12.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 294/11

—

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, som ligger till grund för fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2011Industripolitik för stärkt konkurrenskraft (COM(2011)0642),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (COM(2012)0582),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa (COM(2013)0407),

—

med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om handlingsplanen för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa (1),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om stålindustrin samt om omstrukturering, utflyttning och nedläggning av företag inom EU,

—

med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar (3),

—

med beaktande av frågan till kommissionen om stålverket Acciai Speciali Terni (AST) i Italien (O-000087/2014),

—

med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den europeiska stålindustrin har historiskt spelat en stor roll för den europeiska integrationen och utgör grunden för den europeiska industrins mervärde.

B.

Stålsektorn är mycket viktig för Europas ekonomi och industri, men i dagsläget brottas den med en avsevärt minskad efterfrågan, vilket leder till allt fler förlorade arbetstillfällen och sänkt konkurrenskraft. Detta bådar inte gott för den nödvändiga återhämtningen i den europeiska ekonomin.

C.

EU bör främja en politik för utveckling av industriproduktionen i samtliga medlemsstater i syfte att skydda sysselsättningen inom EU, och bör sträva efter att uppnå sina vägledande mål att höja industrins nuvarande andel av BNP så att den senast 2020 uppgår till 20 procent.

D.

Ett av EU:s mål är att stödja stålindustrin, att undanröja hinder för och hot mot dess konkurrenskraft och att anpassa den till de ändrade marknadsvillkoren i och utanför EU.

E.

Under de senaste åren har stålindustrin brottats med svåra utmaningar i fråga om omstrukturering och företagssammanslagningar, med tillhörande sociala kostnader, men också i fråga om nya krav på att uppfylla EU:s klimatmål.

F.

Framför allt ett antal stora ståltillverkare har i sina strategier varit inriktade på kortsiktig ekonomisk vinst till förfång för innovation, investeringar i forskning och utveckling, sysselsättning och kompetensutveckling.

G.

Den europeiska stålindustrin har drabbats av en investeringskris som hotar dess framtid. Samtidigt förväntas stålmaterial spela en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla hållbara industrilösningar för urbanisering, rörlighet och demografiska förändringar.

H.

En begränsad ökning av efterfrågan kommer att omvandla Europa från nettoexportör till nettoimportör av stål, särskilt platta produkter och produkter med stort mervärde.

I.

Enligt kommissionen har nedläggningen av stålverk lett till 60 000 förlorade arbetstillfällen sedan 2007, och produktionen har minskat från 210 miljoner ton 2007 till 166 miljoner ton 2013 (4).

J.

Att förena behovet av hög miljöprestanda med skärpt global konkurrens och samtidigt åtgärda koldioxidläckage och förbättra tillgången till råvaror kvarstår som en grundläggande utmaning för stålsektorn, i och med att de olika aktörer som konkurrerar inte är bundna av en och samma uppsättning normer.

K.

Energikostnader måste beaktas i en global strategi för stålindustrin, och energipriserna för industriella konsumenter i EU kan ha en direkt inverkan på konkurrenskraften.

L.

Fortsatta förbättringar av energi- och resurseffektiviteten skulle kunna ge ytterligare kostnadsbesparingar och utsläppsminskningar för industrin.

M.

Efterfrågan från bilindustrin minskar till följd av strukturell överkapacitet medan andra sektorer såsom förnybar energi och energiinfrastruktur utgör verkliga möjligheter för stålsektorn (exempelvis motsvarar en 3mW vindturbin samma som 500 bilar).

N.

De höga arbetslöshetssiffrorna i EU hänger samman med unionens minskande produktionsbas inom industri och tillverkning, och dagens kris innebär stora sociala prövningar för de drabbade arbetstagarna och regionerna.

O.

Den europeiska stålindustrin är en viktig arbetsgivare som står för mer än 350 000 direkta arbetstillfällen och flera miljoner arbetstillfällen i industrier som är knutna till stålindustrin, inbegripet inom återvinningskedjan.

P.

Situationen för vissa stålverk i Europa ger anledning till stor oro för arbetstagare och nationella och lokala myndigheter.

Q.

Företag som håller på att omstrukturera bör ta sitt sociala ansvar, eftersom det har visat sig att en socialt och ekonomiskt hållbar omstrukturering kräver tillräcklig social dialog, med särskild inriktning på information till och samråd med de anställda, i enlighet med vad som anges i parlamentets ovan nämnda resolution av den 15 januari 2013.

