Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015DC0617

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Rapport om genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av belsut nr 2119/98/EG

    COM/2015/0617 final

    Bryssel den 7.12.2015

    COM(2015) 617 final

    RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

    Rapport om genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av belsut nr 2119/98/EG


    INNEHÅLLSFÖRTECKNING

    1.    Sammanfattning    

    2.    Genomförandet av åtgärder och deras viktigaste resultat    

    2.1.    Hälsosäkerhetskommittén (HSC)    

    2.2.    Beredskaps- och insatsplanering    

    2.3.    Gemensam upphandling av medicinska motåtgärder    

    2.4.    Epidemiologisk övervakning    

    2.5.    Tidig varning och reaktion    

    2.6.    Utfärdande av varningar och bedömning av risken för människors hälsa    

    2.7.    Samordning av insatser    

    2.8.    Nödsituationer    

    2.9.    Utnämning av nationella myndigheter och företrädare    

    3.    Slutsatser    


    1.Sammanfattning

    Syftet med denna rapport är att informera Europaparlamentet och rådet om genomförandet av beslut nr 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, som antogs den 22 oktober 2013 1 . Denna skyldighet föreskrivs i artikel 19 i beslut nr 1082/2013/EU, enligt vilken rapporten ska läggas fram senast den 7 november 2015 och därefter vart tredje år. Rapporten ska i synnerhet innefatta en utvärdering av driften av systemet för tidig varning och reaktion för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar (EWRS) och av nätverket för epidemiologisk övervakning samt uppgifter om hur de inrättade mekanismerna och strukturerna kompletterar andra varningssystem på unionsnivå samtidigt som dubbelarbete undviks.

    Beslut nr 1082/2013/EU, som trädde i kraft den 6 november 2013, har förbättrat hälsosäkerheten i EU och skyddet av EU:s medborgare mot smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska och miljörelaterade händelser.

    Medlemsstaternas beredskap samt mekanismer för att utfärda en varning, bedöma riskerna och hantera gränsöverskridande hot genom samordningen av insatserna på EU-nivå har testats systematiskt vid hälsorelaterade händelser av jämförelsevis låg och medelhög allvarlighetsgrad för EU. Den största utmaningen har dock varit den senaste ebolaepidemin.

    I samtliga fall har de inrättade mekanismerna och strukturerna, nämligen EWRS, nätverket för epidemiologisk övervakning, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och hälsosäkerhetskommittén (HSC), visat sig fungera effektivt och ha den kvalitetsnivå som krävs i händelse av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Utöver den normala dagliga driften hos dessa strukturer har de fungerat framgångsrikt i samband med ebolautbrottet, coronaviruset MERS (MERS-CoV) och poliohotet.

    EWRS har varit till hjälp när varningar utfärdats och när medlemsstaterna har vidtagit åtgärder. Funktionen selektivt informationsutbyte var central vid överföringen av personuppgifter till stöd för den medicinska evakueringen av ebolapatienter från de drabbade länderna till EU.

    ECDC inrättades genom förordning (EG) nr 851/2004 2 som en oberoende EU-byrå som bland annat ansvarar för att i rätt tid tillhandahålla riskbedömning av hot mot människors hälsa orsakade av smittsamma sjukdomar, däribland olika tänkbara folkhälsoåtgärder.

    De ovannämnda systemen har visat sig komplettera EU:s övriga system för snabb varning, som används på andra områden (t.ex. livsmedel, djurhälsa) och som kan ha stor betydelse för folkhälsan, utan att överlappa dem. Kompletteringen har skett genom att dataprogrammet i EWRS har uppgraderats så att användare som ansvarar för andra sektorer har fått tillgång till uppgifterna och genom att det har upprättats praktiska arrangemang så att de kommissionsavdelningar som ansvarar för livsmedelssäkerhet, djurhälsa, medicintekniska produkter och läkemedel och andra sektorer som kan komma att påverkas av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa får ta del av de anmälningar som sprids via EWRS. Ytterligare detaljer och exempel ges längre fram i rapporten.

