52014PC0024

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som gäller för unionens yttersta randområden dit de franska utomeuropeiska departementen hör, medger i princip ingen skillnad i beskattning i dessa departement mellan lokala produkter och produkter från det franska fastlandet eller andra medlemsstater. Enligt artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (tidigare artikel 299.2 i EG-fördraget) är det emellertid möjligt att införa särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena på grund av de permanenta nackdelar som påverkar deras ekonomiska och sociala situation.

Enligt rådets beslut 2004/162/EG av den 10 februari 2004 (ändrat genom rådets beslut 2008/439/EG av den 9 juni 2008 och rådets beslut 448/2011/EU av den 19 juli 2011), som antagits på grundval av artikel 299.2 i EG-fördraget, har Frankrike tillåtelse att till och med den 1 juli 2014 medge befrielse från eller nedsättningar av den s.k. sjötullen för vissa produkter som tillverkas i de utomeuropeiska departementen Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion. Bilagan till det ovan nämnda beslutet innehåller en förteckning över produkter för vilka befrielse eller nedsättning av skatten får tillämpas. Beroende på produkt får skillnaden i beskattning mellan lokalt tillverkade produkter och övriga produkter uppgå till högst 10, 20 respektive 30 procentenheter.

I beslut 2004/162/EG anges skälen till att anta särskilda åtgärder: den avlägsna belägenheten, råvaru- och energiberoendet, nödvändigheten av att inrätta större lager, den begränsade lokala marknaden i kombination med en dåligt utvecklad exportverksamhet, etc. Dessa nackdelar leder sammantaget till en ökad produktionskostnad och därmed till ett högre självkostnadspris för lokalt tillverkade produkter. Om inga särskilda åtgärder tillämpades skulle de lokalt tillverkade produkterna därför vara mindre konkurrenskraftiga än produkter utifrån, till och med när kostnaderna för transporten till de utomeuropeiska departementen tas med i beräkningen. Det skulle därmed bli svårare att upprätthålla lokal produktion. De särskilda åtgärderna i beslut 2004/162/EG har därför utformats i syfte att förstärka det lokala näringslivet och förbättra dess konkurrenskraft.

I enlighet med Europeiska rådets beslut 2012/419/EU om ändring av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen ska Mayotte från och med den 1 januari 2014 ha ställning som ett av unionens yttersta randområden i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i stället för som ett av de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) i den mening som avses i artikel 355.2 i EUF-fördraget. Genom Europeiska rådets beslut läggs Mayotte därför till bland de yttersta randområden som är upptagna i artikel 349 i EUF-fördraget. Fördraget och unionens skattelagstiftning kommer därför i sin helhet att vara tillämpliga på Mayotte från och med ändringen av Mayottes ställning.

Förslaget till direktiv av den 7 augusti 2013[1] syftar till att Mayotte i fråga om mervärdesskatt och punktskatter ska behandlas på samma sätt som de övriga franska yttersta randområdena genom att detta utomeuropeiska departement placeras utanför det territoriella tillämpningsområdet för mervärdesskatte- och punktskattedirektiven från och med den 1 januari 2014.

De franska myndigheterna har meddelat kommissionen att de avser att införa en s.k. sjötull i Mayotte på villkor snarlikna dem som gäller för Franska Guyana, och har bett kommissionen om tillåtelse att beskatta produkter olika beroende på om de har tillverkats lokalt eller ej. De franska myndigheterna lämnade i sin ansökan av den 24 maj 2013 en förteckning till kommissionen över ett hundratal produkter som de önskar beskatta olika beroende på om de har tillverkats lokalt eller ej. De franska myndigheterna har flera gånger ombetts att lämna kompletterande upplysningar och att för de olika produkter som ansökan gäller tillhandahålla uppgifter om förekomsten av lokal produktion, den lokala produktionens marknadsandel samt merkostnaderna för den lokala produktionen i förhållande till likadana produkter som kommer utifrån.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

De franska myndigheternas ansökan rörande Mayotte lades fram mot bakgrund av önskemål från berörda ekonomiska sektorer.

