EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.11.2015

COM(2015) 800 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

UTKAST TILL BUDGETPLANER 2016: ALLMÄN BEDÖMNING

Innehållsförteckning

2. Fiscal adjustment in the euro area according to national plans7

3. Overview of individual Draft Budgetary Plans15

TOC

1. Inledning

I EU-lagstiftningen föreskrivs det att euroområdets medlemsländer ska lämna in sina utkast till budgetplaner för det följande året till kommissionen senast den 15 oktober i syfte att förbättra samordningen av den nationella finanspolitiken inom Ekonomiska och monetära unionen 1 . Dessa planer innehåller en sammanfattning av de budgetförslag regeringarna överlämnat till sina nationella parlament. Kommissionen avger ett yttrande om varje plan, varvid den gör en bedömning av huruvida den är förenligt med landets skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen är också skyldig att göra en övergripande bedömning av budgetsituationen och utsikterna för euroområdet i dess helhet. Den sistnämnda bedömningen lämnas i detta meddelande.

Sexton av euroområdets medlemsstater hade i enlighet med bestämmelserna i ”tvåpacken” överlämnat sina utkast till budgetplan för 2016 till kommissionen den 15 oktober. De två länder i euroområdet som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram, dvs. Grekland och Cypern, är inte skyldiga att lämna in en plan, eftersom programmen redan tillgodoser behovet av en nära övervakning av finanspolitiken. Spanien lade fram sitt utkast till budgetplan redan i september, och kommissionen antog sitt yttrande den 12 oktober.

Portugal har inte lämnat in någon plan enligt det lagstadgade kravet. Detta har aldrig tidigare inträffat och bör inte upprepas. Även ett utkast till budgetplan med oförändrad politik, något som anses vara acceptabelt vid val, ger värdefull och transparent information om den underliggande budgetmässiga utvecklingen, vilket underlättar en kollektiv granskning av den övergripande finanspolitiken i euroområdet och säkerställer lika behandling för de olika medlemsstaterna.

Kommissionens yttranden respekterar medlemsstaternas finanspolitiska självständighet och ger objektiva råd om budgetpolitiken, särskilt till de nationella regeringarna och parlamenten, i syfte att underlätta bedömningen av huruvida budgetförslagen är förenliga med EU:s finanspolitiska regler. ”Tvåpacken” innehåller en omfattande uppsättning åtgärder för att behandla den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som en fråga av gemensamt intresse i den mening som avses i fördraget.

I juli 2015 uppmanade dessutom rådet Eurogruppen att övervaka och samordna finanspolitiken i euroområdets medlemsstater och den samlade finanspolitiska inriktningen i euroområdet, i syfte att garantera en tillväxtfrämjande och differentierad finanspolitik 2 . Rådet rekommenderade att medlemsstaterna i euroområdet skulle ”samordna finanspolitiken för att säkerställa att euroområdets samlade finanspolitiska hållning är i samklang med hållbarhetsrisker och konjunktursvängningar”. Denna rekommendation utgör grunden för kommissionens bedömning.

Detta meddelande har två syften. För det första ska det ge en samlad bild av budgetpolitiken i euroområdet, med utgångspunkt i en övergripande bedömning av utkasten till budgetplan. Detta utgör spegelbilden till den övergripande bedömning av stabilitetsprogrammen som äger rum under våren, men med fokus på det kommande året snarare än de finanspolitiska planerna på medellång sikt. För det andra ska det ge en översikt över utkasten till budgetplaner på landsnivå och förklara hur kommissionen gått till väga vid bedömningen av dessa, inte mins när det gäller efterlevnad av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Bedömningen är olika beroende på om en medlemsstat befinner sig i den förebyggande eller den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten, och den tar också hänsyn till stabilitets- och tillväxtpaktens krav i fråga om den offentliga skuldens nivå och dynamik.

2. Finanspolitiken i euroområdet enligt de nationella planerna

Allmänna iakttagelser

Återhämtningen från den ekonomiska och finansiella krisen håller gradvis på att få fart i euroområdet. Enligt de makroekonomiska antagandena i utkasten till budgetplaner kommer BNP att öka med 1,7 % under 2015 i de 16 berörda medlemsstaterna i euroområdet (EA-16), vilket är något över de 1,4 % som prognosticerades vid tiden för stabilitetsprogrammen i april 2015 (tabell 1). Tillväxtprognosen för 2016 är i stort oförändrad sedan våren: prognosen för BNP-tillväxten är 1,9 % i euroområdet (EA-16), jämfört med beräknade 1,8 % i stabilitetsprogrammen. Eftersom återhämtningstakten förväntas öka igen minskar skillnaden mellan faktisk och potentiell produktion. Enligt planerna förväntas produktionsgapet i EA-16 2015 bli –1½ % av potentiella BNP och minska ytterligare till –¾ % under 2016, efter att ha varit så stort som –2½ % under 2013. Denna trend är tydlig i de flesta medlemsstaterna, men med vissa skillnader mellan länderna. Inflationen är fortsatt dämpad, och i stort sett oförändrad sedan våren. Enligt utkasten till budgetplaner kommer inflationen att vara 0,4 % för 2015 och förväntas öka till 1,1 % under 2016 (oförändrat från stabilitetsprogrammen).

Det samlade totala budgetunderskottet väntas fortsätta att minska detta och nästa år. I EA-16 beräknas underskottet bli 1,9 % av BNP under 2015, vilket är en minskning från 2,4 % förra året 3 . Under 2016 planeras det totala underskottet sjunka något till 1,7 % av BNP. Detta står i kontrast till den minskning med 0,4 procentenheter under 2016 som förutspåtts i stabilitetsprogrammen. Sammantaget med de marginellt uppgraderade makroekonomiska utsikterna tyder detta på att den oväntat svaga minskningen av underskottet kan bero på svagare finanspolitiska insatser (se nedan). En ökning av utgifterna med anknytning till flyktingkrisen är sannolikt en bidragande faktor i ett antal medlemsstater.

Ett fortsatt uppehåll i konsolideringen, mätt som förändring av det sammanlagda strukturella saldot, bekräftas i utkasten till budgetplaner under 2015-16. Detta ligger i stort sett i linje med beräkningarna för hela perioden 2015–2016 enligt vårens stabilitetsprogram (det strukturella saldot vid den tidpunkten förväntades förbli oförändrat både under 2015 och under 2016). Stabilitetsprogrammen hade också återspeglat medlemsstaternas utkast till budgetplaner från hösten förra året, som visade att den paus i konsolideringen som kunde iakttas under 2014 skulle fortsätta under 2015. Enligt utkasten till budgetplaner förväntas det strukturella saldot nu förbättras under 2015 (¼ % av BNP), men därefter emellertid försämras med ¼ % av BNP nästa år 4 . Pausen i budgetkonsolideringen införs mot bakgrund av gradvis förbättrade men bräckliga ekonomiska utsikter och minskande produktionsgap. Mot bakgrund av att endast sex medlemsstater (och bara en av de största ekonomierna) väntar sig att nå eller överträffa det medelfristiga målet i början av 2016 5 tyder detta på att den planerade strukturella anpassningen under 2016 inte uppfyllde kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Den samlade justeringen ska dock endast betraktas som en orientering i detta sammanhang, eftersom den inte visar de betydande skillnader som finns mellan medlemsstaterna när det gäller efterlevnaden av kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, vilken behandlas i kommissionens landsspecifika bedömningar.

Efter en topp år 2014 på 92 % av BNP förväntas den sammanlagda skuldkvoten minska något under både 2015 och 2016, vilket i stort sett ligger i linje med prognoserna i stabilitetsprogrammen. Detta drivs på av nominell BNP-tillväxt och en negativ stock-flödesjustering (vilket innebär att skuldkvoten minskar till följd av andra faktorer än ett minskat offentlig underskott) 6 . Bakom den samlade kvoten, som förväntas ligga på 89 % av BNP under 2016, döljer sig en rad olika nationella uppgifter. Skuldkvoten i de enskilda medlemsstaterna varierar mellan 131 % av BNP för Italien och strax under 10 % av BNP för Estland. Uppgifter för Grekland, Cypern och Portugal, tre medlemsstater med höga skuldnivåer, ingår inte. 

Tabell 1: Översikt över ekonomiska och budgetmässiga aggregerade uppgifter (EA-16) för 2015–2015

Inverkan av flyktingkrisen

I ett antal fall anges i utkasten till budgetplaner budgeteffekterna av det exceptionella inflödet av flyktingar (Österrike, Belgien, Tyskland och Italien). Utkasten till budgetplan utgjorde ett effektivt medium för tillhandahållande av specifik information om eventuella budgetkostnader till följd av flyktingarna, men det sätt på vilket denna ovanliga situation utvecklas 7 och det faktum att bara medlemsstater i euroområdet lämnar utkast till budgetplaner innebär att andra länder kan lämna information på annat sätt. Detta är också nödvändigt, eftersom situationen på fältet fortsätter att utvecklas ute på fältet.

