Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015PC0670

    Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning nr 562/2006 (EG) vad gäller stärkandet av kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna

    COM/2015/0670 final - 2015/0307 (COD)

    Strasbourg den 15.12.2015

    COM(2015) 670 final

    2015/0307(COD)

    Förslag till

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

    om ändring av förordning nr 562/2006 (EG) vad gäller stärkandet av kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna


    MOTIVERING

    1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

    Motiv och syfte med förslaget

    Förslaget innehåller en riktad ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodexen om Schengengränserna) för att öka säkerheten inom området utan inre gränskontroller. Detta förslag är ett svar på uppmaningen i rådets slutsatser av den 9 och 20 november där kommissionen uppmanades att lägga fram ett förslag till en riktad översyn av kodexen om Schengengränserna för att införa systematiska kontroller av EU:s medborgare mot relevanta databaser, däribland kontroll av biometrisk information, vid Schengenområdets yttre gränser varvid tekniska lösningar ska utnyttjas fullt ut så att en smidig rörlighet inte hindras.

    Förslaget syftar till att medlemsstaterna ska vara skyldiga att utföra systematiska kontroller av personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten (dvs. EU-medborgare och deras familjemedlemmar som inte är EU-medborgare) och som passerar den yttre gränsen mot databaser över borttappade och stulna handlingar samt att kontrollera att dessa personer inte utgör ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Denna skyldighet ska gälla vid alla yttre gränser, dvs. vid luft-, sjö- och landgränser, både vid in- och utresa. Om en systematisk kontroll mot databaser av alla personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten emellertid skulle leda till oproportionerliga effekter för trafikflödet vid gränsen, får medlemsstaterna utföra enbart målinriktade kontroller mot databaser förutsatt att en riskbedömning visar att detta inte leder till risker för den inre säkerheten, den allmänna ordningen, medlemsstaternas internationella förbindelser eller ett hot mot folkhälsan.

    Även om medlemsstaterna är skyldiga att systematiskt kontrollera tredjelandsmedborgare vid inresa mot alla databaser, föreskrivs det inte i de aktuella bestämmelserna att vid utresa måste kontroller som avser allmän ordning och inre säkerhet utföras systematiskt. Ändringen kommer att innebära en anpassning av skyldigheterna att även vid utresa systematiskt kontrollera att en tredjelandsmedborgare inte utgör ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet.

    Detta förslag är ett svar på de ökade terroristhoten i Europa vilket framgått av attackerna i Paris, Köpenhamn och Bryssel, men det bör omfatta alla potentiella risker för den inre säkerheten.

    Terroristhotet är inte begränsat till en enda medlemsstat och beror inte endast på externa faktorer. Fenomenet med utländska terroriststridande är fortfarande mycket oroväckande. Antalet EU-medborgare som reser till Syrien och Irak för att stödja terroristgrupper ökar kontinuerligt. Uppskattningen är att nästan 5 000 EU-medborgare har rest till konfliktområdena 1 och förmodligen anslutit sig till Isis-styrkor. Många av de som begick den senaste tidens terroristattacker, som började med Charlie Hebdo i januari 2015, hade vistats eller utbildats utomlands i de områden som kontrolleras av terroristorganisationer. Att upptäcka och förhindra resor till och från konfliktområden [med avsikten att stödja terroristorganisationer] kartlades som en prioritet redan år 2014. Europeiska kommissionen har konsekvent gett sitt stöd till att stärka Schengenregelverket genom att utfärda rekommendationer för att förbättra gränskontrollerna inom den nuvarande rättsliga ramen. Efter uttalandet om terrorism från Europeiska rådets informella möte den 12 februari 2015 och slutsatserna från Europeiska rådets möte i mars 2015 2 betonade kommissionen återigen möjligheten och behovet av att stärka kontrollerna av personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten och att systematiskt utföra sådana kontroller av de personer som omfattas av en särskild riskbedömning. Den praktiska handledningen för gränsbevakningspersonal anpassades till följd av detta i juni 2015 3 .

