23.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 242/34

1.1

EESK uppmuntrar den turkiska regeringen och administrationen att erkänna civilsamhällsorganisationernas viktiga roll i samhället och som nyckelaktör i Turkiets tillnärmning till EU:s värderingar och regelverk. Målsättningen måste vara att skapa ett samhälle där alla samhällsgrupper har en viktig roll att spela. Turkiet måste som ett led i en gemensam strävan arbeta för att få till stånd en institutionell och rättslig ram för en pluralistisk deltagandekultur byggd på ömsesidigt erkännande och utbyten.

1.2

En grundförutsättning för att civilsamhällsorganisationerna ska kunna verka är att maktdelningen enligt rättsstatsprincipen upprätthålls på alla områden. En överdriven statlig inblandning som på ett otillbörligt sätt hindrar deras verksamhet, såsom förekommer i samband med särskilda granskningar, är oförenlig med denna princip. Organisationernas tillgång till rättslig prövning måste också upprätthållas. Korruption bör bekämpas med kraft.

1.3

I dialogen mellan EU och Turkiet bör man rikta särskild uppmärksamhet åt att grundläggande fri- och rättigheter genomförs i praktiken, däribland

1.4

En maktdelning mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten, framför allt en tydlig åtskillnad mellan regeringens och administrationens åtgärder, varvid de sistnämnda måste ha stöd i lagen, är en grundläggande förutsättning för att civilsamhällsorganisationerna ska kunna verka. I synnerhet rättsväsendets oberoende är grundvalen för alla rättsstatliga principer.

1.5

Kommittén uppmanar Europeiska unionens råd att arbeta för en öppning av kapitel 23 (rättsväsen och grundläggande rättigheter) och kapitel 24 (rättvisa, frihet och säkerhet) i förhandlingarna om Turkiets anslutning till EU, för att ytterligare stödja Turkiets process.

1.6

Samtidigt bör principen om vertikal maktdelning – exempelvis lokalt självstyre – upprätthållas.

1.7

Det vore en fördel om civilsamhällsorganisationerna i Turkiet fick ta del av information om styrelseprocesser (beslutsfattande). För att åstadkomma detta bör det hållas regelbundna utfrågningar och samråd i enlighet med transparenta regler, för att låta lärdomar från civilsamhällsorganisationernas arbete och intressena hos de samhällsgrupper som de företräder genomsyra de politiska och administrativa besluten. Den turkiska regeringen och administrationen uppmuntras att låta det civila samhället delta i formella diskussioner (ekonomiska och sociala rådet) och att förankra detta i konstitutionen genom den konstitutionella reformprocessen.

1.8

Vissa yrkesgrupper – särskilt de fria yrkena – har enligt vår åsikt en framträdande roll att spela för att ett fritt samhälle enligt rättsstatsprincipen ska bli verklighet. Tillgång till rättslig prövning eller sjukvård kan garanteras endast om det finns oberoende och kvalificerade yrkesutövare som allmänheten kan hysa förtroende för, ett förtroendeförhållande skyddat från yttre inblandning och våld. De förtroendebaserade tjänster som tillhandahålls av jurister, läkare, skatterådgivare och liknande kräver omfattande garantier om tystnadsplikt.

1.9

För dessa yrken krävs med andra ord en effektiv självreglering, t.ex. via yrkessammanslutningar som ser till att de yrkesverksamma kan uppfylla sitt särskilda ansvar gentemot samhället och enskilda utan politisk inblandning. EESK:s ledamöter noterade brott mot denna princip under sin studieresa.

1.10

Det vore önskvärt med en social dialog på nationell nivå, sektorsnivå och företagsnivå i Turkiet, för att låta arbetstagare och arbetsgivare bli partner på lika villkor. En målsättning bör även vara att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön, som måste leda fram till fullständiga arbetstagarrättigheter (1).

2.1

Under kommitténs besök i Istanbul och Ankara den 9-10 september 2013 framkom det att civilsamhällsorganisationernas verksamhetsvillkor i Turkiet ibland var påtagligt kringskurna. Företrädare och personal vid dessa organisationer hade i vissa fall upplevt allvarliga personliga restriktioner, eller till och med utsatts för fysiskt våld, från de statliga institutionernas sida.

2.2

Ett uppföljningsbesök gjordes i Ankara och Diyarbakır den 1-3 juli 2014, i syfte att undersöka den då rådande situationen och hur villkoren för civilsamhällsorganisationernas arbete hade utvecklats. Man förde diskussioner med företrädare för det turkiska civila samhället för att ta reda på om organisationerna hade upplevt några förändringar i sina verksamhetsvillkor sedan september 2013.

