MOTIVERING

  BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1.           De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[1].

2.           Den 20 februari 2014 lämnade Nederländerna in ansökan EGF/2014/002 NL/Gelderland-Overijssel construction om ekonomiskt stöd från fonden, efter att arbetstagare hade sagts upp vid 89 företag verksamma inom huvudgrupp 41 (Byggande av hus)[2] enligt Nace rev. 2, i de angränsande Nuts 2-regionerna Gelderland och Overijssel i Nederländerna.

3.           Efter att ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda.

  SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN

Ansökan om stöd från fonden: || EGF/2014/002 NL/Gelderland-Overijssel construction

Medlemsstat: || Nederländerna

Region eller regioner som berörs (Nuts 2): || NL-22 (Gelderland) och NL-21 (Overijssel)

Dag för inlämnande av ansökan: || 20.2.2014

Dag för bekräftande av att ansökan mottagits: || 5.3.2014

Dag för begäran om kompletterande information: || 6.3.2014

Tidsfrist för tillhandahållande av kompletterande information: || 17.4.2014

Tidsfrist för slutförande av bedömningen: || 10.7.2014

Interventionskriterium: || Artikel 4.1 b i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Näringsgren/näringsgrenar (huvudgrupp enligt Nace rev. 2): || Huvudgrupp 41 (Byggande av hus)

Referensperiod (nio månader): || 1.3.2013–1.12.2013

Antal uppsägningar eller verksamheter som upphör under referensperioden: || 562

Totalt antal personer som beräknas omfattas av åtgärderna: || 475

Budget för individanpassade tjänster (euro) || 2 601 250

Budget för genomförande av åtgärderna (euro) || 108 385

Total budget (euro) || 2 709 635

Ekonomiskt stöd som begärs från fonden (euro): || 1 625 781 (60 % av den totala budgeten)

BEDÖMNING AV ANSÖKAN

Handläggning

4.           De nederländska myndigheterna lämnade in ansökan EGF/2014/002 NL/Gelderland-Overijssel construction den 20 februari 2014, inom tolv veckor räknat från den dag då de interventionskriterier som anges i punkterna 5 och 6 uppfyllts. Kommissionen bekräftade mottagandet av ansökan den 5 mars 2014, inom två veckor efter att den lämnats in. Den 6 mars 2014 begärde kommissionen ytterligare upplysningar från de nederländska myndigheterna. Den kompletterande informationen lämnades inom sex veckor, räknat från och med dagen för begäran om den. Tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den fullständiga ansökan har mottagits, inom vilken kommissionen bör ha slutfört sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, löper ut den 10 juli 2014.

Formella krav på ansökan

Interventionskriterier

5.           De nederländska myndigheterna lämnade in ansökan enligt interventionskriteriet i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå[3].

6.           Ansökan gäller

– 562 arbetstagare som har blivit uppsagda[4] vid företag[5] som är verksamma inom huvudgrupp 41 (Byggande av hus) enligt Nace rev. 2 i de angränsande regionerna Gelderland (NL 22) och Overijssel (NL 21).

– Referensperioden på nio månader löper från den 1 mars 2013 till den 1 december 2013.

Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphört

7.           Uppsägningarna har beräknats enligt följande:

– 215 från den dag då arbetsgivaren gav den enskilda arbetstagaren besked om uppsägning eller om att anställningsavtalet avslutas.

– 347 från den dag då anställningsavtalet de facto avslutas eller när det upphör.

Stödberättigade mottagare

8.           Det totala antalet stödberättigade mottagare uppgår till 562.

Sambandet mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen som behandlas i förordning (EG) nr 546/2009

9.           För att fastställa att det råder ett samband mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska kris som behandlas i förordning (EG) nr 546/2009) hävdar de nederländska myndigheterna att samtliga anledningar till den negativa trenden när det gäller produktion och sysselsättning i byggsektorn, i synnerhet byggande av hus (allmännyttiga byggnader och bostäder), hänger samman med den finansiella och ekonomiska krisen: bankernas policy att tillämpa striktare regler för bolån och krediter, vilket har lett till en avsevärt försämrad tillgång, regeringens åtstramningsåtgärder för att minska statsskulden och budgetunderskottet och därigenom de offentliga utgifterna samt de kraftigt minskade priserna och värdena på bostadsmarknaden, som gör det svårt att sälja och köpa hus.