    I enlighet med vad som angetts i den europeiska säkerhetsagendan i juni 2015 slutförde kommissionen dessutom en första uppsättning gemensamma riskindikatorer för utländska terroriststridande som gränskontrolltjänstemännen kan använda när de utför kontroller 4 .

    Fenomenet utländska stridande visar att för att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom området utan kontroller vid de inre gränserna måste systematiska kontroller utföras även av de personer som åtnjuter rätten till fri rörlighet enligt unionsrätten.

    Detta förslag stärker även behovet att kontrollera biometriska kännetecken enligt rådets förordning (EG) nr 2252/2004. Genom denna förordning infördes ansiktsbild och fingeravtryck som säkerhetsdetaljer i EU-medborgarnas pass för att göra dem säkrare och skapa en tillförlitlig koppling mellan innehavaren och passet. Om det råder tvekan om passets äkthet eller innehavarens identitet, bör gränskontrolltjänstemännen kontrollera dessa biometriska kännetecken.

    Förenlighet med befintliga bestämmelser på området

    Syftet med ändringen är att garantera att

    1) resehandlingar som tillhör personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten systematiskt kontrolleras mot relevanta databaser om stulna, förskingrade, borttappade och ogiltigförklarade handlingar för att säkerställa att sådana personer inte kan dölja sin verkliga identitet och att

    2) personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten även systematiskt kontrolleras mot relevanta databaser med anledning av skäl som rör inre säkerhet och allmän ordning.

    En sådan kombination av systematiska kontroller av avsnitt över handlingar och personer i de relevanta databaserna kommer också att möjliggöra synergieffekter i systemarkitekturen som för närvarande inte är möjliga på grund av asymmetrin mellan de möjliga systematiska kontrollerna av handlingar och de icke-systematiska kontrollerna på grund av säkerhetsskäl. Den föreslagna ändringen överensstämmer med en av orsakerna till gränskontroller, nämligen att förhindra eventuella hot mot medlemsstaternas inre säkerhet och allmänna ordning.

    Ändringen kommer dessutom att utvidga skyldigheten att även vid utresa kontrollera att en tredjelandsmedborgare inte utgör ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet.

    Förenlighet med unionens politik på andra områden

    Kodexen om Schengengränserna kommer även efter den föreslagna ändringen att vara förenlig med den fria rörlighet som garanteras genom fördraget och som beskrivs närmare i direktiv 2004/38/EG.

    De åtgärder som kommer att vidtas vid de yttre gränserna som en följd av denna ändring, som består av att kontrollera databaser på grund av säkerhetsskäl, påverkar inte de rättigheter till fri rörlighet som EU-medborgarna och deras familjemedlemmar kan härleda från fördraget och direktiv 2004/38/EG, som inte innehåller en rätt till att befrias från säkerhetskontroller vid passage av de yttre gränserna.

    Vad gäller de åtgärder som gränskontrolltjänstemännen kan vidta på grundval av resultaten från kontroller mot databaserna (”träffar”) innebär bestämmelserna i kapitel VI i direktiv 2004/38/EG att medlemsstaterna får begränsa den fria rörligheten för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet förutsatt att de respekterar de materiella skyddsklausulerna och rättsäkerhetsgarantierna i direktivet såsom de tolkats av Europeiska unionens domstol. Vid en positiv träff ska de tillämpliga bestämmelserna vara de som anges av domstolen i mål C-503/03, kommissionen mot Spanien, vilka också anges i detalj i Sirenehandboken.

    Eftersom de databaser som används fungerar på grundval av ett system med träff eller ingen träff och enbart användningen av databasen varken registreras eller bearbetas vidare, kommer de systematiska kontrollerna av personer som åtnjuter rätten till fri rörlighet enligt unionsrätten endast i begränsad omfattning att påverka personuppgiftsrelaterade rättigheter och motiveras av de säkerhetsmål som eftersträvas.