R.

För att skydda såväl stålföretagens som deras anställdas intressen är det mycket viktigt att arbetsmarknadens parter deltar i stor utsträckning på alla nivåer och att den sociala dialogen på EU-nivå stärks.

S.

På många stålverk, motsvarande en kapacitet på 20 miljoner ton, har verksamheten tillfälligt legat nere i över tre år. Samtidigt kännetecknas personalen på många stålverk i Europa av åldrande kompetenta arbetstagare som nästan har nått pensionsåldern.

T.

Högteknologisk industri – där stålsektorn är ett exempel – har setts som en modell för tekniskt kunnande som måste skyddas, och det måste omedelbart vidtas åtgärder för att förhindra att denna industri flyttas utanför EU.

U.

FoU är av strategisk betydelse för en industri som måste hitta vägar för att minska sina utsläpp, särskilt (men inte enbart) av koldioxid.

1.

Europaparlamentet betonar att Europas ekonomiska återhämtning i hög grad är beroende av en kraftfull tillverkningsindustri, där stålindustrin spelar en central roll, och att tillverkningen är beroende av inhemsk efterfrågan och tillväxt.

2.

Europaparlamentet framhåller på nytt att man bör bevara den kunskap och expertis som utvecklats i viktiga industriområden, vilket kommer att trygga diversifiering, miljöskyddsgarantier och innovativa produkter.

3.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att påskynda arbetet med att förbereda den industripolitiska färdplan som är tänkt att vara klar under första delen av 2015, i syfte att gjuta nytt liv i den europeiska industrins konkurrenskraft gentemot den globala marknaden och därmed garantera att faktiska lika villkor råder. Samtidigt måste höga sociala standarder och miljöstandarder i EU säkerställas och ömsesidighet i tredjeländer eftersträvas.

4.

Europaparlamentet anser att en ambitiös strategi för återindustrialisering i samband med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin är av stor betydelse för att få till stånd en effektiv industripolitik för EU och för att ge en nystart åt EU:s industriella konkurrenskraft på global nivå.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera den europeiska stålindustrins strategiska position i världen, eftersom stålproduktionen i många länder anses vara av strategisk betydelse, och att särskilt utveckla en tydlig färdplan för de medel- och långsiktiga initiativ den avser att föreslå för att stödja den europeiska stålindustrin. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter på alla nivåer redan i ett tidigt skede och i stor omfattning måste delta i utvecklingen av en sådan färdplan. Parlamentet anser dock, med hänsyn till den fortsatta krisen, att en årsrapport om genomförandet av handlingsplanen för stål också bör läggas fram för att bygga vidare på de framsteg som gjorts under det senaste året och undvika att arbetet avstannar.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett instrument för djupgående analys av stålmarknaden som kan ge exakt information om balansen mellan tillgång och efterfrågan på den europeiska och globala stålmarknaden och som skiljer mellan strukturella och konjunkturella delar av utvecklingen på denna marknad. Parlamentet anser att övervakning av stålmarknaden på ett betydande sätt skulle kunna bidra till öppenhet inom stål- och skrotmarknaderna och tillhandahålla värdefull information för korrigerande och proaktiva åtgärder som är oundvikliga på grund av stålindustrins cykliska karaktär. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda detta instrument för marknadsanalys för att förutsäga risker och undersöka hur nedläggningen av stålverk påverkar sektorns återhämtning.

7.

Europaparlamentet kräver att kommissionen på kort sikt ska tillhandahålla en rapport om den europeiska stålindustrins största utmaningar, inbegripet sociala, ekonomiska och miljörelaterade aspekter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att kommissionen, efter det att fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphört att gälla, har rätt att ta itu med de ekonomiska och sociala effekterna av utvecklingen i den europeiska stålindustrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de positiva erfarenheterna, särskilt när det gäller de strategiska trepartsövervägandena och forskning.

8.

Europaparlamentet begär att högnivågruppen för stål omgående återupprättas inom ramen för det nyvalda kommissionärskollegiet, med parlamentets fulla deltagande, och att det ska anordnas ett möte inom denna ram för att informera relevanta aktörer om hur arbetet med att genomföra de 40 insatserna i kommissionens handlingsplan för stål fortskrider. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov och om möjligt hålla möten i högnivågruppen vid lämpliga tillfällen, så att dess arbete kan bli diskussionsunderlag för rådet (konkurrenskraft). Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna årliga tematiska möten med andra energiintensiva industrier om konkurrens-, handels-, energi- eller klimatpolitik, med tanke på att vissa av frågorna inom stålsektorn är relevanta också för andra energiintensiva industrier.