10.         De nederländska myndigheterna hävdar att den nederländska finanssektorn är en internationell global sektor, som är starkt beroende av de internationella kapitalmarknaderna för investeringar och tillhandahållande av krediter och bolån. De nederländska bankerna har begränsade möjligheter att locka till sig sparkapital från den nederländska marknaden och kan följaktligen inte finansiera nederländska bolån enbart genom nederländskt kapital. De nederländska bankerna är därför beroende av de globala kapitalmarknaderna. Finanssektorn omfattas av internationella bestämmelser om kostnadsminskningar, kapitalinvesteringar, omräkningar av kreditgivningar, saldominskningar och finansiella reserver. Diagrammet över bolånemarknaden för perioden 2008–2012 visar en avsevärd minskning av den årliga nettotillväxten från 7,2 % år 2008 till 1,9 % år 2012.

Diagram 1: Årlig nettotillväxt för bankers bolån

* Siffror från den nederländska centralbanken[6]

11.         Siffrorna avseende kreditgivning till små och medelstora företag visar en nedåtgående trend sedan 2008.

Statistikruta 1: Kreditgivning till små och medelstora företag (källa: nederländska centralbanken)[7]

Omkring 98 % av de nederländska byggföretagen är små och medelstora, och dessa företag lider också av kreditbrist, vilket resulterar i många konkurser som leder till uppsägningar.

12.         Den ekonomiska och finansiella krisen tvingade Nederländernas regering att lansera ett intensivt sparprogram för att minska budgetunderskottet och statsskulden. Budgetutgifterna ska minskas med 24 miljarder euro 2015. Detta kommer att få negativa konsekvenser för byggsektorn eftersom minskade offentliga utgifter har en direkt negativ inverkan på investeringar i infrastruktur- och bostadsprogram. Den nationella regeringens minskning av de offentliga utgifterna påverkar också provinsregeringarna – provinsen Gelderland har börjat minska utgifterna med 58 miljoner euro per år från 2011. Provinsen Overijssel kommer 2014 att minska sina offentliga utgifter med 17,4 miljoner euro[8]. Byggsektorn är mycket beroende av den regionala inhemska marknaden. Den negativa ekonomiska trend som orsakats av den ekonomiska och finansiella krisen och minskningen av de offentliga budgetprogrammen har gjort byggsektorn sårbar, i synnerhet när det gäller företag som bedriver verksamhet på den regionala marknaden i Gelderland och Overijssel.

13.         Under perioden 2008–2013 minskade den totala produktionen av nya hus med 61 014 enheter i Nederländerna. I Overijssel minskade produktionen av nya hus med 2 625 och i Gelderland med 7 941. Sjunkande priser på och en minskande produktion av nya hus har varit förödande för sysselsättningen inom byggsektorn. Som en följd av detta har många företag gått i konkurs och många byggnadsarbetare förlorat sina jobb.

Tabell 1: Bygglov för nya hus[9]

|| Regioner || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || 2013

Nederländerna || Totalt antal bygglov || 87 198 || 72 646 || 61 028 || 55 804 || 37 370 || 26 184

Overijssel || Totalt antal bygglov || 4 937 || 4 048 || 4 504 || 3 332 || 2 711 || 2 312

Gelderland || Totalt antal bygglov || 12 199 || 9 417 || 8 342 || 8 656 || 5 753 || 4 258

Händelser som föranlett uppsägningar eller verksamheter som upphört

14.         Byggsektorn i Nederländerna påverkas sedan 2008 mycket negativt av den finansiella och ekonomiska krisen, med en ständigt sjunkande produktion (endast 2011 skedde en liten återhämtning). Under 2012 föll produktionen med 10,2 % när det gäller byggandet av hus (huvudgrupp 41 enligt Nace rev. 2)[10] jämfört med 2011. Denna negativa tendens fortsatte 2013 när produktionen minskade med ytterligare 10 % i mars[11].

Tabell: Årsomsättning avseende byggande av hus för företag av olika storlek

Bransch (SBI 2008) || Period || Utveckling samtliga företag || Utveckling små || Utveckling medelstora || Utveckling stora

Byggande av hus || 2008 || 10,5 || 16,6 || 11,6 || 6,6

Byggande av hus || 2009 || -7,9 || 3,5 || -13,0 || -8,2

Byggande av hus || 2010 || -11,9 || -5,6 || -17,1 || -10,1

Byggande av hus || 2011 || 3,1 || 8,6 || 7,1 || -3,9

Byggande av hus || 2012 || -10,1 || -10,4 || -12,7 || -7,4

15.         Under de första två kvartalen 2013 gick 28 000 arbetstillfällen förlorade[12] inom byggsektorn i Nederländerna. Siffrorna nedan visar att den årliga förlusten av arbetstillfällen i byggsektorn varit klart störst.