Den inbyggda flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten gör det möjligt att hantera extrautgifter i samband med ovanliga händelser som ligger utanför statens kontroll, både inom den förebyggande och den korrigerande delen av pakten. I stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del förutses uttryckligen att tidsbegränsade avvikelser med avseende på den erforderliga finanspolitiska anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet kan tillåtas i förväg och under alla omständigheter i efterhand kan undantas från beaktande på grundval av uppgifterna om resultat, förutsatt att de härrör från i) en ovanlig händelse ii) utanför medlemsstatens kontroll iii) med stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning och iv) som inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt. I den korrigerande delen ingår en liknande bestämmelse om inledande av förfarandet vid alltför stora underskott, som går ut på att ett alltför stort underskott kan definieras som exceptionellt om det orsakas av ”en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning”, förutsatt att underskottet fortfarande ligger nära 3 % av BNP. Oförutsedda utgifter i samband med inflödet av flyktingar kan också beaktas vid bedömningen av ”effektiva åtgärder” när överensstämmelsen med rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott undersöks.

Det bör betonas att anpassningskraven enligt stabilitets- och tillväxtpakten, i både den förebyggande och den korrigerande delen, avser förändringar i det strukturella saldot. Därför bör motsvarande undantag inom ramen för bestämmelserna om ”ovanliga händelser” (endast) återspegla i vilken utsträckning sådana händelser påverkar förändringen av det strukturella saldot, jämfört med vad som skulle ha varit annorlunda om händelsen inte ägt rum. Kommissionen kommer således att i princip tillämpa dessa bestämmelser i stabilitets- och tillväxtpakten vid bedömningen (ex post) av tillfälliga avvikelser från kraven för 2015 och 2016 på grund av extra kostnader inom vart och ett av dessa två år till följd av den exceptionella flyktingtillströmningen, jämfört med föregående år. I förekommande fall inbegriper kommissionens yttranden om utkasten till budgetplaner konkreta uttalanden om hur bedömningen av efterlevnad skulle kunna påverkas om man korrigerar för flyktingskostnader.

Kommissionen kommer att göra en slutlig bedömning från fall till fall (även avseende de belopp som ska omfattas) på grundval av observerade data som tillhandahålls av den berörda medlemsstatens myndigheter. Kostnaderna i samband med inflödet av flyktingar kan inte anses utgöra engångsutgifter, eftersom de extra kostnaderna inte nödvändigtvis är temporära och tillfälliga. De bör också vara direkt kopplade till, och en omedelbar följd av, flyktinginflödet (t.ex. kostnader för härbärgering och förvaltningskostnader, mottagning på plats, transporter osv.) och med avdrag för eventuella riktade bidrag från relevanta EU-fonder (och allmänt från EU:s budget).

Den finanspolitiska anpassningens utformning

Utkasten till budgetplaner innehåller endast begränsade ändringar i sammansättningen av de offentliga finanserna under 2015–2016 för euroområdet som helhet (tabell A 5.5 och figurerna A5.1a-b i bilaga 5). De offentliga utgifternas andel av BNP väntas minska med 0,6 procentenheter under 2016. Denna till synes stora minskning har huvudsakligen cykliska orsaker. I själva verket visar utgiftskvoten korrigerad för effekten av konjunkturcykeln en minskning på endast ¼ procentenheter. Denna minskning uppvägs av planerade skattesänkningar, vilket framgår av den kraftigare minskningen av den konjunkturrensade inkomstkvoten (-½ procentenheter 2016). I detta sammanhang har medlemsstaternas planer på att minska utgifterna som andel av potentiell produktion sammantaget i stor utsträckning varit verkningslösa på senare åren. Kommissionens höstprognos 2015 (nedan kallad kommissionens prognos) bekräftar den svaga minskningen av de strukturella utgifterna och den kraftigare minskningen av den strukturella inkomstkvot som anges i utkasten till budgetplaner. Det följer av den i stort sett enhetliga skatteelasticitet som avspeglas både i utkasten till budgetplaner och i kommissionens prognos att de minskade inkomsterna beror på statliga åtgärder (tabell A 5.6 i bilaga 5).

Mot bakgrund av att de utgiftsplaner som anges i utkasten till budgetplaner är tillväxtvänliga, förväntas den planerade anpassningen inte skada tillväxtutsikterna på medellång sikt, även om det kan finnas utrymme för mer tillväxtvänliga val när det gäller att minska utgifterna. De flesta utgiftskategorierna väntas minska som procentandel av produktionen. De kraftigaste minskningarna berör ersättningar till anställda, sociala förmåner och offentliga inköp av varor och tjänster (figur A5.2 i bilaga 5). Dessutom drar medlemsstaterna fördel av stora besparingar på ränteutgifter (vilket diskuteras närmare i nästa avsnitt). Eftersom det inte främst är de mest produktiva utgifterna som påverkas, förväntas den planerade anpassningen inte skada tillväxtutsikterna på medellång sikt, även om det kan finnas utrymme för mer tillväxtvänliga val när det gäller att minska utgifterna. I synnerhet väntas även kapitalutgifterna sjunka. Kommissionens prognos ligger i stort sett i linje med utkasten till budgetplaner, och bekräftar de kraftigaste minskningarna av sociala förmåner och offentliga löner, men visar en mindre nedgång i offentliga inköp av varor och tjänster. Kommissionens prognos räknar också med en något större roll för sänkta ränteutgifter än vad som anges i utkasten till budgetplaner.

Åtgärder som presenterats i utkasten till budgetplaner skulle endast få en måttlig inverkan på skatteportföljerna för EA-16 sammantaget under 2015. Alla tre huvudkategorier (indirekta skatter, direkta skatter och sociala avgifter) förväntas minska som andel av BNP, dock utan att deras relativa vikt ändras i nämnvärd utsträckning. På intäktssidan stämmer kommissionens prognos överens med utkasten till budgetplan (se diagram A5.3 i bilaga 5).

Utkasten till budgetplaner visar dock att euroområdets medlemsstater är väl medvetna om nyttan av att minska skattetrycket på arbetskraft, och många medlemsstater planerar eller genomför en rad konkreta åtgärder i detta hänseende (tabell 2). Även om många åtgärder är relativt blygsamma i förhållande till problemens omfång, omfattar vissa medlemsstaters utkast till budgetplaner ambitiösa paket med sänkningarna av skatten på arbete som sannolikt kommer att ha en betydande positiv inverkan på tillväxt och sysselsättning. De mest betydande reformerna införs i de medlemsstater som för närvarande har relativt höga skatter på arbete jämfört med genomsnittet i EU (t.ex. Österrike, Belgien och Frankrike). Samtidigt har vissa medlemsstater med relativt låg skatt på arbete också planerat omfattande åtgärder. I allmänhet är åtgärderna välriktade, med särskild inriktning på sådana grupper för vilka högt skattetryck utgör det största syselsättningshindret. I praktiken innebär detta vanligtvis att minska skatten för de lägre inkomstnivåerna. Flera medlemsstater ökar det skattefria grundavdraget medan vissa minskar skattesatser eller inkomstskatteskalan för att sänka skattetrycket på låginkomsttagare. Vissa medlemsstater minskar även beskattningen för medelinkomsttagare, medan de få skattehöjningar som ingår i utkasten till budgetplaner gäller höginkomsttagare. De flesta utkast till budgetplaner innehåller inga uppgifter om hur de sänkta skatterna på arbete ska finansieras. Åtminstone i vissa fall tycks fullständig eller permanent finansiering inte vara helt säkerställd.

Kommissionens höstprognos 2015 och utkasten till budgetplaner

När det gäller de övergripande ekonomiska och finanspolitiska utsikterna stämmer den bild som framkommer i utkasten till budgetplaner från EA-16 relativt väl överens med kommissionens prognos, som också pekar på en fortsatt om än måttlig ekonomisk återhämtning mot bakgrund av mer problematiska globala förutsättningar. I kommissionens prognos förutses den reala BNP-tillväxten uppgå till 1,6 % år 2015 och öka ytterligare till 1,8 % år 2016. Den inhemska efterfrågan stöds för närvarande av ett konjunkturläge med låga råoljepriser, en fortfarande relativt låg växelkurs för euron, expansiv penningpolitik och en i stort sett neutral finanspolitik. Samtidigt är den underliggande dynamiken i den inhemska efterfrågan fortfarande trög. Den globala ekonomiska situationen har försämrats, särskilt i Kina och vissa andra tillväxtekonomier, och världshandel har avtagit kraftigt. Dessutom kan ett antal utvecklingar leda till lägre tillväxt än vad kommissionen väntat, till exempel den fortsatt minskande världshandeln, de oväntat stora spridningseffekterna av konjunkturförsämringen i de framväxande ekonomierna, eller spridningseffekter över finansmarknaderna.

De förbättrade ekonomiska villkoren avspeglas också i en fortsatt minskning av skillnaden mellan faktisk och potentiell produktion i kommissionens prognos. Det negativa produktionsgapet på 2¼ % av den potentiella BNP:n under 2014 förväntas sjunka till 1¾ % i år och 1 % år 2016.

