52015PC0037

MOTIVERING

BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.           De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[1] (nedan kallad förordningen om fonden).

2.           De grekiska myndigheterna har lämnat in ansökan EGF/2014/018 GR/Attica Broadcasting om ekonomiskt stöd från fonden, med anledning av uppsägningar och verksamheter som upphört (nedan kallade uppsägningar) enligt artikel 3 i förordningen om fonden i 16 företag som bedriver verksamhet i huvudgrupp 60 i Nace rev. 2 (planering och sändning av program)[2] i Nuts 2-regionen[3] Attika (EL30) i Grekland.

3.           Efter att ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen om fonden dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda.

SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN

Ansökan om stöd från fonden || EGF/2014/018 GR/Attica Broadcasting

Medlemsstat || Grekland

Region eller regioner som berörs (Nuts 2) || Attika (EL30)

Dag för inlämnande av ansökan || 4.9.2014

Dag för bekräftelse att ansökan mottagits || 18.9.2014

Dag för begäran om kompletterande information || 18.9.2014

Dag för begäran om ytterligare två veckor för att lämna in kompletterande information || 29.10.2014

Sista inlämningsdag för kompletterande information || 13.11.2014

Dag då bedömningen måste vara slutförd || 5.2.2015

Insatskriterium || Artikel 4.1 b i förordningen om fonden

Näringsgren (huvudgrupp i Nace rev. 2) || Huvudgrupp 60 – Planering och sändning av program

Referensperiod (nio månader) || 12 september 2013–12 juni 2014

Antal uppsägningar eller verksamheter som upphört under referensperioden || 928

Antal stödberättigade mottagare som förväntas delta i åtgärderna || 928

Antal unga som varken arbetar eller studerar som omfattas av åtgärderna || 0

Budget för de individanpassade tjänsterna (euro) || 8 200 000

Budget för genomförande av åtgärderna[4] (euro) || 210 000

Total budget (i euro) || 8 410 000

Stöd från fonden (60 %) (euro) || 5 046 000

BEDÖMNING AV ANSÖKAN

Förfarande

4.           Den 4 september 2014 lämnade de grekiska myndigheterna in ansökan EGF/2014/018 GR/Attica Broadcasting, inom tolv veckor räknat från den dag då insatskriterierna i artikel 4 i förordningen om fonden uppfylldes. Kommissionen bekräftade mottagandet av ansökan den 18 september 2014, inom två veckor efter att den lämnats in. Samma dag begärde kommissionen kompletterande information från de grekiska myndigheterna. De grekiska myndigheterna lämnade in den inom åtta veckor räknat från dagen för ansökan, efter att tidsfristen förlängts med två veckor på en vederbörligen motiverad begäran från de grekiska myndigheterna. Tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den fullständiga ansökan har mottagits, inom vilken kommissionen bör slutföra sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, löper ut den 5 februari 2015.

Formella krav på ansökan

Berörda företag och stödmottagare

5.           Ansökan gäller 928 arbetstagare[5] som sagts upp i 16 företag[6] verksamma inom huvudgrupp 60 i Nace rev. 2 (planering och sändning av program) i Nuts 2-regionen Attika (EL30).

Insatskriterier

6.           De grekiska myndigheterna lämnade in ansökan enligt insatskriteriet i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat.

7.           Referensperioden på nio månader löper från den 12 september 2013 till den 12 juni 2014.

Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör

8.           Samtliga uppsägningar har beräknats från den dag då anställningsavtalet de facto avslutas eller när det upphör.

Stödberättigade mottagare

9.           Det totala antalet stödberättigade mottagare är 928.

Sambandet mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen (förordning (EG) nr 546/2009)

10.         För att fastställa att det råder ett samband mellan uppsägningarna och den globala ekonomiska och finansiella krisen, enligt förordning (EG) nr 546/2009, hävdar Grekland att landets ekonomi för sjätte året i följd (2008–2013) befinner sig i en djup recession. Enligt Greklands statistikbyrå ELSTAT har landets BNP minskat med 25,7 procentenheter sedan 2008, medan den offentliga konsumtionen minskat med 21 procentenheter och den privata konsumtionen med 32,3 procentenheter samtidigt som arbetslösheten ökat med 20,6 procentenheter. Trots att man förutspår att den grekiska ekonomin är ”på återgång till tillväxt” och prognoserna för vissa av dessa indikatorer redan är positiva för 2014[7] kommer arbetsmarknaden att stå inför svårigheter även under den närmaste framtiden.