9.

Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att lokala och regionala myndigheter samt fackföreningar som företräder de områden där stålverken är belägna aktivt engageras i processen för att främja samarbete och informationsutbyte samt bästa praxis bland de centrala aktörerna i medlemsstaterna.

10.

Europaparlamentet betonar att man måste studera hur investeringskrisen ska tacklas för att den europeiska industrin ska kunna omvandlas till en hållbar och lönsam industri, eftersom investeringar i stålindustrin kännetecknas av långsiktiga vinster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att låta delar av sitt investeringspaket gå till bärkraftiga långsiktiga infrastrukturprojekt och till innovation i samband med storskaliga industriprojekt, inbegripet energieffektivitet och koldioxidsnåla projekt, som också kan ge ett kraftigt uppsving för efterfrågan på stål i EU.

11.

Europaparlamentet uppmuntrar vidare användningen av andra innovativa finansiella instrument, som till exempel riskdelningsinstrument som prioriterar stålindustrier i kris. Parlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att ta fram en långsiktig finansiell ram för stålprojekt.

12.

Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att stödja stålindustrin, bl.a. den strategiska utvecklingen av nya viktiga sektorer som använder stål, t.ex. energisektorn (produktion och distribution av förnybar energi), transportsektorn och resurseffektiva byggprojekt som därmed skapar incitament för effektiva produktionsprocesser och stärker den inre marknaden samt uppmuntrar till kompetensutveckling.

13.

Europaparlamentet vill att tillvägagångssättet med ”livscykelanalys” ska tillämpas vid utvärderingar av miljöeffekter och minskad resursförbrukning inom alla stadier av livscykeln, vilket innefattar utvinning och omvandling av råvaror och därefter tillverkning och distribution samt användning och/eller förbrukning, för att man på det sättet ska sporra till återanvändning samt material- och energiåtervinning och minska det slutliga bortskaffandet.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida tillämpningen av konkurrensregler har medfört orättvisa lösningar på den europeiska stålmarknaden, med eventuella negativa effekter på marknadens effektivitet. Om så är fallet uppmanas kommissionen att lägga fram korrigerande åtgärder och att undvika sådana situationer i framtiden. Parlamentet betonar att kommissionens beslut eller åtgärder på konkurrenslagstiftningsområdet inte får äventyra enskilda stålproducerande företags ekonomiska lönsamhet, särskilt mot bakgrund av den ökade konkurrensen från omvärlden. Parlamentet tillägger att kommissionen även bör agera för att skydda viktig industriinfrastruktur och produktionskapacitet från spekulationsverksamhet som går ut på att sälja ut tillgångar.

15.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att dagens system för statligt stöd till energiintensiva industrier inte medför snedvridningar på den inre marknaden och att därmed säkerställa lika villkor för alla företag. Parlamentet anser att energiintensiva industrier behöver en stabil ram för sina investeringar så att de kan garantera en hög sysselsättning.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa större vikt vid industripolitiken genom att vidta åtgärder som kan ge nytt liv åt den europeiska industrins konkurrenskraft på en global marknad, och att säkerställa att genuint lika villkor råder för alla ekonomiska aktörer.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett snabbt och kraftfullt sätt ta itu med stålimporten till EU:s marknad som olagligen subventionerats och dumpats, och vid behov utnyttja EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder i linje med gällande EU-rätt.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att genomföra ett system för koldioxidjustering vid gränserna (betalning av utsläppshandelssystemets utsläppsrätter för stål som kommer från länder utanför EU), i syfte att skapa lika villkor för alla när det gäller koldioxidutsläpp och därmed få slut på koldioxidläckaget.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida handelsavtal se till att exportmöjligheterna och möjligheterna till marknadstillträde för europeiska stålprodukter och stålbaserade produkter tydligt förbättras. Parlamentet betonar att rättvis handel med stålprodukter endast är möjlig om grundläggande rättigheter för arbetstagarna och miljöstandarder följs, och påpekar att import till dumpade priser leder till illojal konkurrens, särskilt för tillverkare av rostfritt stål i Europa. Parlamentet betonar att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder omgående måste moderniseras, och uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att driva denna moderniseringsprocess framåt och därmed säkerställa rättvis konkurrens och göra det möjligt för EU att snabbt vidta proportionella åtgärder i kampen mot illojala affärsmetoder.