    2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

    Rättslig grund

    Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 77.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

    Genom detta förslag ändras Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) som grundades på de relevanta bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nämligen artikel 62.1 (inre gränser) respektive 62.2 a (yttre gränser).

    Subsidiaritetsprincipen

    Åtgärder inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är ett område med delad befogenhet mellan EU och medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.2 i EUF-fördraget. Därför är subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5.3 i EUF-fördraget tillämplig enligt vilken unionen ska vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

    Syftet med detta förslag är att ändra kodexen om Schengengränserna för att möjliggöra systematiska kontroller vid de yttre gränserna mot relevanta databaser av de personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten, varvid tekniska lösningar ska utnyttjas fullt ut så att en smidig gränsöverskridande rörlighet inte hindras.

    Kontrollerna vid de yttre gränserna utförs till förmån för samtliga medlemsstater som har avskaffat inre gränskontroll (skäl 6 i kodexen om Schengengränserna) och de bör bidra till att förebygga alla typer av hot mot medlemsstaternas inre säkerhet. Sådana kontroller måste därför utföras i enlighet med gemensamma regler.

    Följaktligen kan målet för att fastställa gemensamma regler om omfattningen och typen av de kontroller som utförs vid de yttre gränserna inte i tillräcklig utsträckning uppnås av de enskilda medlemsstaterna, och kan bättre uppnås på unionsnivå. Unionen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

       Proportionalitetsprincipen

    Innehållet i de databaser där sökningar görs är begränsat till de aspekter som är relevanta för den inre säkerheten. Alla de orsaker som utlöser ett larm i Schengens informationssystem har koppling till att bevara den inre säkerheten i Schengenstaterna mot bakgrund av att inre gränskontroller saknas. Genomförandet av systematiska kontroller mot relevanta databaser även när det gäller personer som åtnjuter rätten till fri rörlighet enligt unionsrätten går därmed inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ett av målen för kontrollerna vid de yttre gränserna.

    I förslaget görs åtskillnad mellan yttre luftgränser och andra yttre gränser för att ta hänsyn till passagerarflödet och infrastrukturen vid de olika typerna av yttre gränser. När en systematisk kontroll till exempel på grund av infrastrukturen och passagerarflödet kan leda till oproportionerliga effekter för trafikflödet vid gränsen, skulle systematiska kontroller mot databaser kunna avskaffas vid land- och sjögränserna förutsatt att en riskbedömning visar att detta inte leder till risker för den inre säkerheten, den allmänna ordningen, medlemsstaternas internationella förbindelser eller ett hot mot folkhälsan. Riskanalysen bör överlämnas till Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad Frontex) och bör bli föremål för regelbunden rapportering till kommissionen och Frontex. Medlemsstaternas tillämpning av dessa bestämmelser kan sedan bli föremål för en risk- och sårbarhetsanalys som genomförs av Frontex. Kommissionen kommer också att särskilt uppmärksamma eventuella lättnader av systematiska gränskontroller vid vissa land- och sjögränsövergångsställen i sin halvårsrapport om Schengenområdets funktion.

    När det gäller kontroller av utresande tredjelandsmedborgare kommer det nuvarande handlingsutrymmet för att inte systematiskt kontrollera dem med anledning av orsaker som rör allmän ordning och inre säkerhet avskaffas och regeln kommer således att anpassas till de befintliga reglerna vid inresa, nämligen en skyldighet att systematiskt kontrollera mot databaser. I enlighet med punkt 5.2 i bilaga VII i kodexen om Schengengränserna ska personer som gränskontrolltjänstemännen känner väl genom att de ofta passerar gränsen vid samma gränsövergångsställe, och som efter en första kontroll varken har visat sig finnas registrerade i SIS eller i något nationellt dataregister, endast underkastas stickprovskontroller. Sådana personer ska då och då, utan förvarning och med oregelbundna intervaller, underkastas en noggrann kontroll.