11.         För att klara av återbetalningarna på sin utlandsskuld vidtog grekiska staten dessutom under 2008 en rad impopulära åtgärder som att öka skatteintäkterna, skära ned de offentliga utgifterna och minska de offentliganställdas löner. Inom den privata sektorn har lönerna också minskat, som ett led i strävandena att öka den grekiska ekonomins konkurrenskraft. Sedan 2008 har tusentals företag upphört med sin verksamhet och lagts ned, så att personalen sagts upp, och dessutom har tusentals egenföretagare upphört med sin verksamhet, vilket bidragit till att arbetslösheten ökat markant. En omedelbar effekt av de sänkta inkomsterna har blivit minskad privat konsumtion – särskilt när det gäller icke-nödvändiga produkter.

12.         Under 2009 fortsatte hushållens konsumtion i Grekland att minska, på samma negativa sätt som inom EU-27. Under 2010 och 2011 återhämtade sig hushållens konsumtion inom EU-27, vilket följdes av en minskning under 2012. Men i Grekland har hushållens konsumtion minskat alltsedan början av den finansiella och ekonomiska krisen och siffrorna har försämrats år efter år.

Hushållens konsumtion (procentuell förändring jämfört med fjolåret)

|| 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012

EU-27 || 0,44 || –1,67 || 1,04 || 0,26 || –0,74

Grekland || 4,67 || –1,91 || –6,39 || –7,91 || –9,07

Källa: Eurostat.

13.         Enligt Elstats rapport om hushållens inkomster och levnadsförhållanden befann sig 23 % av grekerna under fattigdomströskeln[8] 2012.

14.         Enligt en färsk undersökning[9] som INE-GSEE[10] offentliggjorde i juli 2014 uppgav tre av fyra arbetstagare eller anställda att deras inkomstnivå har minskat 2014 jämfört med fjolåret på grund av lönesänkningar. Dessutom tror 38 % av dem som medverkade i undersökningen att deras löner kommer att sänkas igen under nästa kvartal. En majoritet av de medverkande har därför minskat sina utgifter, särskilt när det gäller icke-nödvändiga produkter som tidskrifter och tidningar.

15.         Hittills har sektorn för planering och sändning av program inte varit föremål för någon ansökan om stöd från fonden.

Händelser som föranlett uppsägningar och upphörande av verksamhet

16.         Enligt de grekiska myndigheterna finns det två huvudsakliga orsaker till uppsägningarna. Den första är minskningen av hushållens disponibla inkomster, som beror på att skattetrycket ökat och lönerna minskat (för anställda både inom den privata och den offentliga sektorn), vilket tillsammans med arbetslöshetsökningen lett till en kraftigt minskat köpkraft och ett behov av att prioritera inköpen och klara sig utan produkter som inte är nödvändiga för vardagslivet. Den andra är den kraftiga minskningen av utlåningen till företag och privatpersoner, en följd av de grekiska bankernas brist på likvida medel. Enligt Greklands nationalbank har den årliga tillväxttakten för lån till hushåll och företag (med undantag för finansföretag) varit negativ sedan 2010, eftersom de grekiska bankerna saknat likviditet[11].

17.         Under perioden 2009–2012 har företag som bedriver verksamhet i massmediesektorn[12] upphört med sin verksamhet eller sänkt lönerna för sina anställda[13]. Massmedieföretagens intäkter minskade eftersom reklamintäkterna, som utgör en av deras främsta inkomstkällor, sjönk kraftigt. Under 2008 uppgick reklamintäkterna inom massmedia till 2,67 miljarder euro och under 2012 uppgick de till 1,14 miljarder euro, vilket utgör en minskning på 57 %[14].

