This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014DC0733
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT on the activities of the EU Platform for Blending in External Cooperation since its establishment until end July 2014
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om verksamheten inom EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete från inrättandet till utgången av juli 2014
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om verksamheten inom EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete från inrättandet till utgången av juli 2014
/* COM/2014/0733 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om verksamheten inom EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete från inrättandet till utgången av juli 2014 /* COM/2014/0733 final */
1. INLEDNING
I agendan
för förändring framhålls stöd för ökad sysselsättning och tillväxt som kommer
alla till del som en central prioritering för EU:s externa samarbete. I detta
sammanhang ses blandade lösningar som ett viktigt verktyg för att skapa en
hävstångseffekt och förbättra verkan av EU-stödet. I enlighet
med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober
2011 om en EU-garanti för Europeiska investeringsbankens (EIB) externa utlåning
har rådet och Europaparlamentet uppmanat kommissionen att undersöka och
rapportera om möjligheterna att utveckla en ”EU-plattform för externt samarbete
och extern utveckling”, med syftet att optimera användningen av mekanismerna
för att kombinera gåvobistånd och lån i samband med externa åtgärder. I sin
rapport till rådet och Europaparlamentet den 26 oktober 2012 föreslog
kommissionen att den nya EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt
samarbete skulle inrättas som en expertgrupp vid kommissionen. Plattformen
inrättades följaktligen formellt vid det första mötet i den ”politiska
gruppen”, som ägde rum den 14 december 2012. Detta
dokument utgör den första rapporten enligt kommissionens åtagande att
rapportera till Europaparlamentet och rådet. Rapporten avser plattformens
arbete från bildandet den 14 december 2012 till och med slutet av juli 2014. [1] Kommissionen
har lett plattformens möten och dessutom bidragit aktivt på politisk och
teknisk nivå tillsammans med utrikestjänsten, medlemsstaterna,
Europaparlamentet och finansinstituten. Kommissionen inser mervärdet av
samarbetet och de delresultat som nåtts, såsom framgår av rekommendationerna i
denna rapport. Plattformens
roll är inte att ersätta eller kopiera befintliga beslutsstrukturer.
2.
MÅL
I
kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet av den 26 oktober 2012
beskrevs plattformens övergripande mål och verksamhetsområde. Plattformen
ska förbättra kvaliteten och effektiviteten hos EU:s kombinerade mekanismer vid
utveckling och externt samarbete, med vederbörlig hänsyn till de politiska
ramar som styr EU:s förbindelser med de olika partnerländerna, framför allt
EU:s utvecklings-, grannskaps- och utvidgningspolitik. Plattformen
ska ge vägledning när det gäller harmonisering av huvudprinciper för
kombinerade insatser och samtidigt möjliggöra differentiering med hänsyn till
sektorer och regioner. Den ska
inriktas på sektorer där finansieringsinstrument kan göra störst nytta, inom
geografiska regioner och även mellan regioner. Plattformen
ska också bidra till att öka samstämmigheten mellan kombinerade insatser och
EU:s politik. 3.