    I enlighet med artikel 4.2 i beslut nr 1082/2013/EU har de flesta medlemsstaterna till kommissionen lämnat en redogörelse om det senaste läget med avseende på sin beredskaps- och insatsplanering på nationell nivå. På grundval av de uppgifter som hittills mottagits har kommissionen i samarbete med ECDC och WHO:s regionala kontor för Europa (WHO/EURO) sammanställt en sammanfattande lägesrapport för att inleda diskussion i HSC.

    Eftersom det är medlemsstaterna som har behörigheten att vidta folkhälsoåtgärder vid allvarliga gränsöverskridande hot, förpliktar beslut nr 1082/2013/EU dem att informera om sådana åtgärder för att förbättra samordningen mellan medlemsstaterna i samverkan med kommissionen. Under ebolautbrottet utbytte medlemsstaterna information och diskuterade de insatser som vidtagits till följd av utbrottet i HSC. En viktig åtgärd som framgångsrikt genomfördes under utbrottet var den medicinska evakueringen till EU av hälso- och sjukvårdspersonal som var smittad eller misstänktes vara smittad av ebolaviruset. Dessutom vidtogs åtgärder för att underlätta screening av resande som kom till EU från eboladrabbade länder.

    Även om den allmänna kommunikationen i HSC har varit ganska effektiv, har en del viktiga lärdomar kunnat dras utifrån processen. Under toppen av ebolautbrottet var fokuseringen snarare på informationsutbyte än på att diskutera och samordna insatserna. En viktig slutsats som dragits utifrån ebolautbrottet är att det finns utrymme att förbättra genomförandet av bestämmelser och att medlemsstaterna därvid ska samordna sina nationella insatser.

    2.Genomförandet av åtgärder och deras viktigaste resultat

    2.1.Hälsosäkerhetskommittén (HSC)

    HSC inrättades 2001 på begäran av EU:s hälsoministrar som en informell rådgivande grupp för hälsosäkerhet på EU-nivå. Beslut nr 1082/2013/EU formaliserade inrättandet och stärkte kommitténs roll.

    Efter medlemsstaternas utnämningar av företrädare var sammansättningen av HSC fullständig i juni 2014. Enligt den arbetsordning som antogs den 26 juni 2015 ska den ses över inom sex månader mot bakgrund av de två utkast till genomförandebeslut som ska antas enligt artiklarna 8 och 11 i beslut nr 1082/2013/EU. HSC har en företrädare för kommissionen som ordförande. Kommissionen tillhandahåller också sekretariatsfunktionen. HSC:s plenarförsamling sammanträder i genomsnitt två gånger per år (en gång 2014 och tre gånger 2015) i Luxemburg och vid behov genom audiokonferenser. Audiokonferenser sammankallas vid behov av kommissionen eller på initiativ av HSC för diskussion av EU:s samordning av åtgärder för att bemöta allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

    Vid plenarsammanträdet den 27 februari 2015 enades HSC om att inrätta ett permanent nätverk för kommunikatörer och en permanent arbetsgrupp för beredskap.

    Efter de intresserade medlemsstaternas utnämningar inrättades en grupp av företrädare för medlemsstaterna i april 2015 som vid särskilda audiokonferenser i maj 2015 diskuterade utkastet till mandat för varje arbetsgrupp.

    2.2.Beredskaps- och insatsplanering

    Enligt artikel 4.2 i beslut nr 1082/2013/EU ska medlemsstaterna senast den 7 november 2014 och vart tredje år efter det till kommissionen lämna en redogörelse om det senaste läget med avseende på sin beredskaps- och insatsplanering på nationell nivå. Den information som ska lämnas ska omfatta genomförandet av det internationella hälsoreglementet (IHR) 3 , interoperabiliteten mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra sektorer, samt kontinuitetsplaner. Enligt artikel 4.3 ska medlemsstaterna dessutom i god tid informera kommissionen om väsentliga ändringar av sin nationella beredskapsplanering. Kommissionen har inrättat en särskild webbplats som kallas ”EUSurvey” för att möjliggöra säker, användarvänlig och enhetlig rapportering genom en mall som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/504/EU 4 . Till och med den 23 oktober 2015 hade 26 av EU:s medlemsstater och ett EES-land 5 , vilket motsvarar 86 procent av den sammanlagda EES-befolkningen, tillhandahållit den begärda informationen via webbplatsen. De medlemsstater som hittills inte har lämnat in den begärda informationen har påmints om att göra detta.

