14.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 183/39

1.

jämställdhet mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens grundläggande principer i enlighet med fördragen och ingår bland unionens mål och uppgifter; unionen har som specifik uppgift att i all sin verksamhet integrera ett jämställdhetsperspektiv (1),

2.

jämställdhet mellan kvinnor och män fastslås i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

3.

kommissionen i sin strategi för jämställdhet 2010–2015 (2) där fem prioriterade åtgärdsområden fastställdes, nämligen ekonomisk självständighet i praktiken, lika lön för lika arbete och likvärdigt arbete, jämställdhet i beslutsfattandet, värdighet, integritet och ett slut på könsbaserat våld samt jämställdhet i EU:s yttre åtgärder, har åtagit sig att främja integreringen av jämställdhetsperspektiv i all EU-politik; i sitt meddelande om att utveckla EU-dimensionen inom idrotten (3) föreslog kommissionen åtgärder som särskilt fokuserar på tillträdet till idrott för invandrarkvinnor och kvinnor från etniska minoriteter, tillgången till beslutsfattande positioner och kampen mot könsstereotyper,

4.

jämställdhet mellan kvinnor och män är avgörande för att uppnå EU:s mål om ekonomisk och social sammanhållning och hög nivå i fråga om sysselsättning, för att säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft samt för att möta den demografiska utmaningen,

5.

rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso-och sjukvård samt konsumentfrågor) har antagit slutsatser om flera relevanta aspekter av jämställdhet mellan kvinnor och män (4), i synnerhet rådets slutsatser om den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020) och rådets slutsatser till stöd för genomförandet av Europeiska kommissionens strategi för jämställdhet 2010–2015,

6.

det vid EU:s konferens om jämställdhet och idrott den 3–4 december 2013 i Vilnius undersöktes möjliga strategiska åtgärder för att uppnå målet om jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten senast 2016–2020 och att kommissionen, medlemsstaterna och idrottsrörelsen uppmanades att utarbeta en plan för strategiska åtgärder på området,

7.

i Brightonförklaringen, som var resultatet av den första världskonferensen om kvinnor och idrott i Brighton i Storbritannien 1994 samt förklaringarna från ministrar och ledande tjänstemän med ansvar för skolidrott och idrott (Mineps) inom ramen för Unesco i Aten (2004) och Berlin (2013), efterlystes särskilda åtgärder för att främja lika möjligheter inom idrotten,

8.

vid den konferens om våld mot kvinnor i EU avseende övergrepp i hemmet, på arbetsplatsen, offentligen och online som hölls i Bryssel den 5 mars 2014 presenterades resultaten av en undersökning om våld mot kvinnor (5) som genomförts av FRA (EU:s byrå för grundläggande rättigheter); undersökningen visade att 33 % av alla kvinnor har varit utsatta för fysiskt och/eller sexuellt våld, varvid 32 % av alla offer för sexuella trakasserier bekräftar att gärningsmannen var en chef, kollega eller kund; flertalet av de kvinnor som var offer rapporterade inte sina erfarenheter vare sig till polisen eller till någon organisation för stöd till brottsoffer. (6)

9.

det grekiska ordförandeskapets seminarium om könsrelaterat våld inom idrott och skydd av minderåriga den 20 mars 2014 i Aten, uppmanade till att behandla och regelbundet övervaka frågan om jämställdhet inom idrotten på alla nivåer och områden, inklusive könsrelaterat våld inom idrotten, och att bedöma arten och omfattningen av könsrelaterat våld inom idrotten, med särskild inriktning på elitidrott, förhållandet mellan tränare och idrottare och deras omgivning samt det inbördes förhållandet mellan olika idrottare; dessutom efterlystes tillräckliga verktyg (t.ex. stödtjänster, rådgivning och telefonjourer) som ska utvecklas för de idrottare som har utsatts för sexuella trakasserier och våld inom idrotten,

10.

betydande uppmärksamhet redan ägnas åt jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten i vissa medlemsstater; även på lokal, regional och europeisk nivå och på den internationella idrottsrörelsens nivå har vissa insatser gjorts, men en acceptabel nivå av jämställdhet mellan kvinnor och män har inte uppnåtts, och i många medlemsstater och inom den internationella idrottsrörelsen har ännu inga konkreta insatser genomförts,