ÖVERSIKT ÖVER PLATTFORMENS ARBETE 2013/14 Plattformen
består av den politiska gruppen samt tekniska grupper. Den
politiska gruppen Den
politiska gruppen består av företrädare för EU:s medlemsstater, utrikestjänsten
och kommissionen, med Europaparlamentet som inbjuden deltagare. Andra deltagare
kan bjudas in som observatörer. Plattformen
inrättades vid det första mötet i den ”politiska gruppen” (den 14 december
2012). Gruppen enades då om arbetsplanen för 2013, som därefter ändrades i juni
och december 2013. Den politiska gruppen har sammanträtt fem gånger, i december
2012, i juni och december 2013 och i april och juli 2014, och diskuterat
arbetet i de tekniska grupperna och andra utvalda ämnen. Kommissionen har
bidragit, t.ex. när det gäller den framtida förvaltningen av EU:s kombinerade
mekanismer och rollen för finansinstitut utanför EU i EU:s kombinerade
mekanismer. Finansinstitut
som medverkar i det tekniska arbetet har bjudits in att delta i den politiska
gruppens möten som observatörer. Kommissionen leder mötena och tillhandahåller
sekretariatet, som står för samordning och kommunikation. Tekniska
grupper De tekniska
grupperna består av kommissionen, utrikestjänsten, finansinstitut och ett antal
företrädare för medlemsstaterna. Dessutom deltar företrädare för
Europaparlamentet i plattformens tekniska arbete. Utbyte av sakkunskap mellan
deltagarna har varit ett väsentligt inslag som gynnat alla parter. Hittills
har fem specifika tekniska grupper bildats, vars arbete har kompletterats med
flera övergripande möten. Grupperna arbetade med följande frågor: grupp
1: Översyn av befintliga kombinerade mekanismer; grupp 2: Stärka kombinerade
insatser – ram för resultatmätning; grupp 3: Bättre processer; grupp 4:
Främjande av finansieringsinstrument; grupp 5: Kontraktering, övervakning och
rapportering. Det
tekniska arbetet kompletterades med fyra seminarier: a) om integrering av
klimatförändringsfrågor i kombinerade mekanismer; b) om skuldhållbarhet;
c) om kombinerade mekanismer och offentligt utvecklingsbistånd; d) ett
rundabordssammanträde med europeiska exportkreditinstitut. Europaparlamentet
deltog aktivt i plattformens diskussioner i både den politiska gruppen och de
tekniska grupperna. Medverkan
av det civila samhället och den privata sektorn Fyra möten
hölls med företrädare för organisationer i det civila samhället – två möten den
30 april och den 24 juli 2013, ett brainstormingmöte om hur privat finansiering
kan samverka med kombinerade mekanismer som hölls i samband med Europeiska
utvecklingsdagarna den 26 november 2013, med inriktning på organisationer i det
civila samhället och investerare i den privata sektorn, och ytterligare ett
möte den 3 juli 2014 med organisationer i det civila samhället och den privata
sektorn. 4.
ARBETE I DE TEKNISKA GRUPPERNA 4.1
ÖVERSYN
AV BEFINTLIGA KOMBINERADE MEKANISMER Det inledande tekniska
arbetet inom plattformen avsåg en övergripande översyn av EU:s befintliga
kombinerade mekanismer och utbyte av bästa praxis. Följande slutsatser kunde
dras: i) EU:s befintliga
kombinerade mekanismer visar positiva tecken när det gäller stödet till EU:s
politik för yttre förbindelser, men förfarandena för utveckling,
granskning/bedömning/urval, övervakning och rapportering av insatser måste
effektiviseras, harmoniseras och förbättras ytterligare. ii) De
kombinerade mekanismerna har nått målet att mobilisera avsevärda offentliga
resurser för finansiering av investeringsprojekt till stöd för EU:s politik för
yttre förbindelser. Det finns utrymme för ytterligare användning av
finansieringsinstrument (t.ex. riskkapital, garantier, räntesubventioner). iii)
Ytterligare förbättringar är nödvändiga när det gäller övervaknings- och
rapporteringssystem för både finansieringsmekanismer och projekt. iv) Projekt
som finansieras inom ramen för de kombinerade mekanismerna avser en rad olika
sektorer och kan vara olika stora och utnyttja olika slags stöd beroende på
behoven. Denna flexibilitet bidrar definitivt till projektportföljens relevans
och kvalitet och ger kommissionen möjlighet att fastställa operativa
prioriteringar med utgångspunkt i specifika regionala policyer och behov. Ökad
medverkan av EU:s delegationer på planeringsstadiet skulle ytterligare öka
projektportföljens relevans. v) Projekt utformas och
förbereds av finansinstitut med hjälp av lämpliga processer och standarder, och
projektförslag utvärderas genom sakkunnigbedömning och intern granskning vid
kommissionen/utrikestjänsten. Bidragets mervärde visas i projektdokumentationen
och bedöms under granskningsprocessen. Det bör dock beskrivas och analyseras
närmare på blanketten för bidragsansökan för att möjliggöra mätning.