18.         Följden blev att alla slags företag inom massmediesektorn började få stora svårigheter att betala sina skulder. Betalningsbalansen visar att massmedieföretagens sammanlagda skulder under 2010 och 2011 uppgick till mer än 3,2 miljarder, varav 50 % av dessa var kortfristiga skulder[15].

19.         Till följd av detta har företag inom TV och radio fått allvarliga lönsamhetsproblem eftersom deras ekonomiska situation och resultat har försämrats ytterligare under krisperioden. I tabell 1 nedan visas utvecklingen av sändningsföretagens omsättning som belyser den konstant nedåtgående trenden under de senaste åren – omsättningsindex för företag inom sektorn för planering och sändning av program (huvudgrupp 60) har minskat med mer än 40 % under de senaste tre åren (2010–2013).

Tabell 1: Utveckling av omsättningsindex för sändningsföretag (huvudgrupp 60 i Nace rev. 2) i Grekland 2010–2014

|| 2010 || 2011 || 2012 || 2013 || Förändring 2010–2013 || 2014*

Huvudgrupp 60 – Planering och sändning av program (referensår 2010=100) || 100,0 || 73,0 || 61,0 || 56,2 || –43,8 || 57,7

* Beräkning.

20.         Likviditetsunderskottet, en bieffekt av nedgången i den grekiska ekonomin, utgör ännu en av svårigheterna som företagen inom sektorn för planering och sändning av program står inför.

21.         De nya webbmedierna lockar ett ökande antal besökare och bidrog till en betydande minskning av reklamintäkter (34,3 %[16] under perioden 2008–2011) för sändningsföretagen. De grekiska konsumenternas konstant minskande inkomster har gjort att de ändrat sina konsumtionsmönster, vilket lett till att efterfrågan på reklam minskat betydligt. Tillsammans med likviditetsunderskottet gjorde denna minskning det omöjligt för företagen att producera nya program och ledde slutligen till en motsvarande minskning av sysselsättningen inom sektorn med 29,3 % under perioden 2010–2013.[17]

De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen

22.         Uppsägningarna har haft en betydande negativ inverkan på den lokala, regionala och nationella ekonomin. Antalet arbetslösa i Grekland fyrdubblades under perioden 2008–2013.

Arbetslöshet

Källa: Eurostat.[18]

23.         Arbetslösheten i regionen Attika var under det första kvartalet av 2014 28 %, medan den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i Grekland var 27,8 %[19]. Regionen bidrar med 43 % till Greklands BNP och därför har krisen som drabbat företagen i området påverkat hela den grekiska ekonomin. I regionen finns också den största andelen arbetslösa i Grekland, jämfört med landets tolv andra regioner, vilket innebär att situationen för arbetskraften i Attika påverkas negativt.

24.         Det har dessutom visat sig att majoriteten av företagen i och kring området runt Aten har liknande lönsamhetsproblem. Det är alltså uppenbart att uppsägningarna i företag inom sektorn för planering och sändning av program har knäckt en region som redan drabbats hårt av de negativa konsekvenserna av krisen.

Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder

Berörda stödmottagare

25.         Det beräknade antalet stödberättigade mottagare som förväntas delta i åtgärderna är 928. Fördelningen av dessa arbetstagare efter kön, medborgarskap och åldersgrupp är följande:

Kategori || Antal  stödmottagare

Kön: || Män || 521 || (56,14 %)

|| Kvinnor || 407 || (43,86 %)

Medborgarskap: || EU-medborgare || 926 || (99,78 %)

|| Icke EU-medborgare || 2 || (00,22 %)

Åldersgrupp: || 15–24 år || 12 || (1,29 %)

|| 25–29 år || 78 || (8,40 %)

|| 30–54 år || 814 || (87,72 %)

|| 55–64 år || 22 || (2,37 %)

|| över 64 år || 2 || (0,22 %)

De föreslagna åtgärdernas stödberättigande karaktär

26.         De individanpassade tjänsterna för de uppsagda arbetstagarna består av följande åtgärder:

Yrkesvägledning. Denna kompletterande åtgärd kommer att erbjudas alla deltagare och består av följande delar:

1. Registrering och undersökning av behoven. Den här första åtgärden erbjuds alla deltagare och omfattar registrering av uppgifter och kartläggning av behov på ett personligt, professionellt och socialt plan samt orientering dels om utbud av stöd och kurser, dels om krav på färdigheter och utbildning.