11.

idrotten är en sektor som inbegriper minderåriga och att den därför är en miljö som kan medföra risker för våld och sexuella trakasserier, bl.a. på grund av att förtroende skapas mellan personer som är verksamma inom idrott,

12.

kvinnor är underrepresenterade inom många idrottsområden; enligt Eurobarometern för sport och motion (2013) idrottar och motionerar flickor och kvinnor fortfarande i mindre utsträckning än pojkar och män,

13.

antalet kvinnor i ledande ställning inom styrande organ och som tränare inom idrotten fortfarande är lågt,

14.

könsrelaterat våld inom idrotten, särskilt sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande av minderåriga, är ett stort problem, men att det kräver ytterligare undersökningar för att det bättre ska kunna bedömas,

15.

könsroller lärs ut och uppmuntras redan i mycket tidig ålder och kan påverka kvinnors och mäns önskemål, intressen och ambitioner både privat och i det offentliga livet,

16.

medierna, inbegripet reklambranschen, bidrar till att kulturellt överförda stereotyper och bilder av kvinnor och män reproduceras och kan spela en viktig roll för att bekämpa stereotypa könsmönster,

17.

rådet i sina slutsatser om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration (7) uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att främja åtgärder med anknytning till integreringen av ett jämställdhetsperspektiv inom idrottsverksamhet, i synnerhet när det gäller positioner inom beslutsfattandet, och att ta upp idrotten i samband med könsroller i enlighet med EU:s strategi för jämställdhet; därutöver bör könsrelaterat våld bekämpas, så att kvinnor och män till fullo kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter och jämställdhet uppnås,

18.

Idrott kan vara ett effektivt redskap för lika möjligheter och social integration. Verklig jämställdhet mellan kvinnor och män kan inte uppnås endast genom lagstiftning. Det krävs även specifika åtgärder och jämställdhetsintegrering för att säkerställa att idrottssektorns betydande potential i detta avseende utnyttjas, med tanke exempelvis på den viktiga roll idrotten spelar för barns och ungas identitetsskapande.

19.

Idrott kan öka kvinnors och mäns kompetens och kunskap och därmed öka deras rörlighet och anställbarhet. Idrotten kan dra nytta av en mer könsinkluderande arbetskraft och kommer att utvecklas därefter och locka till sig fler kvinnor och män till idrotten och leda till nya och innovativa metoder för handledning, utbildning, förvaltning och domarverksamhet.

20.

överväga att utveckla och upprätthålla nationella handlingsplaner, allmänna avtal eller strategier för jämställdhet inom idrott, i nära samarbete med idrottsrörelsen,

21.

understryka värdet av mångfald och jämställdhet inom idrotten och främja jämställdhet i beslutsfattandet inom idrotten på alla nivåer och områden,

22.

överväga utveckling och användning av undervisningsmaterial för utbildning av beslutsfattare och tränare inom idrotten, liksom föräldrar, och på så sätt bidra till att motverka stereotypa könsmönster och främja jämställdheten på alla nivåer inom utbildning och idrottsutbildning,

23.

överväga att utarbeta politik och program för att undanröja könsstereotyper och främja jämställdhet mellan kvinnor och män i läroplaner och undervisningsmetoder från tidig ålder, t.ex. genom forskning, studier, statistik och analys av hur insatser för att uppnå verklig jämställdhet inom idrotten påverkas av könsstereotyper,

24.

främja förebyggandet av könsrelaterat våld inom idrotten från tidig ålder och skyddet av offer och potentiella offer för sexuella trakasserier inom idrotten; utbyta bästa praxis om hur idrottsorganisationer kan förhindra och hantera sexuellt utnyttjande och trakasserier inom idrotten,

25.

överväga de möjligheter som större sportevenemang erbjuder att organisera förebyggande åtgärder och kampanjer för att öka medvetenheten om människohandel som syftar till sexuellt utnyttjande,

26.