    Utifrån den information som mottagits överlämnade kommissionen i enlighet med artikel 4.5 i beslut nr 1082/2013/EU till HSC en sammanfattande lägesrapport med syftet att inleda diskussioner. Strukturen på detta dokument följer strukturen på mallen i bilagan till kommissionens genomförandebeslut 2014/504/EU. Den information som lämnats till HSC innehåller endast aggregerade uppgifter.

    Den tillhandahållna informationen visade ett antal styrkor och svagheter. När det gäller styrkorna så uppgav majoriteten av uppgiftslämnarna att de hade genomfört de grundläggande kapacitetskraven enligt IHR och att de involverat andra sektorer i beredskaps- och insatsplaneringen, som därigenom täcker ett brett spektrum av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Standardrutiner för samordning av hälso- och sjukvårdssektorn och ett antal andra sektorer som anses väsentliga när det gäller att ta itu med allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa hade införts. De flesta av uppgiftslämnarna svarade att de testade interoperabiliteten mellan sektorerna.

    När det gäller svagheterna så uppgav ett antal uppgiftslämnare ofullständigt uppfyllande av de grundläggande kapacitetskraven enligt IHR. Det rapporterades att beredskaps- och insatsplanering som involverade andra sektorer inte konsekvent täckte andra smittsamma sjukdomar än hot från livsmedelsburen, zoonotisk och vattenburen smitta eller antimikrobiell resistens. Ett antal uppgiftslämnare rapporterade att sektorer har identifierats som väsentliga när det gäller att svara på allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa utan att lämpliga samordningsarrangemang inklusive standardiserade rutiner har införts för samarbete mellan dessa väsentliga sektorer och hälso- och sjukvårdssektorn. Ett antal uppgiftslämnare rapporterade att det inte finns nationella kontinuitetsplaner, även om några uppgav att de var under arbete, eller att man inte visste om det fanns nationella kontinuitetsplaner. Det framgick att inte alla har kontinuitetsplaner för införselställen i enlighet med IHR.

    Diskussionerna i HSC den 25 juni 2015 om den information som det hänvisas till i artikel 4.5 i beslut nr 1082/2013/EU ledde till slutsatsen att arbetet med att hantera de brister som konstateras i rapporten ska följas upp av arbetsgruppen för beredskaps- och insatsplanering.

    Medlemsstaterna föreslog i sina svar på enkäten åtgärder som kommissionen, EU-byråerna eller medlemsstaterna bör vidta för att säkerställa att de grundläggande kapacitetskraven enligt IHR upprätthålls och stärks i framtiden, vilket inbegriper regelbunden uppföljning i alla medlemsstater, utbildning och övningar, utbyte av erfarenheter, riktlinjer och förfaranden samt tekniskt stöd och expertis i fråga om beredskaps- och insatsplanering.

    Specifika förslag till åtgärder som Europeiska kommissionen och EU-byråerna kan vidta är t.ex. att stärka kapaciteten hos och samarbetet mellan EU-byråerna, stödja globala initiativ till bättre samarbete och samordning, ta med finansiering av typen gemensamma åtgärder i hälsoprogram, utveckla mekanismer för samordnad finansiering, stödja vänortsverksamhet mellan länder, landsspecifik bedömning av beredskap, nätverkskontakter mellan olika länder, gemensamma sammanträden samt gränsöverskridande övningar. Ytterligare åtgärder som föreslås är bland annat att främja nätverkssamarbete mellan berörda parter i landet, genomföra övningar i landet och införa en gemensam it-plattform för att underlätta informationsflödet mellan berörda parter.

    Särskilda EU-enkäter om beredskapen att påvisa, identifiera, bekräfta och vårda patienter med misstänkt eller bekräftad ebola, patienter med coronaviruset MERS och fall av nya stammar av aviär influensa har genomförts i samband med EU:s samordning och hantering av särskilda händelser. Enkätresultaten har visat en god beredskapsnivå i medlemsstaterna.