De ljusare tillväxtutsikterna återspeglas inte i prisutvecklingen, eftersom inflationsutsikterna sammantaget fortfarande är dämpade. I kommissionens prognos förutses en HIKP-inflation på endast 0,1 % i år, med en prognostiserad ökning till 1 % 2016 till följd av ett gradvis minskande produktionsgap och en mycket expansiv penningpolitik. Trots betydande skillnader mellan medlemsstaterna, förväntas räntesatser ligga kvar på historiskt låga nivåer under 2016. Samtidigt förväntas det stora överskottet av sparande gentemot investeringar hålla i sig under 2016, och den externa balansen i euroområdet förväntas nå överskott på 3,6 % av BNP, vilket bara är marginellt lägre än under 2015 (3,7 % av BNP). Detta externa överskott, som i fråga om värde är ett av de största i världen, beror endast delvis på effekten av eurons svagare växelkurs och låga råvarupriser. Det visar också en bristande efterfrågan på hemmaplan, och tyder på att återhämtningen ännu i stor utsträckning är beroende av externa faktorer.

Det sammantagna underskottet väntas minska från 2,0 % av BNP 2015 till 1,7 % av BNP 2016, och det strukturella saldot förblir oförändrat under det innevarande året och försämras något under 2016. Det strukturella saldot har visserligen inte förbättrats under 2015, vilket också kommissionen förutsåg, men det beror också på en förutsedd minskning av räntekostnaderna, på grund av att räntorna på statsobligationer har sjunkit kraftigt sedan slutet av 2013 och nått ned till historiskt låga nivåer under första halvåret 2015. Till följd av lägre räntor, har de EA-16:s sammantagna räntebetalningar minskat under de senaste åren, i och med att stora fordringar har skjutits upp sedan räntenivåerna sjunkit (bilaga 4).

På den aggregerade nivån beräknas det strukturella primära saldot sålunda försämras med ½ % av BNP under 2015. Kommissionen förväntar sig också att den svaga strukturella försämringen under 2016 kommer att bli mer märkbar (-¼ av BNP) när den bedöms på grundval av det primära saldot. De oförutsedda vinster som följer av dessa historiskt låga räntenivåer för den offentliga skulden ger medlemsstaterna möjlighet att konsolidera de offentliga finanserna och – beroende på deras specifika situation – investera i infrastruktur och reformera sina ekonomier 11 .

Medan den sammantagna bilden för underskottet i euroområdet i stort sett sammanfaller mellan utkasten till budgetplaner och kommissionens prognos, kan skillnaderna mellan enskilda utkast till budgetplaner och kommissionens prognos för underskottet vara relativt stora, av skäl som varierar från ett land till ett annat. I de flesta länderna kommer underskottet enligt kommissionens beräkningar att vara större än vad som förutses i de respektive utkasten till budgetplaner, med de största skillnaderna i Spanien, Belgien och Slovakien (tabell A5.1 och figur A5.4 i bilaga 5). Övriga positiva prognosskillnader faller inom ramen för ett intervall på 0,3 procentenheter, medan kommissionens prognos är mer positiv när det gäller Tyskland, Estland och Finland.

Kommissionen förutser något högre sammanlagda skulder än vad medlemsstaterna väntat. Trots att den sammantagna skuldkvoten ligger på en mycket hög nivå förväntar kommissionen att den kommer att minska både innevarande och nästa år och nå 90 % av BNP år 2016. Det bör dock noteras att en stor del av skuldminskningen i euroområdet drivs av Tyskland. Om Tyskland utesluts från beräkningarna stabiliseras den sammantagna skuldkvoten enligt kommissionens prognoser först 2016 på 100 % av BNP. Även här kan skillnaderna mellan utkasten till budgetplan och kommissionens prognos vara större på medlemsstatsnivå, av skäl som varierar från ett land till ett annat. De största skillnaderna avser Spanien och Irland (tabell A5.3 och figur A5.5 i bilaga 5). I de flesta fall ligger skillnaderna mellan prognoserna inom ett intervall av mellan noll och 1 % av BNP.

Den sammantagna skuldkvoten i euroområdet kan inte bedömas med avseende på överensstämmelse med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom de berörda medlemsstaterna har olika status i förhållande till stabilitets- och tillväxtpakten 12 . Men åtta medlemsstater i euroområdet som lämnat in utkast till budgetplaner omfattas av riktmärket för skuldminskning. Enligt kommissionens prognos förväntas sex av dessa åtta efterleva pakten.

Bedömning av den finanspolitiska anpassningen i euroområdet

Vad beträffar storleken på de strukturella budgetanpassningsåtgärderna bekräftar kommissionens prognos att man avser att fortsätta med en i huvudsak neutral finanspolitik i euroområdet under 2016, efter att budgetkonsolideringen i princip legat nere sedan 2014. Detta bekräftas av en alternativ mätning av diskretionära finanspolitiska insatser som visar på en liten försämring i de offentliga finanserna under både 2015 och 2016.

Sammantaget bör anpassningen av de offentliga finanserna under 2015–2016 bedömas mot bakgrund av målet om långsiktigt hållbara offentliga finanser och makroekonomisk stabilisering på kort sikt. En långsiktig hållbarhet kräver att statsskulden ligger, och bibehålls, på en hållbar bana, med hänsyn till den nuvarande skuldnivån och beräknade framtida utgifter som har att göra med det åldrande samhället 13 . Makroekonomisk stabilisering kan innebära att man överbryggar produktionsgapet i lämplig takt på kort till medellång sikt, och, i den nuvarande situationen, även garanterar en övergång från externa till inhemska källor för tillväxt. De makroekonomiska politiska instrument som finns till hands för att uppnå detta mål är begränsade inom ramen för dagens monetära politik, när de nominella räntorna redan ligger nästan på noll och vi har en mycket låg inflation. Detta innebär att finanspolitikens vikt framhävs ytterligare. Bedömningen av euroområdets sammanlagda finanspolitiska inriktning mot risker för hållbarheten och konjunkturmässiga förhållanden tyder på ett behov av att ytterligare minska den alltjämt höga skuldkvoten, utan att hämma den ekonomiska återhämtningen, och att samtidigt undvika en konjunkturförstärkande politik. I detta sammanhang visar kommissionens preliminära beräkningar att en måttlig konsolidering under 2016, såsom krävs i de landsspecifika rekommendationerna och förutsägs av hållbarhetsindikatorerna, skulle vara förenlig med en minskning av produktionsgapet. Däremot skulle en finanspolitik som syftar till att överbrygga produktionsgapet snabbare föras på bekostnad av ökad hållbarhet och vara oförenlig med kraven enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

Mellan dessa båda mål förefaller den i stort sett neutrala sammantagna finanspolitiska inriktningen som väntas för euroområdet nästa år i stort sett adekvat, även om hänsyn tas till de historiskt låga räntorna och de stora externa överskotten, som kan anses tyda på ett behov av en viss grad av efterfrågestöd. Samtidigt kan besparingar från lägre räntebetalningar, eftersom de är av tillfällig karaktär, utgöra en risk om de används för att varaktigt öka de offentliga utgifterna eller sänka skatterna.

Farhågorna om hållbarheten har bekräftats genom den smärre försämring som kommissionen förutser för euroområdets strukturella saldo i sin prognos för 2016; saldot kan komma att understiga de genomsnittliga anpassningar som krävs av euroområdets medlemsstater enligt stabilitets- och tillväxtpakten 14 . Dessutom förvärras situationen av att anpassningen i medlemsstater med stora hållbarhetsproblem är svag eller t.o.m. negativ, och uppvägs inte av den fortfarande otillräckliga satsningen i andra medlemsstater för att utnyttja det tillgängliga finanspolitiska spelrummet.

3. Översikt över de enskilda utkasten till budgetplan

Kommissionens yttrande om utkasten till budgetplaner är fokuserat på efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten och de rekommendationer som utfärdats på grundval av denna. Vad avser medlemsstater som omfattas av ett förfarande vid alltför stora underskott innehåller kommissionens yttrande en bedömning av framstegen med att korrigera dessa underskott i förhållande både till målen för det totala och för det strukturella underskottet. För medlemsstater som omfattas av den förebyggande delen bedöms det i kommissionens yttranden vilka framsteg de gjort mot det medelfristiga budgetmålet och huruvida de efterlevt skuldkriteriet, för att kontrollera om planen ligger i linje med stabilitets- och tillväxtpakten och de finanspolitiska landsspecifika rekommendationer som rådet riktade till medlemsstaterna i juli.

Alla medlemsländer inom euroområdet, med undantag för Portugal, lade fram sina utkast till budgetplan före den 15 oktober. Portugals underlåtelse att lämna in sitt utkast till budgetplan med en oförändrad politik är inte i linje med tvåpacket, och kommissionen uppmanar Portugal att med det snaraste lämna in ett fullständigt utkast till budgetplan. Spanien lade fram sitt utkast till budgetplan redan i september, och kommissionen antog sitt yttrande den 12 oktober.

Inget utkast till budgetplan har konstaterats innebära en ”särskilt allvarlig överträdelse” enligt artikel 7.2 i förordning (EU) nr 473/2013. Flera av de inlämnade planerna ger dock anledning till oro.

I tabellerna 2a och 2b sammanfattas bedömningarna av de enskilda ländernas utkast till budgetplaner utgående från kommissionens yttranden av den 16 november, tillsammans med bedömningen av framstegen när det gäller reformer av den finanspolitiska förvaltningen. Dessa bedömningar grundar sig på kommissionens höstprognos 2015. För att underlätta jämförelser mellan planerna sammanfattas de i tre breda kategorier, med olika kriterier beroende på om en medlemsstat omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott eller inte:

Efterlevnad föreligger: Enligt kommissionens prognos finns inget behov av att anpassa budgetplanen i det nationella budgetförfarandet för att säkerställa efterlevnaden av paktens regler.