20.

Europaparlamentet anser att de positiva åtgärder som föreslås här skulle göra det möjligt för stålindustrin att bli internationellt mer konkurrenskraftig. De visar att EU:s stålprodukter håller högre sociala, miljömässiga och ekonomiska standarder än produkter från andra håll i världen och betonar den kvalitet som EU:s stålproducenter håller, vilket samtidigt skulle förbättra konsumenternas uppfattning.

21.

Europaparlamentet betonar att EU:s höga klimat- och miljöskyddsstandarder skulle kunna bli världsomfattande standarder, varvid man skulle säkerställa rättvisa villkor och rättvis konkurrens.

22.

Europaparlamentet konstaterar att stålsektorn i många medlemsstater har det svårt, vilket delvis beror på att den globala efterfrågan har sjunkit kraftigt, energikostnaderna har ökat och den europeiska tillverkningsindustrin alltmer har utlokaliserats. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fullt ut genomföra färdplanen för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571) och de politiska rekommendationerna från plattformen för ett resurseffektivt Europa.

23.

Europaparlamentet anser att avfallslagstiftningen bör förbättras för att stödja stålskrotmarknaden i EU genom till exempel en översyn av direktivet om uttjänta fordon. Parlamentet erinrar om vikten av en välfungerande skrotmarknad, som bör förbättras och stimuleras mer, mot bakgrund av en EU-strategi för ett kretsloppssamhälle för att förhindra alltför stora prishöjningar till följd av att industrier från tredjeländer är närvarande på marknaden i EU. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att överväga en tillämpning av exporttullar på EU:s skrotmarknad för att förhindra den miljödumpning som brukar förekomma.

24.

Euroapparlamentet påminner om behovet av att investera i arbetstagarnas utbildning, och betonar hur viktigt det är att kommissionen noggrant följer den pågående utvecklingen, i syfte att skydda det industriella arvet och de berörda arbetstagarna.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att medlemsstaterna inte spelas ut mot varandra då ett större stålföretag med stålverk i flera länder aviserar sin avsikt att omstrukturera. Man måste dessutom samordna politiken för att garantera en hållbar, resurseffektiv och konkurrenskraftig stålindustri som kan möta förändrade marknadsförhållanden inom och utanför Europa, och parlamentet efterlyser därför en alleuropeisk lösning som skyddar och skapar bra arbetstillfällen och industriverksamhet i EU:s regioner.

26.

Europaparlamentet betonar att industrin, arbetsmarknadens partner och lokala myndigheter måste kunna förutse de utbildningskrav som en eventuell omstart av de stålverk där verksamheten tillfälligt ligger nere skulle medföra.

27.

Europaparlamentet rekommenderar främjandet av ett program för kunskapsöverföring så att äldre kvalificerade arbetstagare kan överföra sina kunskaper och färdigheter till nyanställda vid de europeiska stålverken.

28.

Europaparlamentet betonar att EU:s standarder för företagens sociala ansvar och arbetstagardeltagande också bör tillämpas av europeiska företag i tredjeländer.

29.

Europaparlamentet betonar att arbetstagares delaktighet i innovations- och omstruktureringsåtgärder är en förutsättning för ekonomisk framgång, och uppmanar därför kommissionen att skapa en plattform med arbetsmarknadens parter för att ge råd om, genomföra och övervaka den europeiska handlingsplanen för stål.

30.

Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter vid de stålverk som befinner sig i en svår ekonomisk situation att överväga lösningar för att gemensamt minska arbetstiden i syfte att bemöta krissituationer och undvika uppsägningar och förlust av arbetstillfällen.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera relevanta EU-fonder, såsom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska socialfonden (ESF), och policyinstrument för att minska de sociala kostnaderna för anpassning och se till att relevant kompetens bibehålls och utvecklas för industrins framtida konkurrenskraft.

32.

Europaparlamentet föreslår att vinsten från företagens försäljning av sina gratis utsläppsrätter helt och hållet bör återinvesteras i den koldioxidsnåla ekonomin (utrustning, teknik, FoU, utbildning för arbetstagare).

33.

Europaparlamentet anser att man bör ställa in sig på stora förändringar i stålsektorn och andra industrisektorer. Parlamentet anser att medlemsstaterna i större utsträckning bör anpassa sin utbildningspolitik till arbetsmarknadens behov för att kunna hantera liknande situationer och arbeta för att göra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar attraktiva med målet att garantera specialister inom stålsektorn som driver på innovation.