16.         Den negativa trenden när det gäller produktion och sysselsättning i Nederländerna var särskilt kännbar i provinserna Gelderland och Overijssel, där det finns ett betydande antal byggföretag. År 2012 var omkring 15 500 sådan företag aktiva i Gelderland och omkring 7 500 i Overijssel[13].

Följande tabell visar produktionssiffrorna i byggsektorn i båda provinserna för perioden 2008–2013[14].

År || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || 2013 || 2014*

Gelderland || 7 835 || 7 480 || 6 615 || 7 296 || 6 921 || 6 330 || 6 155

Overijssel || 4 169 || 3 745 || 3 795 || 3 877 || 3 519 || 3 390 || 3 395

# i miljoner euro

* Uppskattningar

De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala och nationella ekonomin samt sysselsättningen

17.         Omkring 60 000 personer arbetar inom byggsektorn i Gelderland, vilket motsvarar 6,3 % av den totala förvärvsarbetande befolkningen[15]. I Overijssel är 39 500 personer sysselsatta inom byggsektorn, vilket motsvarar 7,3 % av den totala förvärvsarbetande befolkningen[16]. Byggsektorns bidrag till Gelderlands BNP var 12 % år 2011 och 10 % nationellt sett. För Overijssel uppgick bidraget till BNP till 8,4 %[17].

Tabell: Regionala BNP-siffror för byggsektorn

Område || Branscher || Regioner || Period || Värde i miljoner euro

BNP || All ekonomisk verksamhet || Nederländerna || 2011 || 536 618

BNP || All ekonomisk verksamhet || Overijssel || 2011 || 31 984

BNP || All ekonomisk verksamhet || Gelderland || 2011 || 54 186

BNP || Byggverksamhet || Nederländerna || 2011 || 28 986

BNP || Byggverksamhet || Overijssel || 2011 || 2 449

BNP || Byggverksamhet || Gelderland || 2011 || 3 559

Dessa uppgifter om sysselsättning och BNP visar att byggsektorn spelar en viktig roll för provinsernas ekonomi och arbetsmarknad. Av denna anledning kommer uppsägningarna i sektorn sannolikt att få en betydande negativ inverkan på såväl den lokala och regionala ekonomin som sysselsättningsnivåerna.

18.         I Overijssel och Gelderland har man noterat en betydande ökning av uppsägningarna inom byggsektorn, och jämfört med de nationella siffrorna utgör antalet arbetslösa i båda provinserna 39 % av det totala antalet uppsägningar under 2012. Tabellen visar ökningen av antalet arbetslösa per månad under de tre åren[18].

Tabell: Antalet uppsägningar inom byggsektorn

|| J || F || M || A || M || J || J || A || S || O || N || D

2011 || 5 572 || 4 998 || 4 461 || 4 072 || 3 932 || 4 479 || 4 496 || 4 189 || 4 162 || 4 287 || 4 526 || 5 574

2012 || 5 961 || 6 184 || 5 825 || 5 614 || 5 580 || 5 643 || 6 270 || 6 486 || 6 474 || 6 712 || 7 404 || 9 060

2013 || 10 136 || 10 518 || 10 416 || 9 945 || 9 592 || 9 410 || 10 285 || 10 197 || 10 200 || 9 550 || 10 165 || 11 681

Siffrorna visar hur dramatisk situationen är när det gäller byggsektorn i båda provinserna. Arbetslösheten inom sektorn har stigit snabbt med en kraftig topp från december 2012 till mars 2013 och inga förändringar därefter.

Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder

Berörda stödmottagare

19.         Det beräknade antalet stödberättigade personer som förväntas delta i åtgärderna är 475.

20.         Fördelningen av förväntade deltagare efter kön, medborgarskap och åldersgrupp är följande:

Kategori || Antal berörda stödmottagare

Kön: || Män: || 440 || (92,6 %)

|| Kvinnor: || 35 || (7,4 %)

Medborgarskap: || EU-medborgare: || 475 || (100 %)

|| Icke EU-medborgare: || 0 || (0 %)

Åldersgrupp: || 15–24 år: || 15 || (3,1 %)

|| 25–29 år: || 46 || (9,7 %)

|| 30–54 år: || 310 || (65,3 %)

|| 55–64 år: || 104 || (21,9 %)

|| Över 64 år: || 0 || (0 %)