2. Individuell sysselsättningsplan. Denna åtgärd ska hjälpa arbetstagarna att kartlägga vilka färdigheter och möjligheter de har utifrån vad de själva är intresserade av, samt att upprätta en realistisk karriärutvecklingsplan. I kompetensbedömningen ingår intensiv och individanpassad rådgivning som lagts upp i form av olika etapper där arbetstagaren och rådgivaren arbetar tillsammans med någon frågeställning (t.ex. möjligheter, intressen, analys av motivering och förväntningar, hinder, etc.). Efter denna bedömning sammanställs ett dokument med uppgifter om person och yrke, där det görs en sammanfattning av deltagarens färdigheter och individuella planer samt en handlingsplan.

3. Individuell utvecklingsstrategi. Detta omfattar att 1) sätta upp sysselsättningsmål och söka jobb, 2) hitta och bedöma anställningsmöjligheter, 3) titta på olika sätt att ansöka om anställning, 4) skriva ett CV och ett personligt brev, 5) förbereda sig inför en anställningsintervju, och 6) tillägna sig grundläggande kunskap om arbetsmarknaden och om samhälls-, arbets-, näringslivs- och rättsfrågor.

4. Genomförande av den individuella handlingsplanen. Rådgivarna kommer också att följa arbetstagarna när de genomför sin utbildning och sina personliga planer för återinträde på arbetsmarknaden. Deltagare som vill starta ett företag kommer att få övergripande stöd och rådgivning med inriktning på företagande inom ramen för yrkesvägledningsåtgärden.

5. Uppföljning. Detta innebär en uppföljning av deltagarna under det halvår som följer efter det att åtgärderna avslutats.

Utbildning, omskolning och yrkesutbildning. Yrkesutbildningskurser kommer att anordnas med hänsyn till arbetstagarnas individuella behov som fastställts under yrkesvägledningsfasen. Kurserna inriktas på områden och branscher som erbjuder goda möjligheter till utveckling och motsvarar arbetsmarknadens faktiska behov. Två typer av utbildningar kommer att ges: kontinuerliga yrkesutbildningar och specialutbildningar eller utbildningsprogram.

Stöd till egenföretagare. De arbetstagare som startar eget kommer att få upp till 15 000 euro i bidrag för att täcka startkostnaderna. I Grekland är tillgång till finansiering en av de stora svårigheterna för företagare som vill starta eget. Eftersom bankerna saknar likvida medel får de flesta som söker lån avslag. Denna åtgärd syftar till att främja entreprenörskap genom sådant ekonomiskt stöd.

Arbetssökarbidrag och utbildningsbidrag. De stödmottagare som deltar i åtgärden yrkesvägledning kommer att få 50 euro för varje dag de deltar, så att de kan täcka sina kostnader för deltagandet. Då de deltar i yrkesutbildning kommer bidraget att uppgå till 6 euro i timmen.

Flyttbidrag. De arbetstagare som tar ett jobb som innebär att de måste byta hemort får ett schablonbelopp på 2 000 euro för att täcka nödvändiga utgifter.

27.         De föreslagna åtgärderna som beskrivits här utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är stödberättigande åtgärder enligt artikel 7 i förordningen om fonden. Dessa åtgärder ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder.

28.         De grekiska myndigheterna har lämnat de nödvändiga upplysningarna om åtgärder som är obligatoriska för de berörda företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal. De har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta sådana åtgärder.