Beräkningar av finansiell hävstångseffekt och blanketter för bidragsansökan bör
harmoniseras, och kvaliteten på uppgifter som lämnas av finansinstitut bör
förbättras ytterligare för effektivare bedömning/urval, övervakning och
rapportering. vi) Ett av de
viktigaste resultaten av de kombinerade mekanismerna är den stärkta
samordningen, informationsutbytet och samarbetet mellan europeiska
biståndsaktörer och, i mindre utsträckning och i vissa regioner, med
biståndsaktörer utanför Europa. Detta har åstadkommits genom både medverkan av
de olika aktörerna i de formella ledningsorganen för EU:s kombinerade mekanismer
och genom informell samordning på lokal eller central nivå, eller enligt de
olika samförståndsavtal med EU/kommissionen som är i kraft. Det bör dock
betonas att fem huvudsakliga europeiska partner står för merparten av de
insatser som godkänts hittills. Ansträngningar bör således göras för att främja
ett bredare deltagande i finansieringsmekanismerna bland EU:s biståndsaktörer.
Ökad medverkan av icke-europeiska biståndsaktörer skulle också kunna främjas.
Frågan diskuterades vidare inom plattformen, och slutsatsen blev att medverkan
av icke-europeiska finansinstitut, i synnerhet regionala banker som tar en
ledande roll, på ett målinriktat sätt bör undersökas av styrelsen för den
relevanta ramen för kombinerade mekanismer. Utgångspunkten bör vara det specifika
mervärdet för ett visst projekt eller en viss region. Där icke-europeiska
finansinstitut redan har en ledande roll i specifika kombinerade mekanismer bör
den rollen dessutom upprätthållas, förutsatt att villkor som avser deras
mervärde uppfylls. Samordning och samarbete mellan europeiska och
icke-europeiska finansinstitut är fortfarande av avgörande betydelse, och
icke-europeiska finansinstitut bör därför bjudas in att delta i relevanta möten
som observatörer. vii) Som en allmän
regel medverkar partnerländer/partnerregioner redan från början på teknisk nivå
inom varje projekt, eftersom egenansvar är ett allmänt inslag i lånefinansierat
bistånd. Partnerländer/partnerregioner bör systematiskt medverka på lämplig
nivå när projekt utformas och förbereds (samråd som genomförs bör dokumenteras
på blanketten för bidragsansökan). Samordning bör ske på lokal nivå mellan EU:s
delegationer och finansinstituten gentemot partnerlandet/partnerregionen för
att säkra största möjliga utvecklingseffekt av projekt som finansieras inom
ramen för de kombinerade mekanismerna. Ett antal av ovanstående punkter följdes
upp vid ytterligare tekniskt arbete enligt nedan.
4.2 ÖKAD
EFFEKTIVITET, INSYN OCH ANSVARSSKYLDIGHET FÖR KOMBINERADE INSATSER – RAM FÖR
RESULTATMÄTNING; BÄTTRE PROCESSER – KONTRAKTERING, ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING
Efter
översynen av befintliga kombinerade mekanismer enligt ovan och de erfarenheter
som gjorts delades det tekniska arbetet för att ta itu med tre huvudutmaningar
upp mellan de tekniska grupperna 2, 3 och 5. 1)
Förstärkt teknisk bedömning av kombinerade projekt Insatser
gjordes för att ytterligare stärka processen för bedömning av projekt och i
möjligaste mån harmonisera bedömningskriterierna baserade på bästa praxis
mellan finansieringsmekanismerna. Det
tekniska arbetet resulterade i en förbättrad och harmoniserad blankett för
bidragsansökan som ska användas inom EU:s olika kombinerade mekanismer. Detaljerade
riktlinjer har utarbetats, som ska åtfölja ansökningsblanketten och syftar
till att förklara för sökandena hur blanketten ska fyllas i. De nya
riktlinjerna beskriver framför allt hur additionalitet och hävstångseffekt för
ansökta bidrag bör motiveras och redovisas på ett mer strukturerat och mätbart
sätt, samtidigt som andra aspekter, t.ex. projektets finansiella struktur,
beskrivs närmare där det är relevant. Miljöaspekter och sociala aspekter
granskas med utgångspunkt i EU:s standarder på samma sätt som för andra