Föreslagna åtgärder

21.         De uppsagda arbetstagarna kommer att erbjudas individanpassade tjänster som ska hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden. Tjänsterna ingår i ett samordnat paket bestående av följande:

1.      Stöd vid arbetssökande och registrering

a)       Det första steget är att under en intensiv period registrera alla deltagare, ta reda på deras färdigheter, kunskaper och ambitioner samt fastställa framtida möjligheter.

b)      Stöd vid arbetssökandet – ett individanpassat program som erbjuds samtliga enskilda deltagare: ett aktivt direkt stöd som omfattar sammanställning av dokument för att söka eller byta arbete, intensiv fortbildning, karriärevenemang, upprättande av en kontaktpunkt för byggindustrin och intensiva kontakter med arbetsgivare.

2.      Utbildnings- och fortbildningsåtgärder

Utbildnings- och fortbildningsåtgärder samt ytterligare åtgärder för byggsektorn och för nya yrkesprofiler. Dessa åtgärder är en viktig del av projektet för att skapa fler möjligheter på arbetsmarknaden för uppsagda arbetstagare. Åtskillnad görs mellan utbildning inom och utanför byggsektorn. Inom sektorn har de nederländska myndigheterna (med utgångspunkt i ett tidigare projekt inom ramen för fonden) för avsikt att göra de uppsagda arbetstagarna "mer mångsidiga", vilket man anser avsevärt kommer att öka de berörda personernas möjligheter på arbetsmarknaden.

I utbildningen utanför byggsektorn måste man ta hänsyn till de möjligheter som finns och de sökandes yrkeserfarenhet. Arbetstillfällen finns i transportsektorn, men också i sektorer med samband till byggsektorn, t.ex. byggtransporter, installationsarbeten och asbestsanering.

Endast i undantagsfall kommer uppsagda arbetstagare att erbjudas utbildning inom sektorer som skiljer sig helt från byggsektorn och närliggande sektorer. Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från ett tidigare projekt inom ramen för fonden, där några personer omskolades inom sjukvården och fick arbete där, kommer detta alternativ emellertid också att erbjudas vid genomförandet.

Exempel på utbildning/omskolning:

a)       Omskolning av en byggnadsarbetare (snickare) till en mer mångsidig hantverkare som även kan arbeta som murare eller rörmokare.

b)      Omskolning av en byggnadsarbetare för arbete inom transportsektorn.

c)       Utbildning av en byggnadsarbetare inom en ny sektor som sjukvården för ambulanstransport eller för att arbeta med trädgårdsskötsel/jordbruk.

3.      Omplaceringsstöd

Omplaceringsåtgärder används för att ge deltagarna möjlighet att arbeta inom andra sektorer än byggsektorn där de arbetade innan de blev arbetslösa. Verktyg som yrkesvägsledning och yrkesrådgivning kommer att användas för att avgöra om en person verkligen har kapacitet att byta yrke och vilka utbildningsprogram som denne bör genomgå. Yrkesvägledningen kan resultera i en utbildning för den sökande, troligen utanför byggsektorn.

Inom ramen för projektet kommer de nederländska myndigheterna också att använda omplaceringsåtgärder för att förbereda de sökande för arbetsmarknaden i stort. Många deltagare i projektet har lång yrkeserfarenhet inom byggsektorn och är ovana att söka arbeten och att skriva meritförteckningar eller använda sociala medier för platsansökningar. Projektet kommer att ge stöd när det gäller sådana verktyg.

4.      Personalpool

Denna pool utgör en flexibel reserv både för arbetssökande och för arbetsgivare som kan erbjuda (tillfälliga) anställningar. Tjänsten kan användas för att få till stånd ett flexibelt utnyttjande. De omskolade arbetstagarna kan få nödvändig arbetslivserfarenhet och möjlighet att presentera sig för nya arbetsgivare. De budgeterade kostnaderna ska täcka upprättandet av personalpoolen och kontakter med företag som vill delta. Budgeten omfattar arbetskraftskostnader, hyreskostnader och kostnader för andra nödvändiga verktyg (webbplats, pr, tidning med lediga platser etc.). Personalpoolen kommer alltså att leta efter (tillfälliga) arbeten för deltagarna i projektet. När en person är utbildad kommer han eller hon förmodligen att placeras i personalpoolen för att hitta ett jobb. Ibland kan en sökande direkt få en anställning när utbildningen är avklarad, exempelvis efter en praktiktjänstgöring eller som ett resultat av arbetslivserfarenhet inom ett företag inom ramen för utbildningen. Sökande kan också placeras i personalpoolen direkt efter att de anmälts till projektet. De nederländska myndigheterna räknar med att omkring 225 deltagare i projektet kommer att placeras i personalpoolen och hitta arbeten genom detta verktyg.