Efterlevnad föreligger i huvudsak: Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten.

För medlemsstater i förfaranden vid alltför stora underskott: Medan kommissionens prognos utgår från att det nominella underskottet kommer att uppnås råder det en påfallande brist på finanspolitiska insatser jämfört med det rekommenderade värdet, vilket äventyrar efterlevnaden av rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott.

För medlemsstater som omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del: Enligt kommissionens prognos kommer utkasten till budgetplaner att leda till en vis avvikelse från det medelfristiga målet eller anpassningsbanan mot detta mål, men den bristande kravuppfyllelsen skulle inte utgöra någon betydande avvikelse från den anpassningsbana som krävs. Dessa medlemsstater bedöms efterleva riktmärket för skuldminskning i förekommande fall.

Risk för bristande efterlevnad: Enligt kommissionens prognos förväntas budgetplanen inte efterleva paktens regler. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten.

För medlemsstater i förfaranden vid alltför stora underskott: Om kommissionens prognos för 2016 bekräftas i efterhand kan den leda till en upptrappning av förfarandet eftersom varken de rekommenderade finanspolitiska insatserna eller det rekommenderade nominella underskottet förväntas nås.

För medlemsstater som omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del: I kommissionens prognos förutses en betydande avvikelse från den anpassningsbana som krävs för att nå det medelfristiga målet 2015 och/eller bristande efterlevnad av skuldminskningsriktmärket i förekommande fall.

Efter kommissionens meddelande om att på bästa sätt använda flexibiliteten inom de befintliga reglerna i stabilitets- och tillväxtspakten av den 13 januari 2015 har Italien och Finland i sina utkast till budgetplaner 15 begärt flexibilitet för att avvika från den rekommenderade anpassningsbanan mot det medelfristiga målet på grundval av klausulen om strukturreformer och investeringsklausulen. Det bör noteras att ett beviljande av flexibilitet i detta skede skulle ligga utanför den normala europeiska planeringsterminen och avvika från det förfarande som anges i meddelandet om flexibilitet inom stabilitets- och tillväxtpakten. I avsaknad av en tillräcklig säkerhetsmarginal för referensvärdet för underskottet på 3 % av BNP bedöms Finland i alla händelser för närvarande inte vara behörigt för den begärda tillfälliga avvikelsen 2016. Vad gäller Italien förefaller kriterierna för att utnyttja investeringsklausulen vara uppfyllda på grundval av kommissionens prognos. Kommissionen kommer att beakta detta i samband med bedömningen av nästa stabilitetsprogram. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt om en avvikelse från anpassningsbanan faktiskt utnyttjas för att öka investeringarna, och åt planerna för att återgå till anpassningsbanan mot det medelfristiga målet. Kommissionen kommer också att bedöma huruvida framstegen med de planerade strukturreformerna ligger i linje med rådets rekommendationer.

I ett antal fall (Österrike, Belgien, Italien och Tyskland) anges det dessutom i utkasten till budgetplaner budgeteffekter av det exceptionella inflödet av flyktingar. Som beskrivits ovan kan den flexibilitet som är inbyggd i stabilitets- och tillväxtpakten tillgodose stegvis växande (från ett år till nästa) exceptionella utgifter kopplade till ovanliga händelser som ligger utanför statens kontroll (t.ex. extra kostnader på grund av en exceptionell ökning av inflödet av flyktingar), både inom den förebyggande och den korrigerande delen av pakten. Kommissionen kommer att göra en slutlig bedömning, även av de belopp som kan tas upp, på grundval av observerade data som tillhandahålls av myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, när den (i efterhand) bedömer den tillfälliga avvikelsen från kraven för 2015 och 2016.

Dessutom har kommissionen preliminärt bedömt graden av övergripande efterlevnad av de finanspolitiska styrelsereformer som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna för 2015. Bedömningen av utkasten till budgetplaner sammanfattas i fem övergripande kategorier. Dessa är de följande:

Inga framsteg: Medlemsstaten har varken aviserat eller beslutat om några åtgärder för att följa den relevanta landsspecifika rekommendationen.

Begränsade framsteg: Medlemsstaten har aviserat vissa åtgärder för att följa relevant landsspecifik rekommendation, men dessa åtgärder anses vara otillräckliga och/eller beslutet om dem eller deras genomförande är osäkert.

Vissa framsteg: Medlemsstaten har aviserat eller fattat beslut om åtgärder för att följa den relevanta landsspecifika rekommendationen. Dessa åtgärder är lovande, men alla har ännu inte vidtagits och om de kommer att vidtas är till dels osäkert.

Betydande framsteg: Medlemsstaten har fattat beslut om åtgärder, av vilka de flesta har vidtagits. Dessa åtgärder räcker långt för att följa den relevanta landsspecifika rekommendationen.

Helt åtgärdad: Medlemsstaten har beslutat om och vidtagit åtgärder för att på lämpligt sätt följa den relevanta landsspecifika rekommendationen.

En omfattande bedömning av framstegen med genomförandet av 2015 års landsspecifika rekommendationer kommer att göras i 2016 års landsrapporter och i samband med 2016 års landsspecifika rekommendationer som kommissionen kommer att anta i maj.

 
Tabell 2a: Översikt av kommissionens enskilda yttranden om utkasten till budgetplaner – medlemsstater som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del

* I rapporten enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget, av den 27 februari 2015, drogs slutsatsen att skuldkriteriet borde anses vara uppfyllt vid denna tidpunkt.

** Om den aktuella uppskattningen av budgetkonsekvenserna av det exceptionella inflödet av flyktingar uteslöts från den bedömningen skulle den beräknade avvikelsen från anpassningsbanan inte längre vara betydande.

*** Eftersom det anmälda underskottet för 2014 och det förutsedda underskottet för 2015 ligger över referensvärdet i fördraget har kommissionen den 16 november 2015 lagt fram en rapport enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget, i vilken den drar slutsatsen att både underskotts- och skuldkriteriet ska anses vara uppfyllda.

Tabell 2b: Översikt av kommissionens enskilda yttranden om utkasten till budgetplaner – medlemsstater som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del

* Landet omfattas för närvarande av den korrigerande delen, men skulle kunna gå över till den förebyggande delen från 2016 om landet i tid kan uppnå en varaktig korrigering.

** Kommissionen antog ett yttrande om Spaniens utkast till budgetplan den 12 oktober. Portugal lämnade inte in något utkast till budgetplan för 2016 till den 15 oktober.

(1)

     I enlighet med förordning (EU) nr 473/2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplan och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet. Denna förordning är en av de två förordningarna i den s.k. ”tvåpacken” som trädde i kraft i maj 2013.

(2)

     Rådets rekommendation av den 14 juli 2015 om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater som har euron som valuta (EUT C 272, 18.8.2015, s. 100).

(3)

     I hänvisningarna till medlemsstaternas planer bygger uppgiftera för 2014 på siffror som ingår i utkasten till budgetplaner och omfattar därmed inte nödvändigtvis de ändringar som gjorts av Eurostat som ett led i anmälan om alltför stora underskott från hösten 2015.

(4)

     Försämringen av det sammantagna strukturella saldot under 2016 bekräftas om man använder en alternativ mätning av de diskretionära finanspolitiska insatserna, som tyder på en svagt negativ justering enligt utkasten till budgetplaner, jämfört med beräknade ¼ % av BNP när stabilitetsprogrammen utarbetades (tabell A 5.7 i bilaga 5). De diskretionära finanspolitiska insatserna är en alternativ indikator för finanspolitiken som utvecklats för analytiska ändamål och är skild från de indikatorer som används för att bedöma efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten. Bedömningen sker nedifrån och upp på inkomstsidan och uppifrån och ned på utgiftssidan. För ytterligare information, se del III i ”Report on Public Finances in EMU 2013”, European Economy, 4, 2013.

(5)

   Tyskland, Estland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna och Österrike. Dessutom förväntas två medlemsstater fortfarande omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott nästa år, nämligen Spanien och Frankrike.

(6)

     Den planerade minskningen av den sammanlagda skulden är mycket mindre om man utelämnar Tyskland från beräkningen av den sammanlagda skuldkvoten (-0,7 respektive -2,5 procentenheter under perioden 2015–2016).

(7)

     Finland har i en skrivelse om andra relevanta faktorer som bör beaktas i samband med landets rapport enligt artikel 126.3 i EUF-fördraget också tillhandahållit information om de beräknade kostnaderna i samband med det ökade antalet flyktingar under 2015.

(8)

      http://www.consilium.europa.eu/en/meetings/eurogroup/2014/07/07/ .

(9)

    http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/144872.pdf .

(10)

      http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2015/09/12-eurogroup-statement-structural-reform/ .

(11)

     Dessa principer bekräftades av Eurogruppen den 5 oktober 2015: http://www.consilium.europa.eu/en/meetings/eurogroup/2015/10/05/ .