EU-finansierade projekt. Frågan om skuldhållbarhet behandlas uttryckligen, med
utgångspunkt i de seminarier som hållits med kolleger från IMF. Dessutom ingår
ett nytt avsnitt om indikatorer med koppling till den nya ramen för
resultatmätning (se nedan). I början av 2014 infördes den nya
ansökningsblanketten för nya projektförslag inom alla finansieringsmekanismer
som förvaltas av GD Utveckling och samarbete – EuropeAid. Arbetsgruppen för
investeringsramen för västra Balkan utgår från arbetet inom EU-plattformen för
kombinerade mekanismer vid externt samarbete och arbetar vidare med att effektivisera
och förbättra relevanta operativa förfaranden. 2)
Utveckling av en standardiserad ram för resultatmätning Tekniskt
arbete bedrevs avseende en ny ram för resultatmätning som ska hjälpa
kommissionen och finansinstituten att i förväg lämna uppgift om de förväntade
resultaten av projekt som stöds genom finansieringsmekanismerna, i efterhand
mäta resultatet av finansieringsverksamheten och möjliggöra bättre rapportering
om vad som åstadkomits inom finansieringsmekanismerna. Allt detta speglar
kraven i den nya budgetförordningen, kommissionens resultatramar och prioriteringar och målsättningar för EU:s politik för
externt samarbete. Som en följd härav
kunde man enas om en ram i form av en gemensam uppsättning indikatorer som
speglar resultat och avsedda resultat av projekt. Valet av indikatorer styrdes av en
rad överväganden, t.ex. överensstämmelse med finansieringsmekanismernas mål och
prioriteringar, målen för EU:s politik för externt samarbete och
budgetförordningen samt gällande praxis hos finansinstitut och möjligheten till
sammanslagning och rapportering till (bland annat) allmänheten. Ramen innefattar en definition av var och en av de
överenskomna indikatorerna och kräver dessutom att sökande ger en kvalitativ
beskrivning av det föreslagna projektets förväntade effekt. Den nya
resultatramen har införlivats i den nya ansökningsblanketten och de nya
riktlinjerna (se ovan) och infördes i början av 2014 för nya projektförslag. 3)
Harmonisering av kontraktering, övervakning och rapportering Det tekniska arbetet
inbegrep kommissionen, utrikestjänstens avdelningar vid högkvarteret och
delegationerna samt finansinstituten. Den tekniska gruppens huvudsakliga mål
var att arbeta med harmoniseringen och påskynda kontrakteringsprocessen inom
finansieringsmekanismerna genom att utarbeta relevanta och detaljerade
riktlinjer som gör det lättare att få med relevant kontraktsinformation i de
projektfiler som lämnas till finansieringsmekanismernas ledningsorgan, för att
förenkla kontrakteringen av projekt. Grupp 5 fokuserade på att förklara och
klargöra definitioner och processer i kontrakt, som i förväg måste införlivas i
projektinformationsfilen för att möjliggöra full förståelse för
projektgenomförande, finansiella flöden och intressenternas ansvar. Av
effektivitetsskäl togs därför den nödvändiga kontraktsinformationen med i de
detaljerade riktlinjerna om hur ansökningsblanketten ska fyllas i. Dessutom har
en uppsättning rekommendationer/bästa praxis för rapportering och övervakning
identifierats med utgångspunkt i både kommissionens och finansinstitutens
erfarenhet av projektgenomförande och kraven i budgetförordningens rättsliga
ram för finansieringsinstrumenten. Kommissionen välkomnar
plattformens insatser för att upprätthålla en välstrukturerad, öppen och
effektiv projekturvalsprocess, med effektiva kontraktsprocesser och lämpliga
resultatinriktade övervaknings- och rapporteringsförfaranden, grundade på
relevanta och aktuella rättsliga krav. Kommissionen erkänner de
väsentliga framsteg som gjorts inom plattformen genom utveckling av de nya –
harmoniserade – verktyg som ska användas inom alla kombinerade mekanismer,
t.ex. den förbättrade ansökningsblanketten och de åtföljande riktlinjerna.