22.         De föreslagna åtgärderna, som beskrivs ovan, utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder inom de stödberättigande åtgärder som fastställs i artikel 7 i förordningen om fonden. Dessa åtgärder ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder.

23.         De nederländska myndigheterna har överlämnat de begärda uppgifterna om åtgärder som de berörda företagen är skyldiga att vidta enligt nationell rätt eller kollektivavtal. De har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta dessa åtgärder.

Beräknad budget

24.         De beräknade totalkostnaderna uppgår till 2 709 635 euro, inklusive kostnader för individanpassade tjänster på 2 601 250 euro och kostnader för förberedelser, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering på 108 385 euro.

25.         Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 1 625 781 euro (60 % av de totala kostnaderna).

Åtgärder || Beräknat antal deltagare || Beräknad kostnad per deltagare (euro) || Beräknad totalkostnad (euro), (% av totala kostnader)

Individanpassade tjänster (åtgärder enligt artikel 7.1 a och c i förordningen om fonden)

Stöd i arbetssökandet || 475 || 1 665 || 790 875

Registrering av deltagare || 475 || 515 || 244 625

Utbildning och omskolning: a. Utbildning och omskolning i byggsektorn b. Utbildning och omskolning i närliggande sektorer c. Utbildning utanför byggsektorn || 75 50 25 || 5 000 6 500 12 710 || 375 000 325 000 317 750

Omplaceringsstöd || 50 || 3 355 || 167 750

Personalpool || 225 || 1 691,78 || 380 650

Delsumma (a): || – || – ||  2 601 250

Förberedelser, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering:

1. Förberedande åtgärder || – || 0

2. Förvaltning || – || 27 096

3. Information och publicitet || – || 27 096

4. Kontroll och rapportering || – || 54 193

Delsumma (c): || – || 108 385, (4 %)

Totalkostnad (a + c): || – || 2 709 635

Stöd från fonden (60 % av de sammanlagda kostnaderna) || – || 1 625 781

26.         Kostnaden för åtgärderna som faller under artikel 7.1 b i förordningen om fonden uppgår till 0 euro och överstiger därmed inte 35 % av de totala kostnaderna för det samordnade paket av individanpassade tjänster.

Perioden under vilken utgifter är stödberättigande

27.         De nederländska myndigheterna började tillhandahålla individanpassade tjänster till utvalda stödmottagare den 1 februari 2014. Utgifterna för de åtgärder som anges i punkt 25, delsumma (a), berättigar därför till ekonomiskt stöd från fonden från den 1 februari 2014 till den 20 februari 2016.

28.         De nederländska myndigheterna började få administrativa kostnader för genomförandet av fonden från den 1 februari 2014. Kostnaderna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från den 1 februari 2014 till den 20 augusti 2016.

Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel

29.         De nederländska myndigheterna har angett att de åtgärder som beskrivs ovan som beviljas ekonomiskt stöd från fonden inte dessutom kommer att få stöd genom unionens övriga finansieringsinstrument.

30.         Den nationella förfinansieringen eller samfinansieringen utgörs av det bidrag på 250 000 euro som provinsen Overijssel har anslagit för att stödja åtgärder inom ramen för fonden för att återintegrera tidigare anställda samt medel från arbetsmarknadens parter (O&O fondsen), som kommer att bidra med resten av den samfinansiering som krävs (dvs. 833 854 euro).

Förfaranden för samråd med de berörda stödmottagarna eller företrädare för dem eller med arbetsmarknadens parter, samt med lokala och regionala myndigheter

31.         De nederländska myndigheterna har angett att det samordnade paketet med individanpassade tjänster tagits fram i samråd med fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Arbetsmarknadsparterna inom byggsektorn i Nederländerna deltar i förvaltningen av utbildningsinstitutioner. Utbildningspersonal från dessa institutioner ansvarar för praktik- och utbildningsinsatserna inom sektorn. Den tekniska byrån för byggsektorn, som har lämnat in ansökan, förvaltas också av arbetsmarknadens parter. En rad regionala möten med företrädare för sektorn och byggföretag anordnades i provinsen Overijssel den 3 december, 5 december och 16 december 2013 och i provinsen Gelderland den 20 december 2013. De berörda parterna gjorde tillsammans med myndigheten för arbetstagares socialförsäkring (UWV) en bedömning av problemets karaktär och omfattning och utformade åtgärder för att hjälpa de uppsagda arbetstagarna att komma tillbaka till arbetslivet, bland annat genom att ansöka om stöd från fonden.