    Val av instrument

    Förslaget avser en ändring av en förordning och inget tyder på att ett annat instrument än en förordning skulle vara mer lämpligt.

    3.RESULTAT AV SAMRÅD

    Ärendet om systematiska sökningar i relevanta databaser på EU-medborgare och andra personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten när de passerar en yttre gräns finns på dagordningen sedan våren 2014 efter terroristattacken mot det judiska muséet i Bryssel och den efterföljande diskussionen om kampen mot utländska terroriststridande.

    För att garantera den inre säkerheten hade man redan under de föregående arton månaderna arbetat för att vidta lämpliga, omedelbart tillämpliga och mer effektiva åtgärder inom EU:s befintliga regelverk. Kommissionen utarbetade i nära samarbete med medlemsstaterna rekommendationer för att förbättra gränskontrollerna vid de yttre gränserna genom intensifierade sökningar i relevanta databaser, som grundades på en systematisk riskbedömning i förekommande fall. Efter Charlie Hebdo-attackerna och den efterföljande uppmaningen från rådet av den 12 mars 2015 har gemensamma riskindikatorer för bättre riktade kontroller utarbetats och distribuerats till gränskontrolltjänstemännen. I juni 2015 anpassades den praktiska handledningen för gränsbevakningspersonal för att ta hänsyn till rekommendationerna ovan 5 .

    Frågan diskuterades också vid flera tillfällen i arbetsgruppen för gränsfrågor under 2014 och 2015. I oktober 2015 ställde det luxemburgska ordförandeskapet en fråga om utvecklingen på detta område 6 .

    Förslaget är ett direkt svar på rådets uppmaning av den 20 november 2015 om att ändra kodexen om Schengengränserna med anledning av terroristattackerna i Paris den 13 november 2015.

    Grundläggande rättigheter

    Den föreslagna ändringen överensstämmer med de grundläggande rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, rätten till respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7), skydd av personuppgifter (artikel 8) och rörelse- och uppehållsfriheten (artikel 45). Garantierna i artikel 3a i kodexen om Schengengränserna tillämpas även i fortsättningen.

    4.BUDGETKONSEKVENSER

    Förslaget påverkar inte unionens budget.

    ÖVRIGA INSLAG

       Övervakning, utvärdering och rapportering

    Den föreslagna ändringen gäller kodexen om Schengengränserna vars genomförande ska utvärderas genom utvärderingsmekanismen för Schengen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1053/2013 7 (art. 37a i kodexen om Schengengränserna), utan att det påverkar kommissionens roll som väktare av fördragen (art. 17.1 i EU-fördraget).

       Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

    Genom den föreslagna ändringen införs i artikel 7.2 skyldigheten att utföra systematiska kontroller av personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten (dvs. EU-medborgare och deras familjemedlemmar som inte är EU-medborgare) mot databaser över borttappade och stulna handlingar samt att kontrollera att dessa personer inte utgör ett hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Denna skyldighet ska gälla vid alla yttre gränser, dvs. vid luft-, sjö- och landgränser. Om en systematisk kontroll mot databaser av alla personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten emellertid skulle leda till oproportionerliga effekter för trafikflödet vid gränsen, får medlemsstaterna utföra enbart målinriktade kontroller mot databaser förutsatt att en riskbedömning visar att detta inte leder till en risk mot den inre säkerheten, den allmänna ordningen, medlemsstaternas internationella förbindelser eller ett hot mot folkhälsan.

    Riskanalysen bör överlämnas till Frontex och bli föremål för regelbunden rapportering till kommissionen och Frontex. Kommissionen kommer att särskilt uppmärksamma eventuella lättnader av de systematiska gränskontrollerna i sin halvårsrapport om Schengenområdets funktion.

    Detta förslag stärker även behovet att kontrollera biometriska kännetecken enligt rådets förordning (EG) nr 2252/2004. Genom denna förordning infördes ansiktsbild och fingeravtryck som säkerhetsdetaljer i EU-medborgarnas pass för att göra dem säkrare och skapa en tillförlitlig koppling mellan innehavaren och passet. Vid tvivel om passets äkthet eller innehavarens identitet bör gränskontrolltjänstemännen kontrollera dessa biometriska kännetecken.