4.3 VIDAREUTVECKLING AV FINANSIERINGSINSTRUMENT
Marknadsbaserade
investeringar är en viktig drivkraft för utveckling och en väsentlig parameter
som skiljer utvecklade ekonomier från mindre utvecklade. Några exempel är
bankernas utlåning till små och medelstora företag, allmännyttiga och privata
företag som investerar i elproduktion och centrala infrastrukturprojekt som
vägar och järnvägar. Utökad
användning av specifika finansieringsinstrument (t.ex. garantier, riskkapital
och riskdelningsmekanismer för lokala valutarisker och andra risker) motiveras
av behovet av att utnyttja de begränsade tillgängliga budgetmedlen så effektivt
som möjligt, liksom av bedömningen att bidrag inte alltid är det bästa
instrumentet för att utveckla ekonomisk verksamhet av denna typ utan ibland
blir helt resultatlösa. Användning
av specifika finansieringsinstrument kan rekommenderas när marknadsstörningar
gör att marknadsdeltagare – vilket kan innefatta
utvecklingsfinansieringsinstitut – inte tillhandahåller den finansiering som
krävs i tillräcklig mängd eller på lämpliga villkor för projekt som i övrigt är
ekonomiskt hållbara. Förutom att
åtgärda marknadsstörningar eller otillfredsställande investeringssituationer
måste finansieringsinstrument ge tydligt definierad additionalitet (mervärde)
och hävstångseffekter för EU:s budgetmedel. De måste vara utformade med hänsyn
till både kommissionens och genomförandepartnernas intresse. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till de praktiska erfarenheter som gjorts av
plattformens medlemmar valde plattformen ut ett antal sektorer där ökad
användning av finansieringsinstrument enligt ovan borde undersökas närmare,
t.ex. infrastruktur, mikroföretag och små och medelstora företag, jordbruk, den
sociala sektorn. EU-stödets typ och nivå måste bedömas mot bakgrund av varje
enskilt projekt, men plattformen godkände en del grundläggande principer i
fråga om minimikrav, högsta stödnivåer och mekanismer för att se till att
hänsyn tas till både kommissionens intresse och intresset hos det
stödberättigade finansinstitut som genomför projektet. Kommissionen
stöder plattformens insatser för att främja ökad användning av
finansieringsinstrument. Eftersom dessa finansieringsinstrument är
jämförelsevis komplexa kommer utformningen att noga anpassas till den operativa
miljön i de enskilda partnerländerna. Kommissionen
kommer dessutom att tillämpa EU:s grundläggande princip för
finansieringsinstrument: regeln om att ingen ansvarsförbindelse får uppstå för
EU-budgeten, vilket garanterar att EU:s ekonomiska ansvar till följd av ett
finansieringsinstrument aldrig kan överstiga beloppet för det relevanta
budgetåtagandet. 5. FRAMTIDA FÖRVALTNING AV EU:S
KOMBINERADE MEKANISMER För att
förbättra effektiviteten hos kombinerade insatser när det gäller att uppnå de
politiska målen fattigdomsminskning och socioekonomisk utveckling, och för att
effektivisera förvaltningen genom att bl.a. sänka transaktionskostnaderna,
enades man inom plattformen om att fyra ”kombinerade ramar” skulle upprättas
för finansieringsinstrumenten (EUF, det europeiska grannskapsinstrumentet,
finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för stöd
inför anslutningen). För att samtidigt kunna ta itu med de olika strategiska
prioriteringarna på regional nivå, öka den politiska hävstångseffekten och
effektivt använda kombinerade insatser för politisk dialog och för
rapporteringsändamål föreslås att det inom varje ram fastställs geografiskt
definierade finansieringsmekanismer. Finansieringen
ska främst komma från de regionala programmen inom ramen för de olika
instrumenten, i enlighet med de prioriteringar och mål som fastställs i