(12)

     Medlemsstaternas skulder enligt stabilitets- och tillväxtpaktens krav skiljer sig åt beroende på om de omfattas av den korrigerande eller förebyggande delen och om deras skuldkvot ligger över eller under 60 % av BNP.

(13)

     Kommissionens hållbarhetsindikator S1, som visar att de sammanlagda insatser som krävs under perioden 2016–2021 för att få ned skulden till 60 % av BNP fram till 2030, med hänsyn tagen till ansvarsförbindelser i samband med åldrande, pekar på en anpassning på cirka ¼ % av BNP för 2016 och efterföljande år.

(14)

     Beräkningen av ett mål för den sammantagna anpassningen för euroområdet försvåras av ett antal faktorer, framför allt hur man ska behandla dem som är bäst i klassen, och antaganden om huruvida man ska eftersträva en nominell eller strukturell anpassning för medlemsstater som är föremål för korrigeringsaspekten. Mot bakgrund av att det skulle behövas en strukturell förbättring på minst 0,5 % av BNP som ett riktmärke enligt den korrigerande delen och ett liknande riktmärke för den förebyggande delen, skulle den svaga försämringen enligt kommissionens prognoser för euroområdet emellertid säkerligen inte nå upp till ett sammantaget målvärde.

(15)

     Finland har formellt begärt flexibilitet som en del av sitt uppdaterade stabilitetsprogram, som tillsammans med utkastet till budgetplan lades fram den 28 september 2015.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.11.2015

COM(2015) 800 final

BILAGOR

till

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

2016 års utkast till budgetplaner: samlad bedömning

BILAGA 1: Landsspecifika bedömningar av utkast till budgetplaner

Medlemsstater som omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del

Planer som överensstämmer med landets skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Tyskland, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och reglerna för skuldkriteriet, är förenligt med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Tysklands gynnsamma budgetläge torde också medge ytterligare ökningar av offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning, såsom rekommenderats av rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, samt för att täcka ytterligare utgifter som uppstår till följd av det kraftiga inflödet av asylsökande, men som ännu inte till fullo har kunnat beaktas i budgetplanerna. Kommissionen anser också att Tyskland har gjort vissa framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Estland, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, är förenligt med paktens bestämmelser.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Luxemburg, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, är förenligt med paktens bestämmelser. Kommissionen anser också att Luxemburg har gjort begränsade framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 avseende den finanspolitiska styrningen, och uppmanar myndigheterna att påskynda framstegen.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Nederländerna, som för närvarande omfattas av paktens förebyggande del och (övergångs)skuldreglerna, är förenligt med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen uppmanar myndigheterna till ett strikt genomförande av 2016 års budget. Kommissionen anser också att Nederländerna har gjort vissa framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Efter att ha beaktat kompletterande information från de slovakiska myndigheterna, anser kommissionen att det utkast till budgetplan som lämnats in av Slovakien, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, är förenligt med paktens bestämmelser. Kommissionen uppmanar myndigheterna till ett strikt genomförande av 2016 års budget. Kommissionen anser också att Slovakien har gjort begränsade framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 avseende den finanspolitiska styrningen, och uppmanar därför myndigheterna att påskynda framstegen.

Planer som överensstämmer i stora drag

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Belgien, som f.n. omfattas av paktens förebyggande del och (övergångs)skuldreglerna, i stort sett är förenligt med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt kommissionens höstprognos 2015 finns det i synnerhet en risk för en viss avvikelse från den nödvändiga anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Belgien har gjort vissa framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 (inbegripet pensionssystemet, det finanspolitiska ramverket och skattesystemet), och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Lettland, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, i stort sett är förenligt med paktens bestämmelser. Enligt kommissionens höstprognos 2015 finns det i synnerhet en risk för en viss avvikelse från den nödvändiga anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Malta, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, i stort sett är förenligt med paktens bestämmelser. Enligt kommissionens höstprognos 2015 finns det i synnerhet en risk för en viss avvikelse från den nödvändiga anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Malta har gjort vissa framsteg i fråga om de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 avseende finanspolitisk styrning, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Finland, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, i stort sett är förenligt med paktens bestämmelser. I synnerhet finns det risk för en viss avvikelse från den nödvändiga anpassningsbanan mot det medelfristiga målet under 2015 och 2016. Kommissionen uppmanar myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Finland har gjort begränsade framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 avseende den finanspolitiska styrningen, och uppmanar därför myndigheterna att påskynda framstegen.

Planer med risk för bristande överensstämmelse

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Italien, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och övergångsreglerna för skuldkriteriet, riskerar att inte vara förenligt med paktens bestämmelser. Enligt kommissionens höstprognos 2015 finns det i synnerhet en risk för en betydande avvikelse från den nödvändiga anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet 2016. Kommissionen kommer att fortsätta att noggrant övervaka Italiens efterlevnad av skyldigheterna enligt stabilitets- och tillväxtpakten, särskilt i samband med bedömningen av nästa stabilitetsprogram. Inom ramen för den ”samlade bedömningen” av en möjlig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, kommer kommissionen att beakta ovanstående överväganden om att Italien eventuellt är berättigat att utnyttja flexibilitet inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen kommer särskilt att uppmärksamma om en avvikelse från anpassningsbanan faktiskt utnyttjas till ökade investeringar, mot förekomsten av trovärdiga planer för återupptagande av anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet och mot framsteg med agendan för strukturreformer, med hänsyn till rådets rekommendationer. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Italien har gjort vissa framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015, och uppmanar därför myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Litauen, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del, riskerar att inte vara förenligt med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt kommissionens höstprognos 2015 förväntas Litauen inte klara av den nödvändiga anpassningen till det medelfristiga målet, och kommissionen räknar med en kraftig avvikelse från det medelfristiga budgetmålet 2016. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Litauen har gjort begränsade framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 avseende den finanspolitiska styrningen, och uppmanar därför myndigheterna att påskynda framstegen.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Österrike, som för närvarande omfattas av paktens förebyggande del och övergångsskuldreglerna, riskerar att inte vara förenligt med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. I kommissionen höstprognos framhålls därför risken för en betydande avvikelse från det medelfristiga budgetmålet under 2016. Om emellertid den aktuella uppskattningen av budgetkonsekvenserna av det exceptionella inflödet av flyktingar inte räknades in i den bedömningen, skulle den beräknade avvikelsen inte längre vara betydande. Kommissionen uppmanar myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Österrike har gjort begränsade framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 avseende den finanspolitiska styrningen, och uppmanar därför myndigheterna att påskynda framstegen.

Medlemsstater som omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del

Planer som överensstämmer i stora drag

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Irland, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del och som skulle kunna komma omfattas av den förebyggande delen från och med 2016, om man i tid uppnår en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet, i stort sett är förenligt med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. Enligt kommissionens prognos 2015 finns det i synnerhet en risk för en viss avvikelse från utgiftsriktmärket under 2016. Dessutom noterar kommissionen att de extra offentliga utgifter som aviserats under de tre sista månaderna av 2015 kommer vid en tidpunkt då den irländska ekonomin redan växer i exceptionellt snabb takt. Kommissionen erinrar därför om tidigare vägledning i rådets rekommendation inom förfarandet vid alltför stora underskott av den 7 december 2010 och inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att utnyttja oförutsedda inkomster till att påskynda skuldminskningen och uppmanar myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen, för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Irland har gjort vissa framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Kommissionen anser att utkastet till budgetplan som lämnats in av Frankrike, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del, i stort sett är förenligt på grundval av det nominella underskottsmålet trots att alla parametrar visar att den finanspolitiska ansträngningen beräknas sjunka betydligt under den rekommenderade nivån Den finanspolitiska strategin bygger på underskottet under 2014, som var bättre än väntat, och ett förbättrat konjunkturläge, vilket äventyrar efterlevnaden av rådets rekommendation av den 10 mars 2015. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Frankrike har gjort vissa framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Kommissionen anser att det utkast till budgetplan som lämnats in av Slovenien, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del, men som skulle kunna omfattas av den förebyggande delen från och med 2016, om man i tid uppnår en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet, i stort sett är förenligt med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. I synnerhet finns det risk för en viss, dock nära betydande, avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga målet 2016. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att 2016 års budget kommer att överensstämma med stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissionen anser också att Slovenien har gjort vissa framsteg när det gäller de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

Planer med risk för bristande överensstämmelse

Kommissionen anser att utkast till budgetplan som lämnats in av Spanien, som för närvarande omfattas av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del, riskerar att inte vara förenligt med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten. Det förbättrade nominella budgetunderskottet som planerats i utkastet till budgetplan för att korrigera det alltför stora underskottet under 2016, vilket är den tidsfrist som fastställdes i 2013 års rekommendation om alltför stora underskott, bygger främst på en ökad nominell BNP-tillväxt med något optimistiska underliggande antaganden om tillväxt för 2016. Åtstramningen av utgifterna spelar också en roll, men specifika åtgärder saknas ännu för vissa av de planerade besparingarna. Den finanspolitiska ansträngningen beräknas enligt alla parametrar sjunka betydligt under den rekommenderade nivån. Med utgångspunkt i kommissionens särskilda prognos förväntas Spanien inte säkerställa uppfyllandet av de finanspolitiska mål som anges i 2013 års rekommendation. Kommissionen uppmanar därför myndigheterna till att strikt genomföra 2015 års budget och vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för den nationella budgetprocessen för att säkerställa att budgeten för 2016 kommer att vara förenlig med stabilitets- och tillväxtpakten. Mot bakgrund av de risker i fråga om efterlevnaden som nämns ovan, och det faktum att utkastet till budgetplan inte innehåller uppdaterade och fullt specificerade åtgärder för de regionala myndigheterna, uppmanas de nationella myndigheterna att med det snaraste lämna in ett uppdaterat utkast till budgetplan med tydligt angivna regionala åtgärder. Kommissionen anser vidare att Spanien har gjort vissa framsteg när det gäller efterlevnaden av de landspecifika rekommendationer som rådet utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015, och uppmanar myndigheterna att göra ytterligare framsteg.