Förvaltnings- och kontrollsystem

32.         Ansökan innehåller en ingående beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet och av skyldigheterna för de berörda organen. Nederländerna har meddelat kommissionen att det ekonomiska stödet kommer att förvaltas och kontrolleras av samma organ som förvaltar och kontrollerar Europeiska socialfonden.

Den berörda medlemsstatens åtaganden

33.         De nederländska myndigheterna har gett alla nödvändiga garantier om

– att principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem,

– att de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda,

– att de företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda,

– att de föreslagna åtgärderna stöder enskilda arbetstagare och inte används till omstrukturering av företag eller sektorer,

– att de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras,

– att de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera åtgärder som finansieras genom strukturfonderna,

– att det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.

BUDGETKONSEKVENSER

Budgetförslag

34.         Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[19] inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).

35.         Efter att ha prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden och tagit i beaktande antalet berörda stödmottagare samt de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna föreslår kommissionen att man ska betala ut ekonomiskt stöd genom att anslå 1 625 781 euro ur fonden, vilket utgör 60 % av de sammanlagda kostnaderna för de föreslagna åtgärderna.

36.         Det föreslagna beslutet om utnyttjande av fonden kommer att antas av Europaparlamentet och rådet, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[20].

Anknytande rättsakter

37.         Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på 1 625 781 euro till den berörda budgetposten.

38.         Samtidigt som kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2014/002 NL/Gelderland-Overijssel construction)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[21], särskilt artikel 15.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[22], och

av följande skäl:

(1)       Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda och till egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandelsmönstren på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)       Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[23] inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).

(3)       Nederländerna lämnade den 20 februari 2014 in en ansökan om att utnyttja fonden mot bakgrund av uppsägningar vid 89 företag verksamma i huvudgrupp 41 (Byggande av hus)[24] enligt Nace rev. 2 i de angränsande Nuts 2-regionerna Gelderland och Overijssel och kompletterade ansökan med ytterligare uppgifter i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet från fonden enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.

(4)       Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla det ekonomiska stöd på 1 625 781 euro som Nederländerna ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 1 625 781 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i Europeiska unionens allmänna budget för 2014.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                     På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

[2]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

[3]               EUT L 154, 21.6.2003, s. 1, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 31/2011.

[4]               Enligt artikel 3 a i förordningen om fonden.

[5]               En förteckning över berörda företag och antal arbetstagare som har blivit uppsagda inom varje företag finns i bilagan.

[6]               Källa:http://www.dnb.nl/nieuws/nieuwsoverzicht-en-archief/statistisch-nieuws-2012/dnb280065.jsp

[7]               Kredietverlening aan het MKB stuurgroep kredietverlening 2 mei 2012 (kreditgivning från banker till små och medelstora företag).

[8]               http://www.gelderland.nl/smartsite.dws?id=10825 Artikel om budgeten och minskningen av utgifterna i provinsen Gelderland, http://www.overijssel.nl/bestuur/overijssel/begroting-overijssel/ Artikel om budgeten och minskningen av utgifterna i provinsen Overijssel.

[9]               http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=82001NED&D1=0&D2=0-1&D3=0&D4=0,8,10&D5=237,254,271,288,305,l&HDR=T,G4&STB=G3,G1,G2&VW=T

[10]                    http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=71999ned&D1=a&D2=a&D3=1&D4=19,24,29,34,l&HDR=T,G1&STB=G2,G3&VW=T

[11]                    http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/default.aspx?DM=SLNL&PA=81808ned&D1=a&D2=a&D3=0&D4=118%2c135%2c138-145&HDR=T&STB=G1%2cG2%2cG3&VW=T. Omsättningsutvecklingen i byggsektorn.

[12]                    http://www.cbs.nl/nl-NL/menu/themas/arbeid-sociale-zekerheid/publicaties/arbeidsmarkt-vogelvlucht/korte-termijn-ontw/2006-arbeidsmarkt-vv-bedrijfstak-art.htm. Sysselsättning inom olika sektorer (endast tillgänglig på nederländska).