    2.3.Gemensam upphandling av medicinska motåtgärder

    I artikel 5 i beslut nr 1082/2013/EU föreskrivs en ny mekanism för medlemsstaterna för genomförande av ett gemensamt upphandlingsförfarande med unionens institutioner för att göra det möjligt att på förhand köpa in medicinska motåtgärder mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. För genomförandet av denna gemensamma upphandling utarbetade kommissionen en ramöverenskommelse, avtalet om gemensam upphandling, om gemensamma regler för den praktiska organisationen av gemensamma upphandlingsförfaranden.

    Den 20 juni 2014 undertecknades avtalet om gemensam upphandling av 14 medlemsstater och kommissionen. Sedan dess har ytterligare åtta medlemsstater undertecknat avtalet 6 . Vid tidpunkten för utarbetandet av denna rapport hade den första gemensamma upphandlingen av personlig skyddsutrustning som behövs vid behandling av patienter som har smittsamma sjukdomar som kan få allvarliga konsekvenser inletts. Dessutom pågår förberedelser av den gemensamma upphandlingen av pandemivacciner.

    Genom att avtalet om gemensam upphandling har ingåtts och att det första gemensamma upphandlingsförfarandet pågår har genomförandet av artikel 5 i beslut nr 1082/2013/EU framskridit väl.

    2.4.Epidemiologisk övervakning

    Med utgångspunkt i den ram som inrättades genom beslut nr 2119/98/EG 7 ger artikel 6 i beslut nr 1082/2013/EU en rättslig grund för ett nätverk mellan kommissionen, ECDC och medlemsstaternas behöriga myndigheter för den epidemiologiska övervakningen av smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor. ECDC ska svara för driften och samordningen av nätverket.

    Antagandet av beslut nr 1082/2013/EU gav ny drivkraft till de övervakningsinsatser som genomförs av EU och EES och som samordnas av ECDC.

    ECDC har fortsatt att samordna den övervakning som genomförs av EU och EES genom möten och bilaterala kontakter med nationella kontaktpunkter för övervakning och nationella kontaktpunkter för specifika sjukdomsgrupper. Tekniska samråd hölls om specifika frågor som automatisk rapportering till det europeiska övervakningssystemet (TESSy) 8 , standarder för den övervakning som genomförs av EU och EES samt molekylära kluster inom EU och EES. Videokonferenser mellan ECDC och kommissionen ordnades varje vecka. Övergripande frågor diskuterades vid möten mellan ECDC, kommissionen och medlemsstaterna. EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer har blivit alltmer involverade genom utbyte av standarder, testning av rapportering via TESSy och deltagande i relevanta möten.

    Bättre kanaler för feedback och spridning av data skapades genom plattformen Surveillance Atlas of Infectious Diseases, ytterligare utvidgning av plattformen Epidemic Intelligence Information System (EPIS) 9 och dess integrering med molekylär övervakning av livsmedels- och vattenburna sjukdomar. Sektorsövergripande rapporter, t.ex. den om användningen av antimikrobiella medel och antimikrobiell resistens hos människor och djur, publicerades vid sidan av mer traditionella sjukdomsspecifika övervakningsrapporter och den övergripande epidemiologiska årsrapporten 10 . Bevakningen av rapporter om hot mot människors hälsa i nyhetsmedier och sociala medier utfördes med hjälp av systemet MedISys 11 .

    Uppgifternas jämförbarhet mellan länderna och uppgifternas kvalitet är fortfarande högsta prioritet för ECDC och har främjats genom överenskomna rapporteringsprotokoll, gemensamma metadatagrupper, noggrann datavalidering och proaktiv feedback vid nätverkets möten. Nya initiativ har omfattat en systematisk bedömning av datakvaliteten och feedback genom indikatorer som offentliggjorts i en begränsad version av Surveillance Atlas of Infectious Diseases, progressiv minskning av de variabler som ska rapporteras till TESSy samt pilotförsök med insamling av detaljerad information om medlemsstaternas övervakningssystem.