Kommissionen har inte haft tillgång till någon konsekvensbedömning.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syftet med förslaget är att anpassa rådets beslut 2004/162/EG så att det kan tillämpas på Mayotte. Dessutom fastställs för Mayotte en förteckning över produkter för vilka Frankrike, med vissa begränsningar, bör få tillåtelse att tillämpa befrielse eller nedsättning av den s.k. sjötullen om de tillverkats lokalt. Enligt förslaget får Frankrike tillåtelse att tillämpa en differentierad beskattning på 59 produkter för vilka det förekommer lokal produktion i Mayotte. De franska myndigheterna har i fråga om alla dessa produkter kunnat visa för det första att lokal produktion förekommer, för det andra att det förekommer betydande ”import” (bl.a. från det franska fastlandet och från andra medlemsstater) som kan göra det svårt att upprätthålla den lokala produktionen, och för det tredje att den lokala produktionen medför merkostnader i förhållande till ”importerade” produkter, vilket äventyrar de lokalt tillverkade produkternas konkurrenskraft.  Den tillåtna skillnaden i beskattning får inte överstiga de påvisade merkostnaderna. Enligt förslaget ska ett antal produkter föras in i bilagan till rådets beslut 2004/162/EG: 11 produkter i del A i bilagan (tillåten skillnad i beskattning på tio procentenheter), 32 produkter i del B i bilagan (tillåten skillnad i beskattning på tjugo procentenheter) och 16 produkter i del C i bilagan (tillåten skillnad i beskattning på 30 procentenheter). De berörda produkterna beskrivs detaljerat i skälen 5–7 i förslaget till rådsbeslut.

Rättslig grund Artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Subsidiaritetsprincipen Endast rådet har behörighet att på grundval av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena för att på grund av de permanenta nackdelar som påverkar de yttersta randområdenas ekonomiska och sociala situation anpassa tillämpningen av fördragen till dessa områden, inbegripet den gemensamma politiken. Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Syftet med förslaget är att anpassa rådets beslut 2004/162/EG så att det kan tillämpas på Mayotte. Förslaget rör endast produkter för vilka det har kunnat visas att den lokala produktionen medför merkostnader. ||

Den maximala skillnaden i beskattning för varje produkt som omfattas av detta förslag är inte större än vad som är nödvändigt med hänsyn till merkostnaderna för varje berörd lokal produktion. Beskattningen av de produkter som importeras till det franska utomeuropeiska departementet Mayotte går således inte utöver vad som krävs för att kompensera de lokalt tillverkade produkternas sämre konkurrenskraft.

Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: rådsbeslut.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Texten som är föremål för ändring utgör i sig själv ett beslut fattat av rådet, antaget på samma rättsliga grund (artikel 299.2 i det då aktuella EG-fördraget).

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte Europeiska unionens budget.

2014/0010 (CNS)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut 2004/162/EG när det gäller dess tillämpning på Mayotte från och med den 1 januari 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande[2],

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)       Genom rådets beslut 2004/162/EG[3] ges de franska myndigheterna tillåtelse att tillämpa befrielser från eller nedsättningar av sjötullen för de produkter som tillverkats lokalt i de franska utomeuropeiska departementen och som anges i bilagan till beslutet. Dessa befrielser eller nedsättningar utgör särskilda åtgärder som syftar till att kompensera de yttersta randområdenas särskilda begränsningar, som medför ökade produktionskostnader för lokala företag och gör det svårt för deras produkter att konkurrera med likadana produkter som härrör från det franska fastlandet och från de övriga medlemsstaterna. Mayotte befinner sig i samma situation som de övriga franska yttersta randområdena.

(2)       I enlighet med beslut 2012/419/EU[4] blir Mayotte från och med den 1 januari 2014 ett yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget. Samtliga bestämmelser i fördraget kommer därför att vara tillämpliga på Mayotte från och med den dagen.

(3)       De franska myndigheterna har begärt att beslut 2004/162/EG rörande sjötullen ska vara tillämpligt på Mayotte från och med den 1 januari 2014 och har överlämnat en förteckning över produkter för vilka de önskar tillämpa en differentierad beskattning beroende på om produkterna har tillverkats lokalt eller ej.

(4)       Genom föreliggande beslut bör de franska myndigheterna få tillåtelse att tillämpa en differentierad beskattning på de produkter i fråga om vilka de kunnat visa för det första att lokal produktion förekommer, för det andra att det sker en betydande införsel av varor (bl.a. från det franska fastlandet och från andra medlemsstater), vilket kan göra det svårt att upprätthålla den lokala produktionen, och för det tredje att det finns merkostnader som gör den lokala produktionen dyrare i förhållande till produkter utifrån och som äventyrar de lokalt tillverkade produkternas konkurrenskraft.  Den tillåtna skillnaden i beskattning bör inte kunna överstiga de påvisade merkostnaderna. Om dessa principer tillämpas kan bestämmelserna i artikel 349 i fördraget genomföras utan att man går utöver vad som är nödvändigt och utan att det skapas oberättigade fördelar för den lokala produktionen.