programplaneringsdokumenten genom dialog med partnerländer och relevanta
regionala organisationer. Där det är relevant och lämpligt kan finansiering
också komma från specifika nationella/regionala program[2] till
stöd för de prioriteringar och mål i dessa länder/regioner som anges i de
relevanta programplaneringsdokumenten. Om EU-medlemsstater eller andra givare
skulle vara intresserade av att bidra till kombinerade insatser kommer det att
ske genom särskilda fonder. För varje ram för kombinerade mekanismer kommer det
att finnas en enda förvaltningsstruktur för förvaltningen av både kommissionens
medel och EU-medlemsstaternas eller andra givares bidrag genom särskilda
fonder. Denna ram kommer att gälla alla regioner, även Afrika. Arbetsgruppen
för investeringsramen för västra Balkan utgår från arbetet inom EU-plattformen
för kombinerade mekanismer vid externt samarbete och arbetar vidare med att
effektivisera och förbättra den relevanta förvaltningsstrukturen. Beslutsfattandet kommer att organiseras i
en struktur med två nivåer. Yttranden om projektförslag kommer att utarbetas
på styrelsenivå. Yttrandena kommer att förberedas genom en bedömning på teknisk
nivå. Styrelserna[3] leds av kommissionen och
innefattar utrikestjänsten, EU:s medlemsstater som röstberättigade ledamöter
och finansinstituten som observatörer. De kommer att ansvara för att utarbeta
yttranden om enskilda kombinerade insatser, ge vägledning till deltagande
institutioner, övervaka och se över projektplaneringen, granska projektrelaterade
resultat och övervaka portföljen av godkända projekt samt utnyttja
finansinstitutens specifika sakkunskap på lämpligt sätt och se till att arbetet
fördelas. Den tekniska
bedömningen av projektförslag kommer att inkludera regelbundna tekniska
möten ledda av kommissionen (med medverkan av relevanta generaldirektorat där
så är lämpligt) med deltagande av utrikestjänsten[4] och
finansinstituten, som kommer att diskutera planeringen och bedöma de projekt
som ska läggas fram för styrelserna. Den förbättrade
(och mer harmoniserade) blankett för projektansökan som utarbetats inom
plattformen tillämpas redan och bidrar till en välstrukturerad, öppen och
effektiv projekturvalsprocess[5].
Sekretariatet stöder styrelsen i alla
dess uppgifter, stöder anordnandet av kommunikationsevenemang och det allmänna
genomförandet av kommunikationsstrategin, organiserar den tekniska bedömningen
av förslag och är den centrala kontaktpunkten för alla intressenter som
medverkar i ramarna för kombinerade mekanismer. Sekretariatets struktur och
verksamhet måste anpassas till den nya övergripande strukturen och
beslutsprocessen. Kommissionen kommer att tillhandahålla sekretariatet för
varje EU-ram för kombinerade mekanismer och motsvarande
finansieringsmekanismer, och eventuellt undersöka om vissa uppgifter kan läggas
ut på externa uppdragstagare. Den
föreslagna reviderade beslutsprocessen syftar till att effektivisera och
förenkla processen och göra den mer ändamålsenlig, och till att uppfylla
budgetförordningens nya krav när projekt genomförs genom indirekt förvaltning.
Den reviderade beslutsprocessen innefattar följande: i) förbättrad samordning i
ett tidigt skede, vilket säkrar att resurserna koncentreras till fastställda
prioriteringar; ii) bredare och förstärkt teknisk bedömning för att ytterligare
förbättra kvaliteten och underlätta utbyte av sakkunskap, med utnyttjande av
finansinstitutens specifika expertis där så är lämpligt; iii) större
flexibilitet så att den tid som läggs på teknisk bedömning bättre anpassas till
varje förslags relativa komplexitet; iv) färre steg i processen generellt sett.