    Genom den föreslagna ändringen avlägsnas också medlemsstaternas handlingsutrymme att inte kontrollera tredjelandsmedborgare vid utresa och därmed anpassas artikel 7.3b och 7.3c till den befintliga skyldigheten att systematiskt kontrollera tredjelandsmedborgare mot databaser vid inresa.

    2015/0307 (COD)

    Förslag till

    EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

    om ändring av förordning nr 562/2006 (EG) vad gäller stärkandet av kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna

    EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 77.2b,

    med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

    efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

    i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

    av följande skäl:

    (1)Kontrollerna vid de yttre gränserna är fortfarande en av de viktigaste garantierna för området utan kontroller vid de inre gränserna. De genomförs i alla medlemsstaters intresse. Ett syfte med dessa kontroller är att förebygga eventuella hot mot medlemsstaternas inre säkerhet och allmänna ordning, oavsett vilket ursprung sådana hot har.

    (2)Fenomenet med utländska terroriststridande, varav många är unionsmedborgare, visar att det är nödvändigt att stärka kontrollerna vid de yttre gränserna när det gäller unionens medborgare.

    (3)De handlingar som tillhör de personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten bör därför systematiskt kontrolleras mot relevanta databaser som rör stulna, förskingrade, borttappade och ogiltigförklarade resehandlingar för att undvika att personer döljer sin verkliga identitet.

    (4)Gränskontrolltjänstemännen bör av samma skäl även systematiskt kontrollera de personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten mot relevanta nationella och europeiska databaser för att säkerställa att de inte utgör ett hot mot den inre säkerheten eller den allmänna ordningen.

    (5)Den tekniska utvecklingen gör det i princip möjligt att konsultera relevanta databaser utan att fördröja förfarandet med att passera gränsen eftersom kontrollerna av handlingar och personer kan genomföras parallellt. Det är därför möjligt att utan att det medför negativa effekter för personer som reser i god tro stärka kontrollerna vid de yttre gränserna för att bättre kunna identifiera de personer som avser att dölja sin verkliga identitet eller som omfattas av relevanta registreringar på grund av säkerhetsskäl eller gripande. Systematiska kontroller bör genomföras vid alla yttre gränser. Om systematiska kontroller vid land- och sjögränserna emellertid skulle ha oproportionerliga effekter för trafikflödet vid gränsen bör medlemsstaterna tillåtas att inte genomföra systematiska kontroller mot databaser, men enbart om detta grundas på en riskanalys med bedömningen att en sådan lättnad inte skulle leda till säkerhetsrisker. Denna riskbedömning ska överlämnas till Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 8 och bli föremål för regelbunden rapportering både till kommissionen och byrån.

    (6)Genom rådets förordning (EG) nr 2252/2004 9 införde unionen ansiktsbilder och fingeravtryck som säkerhetsdetaljer i unionsmedborgarnas pass. Dessa säkerhetsdetaljer har införts för att göra passen säkrare och skapa en tillförlitlig koppling mellan innehavaren och passet. Medlemsstaterna bör därför vid tvivel om passets äkthet eller innehavarens identitet kontrollera dessa biometriska kännetecken.

    (7)Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG 10 .

    (8)Medlemsstaterna är skyldiga att systematiskt kontrollera tredjelandsmedborgare mot alla databaser vid inresa. Det bör säkerställas att sådana kontroller utförs systematiskt även vid utresa.

    (9)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att stärka kontrollerna mot databaser vid de yttre gränserna som ett svar på särskilt det ökade terroristhotet, berör en av garantierna för området utan inre gränskontroll och i sig berör Schengenområdets funktion, kan det inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

    (10)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

    (11)Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG 11 . Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning och är inte bundet av den och omfattas inte av dess tillämpning.