BILAGA 2: Metoder och antaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2015

I artikel 7.4 i förordning (EU) nr 473/2013 anges att de metoder och antaganden ”som ligger till grund för de senaste ekonomiska prognoserna från kommissionens avdelningar för varje medlemsstat, inklusive uppskattningar av hur de aggregerade budgetåtgärderna påverkar den ekonomiska tillväxten, ska bifogas den samlade bedömningen”. De antaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2015 har tagits fram på ett oberoende sätt av kommissionens personal och förklaras i själva prognosdokumentet 1 .

Budgetuppgifter fram till 2014 bygger på sådana uppgifter som medlemsstaterna lämnat in till kommissionen före den 1 oktober 2015 och som validerats av Eurostat den 21 oktober. Eurostat drog tillbaka sin reservation beträffande kvaliteten i de budgetunderskottsuppgifter som rapporterats av Portugal (framförd i Eurostats pressmeddelande i april 2015) på grund av osäkerheter om den statistiska påverkan av rekapitaliseringen av Novo Banco 2013. Eurostat har inte gjort några ändringar av de uppgifter som medlemsstaterna rapporterat under anmälningsomgången för hösten 2015. Eurostat har uttryckt en reservation beträffande kvaliteten i de uppgifter som lämnats av Österrike i förhållande till ett bristande iakttagande av reglerna för periodiserad bokföring av utgifter och inkomster enligt ENS 2010.

Vad gäller prognosen, har åtgärder för att stödja den finansiella stabiliteten registrerats i enlighet med Eurostats beslut av den 15 juli 2009 2 . Om inget annat rapporterats av den berörda medlemsstaten har kapitaltillskott där det finns tillräckligt detaljerade uppgifter tagits med i prognosen som finansiella transaktioner, dvs. de har ökat skulden, men inte underskottet. Statliga garantier för bankskulder och inlåning ingår inte som offentliga utgifter, såvida det inte finns bevis på att de varit utnyttjade vid den tidpunkt då prognosen slutfördes. Observera dock att lån som beviljats till banker av regeringen eller av andra enheter som räknas till den offentliga sektorn vanligen ökar den offentliga skulden.

För 2016 har hänsyn tagits till budgetar som antagits eller lagts fram för de nationella parlamenten och alla andra åtgärder där tillräckligt detaljerade uppgifter är kända. Särskilt återspeglas i denna prognos alla uppgifter som ingår i de utkast till budgetplaner som lämnades in i mitten av oktober. För 2017 innebär antagandet om ”oförändrad politik” i prognoserna en extrapolering av inkomst- och utgiftstrender och att åtgärder där det finns tillräckligt detaljerade uppgifter beaktas.

EU-omfattande aggregat för den allmänna offentliga skuldsättningen för prognosperioden 2015–17 offentliggörs på icke-konsoliderad grund (dvs. de är inte justerade för mellanstatliga lån). För att säkerställa enhetlighet bakåt i tiden är även historiska data offentliggjorda på samma grunder. För 2014 innebär detta att skuldkvoten i euroområdet är 2,4 procentenheter högre än den konsoliderade skuldkvot för den offentliga sektorn som offentliggjordes av Eurostat i dess pressmeddelande 186/2015 av den 21 oktober 2015 3 . Prognoserna för de enskilda medlemsstaternas offentliga skuldsättning under 2015–2017 omfattar effekterna av garantier till Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) 4 , bilaterala lån till andra medlemsstater och deltagande med kapital till Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) som fanns planerade på brytdatum.

Enligt kommissionens höstprognos 2015 ökar de samlade finanspolitiska åtgärderna i utkasten till budgetplan under 2016 den samlade skulden till 0,1 % av BNP. Utgiftsbesparingarna beräknas till 0,2 % av BNP, under det att de samlade åtgärderna på intäktssidan har en underskottsökande effekt som motsvarar ungefär 0,3 % av BNP. Den samlade mekaniska inverkan på tillväxten torde på kort sikt endast bli marginell (mindre än 0,15 procentenheter).

Det är viktigt att iaktta försiktighet vid tolkningen av denna uppskattning av följande skäl:

Frånvaro av åtgärder mot finanspolitiska obalanser skulle kunna öka svagheten i de finansiella tillgångarna och leda till större spreadar och högre utlåningsräntor, vilket har en negativ inverkan på tillväxten.

Förordningen syftar till att utvärdera effekterna av åtgärder som vidtas enligt utkasten till budgetplaner. Åtgärder som redan vidtagits och trätt i kraft före utkastet till budgetplan ingår därför inte i bedömningen (även om de kan påverka prognosen).

Åtgärder som vidtas med verkan för 2016 kompenserar också befintliga åtgärder med en engångseffekt för 2015 och för den trendmässiga ökningen av utgifter. När det gäller EO-16 sammantaget uppskattar kommissionen åtgärderna med en engångseffekt för 2015 till 0,0 % av BNP och den trendmässiga ökningen av utgifter (mätt som den konjunkturrensade utgiftskvoten) vid frånvaro av åtgärder till 0 % av BNP.

BILAGA 3: Känslighetsanalys

I artikel 7 i förordning (EU) nr 473/2013 anges att ”[d]en samlade bedömningen ska inbegripa en känslighetsanalys som ger en indikation på riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet i fall av ogynnsam ekonomisk, finansiell eller finanspolitisk utveckling”. Denna bilaga innehåller därför en känslighetsanalys av hur den offentliga skuldsättningen utvecklas vid olika möjliga makroekonomiska chocker (med påverkan på tillväxt, räntesatser och de offentliga räkenskapernas primära saldo), som bygger på resultat från stokastiska skuldprognoser 5 . Analysen gör det möjligt att uppskatta den möjliga inverkan på utvecklingen av den offentliga skuldens nedåt- och uppåtrisker för nominell BNP-tillväxt, effekterna av den positiva/negativa utvecklingen på finansmarknaderna, som leder till lägre/högre lånekostnader för regeringarna och finanspolitiska chocker som påverkar de offentliga finanserna. De grundscenarier som chockerna tillämpas på är de makroekonomiska beräkningarna i kommissionens höstprognos och medlemsstaternas utkast till budgetplaner.

Stokastiska prognoser innebär att man i analysen av den offentliga skuldutvecklingen tar hänsyn till osäkerheten i de framtida makroekonomiska omständigheterna, varvid man grundar sig på ett ”centralt” skuldprognosscenario som motsvarar kommissionens scenario i höstprognosen 2015 respektive scenariet enligt utkasten till budgetplaner, vilka redovisas i de två diagrammen nedan, med resultat för EA-16 (i båda fallen gäller det vanliga antagandet om oförändrad finanspolitik efter prognosperioden) 6 . Chocker simuleras på de makroekonomiska omständigheter (kortfristiga och långfristiga räntor på statsobligationer, tillväxttakt och de offentliga räkenskapernas primära saldo) som antas i det centrala scenariot för att erhålla den ”kon” (spridning) av möjliga skuldbanor som visas i diagrammen nedan. Konen motsvarar ett brett spektrum av möjliga bakomliggande makroekonomiska omständigheter, med så många som 2 000 chocker simulerade på tillväxt, räntesatser och primärt saldo. Storleken på och korrelationen mellan chockerna återspeglar variablernas historiska beteenden 7 . Detta innebär att metoden inte fångar osäkerheten i realtid, vilken i nuläget kan vara högre, särskilt för produktionsgapet. Solfjädersdiagrammen nedan ger således sannolikhetsbaserad information om skuldutvecklingen för EO-16, med hänsyn tagen till den eventuella förekomsten av chocker som påverkar tillväxt, ränteräntesatser och primärt saldo, vilka har samma storlek och korrelation som tidigare.

Solfjädersdiagrammen visar den prognostiserade skuldbanan enligt det centrala scenariot (på vilket makroekonomiska chocker simuleras) som en streckad linje och skuldprognosbanan (som tudelar hela spektret av möjliga banor till följd av de simulerade chockerna) som en heldragen svart linje i konens centrum (medianen). Själva konen omfattar 80 % av alla möjliga skuldbanor som erhållits genom att simulera 2 000 chocker på tillväxt, räntesatser och det primära saldot (de nedre och övre gränslinjerna motsvarar fördelningens 10- respektive 90-percentil), vilket innebär att den skuggade ytan inte omfattar de simulerade skuldbanor (20 % av det totala antalet) som uppstår av extremt kraftiga (och därför mindre sannolika) chocker eller störningar. Delarna med olika skuggning inom konen utgör olika delar av den totala fördelningen av möjliga skuldbanor. Den mörkblå ytan (avgränsad av 40- och 60-percentilerna) omfattar de 20 % av alla möjliga skuldbanor som ligger närmare det centrala scenariot.

