innovativa produkter och tjänster. Detta kommer att leda till bättre samverkan mellan forskningsprioriteringar, standardiseringsarbete och provning som bland annat stöds genom programmet Horisont 2020.

En annan viktig faktor är utbildning och information om standardiseringens potential när det gäller konkurrenskraft. På europeisk nivå förekommer standardisering mycket sparsamt eller inte alls i formell utbildning eller yrkesutbildning, och i synnerhet om EU:s standardiseringsmodell. Det finns således ett behov av att utforska och främja standardisering som en del av formell utbildning, akademisk utbildning och yrkesutbildning. Detta kan ske i samarbete med medlemsstater som har erfarenhet på området, liksom genom att involvera den akademiska världen, och därmed förbereda nästa standardiseringsgeneration i tid. Det gemensamma initiativet om standardisering innehåller planer på utbildningsprogram om standardisering utformade för nationell och europeisk offentlig förvaltning, som är en viktig målgrupp för detta innovativa utbildningsprojekt till stöd för smart och innovationsvänlig lagstiftning och offentlig politik.

Prioritering av standardiseringsverksamhet är avgörande för att bidra till den europeiska industrins konkurrenskraft. Effektiv prioritering kräver dialog och gemensam analys från EU:s och standardiseringsaktörernas sida när marknadsvärdet och de politiska behoven bestäms. Detta inbegriper yttranden från arbetsmarknadens parter och berörda parter i samhället om standarder, och tidig delaktighet från näringslivets sida genom mer informationsutbyte med kommissionen i enlighet med artiklarna 10, 11 och 12 i förordningen om standardisering. Bättre prioritering kommer också att möjliggöra en effektivare användning av tillgänglig expertis i Europa (ungefär 60 000 experter bidrar till ESS i dag). Bättre prioritering är också en viktig aspekt som lyfts fram i ovannämnda meddelande om IKT-standarder, där man fastställer ett övergripande strategiskt och politiskt grepp på standardisering av prioriterad informations- och kommunikationsteknik som är viktig för den digitala inre marknaden, och i dokumentet om tjänstestandarder som åtföljer detta meddelande. Dessa initiativ har samma synsätt som det gemensamma initiativet om standardisering och uppföljningen av dem kommer därför att samordnas mellan dessa sektorsövergripande områden. Dessutom är tre pilotprojekt inriktade på att förbättra standardiseringsstödet på prioriterade områden, t.ex. byggsektorn, för offentlig upphandling och för deltagande av små och medelstora företag, arbetsmarknadens parter och berörda parter i samhället i internationellt standardiseringssamarbete.

Samtidigt kommer kommissionen att kunna följa arbetet bättre på de ännu icke offentliggjorda harmoniserade standarder som de europeiska standardiseringsorganen föreslagit för offentliggörande i EUT, så att de blir harmoniserade EU-standarder.

I takt med att marknaderna blir alltmer globala blir också standardiseringen det. På internationell nivå stärks EU:s handels- och investeringspotential genom att den europeiska standardiseringsmodellen lanseras och lyfts fram i tredjeländer. Det gemensamma initiativet om standardisering är inriktat på att uppmuntra internationella berörda aktörer att främja sådana arbetssätt som att lägga en grund för standardisering genom samverkan om reglering i internationella organisationer och förhandlingar och därigenom skapa gemensam förståelse tillsammans med relevanta handelspartner om vilka internationella standarder som är relevanta i de olika sektorerna, liksom på att stödja de europeiska små och medelstora företagen, arbetsmarknadens parter och berörda parter i samhället i de internationella standardiseringsprocesserna, t.ex. genom att främja bästa praxis för små och medelstora företag inom Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) och Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC). För att uppnå det syftet och dryfta andra policyfrågor kommer kommissionen att ha regelbundna kontakter och strukturerade dialogmöten med dessa organisationer.

Allmänt sett måste åtgärderna uppfattas som en helhet, där delarna sinsemellan förstärker varandra. Hela värdekedjan inom standardisering kommer följaktligen att bli mer transparent, inkluderande och effektiv för att kunna svara på framtida utmaningar i de tio prioriterade insatsområden för kommissionen.

Figur 1: Värdekedjan inom europeisk standardisering, tanke & uppbyggnad inom EU

3. Standarder till stöd för sektorsövergripande politik – tjänster och IKT

Den ökande digitaliseringen och tjänstefieringen av ekonomin har gjort IKT- och tjänstestandarder till viktiga hjälpmedel tvärs över hela ekonomin. Deras potential behöver utnyttjas fullt ut, därför har standardisering på dessa två områden angripits särskilt av kommissionen som en prioritering. Därför antog kommissionen redan i april 2016 meddelandet om IKT-standarder och den kommer att lägga fram en särskild vägledning för tjänstestandarder med dokumentet Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag, som åtföljer detta meddelande.