2.3

Besöken ägde rum vid sidan av de regelbundna sammanträdena i den gemensamma rådgivande kommittén EU–Turkiet, som övervakar Turkiets anslutningsprocess till EU. EESK:s ledamöter hade tillfälle att samtala med andra företrädare för det civila samhället än dem som hade föreslagits som diskussionspartner i den gemensamma rådgivande kommittén EU–Turkiet.

2.4

Diskussionerna med dessa företrädare från en rad olika organisationer i det civila samhället och från myndigheter, inklusive en lokal myndighet, gjorde det möjligt att bilda sig en uppfattning om verksamhetsvillkoren för civilsamhällsorganisationerna i Turkiet och eventuella förändringar av dessa villkor. Avsikten var att höra vilka personliga erfarenheter och tolkningar som olika aktörer i det civila samhället gjort i syfte att få fram en övergripande bild, inte av regelverket utan snarare av hur man faktiskt upplevde situationen i praktiken, vilket är oerhört viktigt för människors personliga engagemang i civilsamhällsorganisationer.

2.5

Vi utgår från antagandet att det aldrig kommer att vara möjligt för samtliga aktörer i det civila samhället att vara helt nöjda med sina verksamhetsvillkor, ens under optimala förhållanden. Målsättningen måste i stället vara att ständigt arbeta för att förbättra miljön för det civila samhällets deltagande genom att balansera olika intressen, med hänsyn till den pågående utvecklingen av ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle såsom det aktivt växer fram i alla EU-medlemsstater.

2.6

EESK uppmanar såväl Turkiet som Europeiska unionen att betrakta dialogen med det civila samhället som en nödvändig förutsättning för närmandet mellan de båda samhällena och att göra sitt yttersta för att främja detta. Denna process kan bli framgångsrik endast om den är en ömsesidig lärandeprocess inom en pågående, öppen dialog.

3.1

Turkiet har gjort avgörande framsteg när det gäller de grundläggande principerna om maktdelning och oberoende självstyre, även om det krävs avsevärda ytterligare insatser för att tillämpa principerna. Civilsamhällsorganisationerna behöver en tillförlitlig rättslig ram som en grund för sin verksamhet. Detta innebär bland annat att den tillämpliga lagstiftningen måste ge dem tillräckligt handlingsutrymme att kunna bedriva sin verksamhet och att staten och myndigheterna måste respektera och tillämpa lagstiftningen på ett korrekt sätt. Denna rättssäkerhet för civilsamhällsorganisationernas verksamhetsvillkor och deras personal måste vara transparent och måste garanteras.

3.2

Den främsta kritiken gällde den konstitutionella verkligheten, i fråga om i vilken utsträckning man kunde förlita sig på att myndigheterna respekterade enskildas rättigheter. Oavsett huruvida vissa administrativa åtgärder var formellt legitima eller stred mot lagstiftningen, så rådde det i vissa fall brist på säkerhet och insyn när det gällde grunden eller motivet för myndighetsåtgärden, med resultatet att statliga åtgärder betraktades som godtyckliga.

3.3

Den rättsliga grunden för en åtgärd, vilken part som bär ansvaret för införandet av den och skälet till ett beslut eller en åtgärd bör alltid göras uppenbart så att den berörda parten förstår. Omedelbar tillgång till rättslig prövning måste också garanteras i praktiken, och dokumenteras ordentligt.

4.1

All personal vid organisationer i det civila samhället är ansvariga för sina handlingar, precis som alla andra medborgare. De får inte utsättas för orättvisa personliga olägenheter eller restriktioner på grund av sitt engagemang. Framför allt har de och deras familjer rätt till ett fullständigt skydd av privatlivet.

4.2

EESK känner till ett flertal fall där företrädare för civilsamhällsorganisationer har hotats verbalt och genom rättsliga förfaranden, ibland personligen, och drabbats av omotiverade restriktioner i sin verksamhet i det civila samhället. Vissa av dessa restriktioner infördes i samband med protesterna i Geziparken i maj och juni 2013 och de påföljande rättegångarna.

4.3

EESK:s delegation blev djupt bestört över uppgiften att läkare hade förbjudits att behandla de skadade efter protesterna i Geziparken och att patientjournaler hade begärts ut av utredningsskäl. Vissa läkare uppges även ha hamnat under brottsutredning, anklagade för att ha brutit mot myndigheternas förordningar eftersom de underlåtit att följa myndigheternas anvisningar. Konfidentiell, enskild medicinsk vård är en mänsklig rättighet, oberoende av politiska händelser och av person, och måste tillhandahållas i enlighet med den hippokratiska eden. När det gäller medicinsk vård liksom anlitande av juridiskt ombud är samtliga inblandade parters respekt för tystnadsplikten a och o för förtroendebaserad verksamhet och kännetecknande för en rättsstat. Att alla tjänstemän följer dessa principer är viktigt inte bara i enskilda fall utan även för hur väl demokratin och rättstatsprincipen fungerar i allmänhet och för allmänhetens tillit till att deras rättigheter kommer att respekteras.