överväga att tillsammans med idrottsorganisationerna utveckla lämpliga och proportionella åtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och EU-lagstiftning samt tillämplig dataskyddslagstiftning för att kunna kontrollera lämpligheten hos personer som arbetar inom idrottssektorn (särskilt med minderåriga); sådana åtgärder kan utgöras av registreringssystem, intervjuer eller referenser (bl.a. utdrag ur polisregistret),

27.

stärka och integrera jämställdhetsperspektivet inom idrottspolitiken och främja eliminering av könsstereotyper på alla nivåer inom idrottspolitiken, annan relaterad politik eller EU-program, i enlighet med principen om idrottens integritet,

28.

inkludera frågan om jämställdhet inom ramen för relevanta framtida åtgärder för idrott på nationell nivå och EU-nivå,

29.

främja tillträdet för alla relevanta aktörer och vid behov uppmuntra till deltagande i europeiska program såsom Erasmus+ och andra EU:s finansieringsinstrument för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten, med särskild tonvikt på såväl tränare och tränarutbildning som rättvis framställning av idrotten i medierna,

30.

överväga att vid behov göra målen för jämställdhet mellan kvinnor och män till ett villkor för beviljande av offentlig finansiering till idrottsorganisationer,

31.

uppmuntra införandet av en praktisk könsrelaterad metod för offentliga organs bedömning av föreslagna projekt och program inom idrotten,

32.

överväga att fastställa en uppsättning riktlinjer som kan stödja genomförandet av centrala åtgärder på EU-nivå,

33.

överväga att tillsammans med internationella idrottsorganisationer lansera en förteckning över åtaganden om jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten,

34.

överväga att utveckla och upprätthålla handlingsplaner eller strategier för jämställdhet inom idrotten,

35.

understryka värdet av mångfald och jämställdhet inom idrottsadministrationen och bland tränare och främja jämställdhet i beslutsfattandet inom idrotten på alla nivåer och områden,

36.

beakta och integrera jämställdhet inom idrotten och främja undanröjandet av könsstereotyper genom informationskampanjer och utveckling och användning av undervisningsmaterial för utbildning av beslutsfattare och tränare i idrott för alla åldrar,

37.

inkludera särskilda åtgärder och förfaranden när det gäller könsrelaterat våld i etiska riktlinjer och överväga att införa målinriktade åtgärder som telefonjourer och särskilda stödtjänster för de berörda,

38.

uppmuntra främjande av en könsneutral mediebevakning av idrott,

39.

främja en jämnare könsfördelning i styrelser och kommittéer på idrottsområdet och även inom ledning och träning samt försöka att undanröja icke-lagstiftningsrelaterade hinder som hindrar kvinnor från att åta sig sådana funktioner,

40.

integrera jämställdhetsperspektiv i alla aspekter av idrottspolitiken och främja elimineringen av könsstereotyper på alla nivåer inom idrotten,

41.

främja aktivt samarbete mellan de berörda arbetsmarknadsparterna inom ramen för den sociala dialogen och med idrottsrörelsen inom ramen för den strukturerade dialogen, i syfte att minska bristande jämställdhet inom flera olika områden, bl.a. på arbetsmarknaden,

42.

stödja gränsöverskridande initiativ (t.ex. kampanjer för att öka medvetenheten, utbyte av god praxis, studier, nätverk, projekt) med fokus på att genomföra nationella och internationella strategiska åtgärder för jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten inom ramen för EU:s program för finansiering, däribland Erasmus+, med inriktning på beslutsfattande inom styrande organ inom idrotten, träning samt bekämpande av könsrelaterat våld och negativa stereotyper inom idrotten,

43.

bedriva forskning om jämställdhet inom idrotten på alla nivåer och områden, med särskild inriktning på handledning, utbildning, förvaltning och domarverksamhet i nära samarbete med Europeiska jämställdhetsinstitutet; dessutom inleda en särskild undersökning för att bedöma arten och omfattningen av könsrelaterat våld inom idrotten,

44.

stödja utarbetandet och främja utnyttjandet av anpassade verktyg för jämställdhetsintegrering såsom jämställdhetsintegrering i budgetarbetet och konsekvensanalyser ur jämställdhetsperspektiv samt överväga att genomföra dessa instrument inom ramen för Erasmus+ och vid behov andra EU-finansieringsinstrument.