    I bilagan till kommissionens beslut 2000/96/EG 12 fastställs urvalskriterierna för de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som den epidemiologiska övervakningen inom nätverket för epidemiologisk övervakning ska omfatta. Beslutet i dess ändrade lydelse innehåller en förteckning över 47 sjukdomar och två särskilda hälsofrågor. Kommissionens beslut 2002/253/EG 13 i dess ändrade lydelse fastställer specifika falldefinitioner för dessa sjukdomar och särskilda hälsofrågor.

    ECDC har drivit på användningen av EU:s falldefinitioner genom att förkasta uppgifter som inte uppfyller kraven eller utesluta dem ur analysen och rapporteringen.

    2.5.Tidig varning och reaktion

    I artikel 8 i beslut nr 1082/2013/EU utvidgas tillämpningsområdet för det system för tidig varning och reaktion (EWRS) som inrättades genom beslut nr 2119/98/EG till att utöver smittsamma sjukdomar omfatta anmälningar om alla allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som omfattas av det förstnämnda beslutet. EWRS ska ge kommissionen och de behöriga nationella myndigheterna i medlemsstaterna möjlighet att stå i kontinuerlig förbindelse med syfte att utfärda varningar, bedöma riskerna för människors hälsa och avgöra vilka åtgärder som kan krävas för att skydda människors hälsa.

    För detta ändamål utvidgades det befintliga it-verktyget i EWRS till att omfatta biologiska och kemiska hot, hot av miljöursprung och okänt ursprung. Den nya versionen av detta it-verktyg togs i bruk den 4 februari 2015. Villkoren för huruvida en händelse motsvarar definitionen av ett ”allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa” togs med i den rapporterande algoritmen liksom en specifik funktion för rapportering av ”informationsmeddelanden” och en funktion för rapportering av händelser i enlighet med bestämmelserna i IHR. Funktionen selektivt informationsutbyte har bibehållits utan ändringar som i it-applikationen enligt beslut nr 2119/98/EG.

    Eftersom EWRS inbegriper behandling av känsliga uppgifter, t.ex. hälsouppgifter, har det nya verktyget utvecklats med vederbörligt beaktande av bestämmelserna i förordning (EG) nr 45/2001 14 och direktiv 95/46/EG 15 . Ett antal rekommendationer baserade på resultaten av de stresstest som genomfördes av kommissionen 2013 har beaktats, inbegripet en strikt policy för användaraccess. Sedan augusti 2015 beviljas tillgång till EWRS genom Europeiska kommissionens autentiseringstjänst ECAS via personliga e-postadresser och lösenord, även om vissa medlemsstater föredrar tillträde genom s.k. allmänna brevlådor.

    För att undvika dubbelarbete och för att säkerställa att utfärdade varningar inom EWRS är sammankopplade till andra system för tidig varning på unionsnivå ger det nya EWRS tillträde till andra kommissionsavdelningar och EU-organ som ansvarar för riskhantering och riskbedömning på områden som inte specifikt omfattas av direktoratet för folkhälsa vid kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet. Dessa områden omfattar livsmedelssäkerhet, ämnen av mänskligt ursprung, djurhälsa, läkemedel och medicintekniska produkter, andra biologiska agens än smittsamma sjukdomar (t.ex. växtgifter), kemikalier, miljöhot, hälsosäkerhet samt nukleära och radiologiska hot. Kopplingarna tillåter flöde av information mellan kommissionens avdelningar med ansvar för ovannämnda områden och medlemsstaternas folkhälsomyndigheter med ansvar för EWRS. Kommissionen överväger en ytterligare uppgradering av den applikation som på medellång sikt leder till utveckling av mer användarvänliga funktioner så snart som berörda parter och ECDC har kommit överens om förslaget till fullständig omarbetning av EWRS it-verktyg.

    2.6.Utfärdande av varningar och bedömning av risken för människors hälsa

    Enligt artikel 9 i beslut nr 1082/2013/EU ska de behöriga nationella myndigheterna och kommissionen utfärda en varning inom EWRS om uppkomsten eller utvecklingen av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa uppfyller vissa villkor.

    Från den 5 november 2013 till den 4 september 2015 sändes totalt 168 meddelanden med 354 kommentarer. Av de återstående meddelandena var 90 utfärdande av varningar och 78 informationsmeddelanden.