4.4

Kommittén råder de turkiska myndigheterna att försöka vinna tillbaka civilsamhällsorganisationernas förtroende genom att se till de beslut som tas på alla styresnivåer är insynsvänliga och förenliga med rättstatsprincipen och att de beslut som fattas av lagstiftande, dömande och verkställande organ är fullständigt oberoende.

4.5

Det civila samhällets medverkan i det demokratiska beslutsfattandet skulle kunna stödjas inom ramen för EU-anslutningen genom att man öppnar kapitel 23 (rättsväsendet och grundläggande rättigheter) och kapitel 24 (rättvisa, frihet och säkerhet) och genom att man proaktivt tillämpar de grundläggande fri- och rättigheter som tas upp i dessa.

4.6

Vi vill betona att ett oberoende rättsväsende, inklusive domare, är en hörnsten i ett fritt civilt samhälle i en demokrati. Framför allt måste domare ha möjlighet att skipa rättvisa på ett oberoende sätt och i enlighet med lagstiftningen utan indirekta instruktioner från andra organ, utan att utsättas för personliga påtryckningar och utan hot om att drabbas av personliga olägenheter.

5.1

EESK skulle välkomna att regeringen och myndigheterna i Turkiet i större utsträckning drog nytta av civilsamhällsorganisationernas potential när man utarbetar och meddelar politiska beslut genom att regelbundet samråda med dem innan besluten fattas och genom att låta dem ta del av information om beslutsfattandet för att upprätta en dialog. Många turkiska civilsamhällsorganisationer klagade över bristen på möjligheter att delta i regeringens och myndigheternas beslutsfattande. I EU:s medlemsstater håller man regelbundet samråd med företrädare för organisationer i det civila samhället innan man fattar beslut, för att inbegripa de gemensamma åsikterna och intressena hos medlemmarna i dessa organisationer i processen och förbättra kvaliteten på och den sociala bärkraften i de beslut som fattas. Genom att som ett led i den etablerade lagstiftnings- och regleringsprocessen samråda med berörda eller drabbade samhällsgrupper, kan de offentliga myndigheterna för det första på förhand utse möjliga områden för förbättringar och för det andra ta hjälp av de berörda organisationerna för att sprida beslutet inom områden där de har inflytande.

5.2

Den turkiska regeringen och administrationen uppmuntras att också låta det civila samhället, inklusive olika minoriteter, delta på ett formaliserat sätt i en strukturerad opinionsbildningsprocess genom inrättandet av ett ekonomiskt och socialt råd, och att förankra detta i konstitutionen genom den konstitutionella reformprocessen.

5.3

Företrädarna för civilsamhällsorganisationer upplevde vid tiden för EESK:s studieresa att de hade ytterst begränsade möjligheter att kommunicera med sina medlemmar och med allmänheten. De berättade att det var svårt – för att inte säga omöjligt – att få kontakt med medierna på grund av mediernas delvis oligopolistiska struktur och ofta totalt ensidiga redaktionella hållning. De rapporterade också om förekomsten av betydande ekonomiska beroendeförhållanden och utövande av direkt inflytande över medierna. De sade även att detta ledde till restriktioner, både i rapporteringen om civilsamhällsorganisationernas arbete och när det gällde möjligheten till öppna politiska debatter, där regeringskritiska röster skulle kunna göra sig hörda.

5.4

Vi menar att mycket återstår att göra för att få till stånd ett fritt och varierat medielandskap. Förtrycket mot journalister, inklusive fängslanden, på grund av deras kritiska granskande, måste omedelbart upphöra.

5.5

EESK ställer sig kritisk till den tillfälliga blockeringen av mikrobloggtjänsten Twitter. Den turkiska regeringen bör stödja yttrandefriheten, även på sociala medier, och dessa bör tillåtas som ett inslag i det livliga åsiktsutbyte som utmärker en demokrati.

6.1

Skyddet av minoriteter i samhället bör tas på allvar, som en prövosten för hur väl demokratin fungerar. Diskriminering från de offentliga myndigheternas sida måste systematiskt avskaffas och diskriminering från tredje part bör lösas på rättslig väg och förebyggas med hjälp av allmänna upplysningskampanjer. Det civila samhällets medverkan i det demokratiska beslutsfattandet skulle kunna underlättas inom ramen för EU-anslutningen genom att man öppnar kapitel 23 (rättsväsendet och grundläggande rättigheter) och kapitel 24 (rättvisa, frihet och säkerhet) och genom att man utan dröjsmål tillämpar de grundläggande fri- och rättigheter som tas upp i dessa.