IKT-standarder

Gemensamma IKT-standarder säkerställer driftskompatibiliteten hos digital teknik och utgör grunden för en effektiv digital inre marknad. De garanterar att tekniken fungerar smidigt och tillförlitligt tillsammans tvärsöver sektorer och industrier, ger stordriftsfördelar, främjar forskning och innovation och håller marknaden öppen. Utvecklingen av IKT-standarder på prioriterade teknikområden är av avgörande betydelse för fullbordandet av den digitala inre marknaden och kräver ett fokuserat och uthålligt engagemang från EU. Detta är synpunkter som ligger till grund för det meddelande från april om IKT-standarder som skulle säkerställa att IKT-relaterade standarder utarbetas med större lyhördhet för politiska behov, är reaktiva, öppna och starkare knutna till forskning och innovation samt bättre inbördes samordnade, och att de således i slutändan får större inverkan på den europeiska ekonomin i stort under dess förvandling i riktning mot en digital marknad.

Offentlig-privata partnerskap och andra storskaliga, industridrivna forskningsinitiativ gör det möjligt för de europeiska företagen att anpassa sin forskning till standardisering. Det behövs ytterligare samarbete mellan relevanta aktörer, inklusive det europeiska näringslivet, europeiska och internationella standardiseringsorgan och standardiseringsforum som eftersträvar övergripande färdplaner för standardisering. Att uppmuntra till öppna standarder är särskilt viktigt för kommissionen. Öppna och tvärgående ekosystem för utveckling av standarder bör ha företräde framför leverantörsspecifika lösningar, nationella strategier och standarder som begränsar driftskompatibiliteten.

Kommissionen kommer att övervaka pågående arbete på prioriterade IKT-områden i relevanta internationella standardiseringsforum och andra forum samt fortsätta att arbeta proaktivt med viktiga internationella partner för att se till att prioriteringarna på IKT-området är i linje med utvecklingen internationellt.

Tjänstestandarder

En tjänstestandard är en specifikation av de krav som en tjänst måste uppfylla för att vara ändamålsenlig, t.ex. kan den innehålla definitioner, indikatorer på olika kvalitetsnivåer eller krav på leveranstid 20 .

Frivilliga EU-standarder för tjänster kan ge samma fördelar som för produkter. Tjänster står för 70 % av EU-ekonomin, men tjänstestandarderna utgör endast 2 % av alla europeiska standarder. Dessutom visade ett nyligen genomfört samråd att nationella tjänstestandarder kan utgöra hinder för tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster. Samtidigt ökar tjänsterna som andel av BNP i alla medlemsstater, tjänsteleverantörer är mer än någonsin integrerade i de globala värdekedjorna och tillverkare tillhandahåller alltmer tjänster tillsammans med produkter, vilket ofta kallas för ”tjänstefiering”. Utvecklingen riskerar att bromsas om standarder för produkter saknar motsvarande standarder för kompletterande tjänster.

Eftersläpningen i EU när det gäller tjänstestandarder leder till missade möjligheter för europeiska tjänstetillhandahållare som försöker bredda sitt utbud över gränserna och för europeiska tillverkare som försöker erbjuda tjänster tillsammans med sina produkter över gränserna. På grund av detta och hur hela den europeiska ekonomin påverkas har många efterfrågat samordnade insatser på EU-nivån.

Såsom angavs i strategin för den inre marknaden och som svar på uppmaningar från näringslivet, konsumentsammanslutningar, medlemsstaterna och standardiseringsorganen lägger kommissionen fram sin strategi för tjänstestandarder i det bifogade arbetsdokumentet. Dokumentet handlar om utmaningar för tjänstestandarder och innehåller både en allmän ram och praktiska politiska lösningar för att främja en bättre utveckling av europeiska standarder för tjänster, ta itu med nationella hinder samt förbättra tillhandahållandet av information. Det ska ge kommissionen, medlemsstaterna, standardiseringsaktörer och berörda parter en grund för samarbete inriktat på att se till att tjänstestandarderna bidrar helt och fullt tvärs över alla ekonomiska sektorer i samhället. Det kompletterar det gemensamma initiativet om standardisering liksom åtgärderna för att integrera EU:s tjänstemarknader.

4. Vägen framåt

För närvarande drivs standardiseringsarbetet framåt via olika politiska instrument, nämligen Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering (AUWP) 21 och den löpande planen för IKT-frågor 22 . Vidare pågår samtal om standarder i olika forum, nämligen kommittén för standarder 23 och Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardiseringen 24 . Ett modernt system måste grundas på en enhetlig och konsekvent europeisk standardiseringspolitik i linje med EU:s olika politiska prioriteringar och instrument.