Diagram A3.1: Solfjädersdiagram från stokastiska prognoser av offentlig skuldsättning på grundval av kommissionens prognosscenario och prognosscenariot enligt utkasten till budgetplaner (UBP)

Källa: Kommissionens höstprognos 2015, utkast till budgetplaner för 2016 och kommissionens beräkningar.

För både kommissionens scenario och scenariot enligt utkastet till budgetplan visar solfjädersdiagrammen 50 % sannolikhet för en sämre skuldkvot än den som prognostiserats för EA-16 2016, på grund av förekomsten av skadliga makroekonomiska störningar 8 . Om man tar hänsyn till både uppåt- och nedåtrisker för tillväxten i det primära saldot för de offentliga räkenskaperna och läget på de finansiella marknaderna i båda scenarierna får man en skuld för EA-16 för 2016 som ligger på mellan 87 % och 94–95 % av BNP, med 80 % sannolikhet (eftersom konen omfattar 80 % av alla möjliga simulerade skuldbanor). Spannet mellan de nedre och de övre gränserna för skuldkvoten under 2016 skulle bli något vidare i kommissionens scenario jämfört med scenariot enligt utkasten till budgetplaner, detta på grund av en liten skillnad mellan de båda centrala prognoser som utsätts för de simulerade chockerna (en skuldkvot över 93,5 % i kommissionens scenario kontra 90,4 % i scenariot enligt utkasten till budgetplaner).

Efter 2016, som utgör horisonten för de aktuella utkasten till budgetplaner, visar simuleringsresultaten att skillnaden mellan kommissionens scenario och scenariot enligt utkasten till budgetplaner när det gäller de prognostiserade skuldkvoter som följer av en simulering av chocker förblir begränsad. I slutet av den prognoshorisont som används i diagrammen (2020) finns det 50 % sannolikhet för en skuldkvot högre än 84 % av BNP med kommissionens scenario och 85 % i scenariot enligt utkasten till budgetplaner. Denna lilla skillnad beror huvudsakligen på att det primära strukturella saldot hålls konstant på ett något högre senast prognostiserat överskott i scenariot enligt utkasten till budgetplaner jämfört med kommissionens scenario.

Eftersom storleken på och korrelationen mellan chockerna återspeglar variablernas historiska beteenden så fångar metoden inte osäkerheten i realtid, särskilt när det gäller bedömningen av produktionsgapet. Det faktum att det tidigare förekommit betydande revideringar av uppskattningen av produktionsgapet, oftast en nedåtjustering i förhållande till produktionsgapet uppskattat i realtid, tyder på att det kan finnas ytterligare riskkällor när det gäller de framtida skuldbanorna som inte återspeglats i den tidigare analysen.

BILAGA 4: Den nuvarande låga räntenivån

Den senaste utvecklingen

Avkastningen på statsobligationer i euroområdet har minskat kraftigt sedan slutet av 2013 och nådde historiskt låga nivåer under första halvåret 2015 för att sedan öka något under sommarmånaderna. Avkastningen ligger emellertid betydligt under deras långsiktiga genomsnittsnivå, med 10-åriga kurser som f.n. varierar från 0,51 % till 1,64 % för de fyra största medlemsstaterna i euroområdet 9 .

Till följd av lägre räntor har den offentliga sektorns räntebetalningar också minskat totalt sett under de senaste åren. För EA-16 som helhet sjönk räntekostnaderna från 2,9 % av BNP under 2012 till 2,3 % under 2015, och förväntas förbli oförändrade under året enligt årets utkasten till budgetplaner. De största minskningarna i ränteutgifterna under 2012–16 kan ses på Irland (-1,1 %), i Italien (-1,0 %), Belgien (-0,9 %) och Tyskland (-0,8 %), medan endast Slovenien (0,9 % av BNP) har sett sina ränteutgifter öka under samma period, mot bakgrund av en kraftig ökning i den offentliga sektorns skuld. Kommissionens höstprognos 2015 motsvarar i stort medlemsstaternas förväntningar, med de största skillnaderna för 2016 som uppgår till 0,1 % av BNP.

Den kraftiga nedgången i räntesatser och den efterföljande minskningen av räntebetalningar hade till stor del inte förutsetts av medlemsstaterna. En granskning av de successiva uppsättningarna stabilitetsprogram och de nuvarande uppsättningarna utkast till budgetplaner kasta mer ljus över de (oförutsedda) besparingarna från den nuvarande låga räntenivån. På den övergripande EA-16-nivån hade 2013 års uppsättning av stabilitetsprogram beräknat ökade ränteutgifter med 0,1 % av BNP under perioden 2012–16. Däremot hade 2014 och 2015 års uppsättningar, genom att gradvis integrera räntefallet, beräknat att ränteutgifterna skulle minska med 0,2 % respektive 0,7 % av BNP under denna period. Den sistnämnda prognosen bekräftas också av utkasten till budgetplaner. Medan faktorer som skuldutveckling, löptidsprofil för skulder och statistiska omklassificeringar (t.ex. övergången till ENS 2010 som standard för nationalräkenskaperna) kan ha spelat en roll, är det troligt att de successiva revideringarna av räntekostnaderna prognoserna främst återspeglar den oväntade minskningen av räntenivåerna.

Konsekvenser för de offentliga finanserna

Den gradvisa minskningen av räntekostnaderna har skett parallellt med mycket mindre förbättringar i de offentliga finansernas ställning, mätt enligt det strukturella primära saldot. I 2013 års stabilitetsprogram beräknades att det strukturella primära saldot inom EA-16 skulle förbättras med 1,75 % av BNP under perioden 2012–16 (diagram A4.1). Förbättringen enligt utkasten till budgetplaner förväntas uppgå till 0,25 % av BNP. Detta tyder på att den planerade minskningen av det strukturella primära underskottet till stor del inte har förverkligats. Detta uppvägdes i sin tur av att den ränta som betalades av medlemsstaterna under samma period var lägre än väntat.

Diagram A4.1: Förändringar av det strukturella (primära) saldot och av ränteutgifterna under 2012–16, statliga planer

Anm.: Diagrammet visar de sammanlagda förändringarna av det strukturella primära saldot i ränteutgifter och i det strukturella saldot för 2012–16 inom EA-16, som härrör från 2013, 2014 och 2015 års versioner av stabilitetsprogrammen (SP13, SP14 och SP15) och årets budgetplaner (DBP 16).

Källa: Medlemsstaternas program/planer och kommissionens beräkningar.

Den mindre förbättring av det sammanlagda (primära) strukturella saldot har ägt rum i ett större sammanhang, nämligen under en lång period av låg inflation och låg produktionstillväxt, vilket i sin tur har påverkat de offentliga finanserna. De sjunkande räntenivåerna är kopplad till mycket låg nominell BNP-tillväxt under de senaste åren. Den nominella tillväxten har påverkats negativt genom olika kanaler, vilket lett till en situation där skatteintäkterna minskat betydligt mer än de (eventuella) primära utgifterna. Detta kanske inte till fullo har återspeglats i standardjusteringen av nominella saldon för effekten av konjunkturcykeln, till exempel när intäkterna reagerat onormalt till följd av ekonomisk tillväxt eller till följd av viss eftersläpning bland utgifterna i förhållande till prisutvecklingen. Låg nominell BNP-tillväxt har dessutom indirekt påverkat den offentliga skulden som andel av BNP. Sämre primära saldon än väntat tillsammans med en snöbollseffekt som troligen blir högre än väntat, som motsvarar den kombinerade effekten av ränteutgifter och ekonomisk tillväxt utifrån förändringarna i skuldkvoten, visar totalt sett en mindre positiv bild än utvecklingen för ränteutgifterna betraktad för sig.

Utsikter och sårbarhet

Kostnaden för skulderna i euroområdet kommer troligtvis fortsatt att vara onormalt låga under de kommande åren. Stora fordringar har förlängts, eftersom de sjunkande räntenivåerna och statsobligationsavkastningarna förväntas förbli relativt låga ännu en tid, mot bakgrund av dämpade tillväxtutsikter, stark privat efterfrågan på säkra tillgångar och ECB:s utvidgade program för köp av tillgångar (avsett att genomföras senast före september 2016).

Räntesatsens framtida utveckling kommer att påverka räntebetalningar på olika sätt beroende på skuldens löptidsprofil. Andelen utestående skuld som ska förnyas under de kommande åren skulle kunna ge en indikation om i vilken utsträckning enskilda medlemsstater kan dra ytterligare nytta av låga räntor om situationen är oförändrad och, omvänt, belysa hur mycket medlemsstaterna kan påverkas vid en betydande ökning av räntesatserna. I detta avseende varierar situationen avsevärt mellan länderna, med en andel utestående skuld som förnyas 2018 mellan 0 % i Luxemburg och 44 % i Spanien (diagram 4.2)  10 . Dessutom kommer medlemsstaterna att tvingas finansiera framtida underskott i takt med att de uppstår.

