EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015DC0267

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram 2015

/* COM/2015/0267 final */

Bryssel den 13.5.2015

COM(2015) 267 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Maltas nationella reformprogram 2015

med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram 2015


Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Maltas nationella reformprogram 2015

med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram 2015

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2 ,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner 3 ,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på ökad samordning av den ekonomiska politiken. Strategin fokuserar på de nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i Europa.

(2)Den 13 juli 2010 antog rådet, på grundval av kommissionens förslag, en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Tillsammans utgör dessa de integrerade riktlinjer som medlemsstaterna uppmanades att beakta i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)Den 8 juli 2014 antog rådet en rekommendation om Maltas nationella reformprogram för 2014 och avgav ett yttrande om Maltas uppdaterade stabilitetsprogram för 2014. Den 28 november 2014 avgav kommissionen, i enlighet med förordning (EU) nr 473/2013 4 , ett yttrande om Maltas utkast till budgetplan för 2015 5 .

(4)Den 28 november 2014 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten 6 , som inledde 2015 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011 även rapporten om varningsmekanismen 7 , i vilken Malta inte angavs som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(5)Den 18 december 2014 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att främja investeringar, skynda på strukturreformerna och fortsätta med en ansvarsfull, tillväxtfrämjande konsolidering av de offentliga finanserna.

(6)Den 26 februari 2015 offentliggjorde kommissionen 2015 års landsrapport för Malta 8 . Den innehöll en bedömning av hur väl Malta hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs den 8 juli 2014.

(7)Den 17 april 2015 lade Malta fram sitt nationella reformprogram för 2015 och den 30 april 2015 sitt stabilitetsprogram för 2015. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(8)Malta omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpakten [den förebyggande delen] [om förfarandet vid alltför stora underskott avslutas i juni 2015]. Enligt stabilitetsprogrammet 2015 planerar regeringen en successiv förbättring av det nominella underskottet till 1,6 % av BNP 2015 och därefter till 0,2 % av BNP under 2018. Enligt kommissionens vårprognos 2015 kan det alltför stora underskottet anses ha korrigerats under 2014. Enligt stabilitetsprogrammet planerar regeringen att det medelfristiga målet om en balanserad budget i strukturella termer ska nås senast 2019, ett år efter programperioden. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten successivt sjunka till 61,2 % av BNP under 2018. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa finanspolitiska prognoser är rimligt. Det verkar finnas en risk att man under 2016 avviker något från den nödvändiga anpassningen på 0,6 % av BNP mot det medelfristiga målet under både 2015 och 2016. Under 2015 förväntas en förbättring av det strukturella saldot med 0,1 % av BNP under kravet. Den förväntade anpassningen för 2016 överensstämmer med kravet, medan det finns en risk för viss avvikelse under 2015 och 2016 sammantaget. Åtgärderna som ska stödja de planerade underskottsmålen från 2016 och framåt har ännu inte beskrivits tillräckligt. Det kommer därför att krävas ytterligare åtgärder under 2015 och 2016. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av stabilitetsprogrammet och kommissionens vårprognos 2015, att Malta i stort sett kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

(9)De maltesiska offentliga finansernas hållbarhet är utsatt för risk på lång sikt, särskilt mot bakgrund av den beräknade ökningen av de åldersrelaterade utgifterna. Den lagstadgade pensionsåldern har höjts och höjningen införs nu i pensionssystemet i mycket långsam takt, och det finns ingen direkt koppling mellan lagstadgad pensionsålder och förväntad livslängd. Malta har tagit itu med problemen i sitt pensionssystem genom att vidta arbetsmarknadsåtgärder och införa en tredje pelare i pensionssystemet, och har utlovat ytterligare politiska åtgärder i sitt nationella reformprogram, men åtgärder för att göra systemet avsevärt mer hållbart och tillräckligt har ännu inte tillkännagetts eller vidtagits. Den nationella vårdstrategin från 2014 har börjat genomföras med målet att maximera effektiviteten i hälso- och sjukvårdssystemet och samtidigt eftersträva ekonomisk hållbarhet. Detta måste övervakas.