    Fördelningen av meddelanden enligt land eller institution var följande: Europeiska kommissionen 28, Frankrike 22, Förenade kungariket 20, Tyskland 12, Spanien 11, Nederländerna 10, Norge 8, Italien 7, Grekland 5, Belgien 4, Bulgarien 4, Österrike 3, Tjeckien 3, Danmark 3, Island 3, Portugal 3, Sverige 3, Schweiz 3, Irland 2, Litauen 2, Malta 2, Slovenien 2, Kroatien 1, Cypern 1, Finland 1, Ungern 1, Lettland 1, Polen 1, Rumänien 1 och Slovakien 1. Totalt 49 varningar gällde ebola, 13 mässling, 9 influensa, 8 coronaviruset MERS, chikungunya, rabies och meningit, 6 hepatit, 5 salmonellos, botulism, denguefeber och West Nile-virus, 4 polio och legionärssjuka, 3 mjältbrand, kolera och difteri, 2 tuberkulos, listerios, septikemi, mykobakterier och gastroenterit samt 1 för var och en av följande: malaria, shigellos, hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), paratyfoidfeber, kryptosporidios, leptospiros, enterovirus, zikavirus, streptokocker, svår akut respiratorisk sjukdom (sars), schistosomiasis, cyklosporainfektion, trikinos, bornavirus, hiv, varicella-zoster-virus, vattkoppor, kikhosta, norovirus, hantavirus och lusburen återfallsfeber. Två varningar gällde hot från kemiska agens: matförgiftning med koppling till malation och den kemiska explosionen i Kina. En varning gällde hot av miljöursprung: askmolnet efter vulkanutbrottet på Island.

    Utbrotten av MERS-CoV och ebola ledde till aktivering av nivån orange för den personalresurs för insatser i samband med hot mot människors hälsa (Health Emergency Operation Facility) som hälsohotsenheten inom Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet har.

    Enligt artikel 10 i beslut nr 1082/2013/EU ska kommissionen skyndsamt tillgängliggöra för de behöriga nationella myndigheterna och för HSC en riskbedömning av det potentiellt allvarliga hotet för folkhälsan inbegripet möjliga folkhälsoåtgärder. Denna bestämmelse tillämpas när samordningen av insatserna på unionsnivå kräver det, på begäran av HSC eller på kommissionens eget initiativ. Riskbedömningen ska göras av ECDC eller – beroende på hotets karaktär – en annan EU-byrå, t.ex. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

    Sedan november 2013 har ECDC gjort snabba riskbedömningar vid 28 händelser: ebola, MERS-CoV, polio, aviär influensa, salmonella, mässling, zikavirus, chikungunya, legionärssjuka, schistosomiasis, mjältbrand, vårdrelaterad infektion orsakad av mykobakterier, enterovirus, difteri, lusburen återfallsfeber, bornavirus, matförgiftning orsakad av malation, en kemisk explosion i Kina och översvämningarna i Bosnien och Hercegovina, Serbien och Kroatien 16 . 

    ECDC:s snabba riskbedömningar samt uppdateringar av dem vid behov har tagits emot mycket väl av medlemsstaterna. Dessutom har det visat sig vara nyttigt att diskutera ”tänkbara åtgärder”, som i många fall ingick i riskbedömningarna, när det gäller HSC:s eventuella åtgärder på EU-nivå som reaktion på händelserna, t.ex. vid de viktigaste händelser som anmälts sedan november 2013, nämligen MERS-CoV, polio i sårbara länder och ebolaepidemin i Västafrika.

    2.7.Samordning av insatser

    Enligt artikel 11 i beslut nr 1082/2013/EU ska medlemsstaterna på begäran av kommissionen eller en medlemsstat efter en EWRS-varning konsultera i samverkan med kommissionen varandra inom HSC med sikte på samordning av de nationella insatserna mot ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa samt av risk- och kriskommunikationen. Konsultationen ska även omfatta nationella insatser vid händelser som Världshälsoorganisationen (WHO) fastställt vara internationella hot mot människors hälsa enligt IHR. Dessutom har HSC mandat att stärka samordningen och utbytet av bästa praxis och information om nationella beredskapsåtgärder. HSC överväger också informationsmeddelanden för hälso- och sjukvårdspersonal och allmänhet i syfte att tillhandahålla enhetlig och samordnad information anpassad till medlemsstaternas behov och omständigheter.