Beräknad budget

29.         De totala beräknade kostnaderna uppgår till 8 410 000 euro och innefattar 8 200 000 euro i utgifter för individanpassade tjänster samt 210 000 euro i utgifter för förberedande åtgärder och förvaltning, information, marknadsföring, kontroll och rapportering.

30.         Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 5 046 000 euro (60 % av de totala kostnaderna).

Åtgärder || Beräknat antal deltagare || Beräknad kostnad per deltagare (euro) || Beräknad totalkostnad (euro)

Individanpassade tjänster (åtgärder enligt artikel 7.1 a och c i förordningen om fonden)

Yrkesvägledning || 928 || 1 250 || 1 160 000

Yrkesutbildning || 640 || 2 400 || 1 536 000

Särskild utbildning || 288 || 4 000 || 1 152 000

Stöd till egenföretagare || 120 || 15 000 || 1 800 000

Delsumma (a) Procentandel av det samordnade paketet av individanpassade tjänster || – || 5 648 000

(68,88 %)

Bidrag och incitament (åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden)

Bidrag till arbetssökande || 928 || 1 250 || 1 160 000

Utbildningsbidrag || 640 || 1 800 || 1 152 000

Flyttbidrag || 120 || 2 000 || 240 000

Delsumma (b) Procentandel av det samordnade paketet av individanpassade tjänster || – || 2 552 000

(31,12 %)

 Åtgärder enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden

1. Förberedande åtgärder || – || 40 000

2. Förvaltning || – || 40 000

3. Information och marknadsföring || – || 100 000

4. Kontroll och rapportering || – || 30 000

Delsumma (c) Procentandel av de totala kostnaderna || – || 210 000

(2,50 %)

Totalkostnader (a + b + c) || – || 8 410 000

Stöd från fonden (60 % av de totala kostnaderna) || – || 5 046 000

31.         Kostnaderna för de åtgärder som i tabellen angetts som åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden, överstiger inte 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet av individanpassade tjänster. De grekiska myndigheterna har bekräftat att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

32.         De grekiska myndigheterna har bekräftat att kostnaderna för investeringar för egenföretagare, nya företag och anställdas övertagande av företag inte kommer att överstiga 15 000 euro per stödmottagare.

Period under vilken utgifter är stödberättigande

33.         De grekiska myndigheterna började tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 28 november 2014. Utgifterna för de åtgärder som anges i punkt 26 ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 28 november 2014 till och med den 28 november 2016.

34.         De grekiska myndigheterna började få administrativa kostnader för genomförandet av fonden den 3 november 2014. Utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 3 november 2014 till och med den 28 maj 2017.

Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel

35.         Den nationella förfinansieringen eller samfinansieringen kommer från utvecklingsministeriets program för offentliga investeringar.

36.         De grekiska myndigheterna har bekräftat att de ovan beskrivna åtgärderna som berättigar till ekonomiskt stöd från fonden inte samtidigt kommer att få ekonomiskt stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.

Samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare eller arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter

37.         De grekiska myndigheterna har uppgett att det samordnade paketet med individanpassade tjänster har utarbetats tillsammans med företrädarna för de berörda stödmottagarna (journalistförbundet för dagstidningarna i Aten (ΕΣΗΕΑ), förbundet för de anställda vid dagstidningar i Aten (ΕΠΗΕΑ) och den grekiska landsorganisationen GSEE:s arbetarinstitut). Den 17 juni 2014 skickade de ett brev till arbetsmarknadsministern och dennes biträdande minister för att upplysa om den rådande krisen i hela mediebranschen som är resultatet av den ekonomiska recessionen i landet, och om det stora antalet företag som verkar inom branschen som fått lägga ner sina verksamheter, sänkta personallöner, uppsägning av anställda, etc. och för att samtidigt undersöka om en eventuell ansökan om stöd från fonden är berättigad. Den 27 juni 2014 anordnades ett första möte mellan ledningen för den förvaltande myndigheten för fonden i Grekland (Eysekt) och företrädarna för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s arbetarinstitut. Ett andra möte hölls den 31 juli 2014 med företrädare för myndigheten för samordning och övervakning av ESF-åtgärder (Eysekt), företrädare för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s arbetarinstitut samt företrädarna för arbetstagarna. Under det här mötet presenterade företrädarna för arbetstagarna detaljerad information om förutsättningarna och företrädarna för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s arbetarinstitut åtog sig att informera alla arbetstagare om ansökan om stöd från fonden. Efter detta diskuterade alla deltagarna utformningen av de föreslagna individanpassade åtgärderna för stödmottagarna.