(10)Malta har vidtagit åtgärder för att underlätta för befolkningen att kombinera arbete och familjeliv, särskilt genom skatteincitament, fortsatt gratis barnomsorg och införande av flexibla arbetsformer. Samtidigt kan den ökande efterfrågan på informell långvarig omsorg och avsaknad av passande färdigheter hindra äldre kvinnor från att söka sig ut på arbetsmarknaden. En nationell strategi för läs- och skrivkunnighet och mot tidiga studieavbrott publicerades i juni 2014. Arbete pågår också med att anpassa utbildningsresultaten till marknadsbehoven, även om det inte har gett några konkreta resultat ännu.

(11)Insatser har gjorts för att skapa förutsättningar för användning av riskkapitalfonder och för att underlätta tillträdet till kapitalmarknaderna, särskilt genom en översyn av nyföretagarprogrammet Malta Enterprise och det planerade såddinvesteringsprogrammet. Man arbetar också med att inrätta en utvecklingsbank. Detta måste övervakas.

(12)Maltas insatser för att bekämpa skatteundandragande och uppmuntra efterlevnad av skatteregler genom att sträva efter rationaliserade uppbördsförfaranden går i rätt riktning. Medan detta arbete pågår måste konkreta åtgärder vidtas för att påskynda införandet av elektroniska betalningar.

(13)Upphandlingsförfaranden tar avsevärt kortare tid nu sedan obligatorisk e-upphandling har införts och de berörda offentliga organen fått förstärkning. Upphandlingstiderna kommer att kortas ytterligare när vissa planerade åtgärder genomförs, särskilt rekrytering av mer personal och införande av ett spårningssystem. Transportkostnader spelar en betydande roll i Maltas ekonomi. En transportreform har nyligen igångsatts, men regeringen måste fortfarande lägga fram en övergripande transportstrategi.

(14)I det nationella reformprogrammet anges åtgärder för att reformera rättsväsendet som går längre än de åtgärder som fastställs i landsrapporten. Som en följd av detta har Malta gjort vissa framsteg när det gäller att höja effektiviteten i rättsväsendet i enlighet med 2014 års landsspecifika rekommendation. Ett lagförslag håller på att utarbetas. När det har antagits och genomförts, väntas en ytterligare förbättring av rättsväsendets effektivitet, särskilt i form av digitalisering av domstolsförfaranden och främjande av alternativa tvistlösningsmekanismer.

(15)Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Malta ekonomiska politik och offentliggjort den i 2015 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen till de rekommendationer Malta har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Malta utan också i vilken utsträckning programmen följer EU:s regler och riktlinjer, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i Europeiska unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–4.

(16)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Maltas stabilitetsprogram, och dess yttrande 9 återspeglas särskilt i rekommendation 1.

(17)I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På grundval av analysen har rådet utfärdat särskilda rekommendationer till de medlemsstater som har euron som valuta. Malta bör se till att utan dröjsmål genomföra även dessa rekommendationer till fullo.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Malta att under perioden 2015 och 2016 vidta följande åtgärder:

1.Efter korrigeringen av det alltför höga underskottet, en finanspolitisk korrigering på 0,6 % av BNP i riktning mot det medelfristiga målet 2015 och 2016.

2.Åtgärder för att förbättra grundläggande färdigheter och ytterligare minska andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid genom att främja kontinuerlig yrkesutveckling för lärare.

3.Snabbare höjning av den lagstadgade pensionsåldern och en koppling till förväntad livslängd.

4.Förbättrad tillgång till finansiering för små- och mikroföretag, särskilt på andra vägar än genom bankinstrument.

Utfärdad i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(2) COM(2015) 267.
(3) P8_TA(2015)0067, P8_TA(2015)0068 och P8_TA(2015)0069.
(4) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(5) C(2014) 8809 final.
(6) COM(2014) 902.
(7) COM(2014) 904.
(8) SWD(2015) 37 final.
(9) Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.
Top