När ett förslag bedöms som tekniskt moget kommer det ledande finansinstituet[6] att
kunna lämna en slutlig reviderad ansökningsblankett till sekretariatet, som ska
läggas fram för styrelsen. När det
gäller ramar för kombinerade mekanismer som förvaltas av GD Utveckling och
samarbete – EuropeAid kommer kommissionen, utrikestjänsten och
medlemsstaterna att hålla en dialog (ledd av utrikestjänsten och
kommissionen) om strategiska inriktningar och allmänna riktlinjer med
mottagarländer och relevanta regionala organisationer. Detta kan antingen
ske inom ramen för befintliga forum för regional eller subregional politisk
samordning eller, om inga lämpliga forum kan identifieras, vid särskilda
strategimöten enligt princip om egenansvar inom utvecklingssamarbetet. När det
gäller investeringsramen för västra Balkan ska redan etablerade diskussioner
med mottagarländer på strategisk nivå stärkas ytterligare genom att sektorsvis
planering främjas i varje land. Det
civila samhällets medverkan
på projektnivå hanteras i dag av finansinstituten som ett led i deras processer
för godkännande och förvaltning av projekt, antingen direkt eller genom att
projektledaren ombesörjer det offentliga samråd som krävs. Delegationernas
eller de geografiska enheternas roll bör vara att sköta kontakterna med
företrädare för det lokala civila samhället, vilket är normal praxis även i
samband med andra genomförandemetoder. Kommissionen kommer dessutom att
ytterligare öka sina insatser för att förbättra tillgången till information för
organisationer i det civila samhället, även regionala sådana, med avseende på
finansieringsmekanismerna. Regelbundna möten om kombinerade mekanismer har
hållits i Bryssel med organisationer i det civila samhället.
6.
ÖVERSIKT ÖVER SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
1) Med
utgångspunkt i erfarenheterna så här långt visar EU:s befintliga kombinerade
mekanismer positiva tecken när det gäller stödet till EU:s politik för yttre
förbindelser. 2) Det
tekniska arbetet har redan resulterat i en förbättrad och harmoniserad blankett
för bidragsansökan som ska användas inom EU:s olika kombinerade mekanismer.
Detaljerade riktlinjer har utarbetats, som ska åtfölja ansökningsblanketten och
syftar till att förklara för sökandena hur blanketten ska fyllas i. Frågan om
skuldhållbarhet har behandlats uttryckligen, och den pågående översynen av
IMF-ramen kommer att följas upp. 3) En ny resultatram har utvecklats och
införlivats i den nya ansökningsblanketten och de nya riktlinjerna (se ovan).
Kommissionen
välkomnar plattformens insatser för att upprätthålla en välstrukturerad, öppen
och effektiv projekturvalsprocess, med ändamålsenliga kontraktsprocesser och
lämpliga resultatinriktade övervaknings- och rapporteringsförfaranden som
grundas på relevanta och aktuella rättsliga krav och anpassas till
prioriteringarna och målsättningarna för EU:s politik för externt samarbete. I
detta sammanhang erkänner kommissionen de väsentliga framsteg som gjorts inom
plattformen genom utveckling av de nya – harmoniserade – verktyg som ska
användas inom alla befintliga kombinerade mekanismer, t.ex. den förbättrade
ansökningsblanketten och de åtföljande riktlinjerna. 4) Nyckelområden
identifieras där ökad användning av specifika finansieringsinstrument bör
undersökas närmare. Här är utgångspunkten den praktiska relevansen, och det
handlar också om att identifiera områden där framtida insatser bör göras inom
ramen för de kombinerade mekanismerna: - Garantier, riskkapital och andra riskdelningsinstrument för
infrastrukturprojekt och mikroföretag och små och medelstora företag. - Nya sektorer: garantier och riskdelningsmekanismer för jordbruk,
den sociala sektorn och andra sektorer Kommissionen
stöder plattformens rekommendationer för EU:s ramar för kombinerade mekanismer
när det gäller att öka användningen av specifika finansieringsinstrument
framför allt för infrastruktur, mikroföretag och små och medelstora företag,
jordbruk och sociala sektorer – med vederbörlig hänsyn till förutsättningarna i