[13]             Siffror från 2012: Statistiska uppgifter från Overijssel och statistiska uppgifter från Gelderland http://www.gelderland.databank.nl/. http://www.overijssel.nl/overijssel/cijfers-kaarten/databank-overijssel/. Uppgifter om regional produktion från EIB i Förväntningar på produktion och sysselsättning i byggnadsindustrin 2014.

[14]             Källa: Ekonomiska institutet för byggforskning (EIB). Produktionssiffror 2008–2013.

[15]             Byrån för ekonomisk forskning i provinsen Gelderland. Statistiska uppgifter från provinsen Gelderland. http://www.gelderland.databank.nl/.

[16]             Provinsen Overijssels databas. Antal arbetstillfällen inom byggsektorn 2012 http://overijssel.databank.nl/.

[17]             http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=81355NED&D1=2&D2=0,8&D3=0,9,11&D4=l&HDR=T,G3&STB=G1,G2&VW=T. Byggsektorns bidrag till BNP i provinserna Gelderland och Overijssel.

[18]             Siffror från UWV (institutet för försäkringar för arbetstagare), Gelderland och Overijssel.

[19]             EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

[20]             EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

[21]             EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

[22]             EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

[23]             EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

[24]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

BILAGA

Företag där  arbetstagare  blivit uppsagda || Region där de uppsagda arbetstagarnas arbetsplats ligger || Antal uppsagda arbetstagare i varje företag || Metod(er) för att beräkna uppsägningar

A. Beverwijk en Zonen B.V. || Overijssel (NL21) || 3 || 2

Aan de Stegge Presolid Home Bv || Overijssel (NL21) || 2 || 2

Aannemers- en Staalconstructiebedrijf Aan de Stegge B.V. || Overijssel (NL21) || 13 || 2

Aannemersbedrijf Bramer BV || Overijssel (NL21) || 6 || 2

Aannemersbedrijf G. Bronkhorst en Zn Bv || Gelderland (NL22) || 20 || 3

Aannemersbedrijf H. De Bondt Ede Bv || Gelderland (NL22) || 7 || 3

Aannemersbedrijf H.J.W. Beijers V.O.F. || Gelderland (NL22) || 2 || 2

Aannemersbedrijf Haafkes Veldwachter BV || Overijssel (NL21) || 3 || 2

Aannemersbedrijf Haarman || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Aannemersbedrijf Hoenderboom Bv || Gelderland (NL22) || 12 || 3

Aannemersbedrijf Horenberg B.V. || Overijssel (NL21) || 8 || 2

Aannemersbedrijf J.Valk & Zonen B.V. || Overijssel (NL21) || 3 || 2

Aannemersbedrijf Rijsdijk || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Aannemersbedrijf Rougoor Bv || Gelderland (NL22) || 2 || 3

Aannemingsbedrijf Boks vof || Gelderland (NL22) || 1 || 3

Aannemingsbedrijf E.G.J. Steggink B.V. || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Aannemingsbedrijf HJ te Selle Bv || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Aannemingsbedrijf J.A. van Boxtel B.V. || Gelderland (NL22) || 3 || 2

Aannemingsbedrijf Mecklenfeld B.V. || Overijssel (NL21) || 7 || 2(1 arbetstagare),3(6 arbetstagare)

Aannemingsbedrijf Neijenhuis Bv || Gelderland (NL22) || 11 || 3

Aannemingsbedrijf van Kessel B.v. || Gelderland (NL22) || 1 || 3

Aannemingsmaatschappij Olde-Rikkert Bv || Overijssel (NL21) || 46 || 2(2 arbetstagare),3(44 arbetstagare)

AB Bouwservice Oost Nederland B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Allure Bouw Bv || Overijssel (NL21) || 26 || 3

B.v. aannemingsmaatschappij v/h P.Poeles || Overijssel (NL21) || 8 || 3

Bergman Aannemersbedrijf || Gelderland (NL22) || 1 || 3

Beton-, Onderhoud-en Uitzet Werken Beerdsen || Gelderland (NL22) || 3 || 3

Bouw- en Aannemingsbedrijf Rijswijk Bv || Gelderland (NL22) || 4 || 3

Bouw- en Handelscentrum G.H. Bruggink B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Bouwbedrijf EBU Doetinchem B.V. || Gelderland (NL22) || 7 || 2