    (12)Denna förordning utgör en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG 12 . Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

    (13)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket 13 som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG 14 .

    (14)När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket 15 som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG 16 .

    (15)När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 17 , en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU 18 .

    (16)Vad beträffar användningen av Schengens informationssystem utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med Schengenregelverket i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt och artikel 4.2 i 2011 års anslutningsakt.

    (17)Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns framför allt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

    (18)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 19 bör därför ändras i enlighet med detta.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    Förordning (EG) nr 562/2006 ska ändras på följande sätt:

    (1)    Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

    a) punkt 2 ska ersättas med följande:

    ”(2) Vid inresa och utresa ska personer som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten underkastas följande kontroller:

    a) Kontroll av personens identitet och nationalitet samt resehandlingens giltighet och äkthet genom sökning i relevanta databaser, särskilt följande:

    (1)Schengens informationssystem.

    (2)Interpols databas över stulna och borttappade resehandlingar.

    (3)Nationella databaser med information om stulna, förskingrade, borttappade och ogiltigförklarade resehandlingar.

    b)Kontroll av att en person som åtnjuter fri rörlighet enligt unionsrätten inte anses utgöra ett hot mot den inre säkerheten, den allmänna ordningen, någon av medlemsstaternas internationella förbindelser eller folkhälsan, bland annat genom sökning i relevanta unionsdatabaser och nationella databaser, särskilt Schengens informationssystem.

    Om det råder tvekan om resehandlingens äkthet eller om innehavarens identitet, ska kontrollerna omfatta kontroll av biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2252/2004*.

    Om de kontroller som avses i led a) och b) första stycket skulle medföra oproportionerliga effekter för trafikflödet vid de yttre land- och sjögränserna, får medlemsstaterna utföra dessa kontroller på ett målinriktat sätt på grundval av en bedömning av riskerna för den inre säkerheten, den allmänna ordningen, någon av medlemsstaternas internationella förbindelser eller ett hot mot folkhälsan.

    Varje medlemsstat ska överlämna sin riskbedömning till byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser vilken inrättades genom förordning (EG) nr 2007/2004 och var tredje månad rapportera till kommissionen och byrån om tillämpningen av de kontroller som utförs på ett målinriktat sätt.

    ____________

    *Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).”

    b) I punkt 3b ska led iii) ersättas med följande:

    ”iii) Kontroll av att den berörda tredjelandsmedborgaren inte anses utgöra ett hot mot den allmänna ordningen, den inre säkerheten eller någon av medlemsstaternas internationella förbindelser, bland annat genom sökning i relevanta unionsdatabaser och nationella databaser, särskilt Schengens informationssystem.”

    c) I punkt 3c ska led iii) utgå.

    Artikel 2

    Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

    Utfärdad i Bryssel den

    På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

    Ordförande    Ordförande

    (1) Se Europol, TE-SAT 2015.
    (2) Resultatet av rådets 3376:e möte, 7178/15 (OR. en) PRESSE 21 PR CO 13
    (3) C(2015)3894 final.
    (4) Förteckningen grundas på resetrender, resemönster och dessa personers särskilda kännetecken och sammanställdes med hjälp av medlemsstaterna, Europeiska utrikestjänsten, Europol och Frontex.
    (5) C (2015) 3894 av den 15 juni 2015.
    (6) 12540/15.
    (7) Rådets förordning (EU) nr 1053/2013 av den 7 oktober 2013 om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av Ständiga kommittén för genomförande av Schengenkonventionen (EUT L 295, 6.11.2013, s. 27).
    (8) Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1).
    (9) Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna, (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).
    (10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
    (11) Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).
    (12) Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).
    (13) EGT L 176, 10.07.1999, s. 36.
    (14) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.07.1999, s. 31).
    (15) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.
    (16) Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).
    (17) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.
    (18) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).
    (19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodexen om Schengengränserna) (EUT L 105, 13.4.2006, s. 1).
    Top