    För att uppfylla skyldigheten enligt artikel 11.5 i beslut nr 1082/2013/EU utarbetar kommissionen för närvarande ett genomförandebeslut som specificerar de förfaranden som krävs för ett enhetligt genomförande av informationsutbytet, samrådet och samordningen inom HSC.

    Under perioden november 2013–september 2015 hölls 49 audiokonferenser. De har gällt händelser och frågor av gränsöverskridande betydelse, inbegripet poliohot (6 audiokonferenser), utbrott av MERS-CoV (2), ebolaepidemin i Västafrika (30) 17 , hälsorelaterade aspekter av migration (7) samt brist på vaccin, hiv/aids, antimikrobiell resistens och läget beträffande genomförandet av artikel 4 i beslut nr 1082/2013/EU.

    Vid ebolautbrottet aktiverades med tanke på dess sektorsövergripande karaktär utöver HSC samtidigt en rad andra verktyg inbegripet civilskyddsmekanismen för unionen (ursprungligen på begäran av WHO). Den sektorsövergripande samordningen på unionsnivå underlättades också av möten i arbetsgruppen för ebola som anordnades i kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap. HSC hjälpte till genom sina bidrag till arbetsgruppens möten och genom att informera folkhälsomyndigheterna om resultaten av dessa möten. Denna mångfasetterade samordningsprocess bestod också i inrättande och drift av unionens system för medicinsk evakuering av patienter med fall eller misstänkta fall av ebola till Europa. Det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor (Cecis) var avgörande vid kartläggningen av resurser för lufttransport, medan EWRS-funktionen selektivt informationsutbyte gav möjlighet att samordna tillhandahållandet av kapacitet för lämplig sjukhusvård. Genom detta system har hittills totalt 16 personer evakuerats till EU med 13 flygningar. Kommissionen har också bidragit ekonomiskt till vissa av dessa evakueringsinsatser med uppskattningsvis totalt 1 240 000 euro: 740 000 euro genom unionens civilskyddsmekanism för sex flygningar med åtta biståndsarbetare ombord och 500 000 euro från budgeten för humanitärt bistånd ytterligare för tre flygningar med fyra biståndsarbetare ombord.

    2.8.Nödsituationer

    Med stöd av artikel 12 i beslut nr 1082/2013/EU kan kommissionen erkänna en situation som uppfyller de angivna villkoren som ett hot mot människors hälsa.

    Under rapporteringsperioden fanns det inget behov av att tillämpa denna artikel, eftersom WHO fastställde att utbrotten av ebola och polio var internationella hot mot människors hälsa i enlighet med IHR. Båda händelserna uppfyllde kriterierna för att rapporteras som allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

    2.9.Utnämning av nationella myndigheter och företrädare

    Enligt artikel 15 i beslut nr 1082/2013/EU ska medlemsstaterna utse behöriga myndigheter för epidemiologisk övervakning och för utfärdande av varningar och avgörande av vilka åtgärder som krävs. Medlemsstaterna ska också utse ledamöterna i HSC.

    Under rapporteringsperioden genomfördes utnämningarna i enlighet med beslut nr 1082/2013/EU. Kommissionen tillhandahöll i samarbete med ECDC de personer som utsetts enhetlig tillträde till EWRS med hjälp av Europeiska kommissionens autentiseringstjänst.

    3.Slutsatser

    Den nyligen inträffade ebolaepidemin var inte bara en förödande kris för de drabbade västafrikanska länderna utan hade också betydande konsekvenser för Europa. Den första reaktionen var att skydda EU och först senare ändrades attityden till att erkänna att det behövs central hjälp från EU och det internationella samfundet för att begränsa och hantera ebolautbrottet vid källan. En viktig slutsats till följd av ebolautbrottet är att det finns utrymme att förbättra tillämpningen av bestämmelser och att medlemsstaterna därvid ska samordna sina nationella insatser.