6.2

Även om kvinnor inte rimligen kan betraktas som en minoritet uppmanar kommittén Turkiet att använda instrumenten för skydd av minoriteter för att främja jämställdhet. För att åstadkomma detta bör Turkiet genomföra FN:s konvention om kvinnors rättigheter. Stärkandet av kvinnors och flickors ställning på alla områden i samhället – särskild i fråga om tillträde till arbetsmarknaden, inklusive inom civilförvaltningen – bör bli en politisk målsättning för Turkiet, en målsättning som man aktivt bör sträva efter att uppfylla. Den turkiska staten bör stödja mödrar som lever under svåra omständigheter genom att erbjuda dem oberoende specialistrådgivning i syfte att minska antalet olagliga aborter. Beprövade former av samarbete mellan kvinnorättsorganisationer och den turkiska staten bör fortsätta och förstärkas.

6.3

Turkiet bör fortsätta att arbeta för att integrera den kurdiska minoriteten som en del av det turkiska samhället och främja den kurdiska kulturen och det kurdiska språket.

6.4

EESK ber Turkiet att skydda människor av olika sexuella läggningar och könsidentiteter mot diskriminering och låta dem bli en del av samhället.

6.5

Enligt vad kommittén erfar har Turkiets konstitutionella princip om att landet är en sekulär stat i vissa fall överträtts, framför allt genom att det i officiella identitetshandlingar krävs uppgifter om religionstillhörighet. Personer som tillhör religiösa minoriteter, däribland aleviterna, lär enligt uppgift missgynnas i samhällslivet och i fråga om arbetstillfällen. Turkiet uppmanas att göra ytterligare ansträngningar för att integrera religiösa minoriteter i samhället, utan diskriminering.

7.1

EESK noterade brister när det gäller att systematiskt inbegripa anställda i viktiga beslut. Fackföreningarna rapporterade om begränsningar i förenings- och mötesfriheten, som är en grundläggande förutsättning för medlemskap i fackföreningar. Dessutom fick kommittén höra att fackföreningsmedlemmar, särskilt ledamöter i företagsråd, personligen hade utsatts för påtryckningar i strid med föreningsfriheten.

7.2

Vi noterade med bestörtning att det fanns brister i utformningen och genomförandet av arbetsmiljöåtgärder, vilket hade lett till olyckor före vår studieresa, såsom gruvolyckan i Soma i maj 2014. Kommittén uppmanar den turkiska regeringen och administrationen att samarbeta med arbetstagarna för att ta fram förebyggande åtgärder för att skydda de anställdas liv och säkerhet och se till att sådana åtgärder tillämpas överallt.

8.1

I Turkiet är principen om lokalt självstyre på vissa håll alltjämt en ömsesidig lärandeprocess, där de olika myndigheternas roller och befogenheter måste fastställas och byggas ut stegvis. EESK konstaterar att den vertikala maktdelningen också används i Turkiet som ett verktyg för att utveckla ett nät av förbindelser mellan staten och olika samhällsgrupper och att de demokratiska processerna bör befästas starkare på regional och lokal nivå. Detta skulle kunna utgöra ytterligare ett tillfälle att involvera civilsamhällsorganisationer med direkta förbindelser på lokal nivå i det politiska beslutsfattandet, t.ex. som välinformerade medborgare och fristående rådgivare.

9.1

Staten och medierna skulle kunna göra ännu mer för att främja allmänhetens förståelse för mångfalden av grupper i samhället och behovet av civilsamhällsorganisationer och intressegrupper, för att minoriteterna ska erkännas som en legitim och berikande del av det turkiska samhället.

9.2

För att kunna utvecklas och arbeta professionellt behöver civilsamhällsorganisationerna en samhällsstruktur med pluralism och medbestämmande i praktiken. För detta krävs inte bara institutionella mekanismer som gör det möjligt för civilsamhällsorganisationer att verka enligt lagen utan också att man upprätthåller de praktiska ramförutsättningarna för det civila samhällets medverkan. Förutom det personliga engagemanget för de intressen och värden som man strävar efter att uppnå, är frivilligarbete avhängigt av det erkännande som människor får för sitt engagemang.

9.3

I några av diskussionerna med aktörerna från det civila samhället framkom det att dessa betraktade sitt arbete som en ojämn kamp mot överheten, snarare än som ett legitimt tillvaratagande av intressen. Det var bekymrande att man ibland använde sig av en retorik som byggde på opposition, misstro och motstånd mot samhälleliga och statliga krafter. En sådan inställning bidrar inte till ömsesidig förståelse eller till att man uppnår väsentliga framsteg genom ömsesidig förändring och riskerar att skapa klyftor mellan olika grupper i det turkiska samhället.

9.4

För att komma bort från klimatet av misstro och rädsla uppmanas myndigheterna och civilsamhällsorganisationerna att inleda en dialog och trepartssamtal med sina europeiska partnerorganisationer i syfte att främja ett klimat av ömsesidig respekt och förtroende.