För att uppnå detta anser kommissionen att det är viktigt att koppla samman alla dessa instrument i en heltäckande årlig förvaltningscykeln för EU:s standardiseringspolitik. Antagandet av arbetsprogrammet i juli varje år kommer att vara centralt för förvaltningscykeln och ska från och med 2017 föregås av en interinstitutionell dialog under våren för att säkerställa fullt deltagande av Europaparlamentet och rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Dialogen kommer att bygga på en rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av arbetsprogrammet, IKT-standardiseringens prioriteringar för den digitala inre marknaden, det gemensamma initiativet om standardisering och utarbetandet av europeiska tjänstestandarder.

För att ytterligare stärka det faktabaserade underlaget för denna rapport och på begäran 25 av rådet kommer kommissionen att inleda en EU-omfattande undersökning som komplement till nationella undersökningar av hur standardisering påverkar ekonomin.

I meddelandet från april om IKT-standarder och det gemensamma initiativet om standardisering tillsammans med detta standardiseringspaket anger kommissionen en sammanhållen vision för standardisering till stöd för det politiska beslutsfattandet. Det består av följande dokument:

1.Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017, vari anges strategiska prioriteringar och mål för den europeiska standardiseringen med hänsyn till EU:s långsiktiga strategier för arbetstillfällen och tillväxt, t.ex. handlingsplanen för cirkulär ekonomi 26 , och vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen under 2017.

2.Artikel 24-rapporten och Refit-dokumentet som innehåller uppgifter om hur ESS fungerar och som underbygger policyutvecklingen i det gemensamma initiativet om standardisering.

3.Arbetsdokumentet om tjänstestandarder Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag.

5. Slutsats

Som uppföljning åt strategin för den inre marknaden lägger kommissionen i detta standardiseringspaket fram en sammanhållen vision inriktad på att ge ny kraft åt ett standardiseringsarbete som dels stöttar EU:s politik, dels är anpassat till de snabba förändringarna i det ekonomiska landskapet och de allt otydligare gränserna mellan tillverkning, digitalteknik och tjänster. Den första åtgärden i detta sammanhang är överenskommelsen om det gemensamma initiativet om standardisering för bättre samverkan mellan de olika aktörerna i det europeiska standardiseringssystemet i arbetet mot detta gemensamma målet: att förverkliga kommissionens prioriteringar och bidra till tillväxt och sysselsättning i EU. Eftersom visionen är en helhetsstrategi för standardisering omfattar den också det nyligen antagna meddelandet om IKT-standarder.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén att godkänna detta meddelande och de åtföljande dokumenten för att bidra till att fullborda den inre marknaden och aktivt ta del i dess genomförande i nära samarbete med alla berörda parter.

Bilaga I: Förslag från det gemensamma initiativet om standardisering – Första utkast till åtgärdspaket och pilotprojekt:

1.Medvetenhet, utbildning och kunskap om det europeiska standardiseringssystemet

1)Undersökning om de ekonomiska och samhälleliga effekterna, liksom åtkomst till standarder i EU och Efta

2)Arbete på att koppla forskning och innovation till standardisering

3)Program för utbildning i standardisering/utbildning i och medvetenhet om standardisering

4)Bättre medvetenhet om standardisering, särskilt bland nationella offentliga myndigheter

5)Pilotprojekt: Stärka standardiseringsstödet för förordningen om byggprodukter

2.Samordning, samarbete, öppenhet och delaktighet

6)Rundabordssamtal om standarders marknadsvärde (SMARRT)

7)Optimering av de operativa komponenterna i förordning (EU) nr 1025/2012

8)Tillhandahålla högkvalitativa standarder med hänvisning i god tid

9)Delaktighet, öppenhet & verksamt deltagande av samtliga berörda parter i det europeiska standardiseringssystemet

10)Underlätta deltagande av alla berörda parter på nationell nivå

11)Pilotprojekt: Öka användningen av standarder vid offentlig upphandling och eftersträva bättre efterlevnad av direktiven om offentlig upphandling

3.Konkurrenskraft och internationell dimension

12)Uppmuntra ökad utveckling och användning av europeiska tjänstestandarder för bättre integrering av EU:s tjänstemarknader

13)Främja den europeiska regleringsmodellen som bygger på frivilliga standarder och en nära koppling till internationell standardisering i tredjeländer

14)Modernisering, inbegripet digitalisering, för den europeiska industrin i ett globalt sammanhang

15)Pilotprojekt: Ge europeiska små och medelstora företag samt berörda parter i samhället bättre möjligheter att företräda sina intressen i internationella standardiseringsprocesser

Ingen av åtgärderna kommer att inverka ytterligare på EU:s budget, men ekonomiskt stöd kan anses berättigat i enlighet med den nuvarande fleråriga budgetramen.