38.         Förslaget från arbetstagarnas företrädare baserades på deras behov och på synpunkter från arbetsmarknadens parter, vilka utgick från den lokala arbetsmarknadens behov och särdrag.

39.         Eysekt samarbetade med alla parter som var inblandade i utformningen av de föreslagna individanpassade åtgärderna för stödmottagarna.

Förvaltnings- och kontrollsystem

40.         Ansökan innehåller en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet med uppgifter om skyldigheterna för de berörda organen. Grekland har meddelat kommissionen att det ekonomiska stödet kommer att förvaltas och kontrolleras av samma organ som förvaltar och kontrollerar stöden från Europeiska socialfonden (ESF) i Grekland. Myndigheten för samordning och övervakning av ESF-åtgärder (Eysekt) kommer att fungera som förvaltande myndighet, kommittén för finanspolitisk revision (Edel) som revisionsmyndighet och den särskilda utbetalande myndighetstjänsten som attesterande myndighet.

Den berörda medlemsstatens åtaganden

41.         De grekiska myndigheterna har gett alla nödvändiga garantier om

– att principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem,

– att de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda,

– att de företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har fullgjort sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda,

– att de föreslagna åtgärderna kommer att stödja enskilda arbetstagare och inte användas till omstrukturering av företag eller sektorer,

– att de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras,

– att de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna, och

– att det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.

BUDGETKONSEKVENSER

Budgetförslag

42.         Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[20] inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).

43.         Efter att ha prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden och tagit i beaktande antalet berörda stödmottagare samt de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna föreslår kommissionen att man ska betala ut ekonomiskt stöd genom att anslå 5 046 000 euro ur fonden, vilket utgör 60 % av de sammanlagda kostnaderna för de föreslagna åtgärderna.

44.         Det föreslagna beslutet om att utnyttja fonden kommer att antas av Europaparlamentet och rådet, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[21].

Anknytande rättsakter

45.         Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på 5 046 000 euro till den berörda budgetposten.

46.         Samtidigt som kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan EGF/2014/018 GR/Attica Broadcasting)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[22], särskilt artikel 15.4,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[23], särskilt punkt 13,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)       Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda och till egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris som behandlas i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009[24], eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)       Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013[25] inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).

(3)       Den 4 september 2014 lämnade Grekland in en ansökan om att utnyttja fonden mot bakgrund av uppsägningar[26] i 16 företag som bedriver verksamhet inom huvudgrupp 60 i Nace rev. 2 (planering och sändning av program)[27] i Nuts 2-regionen Attika (EL30) i Grekland. Ansökan kompletterades med kompletterande information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 5 046 000 euro ska anslås.

(4)       Fonden bör därför utnyttjas för att ge ekonomiskt stöd med anledning av Greklands ansökan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 5 046 000 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i Europeiska unionens allmänna budget för 2015.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                     På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

[2]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

[3]               Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).

[4]               I enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) nr 1309/2013.

[5]               I den mening som avses i artikel 3 a i förordningen om fonden.

[6]               En förteckning över de berörda företagen och antalet uppsagda arbetstagare i varje företag finns i bilagan.

[7]               http://ec.europa.eu/economy_finance/eu/forecasts/2014_autumn_forecast_en.htm.

[8]               I Grekland är fattigdomströskeln 5 708 euro per person och år (för enskilda) och 11 986 euro för hushåll med två vuxna och två barn upp till 14 års ålder.