partnerländerna och regeln om att ingen ansvarsförbindelse får uppstå för
EU-budgeten. Kommissionen kommer att samarbeta nära med sina
utvecklingsfinansieringspartner för att se till att innovativa
finansieringsinstrument med stark utvecklingseffekt når marknaden. 5) Plattformen
kom fram till att fyra ”kombinerade ramar” skulle upprättas för
finansieringsinstrumenten (EUF, det europeiska grannskapsinstrumentet,
finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för stöd
inför anslutningen). Operativa projektbeslut ska fattas av respektive styrelse
(styrelserna för EUF, det europeiska grannskapsinstrumentet och
finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och styrkommittén för
investeringsramen för västra Balkan). Den reviderade beslutsprocessen kommer
att bidra till att effektivisera, förenkla och öka ändamålsenligheten samt till
att uppfylla de nya kraven i budgetförordningen. Kommissionen
stöder en ytterligare effektivisering av kombinerade mekanismer. Det ska ske
genom upprättande av fyra ramar för kombinerade mekanismer för att förbättra
effektiviteten när det gäller att nå de politiska målen och sänka kostnaderna. Kommissionen
kommer, i nära samarbete med utrikestjänsten och EU:s medlemsstater, att sträva
efter att säkra ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av
rekommendationerna om en reviderad förvaltningsstruktur för de kombinerade
mekanismerna. 6) Medverkan
av icke-europeiska finansinstitut, i synnerhet regionala banker som tar en
ledande roll, bör på ett målinriktat sätt undersökas av styrelsen för den
relevanta ramen för kombinerade mekanismer. Utgångspunkten bör vara det
specifika mervärdet för ett visst projekt eller en viss region. Där
icke-europeiska finansinstitut redan har en ledande roll i specifika kombinerade
mekanismer bör den rollen dessutom upprätthållas, förutsatt att villkor som
avser deras mervärde uppfylls. Samordning och samarbete mellan europeiska och
icke-europeiska finansinstitut är fortfarande av avgörande betydelse, och
icke-europeiska finansinstitut bör därför bjudas in att delta i relevanta möten
som observatörer. 7) Aktiv
medverkan av EU:s medlemsstater, Europaparlamentet, utrikestjänsten och
kommissionens avdelningar samt en rad olika offentliga finansinstitut, både
multilaterala och bilaterala, europeiska och icke-europeiska, har varit
avgörande för framgångarna så här långt. Detta har förstärkts ytterligare av
utbyten med organisationer i det civila samhället och kontakter med andra
aktörer. Kommissionen
anser att EU-plattformen tydligt har visat sitt värde genom att sammanföra en
mängd olika intressenter för utbyte av sakkunskap om alla aspekter som rör
kombinerade mekanismer vid externt samarbete. Kommissionen rekommenderar att
EU-plattformen bygger vidare på denna erfarenhet och framgångarna så här långt
och fortsätter arbetet med specifika frågor i anslutning till kombinerade
mekanismer vid externt samarbete. Slutligen
har, i enlighet med den arbetsplan som lagts fram av kommissionen och antagits
av policygruppen, följande frågor identifierats. Arbetet med dem har också
inletts under 2014. • Mobilisering
av resurser i den privata sektorn • Bästa
praxis och möjligheter när det gäller finansiering av klimatförändringsåtgärder [1] Rapporter och arbetsdokument med närmare
upplysningar finns på http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm
eftersom plattformen är registrerad som kommissionens expertgrupp E02852 [2] Och även, i mindre
omfattning, från tematiska program. [3] När det gäller investeringsramen för västra
Balkan rör det sig om styrkommittén, där utrikestjänsten inte medverkar. [4] Utrikestjänsten medverkar inte i den tekniska bedömningen av
projektförslag från investeringsramen för västra Balkan. [5] Som när det gäller
investeringsramen för västra Balkan återspeglar det faktum att de huvudsakliga
sökandena är mottagarländerna. [6] Endast för
finansieringsmekanismer som förvaltas av GD Utveckling och samarbete –
EuropeAid.