Bouwbedrijf Gebr. Kamphuis B.V. || Overijssel (NL21) || 14 || 2

Bouwbedrijf Gebroeders Kleinjan Bv || Overijssel (NL21) || 10 || 3

Bouwbedrijf H.J. Klomps B.V. || Gelderland (NL22) || 9 || 2

Bouwbedrijf Heimensen BV || Gelderland (NL22) || 5 || 2

Bouwbedrijf Hulshof || Overijssel (NL21) || 7 || 2

Bouwbedrijf IJzerman Heerde B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Bouwbedrijf J H Scholten B.v. || Overijssel (NL21) || 6 || 3

Bouwbedrijf J. Heldoorn B.V. || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Bouwbedrijf Kampman B.V. || Gelderland (NL22) || 4 || 2

Bouwbedrijf Louis Wijnhout B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Bouwbedrijf Middelhuis & Wopereis B.v. || Gelderland (NL22) || 7 || 3

Bouwbedrijf Ottenhof BV || Overijssel (NL21) || 5 || 2

Bouwbedrijf Regeling bv || Overijssel (NL21) || 36 || 3

Bouwbedrijf Roosdom Tijhuis Rijssen B.V. || Overijssel (NL21) || 2 || 2

Bouwbedrijf Sprong BV || Gelderland (NL22) || 11 || 3

Bouwbedrijf 't Woud Bv || Gelderland (NL22) || 15 || 3

Bouwbedrijf Thus-Heebing B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Bouwbedrijf Van Swaay || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Bouwbedrijf Verploegh BV || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Bouwbedrijf Wensink & Prins BV || Overijssel (NL21) || 6 || 2

Bouwcollectief Voorstonden Bv || Gelderland (NL22) || 8 || 3

Bouwlijn Van Dijk B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Bouwonderneming Hoppen BV || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Broekhuizen Kabo B.V. || Gelderland (NL22) || 2 || 2

De Vree en Sliepen BV || Gelderland (NL22) || 1 || 2

De Zeeuw BV || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Design Bouw B.V. || Overijssel (NL21) || 6 || 2

Dijkhuis Aannemersbedrijf BV || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Dst Bouw Management International Bv || Overijssel (NL21) || 1 || 3

Gebr. van der Geest B.V. || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Gebrs Lukkassen Metselwerk Bv || Gelderland (NL22) || 45 || 3

Giesbers-Arnhem Bouw B.V. || Gelderland (NL22) || 3 || 2

Giesbers-Wijchen Bouw B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Groothuis bouwgroep || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Hegeman Bouw Vriezenveen B.V. || Overijssel (NL21) || 5 || 2

Henk Selles Bouwbedrijf || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Hoffman Bouwbedrijf B.V. || Gelderland (NL22) || 8 || 2

Hoornstra Bouw B.V. || Gelderland (NL22) || 5 || 2

Kempink Bouwbedrijf Bv || Gelderland (NL22) || 11 || 3

|| Gelderland (NL22) || 2 || 2

Klein Haar aannemersbedrijf || Gelderland (NL22) || 4 || 2

Koopmans Bouwgroep B.V. || Overijssel (NL21) || 7 || 2

Kraay aannemingsbedrijf bv || Gelderland (NL22) || 15 || 3

Plegt-Vos Bouwgroep B.V. || Overijssel (NL21) || 2 || 2

Prefab totaal BV || Overijssel (NL21) || 23 || 3

Rots Bouw B.V. || Gelderland (NL22) || 7 || 2

Rtw Bv || Overijssel (NL21) || 7 || 3

Stenfert Spantbouw B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Temmink bouwbedrijf || Overijssel (NL21) || 2 || 2

Tomberg Funderingen en Onderbouw BV || Gelderland (NL22) || 2 || 3

Van Benthem's Aannemingsbedrijf Bv || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Van Dijk Bouw B.V. || Gelderland (NL22) || 4 || 2

|| Overijssel (NL21) || 5 || 2

Van Dijk Bouw Twente B.V. || Overijssel (NL21) || 2 || 2

Van Driesten Harskamp Bouwbedrijf B.V. || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Van Kessel Bouw Bv || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Vastbouw Oost BV || Overijssel (NL21) || 1 || 2

Veluwezoom Verkerk Bouw B.V. || Gelderland (NL22) || 19 || 2

VOF Oleander || Overijssel (NL21) || 4 || 3

Wam & van Duren Bouwgroep BV || Gelderland (NL22) || 1 || 2

Totalt antal  uppsagda  arbetstagare Totalt antal företag || || 562 ||

89