(1)

Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit): lägesrapport och framtidsutsikter, COM(2014) 368 final, 18.6.2014.

(2)

Rapporten enligt artikel 24 utgör en del av paketet.

(3)

En oberoende översyn av det europeiska standardiseringssystemet, ISBN: 978-92-79-46201-6; DOI: 10.2873/720891; ET-01-15-151-EN-N.

(4)

 Genom förordningen harmoniseras den tidigare splittrade standardiseringslagstiftningen, utvidgas dess tillämpningsområdet till att även omfatta tjänster och andra standardiseringsprodukter än standarder och tas slutligen intressen för berörda parter i samhället och för små och medelstora företag bättre tillvara i systemet. Refit-utvärderingen konstaterade att ramen var ändamålsenlig och fokuserade därefter på hur genomförandet bäst kunde stödja kommissionens tio prioriteringar. Eftersom förordningen nyligen trätt i kraft kan den inte utvärderas fullständigt; en fullständig cykel av det standardiseringsarbete som kommissionen efterfrågat sedan 2013 har nämligen ännu inte slutförts. Trots detta väckte den oberoende granskningen – en viktig del av Refit-utvärderingen – stort intresse bland de berörda parterna. Deras huvudsakliga önskemål var att det nuvarande ESS borde ge berörda parter bättre möjlighet att delta och bli företrädda.

(5)

COM(2015) 550 final.

(6)

 Inkluderande processer är viktiga för att undvika att standarder medför alltför stora kostnader för efterlevnad och certifiering eller riskerar att hindra konkurrensen.

(7)

COM (2016) 176 final.

(8)

COM(2015) 215 final, http://ec.europa.eu/smart-regulation/better_regulation/key_docs_en.htm

(9)

AFNOR (2016): Economic impact of standardisation, Januari 2016, Paris, Frankrike; AFNOR (2009): The Economic Impact of Standardisation – Technological Change, Standards and Long-Term Growth in France.

(10)

DIN (2000): Economic Benefits of Standardisation, 3 volymer. Berlin: Beuth. (Uppdatering 2011).

(11)

DTI (2005): The Empirical Economics of Standards, DTI ECONOMICS PAPER NO.12. London.

(12)

British Standards Institution (BSI), The Economic Contribution of Standards to the UK Economy, 2015.

(13)

 Se skäl 2 i förordning nr 1025/2012: ”Den europeiska standardiseringen organiseras av och för de berörda intressenterna på grundval av nationell representation (Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) och Europeiska standardiseringsorganisationen inom elområdet (Cenelec)) och direkt deltagande (Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi))/.../”.

(14)

Insyn, öppenhet, opartiskhet och samförstånd, effektivitet och relevans, samstämmighet, utvecklingsdimensionen (WTO avtalsserien – Technical Barriers to Trade Decisions and recommendations adopted by the TBT Committee since 1 January 1995 DEL 1: Beslut och rekommendationer, https://www.wto.org/english/res_e/publications_e/tbttotrade_e.pdf )

(15)

Bilaga III Organisationer, förordning (EU) nr 1025/2012.

(16)

 Artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012.

(17)

 Enligt artikel 10 i förordningen.

(18)

Detta uttalande gäller allmänt sett europeiska standarder enligt direktivet om allmän produktsäkerhet (2001/95/EG), som ger presumtion om säkerhet efter offentliggörandet i EUT.

(19)

”Hur ska standarder underlätta nya produktionssystem inom ramen för europeisk innovation och konkurrenskraft 2025?”, ISBN: 978-92-79-45414-1.

(20)

Exempel på detta är standarden för hantering av konsumentklagomål för posttjänster, standarder för krav på turistservice eller på processer för FM-företag.

(21)

I Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering anges enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 1025/2012 strategiska prioriteringar för den europeiska standardiseringen med hänsyn till unionens långsiktiga tillväxtstrategier. Det ska anges i arbetsprogrammet vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen.

(22)

Dokument som utarbetas årligen av kommissionen, i samarbete med Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering som ger en flerårig översikt över behoven för förberedande eller kompletterande verksamhet för IKT-standardisering som stöd för EU:s politiska verksamhet.

(23)

Artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012.

(24)

Flerpartsforumet inrättades genom kommissionens beslut av den 28 november 2011 – om inrättande av Europeiska flerpartsforumet för IKT-standardisering (2011/C 349/04). Det är en rådgivande grupp till kommissionen i frågor som rör standardiseringspolitiken för IKT. Den omfattar medlemsstaterna, europeiska, internationella och globala standardiseringsorganen, industrin och samhällets företrädare.

(25)

Rådets slutsatser från maj 2015.

(26)

COM(2015) 614 final, 2.12.2015.