[9]               http://www.inegsee.gr/wp-content/uploads/2014/07/Symperasmata.pdf.

[10]             Den grekiska landsorganisationens GSEE:s arbetarinstitut.

[11]             http://www.bankofgreece.gr/BogEkdoseis/Summary_Annrep2013.pdf.

[12]             Se även ansökan om stöd från fonden EGF/2014/015 GR/Förlagsverksamhet.

[13]             http://www.efsyn.gr/?p=5033.

[14]             http://www.3comma14.gr/pi/?survey=16005.

[15]             http://www.efsyn.gr/?p=5033.

[16]             http://www.3comma14.gr/pi/?survey=12106.

[17]             Greklands statistikbyrå ELSTAT. Uppgifter som behandlas av INE GSEE (det grekiska arbetarinstitutet).

[18]             Kod: tsdec450.

[19]             Källa: grekiska statistikmyndigheten, arbetskraftsundersökningar och uppgifter från första kvartalet.

[20]             EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

[21]             EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

[22]             EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

[23]             EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

[24]             EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

[25]             Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

[26]             I den mening som avses i artikel 3 a i förordningen om fonden.

[27]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

Företag och antal uppsagda arbetstagare

ALPHA ΔΟΡΥΦΟΡΙΚΗ ΤΗΛΕΟΡΑΣΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 96

ALPHA ΡΑΔΙΟΦΩΝΙΚΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 6

N.S.P. RADIO ΡΑΔΙΟΦΩΝΙΚΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 18

S.B.C. T.V. ΤΗΛΕΟΠΤΙΚΕΣ ΕΠΙΧΕΙΡΗΣΕΙΣ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 2

SPORT T.V. - ΡΑΔΙΟΤΗΛΕΟΠΤΙΚΗ ΠΡΟΒΟΛΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 6

ΑΝΤΕΝΝΑ T.V. ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 83

ΓΕΝΙΚΕΣ ΡΑΔΙΟΤΗΕΟΠΤΙΚΕΣ ΕΠΙΧΕΙΡΗΣΕΙΣ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 16

ΕΙΔΗΣΕΙΣ DOT COM ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΜΠΟΡΙΚΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ ΠΑΡΟΧΗΣ ΠΛΗΡΟΦΟΡΙΩΝ ΚΑΙ ΕΝΗΜΕΡΩΣΗΣ || 30

ΕΚΠΑΙΔΕΥΤΙΚΗ, ΡΑΔΙΟΤΗΛΕΟΠΤΙΚΗ, ΕΚΔΟΤΙΚΗ, ΠΑΡΑΓΩΓΙΚΗ, ΟΡΓΑΝΩΤΙΚΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 7

ΕΛΕΥΘΕΡΗ ΤΗΛΕΟΡΑΣΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 584

ΡΑΔΙΟΤΗΛΕΟΠΤΙΚΕΣ ΕΠΙΧΕΙΡΗΣΕΙΣ CHANNEL NINE-9 ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 5

ΡΑΔΙΟΤΗΛΕΟΠΤΙΚΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 23

ΡΑΔΙΟΦΩΝΙΚΕΣ & ΤΗΛΕΠΙΚΟΙΝΩΝΙΑΚΕΣ ΕΠΙΧΕΙΡΗΣΕΙΣ ΕΜΠΟΡΙΚΗ Α.Ε. ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 13

ΡΑΔΙΟΦΩΝΙΚΕΣ ΕΠΙΧΕΙΡΗΣΕΙΣ ΒΗΜΑ FM ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 3

STAR ΕΛΛΗΝΙΚΗ ΡΑΔΙΟΤΗΛΕΟΠΤΙΚΗ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ || 7

ΤΗΛΕΤΥΠΟΣ ΑΝΩΝΥΜΗ ΕΤΑΙΡΕΙΑ ΤΗΛΕΟΠΤΙΚΩΝ ΠΡΟΓΡΑΜΜΑΤΩΝ || 29

Antal företag totalt: 16 || Antal uppsagda arbetstagare totalt: || 928