34.

Europaparlamentet betonar behovet av kvalificerad och kompetent personal för att klara övergången till mer hållbara produktionsprocesser och produkter, och efterlyser en europeisk utbildningsstrategi. Parlamentet välkomnar det utbildningsprojekt för miljöanpassad teknik för stålsektorn, där stålföretag, forskningsinstitut och arbetsmarknadens parter gemensamt undersökte kompetensbehovet för hållbar miljö. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja genomförandet av projektets resultat.

35.

Europaparlamentet inser att det finns ett behov av att utveckla och sprida bästa tillgängliga teknik över hela EU och i mån av möjlighet stödja ersättande av mineraler med järnskrot, öka användningen av ljusbågsugnar och ersätta kokskol med gas.

36.

Europaparlamentet vill att investeringar ska riktas mot teknik som ger maximalt utbyte av energitillförseln, exempelvis genom att optimera användningen av processgaser och spillvärme som kan användas för ång- och elproduktion.

37.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera tillräcklig social trygghet, adekvata arbetsvillkor och skäliga löner, genom antingen lagstiftning eller kollektivavtal, samt ett effektivt skydd mot oskäliga uppsägningar.

38.

Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och innovation är mycket viktiga för att få fart på och förnya den europeiska ekonomin i allmänhet, och i synnerhet stålindustrin som bygger på långa livscykler och stor återvinningspotential. Parlamentet nämner i detta sammanhang den befintliga och den nya vätgasbaserade tekniken för reduktion av järnmalm som har potential att minska eller sätta stopp för stora mängder koldioxidutsläpp. Parlamentet vill se att ett varumärke för EU-tillverkade rättvisestålprodukter inrättas och främjas.

39.

Europaparlamentet anser att gemensamma forsknings- och utvecklingsinsatser kommer att främja en koldioxidsnål och skonsam ståltillverkning och underlätta en mer hållbar och konkurrenskraftig industri.

40.

Europaparlamentet understryker i detta sammanhang hur viktiga programmen Horisont 2020 och Hållbara industriprocesser genom resurs- och energieffektivitet (Spire) är. Dessutom behövs det finansiering från Europeiska investeringsbanken och de framtida 400 miljoner utsläppsrätterna (NER400) för de mest riskfyllda innovations- och forskningsprogrammen.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en ambitiös innovationspolitik som skapar möjlighet för energieffektiva och innovativa produkter av hög kvalitet, så att EU kan fortsätta hävda sig i den allt hårdare globala konkurrensen. Parlamentet betonar att innovation i nya produkter, såsom masstålprodukter, inklusive högvärdig och högresistent stålplåt för biltillverkning, liksom specialstål med olika fysikaliska och kemiska egenskaper, och nya produktionsprocesser, särskilt vätgasbaserad metallurgi och omsmältningsbaserad metallurgi, är nyckeln till förbättrad konkurrenskraft för den europeiska stålindustrin gentemot leverantörer från tredjeländer. Detta område behöver särskilt stöd.

42.

Europaparlamentet påminner om att innovation måste uppmuntras genom stöd till forskning, utveckling och kunskapsöverföring, men också till marknadsintroduktion och innovationskluster genom att främja offentlig–privata partnerskap i strategiska sektorer såsom stålindustrin för att mobilisera mer privatkapital.

43.

Europaparlamentet stöder finansieringen av industripilotprojekt som minskar koldioxidutsläpp för att möta det akuta behovet av en övergång till en hållbar och koldioxidfri ekonomi som bygger på energieffektivitet, förnybara energikällor och smart infrastruktur, och för att omvandla Ulcos-tekniken (ultra-low CO2 steelmaking) till ett energieffektivt och miljömässigt effektivt industripolitiskt verktyg.

44.

Europaparlamentet anser att minskningsalternativen, särskilt för sektorer inom stålindustrin, huvudsakligen kommer att bero på ny teknik, och betonar därför hur viktiga EU-finansierade forsknings- och innovationsprogram kan vara när det gäller att främja Europas ekonomi genom Horisont 2020, och även för att garantera den europeiska stålsektorns konkurrenskraft och en produktion av hög kvalitet. Parlamentet påminner om att forskning och innovation är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt genomföra SustSteel-initiativet, som föreslås i handlingsplanen för stål och som stöds helhjärtat av parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

46.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.