    Särskilda samråd i HSC har visat sig vara mycket nyttiga när det gäller att lägga fram olika förslag vid planering och genomförande av en enhetlig EU-insats som svar på specifika hot, även om det för närvarande saknas en evidensbaserad utvärdering av hur medlemsstaterna har tillämpat de tekniska riktlinjerna, åtgärdsalternativen, råden till resenärer och andra tekniska dokument som tillhandahålls av kommissionen. I framtiden bör denna typ av bedömning främjas för att få en evidensbaserad utvärdering av effekterna och användningen av sådant material på nationell nivå och på det sättet identifiera möjliga åtgärder som främjar deras genomslagskraft.

    Samarbetet mellan kommissionens berörda avdelningar och samarbetet med kommissionens organ och medlemsstaterna om att genomföra den ram som föreskrivs i beslut nr 1082/2013/EU har fungerat väl. Det finns för närvarande inget behov av att göra några ändringar i detta avseende.

    När det gäller artikel 4 i beslut nr 1082/2013/EU inbegriper de åtgärder som medlemsstaterna föreslår för att säkerställa att de grundläggande kapacitetskraven enligt IHR upprätthålls och stärks i framtiden, vilket inbegriper regelbunden uppföljning i alla medlemsstater, utbildning och övningar, utbyte av erfarenheter, riktlinjer och förfaranden samt tekniskt stöd och expertis i fråga om beredskaps- och insatsplanering.

    (1)

         EUT L 293, 5.11.2013, s. 1.

    (2)

         Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (EUT L 142, 30.4.2004, s. 1).

    (3)

         http://www.who.int/ihr/en/

    (4)

         Kommissionens genomförandebeslut 2014/504/EU av den 25 juli 2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU vad gäller mallen för att lämna uppgifter om beredskaps- och insatsplanering för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (EUT L 223, 29.7.2014, s. 25).

    (5)

         Beslut nr 1082/2013/EU har införlivats i EES-avtalet genom gemensamma EES-kommitténs beslut 073/2015, artikel 16.1 i protokoll 31 till EES-avtalet.

    (6)

         Förteckningen över de medlemsstater som har undertecknat avtalet om gemensam upphandling återfinns på http://wcmcom-ec-europa-eu-wip.wcm3vue.cec.eu.int:8080/health/preparedness_response/joint_procurement/jpa_signature_en.htm

    (7)

         Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen (EGT L 268, 3.10.1998, s. 1). Detta beslut upphävdes genom beslut nr 1082/2013/EU.

    (8)

         TESSy är den tekniska plattformen för övervakning av smittsamma sjukdomar i EU och EES, dvs. webbaserad inlämning, lagring och spridning av data, och är en lösenordsskyddad, fullständigt avidentifierad databas som sköts av ECDC.

    (9)

         EPIS är en webbaserad kommunikationsplattform som ger utnämnda folkhälsoexperter möjlighet att utbyta teknisk information för att bedöma om nuvarande och framväxande hot mot människors hälsa kan få inverkan i EU. Syftet är att säkra ett transparent och snabbt informationsutbyte mellan de deltagande folkhälsomyndigheterna för att upptäcka hot mot människors hälsa på ett tidigt stadium och underlätta myndigheternas rapportering enligt beslut nr 1082/2013/EU och samordningen av insatserna.

    (10)

         http://ecdc.europa.eu/en/publications/Pages/Publications.aspx

    (11)

    http://medisys.newsbrief.eu/

    (12)

         Kommissionens beslut 2000/96/EG av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (EGT L 28, 3.2.2000, s. 50).

    (13)

         Kommissionens beslut av den 19 mars 2002 om fastställande av falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (EGT L 86, 3.4.2002, s. 44).

    (14)

         Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

    (15)

         Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

    (16)

         Riskbedömningar och vägledningar finns på http://ecdc.europa.eu/en/Pages/home.aspx

    (17)

         Snabba rapporter från plenarsammanträde och audiokonferenser i HSC finns på http://ec.europa.eu/health/ebola/recent_developments_en.htm

    Top