(5)       De produkter för vilka de franska myndigheterna har lämnat dessa tre typer av uppgifter finns förtecknade i delarna A, B och C i bilagan till rådets beslut 2004/162/EG. De berörda produkter som finns förtecknade i del A i bilagan till beslutet (tillåten skillnad i beskattning: 10 procentenheter) är peppar (produkterna 0904 11 och 0904 12[5]), vanilj (produkt 0905), choklad (produkt 1806), vissa plastprodukter (produkterna 3925 10 10, 3925 90 80, 3926 90 90 et 3926 90 97), tegelstenar (produkterna 6901 och 6902) samt tandproteser (produkt 9021 21 90).

(6)       De berörda produkter som finns förtecknade i del B i bilagan till rådets beslut 2004/162/EG (tillåten skillnad i beskattning: 20 procentenheter) är fisk (produkterna 0301, 0302, 0303, 0304 et 0305), vissa varor av trä (produkterna 4407, 4409, 4414, 4418, 4419, 4420 och 4421), vissa varor av papper eller kartong (produkterna 4819 och 4821), vissa produkter från press- och förlagssektorn (produkterna 4902, 4909, 4910 och 4911), vissa produkter i planglas (produkterna 7003 och 7005), vissa varor av järn (produkterna 7210, 7301, 7312, 7314, 9406 00 31 et 9406 00 38), vissa varor av aluminium (produkterna 7606, 7610 10 och 8310) samt vissa stolar (produkterna 9401 69, 9401 90 30 et 9403 40).

(7)       De berörda produkter som finns förtecknade i del C i bilagan till rådets beslut 2004/162/EG (tillåten skillnad i beskattning: 30 procentenheter) är mjölk och mjölkprodukter (produkterna 0401, 0403 och 0406), vissa bearbetade köttprodukter (produkterna 1601 och 1602), vissa bageri- och konditoriprodukter (produkterna 1901 och 1905), glass (produkt 2105), mineralvatten och läsk (produkterna 2201 och 2202), öl (produkt 2203), ylang-ylang (produkterna 3301 29 11 och 3301 29 31), tvål och rengöringsmedel (produkterna 3401 och 3402) samt madrasser av skumplast (produkt 9404 29 90).

(8)       Beslut 2004/162/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)       Eftersom det brådskar bör det göras ett undantag från den regel om en period på åtta veckor som fastställs i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till Lissabonfördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut 2004/162/EG ska ändras på följande sätt:

1) I artikel 1.1 ska första stycket ersättas med följande:

”Genom avvikelse från artiklarna 28, 30 och 110 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska de franska myndigheterna till och med den 1 juli 2014 tillåtas att för de i bilagan angivna produkter som tillverkats lokalt i de franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte och Réunion tillämpa befrielser från eller nedsättningar av den s.k. sjötullen. ”

2) Bilagan ska ändras på följande sätt:

a) I del A ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5. Departementet Mayotte

0904 11, 0904 12, 0905,1806, 3925 10 00, 3925 90 80, 3926 90 90, 3926 90 97, 6901, 6902, 9021 21 90. ”

b) I del B ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5. Departementet Mayotte

0301, 0302, 0303, 0304, 0305, 4407, 4409, 4414, 4418, 4419, 4420, 4421, 4819, 4821, 4902, 4909, 4910, 4911, 7003, 7005, 7210, 7301, 7312, 7314, 7606, 7610 10, 8310, 9401 69, 9401 90 30, 9403 40, 9406 00 31, 9406 00 38. ”

c) I del C ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5. Departementet Mayotte

0401, 0403, 0406, 1601, 1602, 1901, 1905, 2105, 2201, 2202, 2203, 3301 29 11, 3301 29 31, 3401, 3402, 9404 29 90. ”

Artikel 2

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               Förslag till rådets direktiv COM(2013) 577 final av den 7 augusti 2013 om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2008/118/EG vad beträffar de franska yttersta randområdena, särskilt Mayotte.

[2]               EUT C [...], [...], s. [...].

[3]               Rådets beslut 2004/162/EG av den 10 februari 2004 om sjötullsystemet i de franska utomeuropeiska departementen och om förlängning av giltighetstiden för beslut 89/688/EEG (EUT L 52, 21.2.2004, s. 64).

[4]               EUT L 204, 31.7.2012, s. 131.

[5]               Enligt klassificeringen i Gemensamma tulltaxan.