Diagram A4.2: Andel av skuld som förfaller till betalning 2018

Anm.: Uppgifter om offentlig skuld som förfaller till betalning per den 18 september 2015. Omfattning: Statlig förvaltning

Källa: Bloombergs och kommissionens beräkningar.

Medlemsstaternas planer på medellång sikt kan anses bygga på relativt försiktiga antaganden. 2015 års uppsättning stabilitetsprogram föreföll förenlig med en progressiv ökning av den långfristiga avkastningen på statsobligationer, vilket i varierande omfattning kan anses vara ett rimligt antagande i de olika medlemsstaterna 11 . I synnerhet var ett antal länder med hög skuldsättning utsatta för ränterisker. För det osannolika fallet att räntorna konvergerade mot de nivåer som observerades 2000–10 redan i slutet av programmen ”Horisont, dvs. 2018, skulle ränteutgifterna andel av BNP däremot bli omkring 0,5 % högre för euroområdet som helhet 2018 jämfört med programmen. Om räntorna i ett stresscenario åter skulle nå de nivåer som registrerades när statsskuldkrisen var som djupast, skulle ökningen i ränteutgifter med nödvändighet bli ännu högre.

BILAGA 5: Diagram och tabeller

Tabell A5.1: Mål för det totala underskottet (i % av BNP) för EA-16 enligt stabilitetsprogrammen (SP) utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM)

Tabell A5.2a: Förändring i strukturellt saldo (i % av BNP) för EO-16 enligt stabilitetsprogrammen (SP) utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM) 12

Tabell A5.2b: Förändring i strukturellt primärt saldo (i % av BNP) för EO-16 enligt stabilitetsprogrammen (SP) utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM) 13

Tabell A 5.3: Skuldkvot (i % av BNP) för EO-16 enligt stabilitetsprogrammen (SP) utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM)

Tabell A5.4: Real BNP-tillväxt (i % av BNP) för EO-16 enligt stabilitetsprogrammen (SP) utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM)

Tabell A5.5: Budgetkonsolideringens sammansättning 2015 och 2016 för EO-16 enligt stabilitetsprogrammen (SP) utkasten till budgetplaner (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM) 14

Tabell A5.6: Kortsiktig elasticitet som ligger till grund för intäktsprognoserna för 2016 i EO-16 enligt utkasten till budgetplaner (UBP), kommissionens höstprognos 2015 (KOM) och OECD

Anm.: Man bör iaktta försiktighet när det gäller jämförelsen mellan elasticiteten enligt utkasten till budgetplan och kommissionens prognos, å ena sidan, och OECD:s elasticitet, å andra sidan. Medan det i de båda första fallen rör sig om elasticiteten netto i förhållande till BNP-tillväxten har den i det sista fallet beräknats i förhållande till produktionsgapet. Det rör sig dock allmänt sett om smärre skillnader.

Tabell A5.7: Diskretionära finanspolitiska insatser: enligt utkasten till budgetplaner (UBP), kommissionens höstprognos 2015 (KOM) och stabilitetsprogrammen (SP) 15

Diagram A5.1a: Prognostiserade förändringar av utgiftskvoter under 2016 för EA-16 enligt utkasten till budgetplan (UBP) och kommissionens höstprognos 201g (KOM)

Diagrammet visar förändringen av utgiftskvoterna (vänster) mellan 2015 och 2016. Den utgiftsnivå som anges till höger motsvarar kommissionens prognos bilden av utgiftskvoten under 2015. Den skiljer sig endast obetydligt från uppskattningar i utkastet till budgetplan från vilket förändringen i utgifter på grundval av utkastet till budgetplan beräknas.

Diagram A5.1b: Prognostiserade förändringar av intäktskvoter under 2016 för EA-16 enligt utkasten till budgetplan (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM)

Diagrammet visar förändringen av inkomstkvoterna (vänster) mellan 2015 och 2016. Den inkomstnivå som anges till höger motsvarar kommissionens prognos av inkomstkvoten 2015. Den skiljer sig endast obetydligt från uppskattningarna i utkastet till budgetplan utifrån vilket förändringarna i inkomster på grundval av utkastet till budgetplan beräknas.

Diagram A5.2 Prognosticerade förändringar av de huvudsakliga utgiftstyperna (i % av BNP) under 2016 för EA-16 enligt utkasten till budgetplan (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM)

Diagrammet visar de huvudsakliga utgiftsposternas bidrag till de prognosticerade förändringarna av utgifternas andel av BNP.

Diagram A 5.3: Prognosticerade förändringar av de huvudsakliga typerna av skatteintäkter (i % av BNP) under 2016 för EA-16 enligt utkasten till budgetplan (UBP) och kommissionens höstprognos 2015 (KOM)

Diagrammet visar de huvudsakliga intäktsposternas bidrag till de prognosticerade förändringarna av intäkternas andel av BNP.

Diagram A 5.4: Jämförelse mellan totala saldon för offentliga finanser (i % av BNP) för 2016 enligt kommissionens höstprognos 2015 (KOM) och utkasten till budgetplaner (UBP)

Diagrammet visar de nominella budgetsaldona för 2016 från kommissionens prognos (den horisontella axeln) i förhållande till dem som anges i utkasten till budgetplan (den vertikala axeln). De medlemsstater som är (nedanför) delningslinjen är sådana för vilka kommissionen prognosticerar ett högre (lägre) nominellt saldo än vad utkasten till budgetplaner gör.

Diagram A5.5: Nedbrytning av skillnaden i skuldmål (i % av BNP) för 2016 mellan kommissionens höstprognos 2015 och utkasten till budgetplaner

Diagrammet delar upp de prognosticerade skillnaderna för skuldkvoterna i skillnader i baseffekter, primära saldon, stock-/flödesjustering och snöbollseffekter. Snöbollseffekten är skillnaden mellan den prognosticerade tillväxttakten och räntesatser.

(1)

     De metodantaganden som ligger till grund för kommissionens höstprognos 2015 finns att tillgå på: http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/european_economy/forecasts/index_en.htm ).

(2)

     Finns att tillgå på: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/2041337/FT-Eurostat-Decision-9-July-2009-3--final-.pdf .

(3)

     Finns att tillgå på: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/7036737/2-21102015-AP-EN.pdf .

(4)

     I enlighet med Eurostats beslut av den 27 januari 2011 om den statistiska redovisningen av de transaktioner som utförs av EFSF, vilket finns att tillgå på: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/5034386/2-27012011-AP-EN.PDF .

(5)

     Den metod för stokastiska skuldprognoser som tillämpas här beskrivs i Europeiska kommissionens rapport om finanspolitisk hållbarhet 2012, avsnitt 3.3.3, och i Berti K. (2013), "Stochastic public debt projections using the historical variance-covariance matrix approach for EU countries", European Economy Economic Paper 480.

(6)

     Detta medför att det -strukturella primärsaldot för EA-16 förväntas ligga kvar på det senaste prognosticerade värdet – något över 1 % för 2016 i scenariot i utkasten till budgetplan och ett överskott på 1 % under 2017 i kommissionens scenario – under resten av prognosperioden.

(7)

     Det antas att chocker följer en multivariat normalfördelning.

(8)

     Den streckade linjen som representerar prognosen för det centrala scenariot i de båda solfjädersdiagrammen motsvarar under 2016 i scenariot enligt utkatsen till budgetplaner och kommissionens scenario, med den 50:e percentilen av fördelningen (vilket innebär att 50 % av alla tänkbara värden för skuldkvoten 2015 ligger över det prognosticerade värdet).

(9)

     10-åriga statsobligationer från och med den 23 oktober 2015 kl. 18: 25. Källa: Bloomberg.

(10)

     Uppgifter om offentlig skuld som förfaller till betalning per den 18 september 2015. Omfattning: Statlig förvaltning Källa: Bloomberg. Observera att för vissa länder, såsom Spanien, omfattar dessa uppgifter skulder emitterade av andra organ och garanterade av staten, som kan påverka gränsöverskridande jämförelser.

(11)

     För närmare upplysningar, se ”The 2015 Stability and Convergence Programmes: an Overview”, European Economy, Institutional Paper 2, juli 2015.

(12)

   De konjunkturrensade saldona exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder från stabilitetsprogram och utkast till budgetplaner, omräknat av kommissionen enligt den allmänt vedertagna metoden och baserat på uppgifterna i utkastet till budgetplan.

(13)

   Det konjunkturrensade primära saldona exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, omräknat av kommissionen enligt den allmänt vedertagna metoden och baserat på uppgifterna i utkastet till budgetplan.

(14)

   Konjunkturrensade inkomst- och utgiftskvoter samt konjunkturrensade saldon exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder från stabilitetsprogram och utkast till budgetplaner, omräknat av kommissionen enligt den allmänt vedertagna metoden och baserat på uppgifterna i utkastet till budgetplan.

(15)

   De diskretionära finanspolitiska insatserna är en alternativ indikator för finanspolitiken som utvecklats för analytiska ändamål och är skild från de indikatorer som används för att bedöma efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten. Bedömningen sker nedifrån och upp på inkomstsidan och uppifrån och ned på utgiftssidan. För ytterligare information, se del III i ”Report on Public Finances in EMU 2013”, European Economy, 4, 2013.